Jag lever med en man sen nästan 10 år tillbaka. Vi har 2 små barn tillsammans. Han har sen vi träffades alltid druckit ganska mycket. Han har aldrig varit helt utan alkohol en hel helg sen vi träffades om han inte varit sjuk.
Någon gång efter att vårt första barn föddes så bytte han starköl mot folköl och det har han druckit sen dess (om han inte får eller blir bjuden på något starkare, då dricker han gärna det med).

Han är alltid ensam och dricker, alltså hemma med mig och barnen. Han umgås aldrig med någon annan, det slutade han med bara något år in i vårt förhållande.
Han har sedan några år tillbaka druckit i princip dagligen.
Han dricker 6-12 stora folköl om dagen på vardagar och ännu mer på helger.

Jag är uppvuxen med en mamma som var alkoholist och barndomen var mycket fylla, kaos och misär för mig.

Men han ser inte problemet, han "kan sluta när han vill". "Det är ju bara folköl". Osv..
Men jag får ångest och mår så dåligt av alla jävla burkar överallt.
Det är säckar med burkar I förrådet, i carporten, i klädkammaren, i köket. Han gömmer burkar i badrumsskåpet, i tvättkorgen, bakom gardiner osv..
Jag tål inte doften, ljudet när han öppnar en burk.

Jag har pratat om detta otaliga gånger under åren. Jag har bett honom, tjatat, varit tyst. Jag har tom lämnat honom en gång. Han skärper sig alltid en vecka eller två, genom att typ börja dricka senare på dagen eller försöka hålla sig till helgen, men mönstret kommer alltid tillbaka.
När jag skulle flytta tillbaka efter separationen sa han att jag inte behöver oroa mig mer för hans drickande då han nu vet vad han förlorar om han dricker igen. Det tog 3 veckor efter att jag flyttat in innan han började dricka igen.
Nu dricker han återigen dagligen sedan ett halvår tillbaka.

Han har också problem med kontroll och att han är väldigt nedvärderande och skuldbeläggande emellanåt.

Vet inte vad jag ville med det här, vet inte hur länge till jag orkar.

Är det lika allvarligt, även om det "bara är folköl"?

@Anayh5 först vill jag bara skicka en kram! Förstår verkligen att situationen är tuff, speciellt med två små barn.

Utifrån uppgifter jag hittat på trafiko.se innehåller 50 cl folköl ca 4,5 cl starksprit. 4,5*12 skulle då vara ca 54 cl starksprit, det vill säga ungefär en halvliter starksprit per dag beräknat på 12 burkar (mindre vissa dagar, mer andra). Det blir nästan 4 liter starksprit i veckan.

Så ja, din känsla stämmer. Det är allvarligt.

Du beskriver också att din partner är kontrollerande och kan vara nedvärderande samt skuldbeläggande. Jag känner tyvärr igen det från min tidigare relation.

Min exman blev nykter, men efter ett tag kom dessa beteenden tillbaka. Det är så svårt att veta vad som är vad när någon är sjuk i beroende.

Har du något stöd i det här? Vänner, familj eller samtalskontakt?

Jag tänker att det är väldigt tufft att stå ensam i allt det du beskriver.

Själv fick jag väldigt bra hjälp att reda i allt av en kvinnojour, jag hade inte kommit till insikt att det jag var utsatt för klassades som våld i nära relation förrän jag kom dit.

Om du inte redan har stöd så uppmuntrar jag dig att söka hjälp för egen del. När någon dricker, kontrollerar och skuldbelägger är det lätt att själv bli väldigt trött och förvirrad, så att få någon utomstående som kan hjälpa en reda ut tankar och hålla kvar en i verkligheten kan vara helt avgörande.

Ta hand om dig och barnen❤️