Hej! Nu är jag här igen men nu har jag fått nog på riktigt och ska tag i det för mår på riktigt skit. Druckit 5-6 öl +vin eller vin i ett par år (allt från ett par glas till en liter) Åren innan dess enbart färre öl några gånger i veckan.

Försökte i höstas att ta tag i det men det rann ut i sanden för man skäms att gå till lokala vårdcentralen som skulle ta över mitt beroendekoll.

Har haft skakningar i flera år. Har nu inte druckit på ca 2 dygn. Inte sovit på typ 3. Mår illa och ingen aptit (har fått i mig snacks frukt och lite mat och vatten, blåbärssoppa iaf). Har hypnagoga hallucinationer men bara på nätterna eller när jag försöker sova eller ryckning i benet precis när man håller på att somna. Vilket gör att man konstant blir väckt av det.

Har chattat med chat gpt som skrämde upp mig rejält. Det dummaste man kan göra är googla. Men är livrädd för DT och enligt den så löper jag stor risk för det. Räknas hypnagoga hallucinationer som DT symtom eller är det bara pga sömnbristen. Har haft dessa innan när jag var yngre och enbart hade sömnproblem. Hur rädd ska jag vara? Har ingen lust med att sitta på beroendecentrum/akuten nu inatt när jag är så jävla trött. Kan fixa tid på VC imorgon för att verkligen ta tag i det igen.

Hur mycket ångest behöver jag ha över DT? Hur har ni haft det med abstinens? Skulle ni ha åkt in eller räcker VC imorgon? Är livrädd för ha försatt mig i en farlig situation.

Vill bara tipsa om att ringa stöd numret ovan och prata anonymt med de som vet. Hoppas du får hjälp och snart får må bättre och orka komma in här och hänga med oss.
Du är så stark som tar tag i detta!!!

Välkommen hit.
Hur har det gått för dig, hur mår du nu?
Mitt tips är att söka dig till vården om du inte redan gjort det.
Oavsett sömnbrist eller abstinens ska du inte behöva må som du beskrev det och ja, jag hade, varit orolig om jag var du - men för din hälsa och inget annat.

Det finns så många öden och historier att ta del av, och tyvärr är ångest och skam en stor del av många av dem vi bär med oss. Men det finns också en förståelse och gemenskap här på forumet, en vilja att hjälpa och stötta, att inte döma oavsett vilken bakgrund någon vilar på.

Min erfarenhet av beroendevården är god, men kanske har jag haft tur. Jag vill gärna be dig att ge det en chans, för att ge dig själv en chans till förändring med stöd. Det finns läkemedel som hjälper för sömn och mot abstinens s, som sänker risken för abstinenskramper och DT.

Att skriva här är ett steg, ett steg som visar att du söker förändring. Steget till att söka vård kanske inte är så skrämmande längre?

Jag önskar dig det allra bästa, och hoppas du får hjälp.
Skriv gärna här och berätta hur det går, när du känner dig redo.
🌼