Jag flyttar hit till det här forumet för att tidigare ha skrivit på "Att försöka sluta med överdrivet drickande".
Jag inser att det finns inget alternativ till ett alkoholfritt liv för mig, något annat klarar jag inte av. Har nu för femtioelfte gången hållit upp i 4-5 dagar för att därefter tycka att det här går ju så bra så nu kan jag väl ta bara 2 glas vin till helgen. Innan kvällen är slut är jag återigen uppe ca 1 1/2 till 2 flaskor och mår skit hela natten, för att inte tala om morgonen. Så jäkla illamående så att jag naturligtvis behöver ta ett glas vin för att det ska ska gå över. Och sen fortsätter det i ett par dagar innan jag återigen "orkar" sluta och börja träna mm mm.
Jag har bara tur att min fru står ut med mig. Jag blir aldrig riktigt full eller så och är alltid på gott humör men initiativlösheten och tröttheten som kommer dagen efter är ju helt meningslös. Jag vet ju att det blir så mycket bättre bara efter 2-3 dagar!
Nu gör jag ett nytt försök för jag kommer aldrig att ge upp.

Hej!

Låter som ett klokt beslut! Allt går bara man vill! Låter som du har ett bra stöd i din fru. Var öppen med henne med din målsättning hon kommer garanterat stötta och peppa dig! Kämpa på!

@Taga_Ny .Bra beslut efter att du reflekterat över att det inte funkar med måttlighet.Lättare att avstå helt än att kämpa med att begränsa intaget.Men du kommer att möta utmaningar även med det.A-djävulen får ibland förföriskt i vårt öra:Bara ett glas.Det spelar ingen roll / Jag känner mig så stressad/trött det enda som hjälper är vin osv….Genomskåda & ha en plan för dessa situationer.Och välkommen hit till oss som vill lyckas med en hållbar nykterhet!

Tack för era vänliga kommentarer och råd. Idag är jag är inte ännu redo(tyvärr) för det här forumet men mållinjen känns närmare och närmare...
Att det ska vara så jäkla svårt. A-djävulen vinner fortfarande men jag känner att det är på rätt väg. Önskar jag bodde i ett varmt land så man bara kunde gå ut när det känns dåligt utan att klä på sig regnkläder/jackor och nu mer ofta en pannlampa.

@Taga_Ny Det kan kännas kämpigt men när du väl bestämt dig tror jag ett lugn kommer infinna sig. Tro på dig själv du fixar det. Som jag reflekterat över det tar 4 dagar sen är ångesten och det jobbiga borta, det har du ju klarat förr. Försök hitta någon annan belöning efter avklarade dagar. Kanske du och din fru kan planera någon rolig gemensam aktivitet. Kanske be vården om hjälp om suget är problem. Det finns massor med vägar och inget farligt kan hända av att låta bli snarare tvärt om. Vet att det är svårt och skriver i all välmening!