Du är så modig och stark Azalea. Du har kommit så långt. Det blir svackor, och det är inte konstigt eftersom det tar kraft att kämpa så.
Snart ska du se att du känner dig till freds och gladare igen. Jag vet vad du går igenom.
Jag trodde aldrig att jag skulle klara mig, att bli lycklig igen. Men här är jag nu, i egen lägenhet, ensam men stark och lycklig. Det tar sin tid. Så många år man varit ihop och kämpat, så klart det är kämpigt.
Som jag läste någonstans” Ibland måste man ta beslut som krossar ens hjärta, men ger själen ro”.
Snart, snart Azalea, är du ute på andra sidan.
En stor kram till dig?

Ja, du vet ju hur det kan vara.
Det är som ett långt maraton lopp och har bara tappat all energi just nu.
Men ska försöka bygga upp mig igen så jag får mer självförtroende.
Det räcker med ett samtal ned gap och skrik om att så här kan man inte göra mm för att jag tappade fotfästet.
Jag har ju följt dig och sett hur du blivit starkare för varje månad och är nu lycklig. Så sjukt stolt över dig?

Kram och ha en mysig helg Azalea

Bra att ta sinnesro bönen att tänka på.
Jag har ju faktiskt tagit beslut att förändra mitt liv efter som jag inte kunde förändra honom.

Tänkte också att jag ska försöka sluta tänka för mycket eftersom jag lätt förstorar upp och bygger upp värsta katastrof tankarna.

Nu ska jag ta en dag i taget.
Jag överlevde allt elände som hände under alla de år jag bodde under samma tak som alkoholen.
Jag klarade det genom att ta en dag eller några timmar i taget.

Tack fina du för ditt stöd? Så skönt att vi finns för varandra.
Kram Azalea

Bestemor

Så kan det få vara. Vi är ju starksköra mitt i vår beslutsamhet. Att gå igenom en bodelning är svårt. Själv kommer jag att ta hjälp av advokat trots mina minimala ekonomiska resurser. Jag vet att en sån process klarar inte jag ensam.
Det är en styrka att be om hjälp.
Det är en gåva att ha vuxna barn som stöttar. Det är den verkliga rikedomen i livet.
Vi kommer igenom det här också!????

Har vi klarat alla dessa åren så ska vi ju kunna fixa det här också.
Starkskör, tycker jag är ett perfekt ord att beskriva hur man mår.

Vi är oerhört starka som har kommit ut på denna sidan och då får man vara lite skör ibland.
Gråta en skvätt och släppa ut det sen reser vi oss igen.

Jag har också bett om advokat, det är nog viktigt så att allt blir rätt och riktigt.
Du vet att man kan ansöka om ekonomiskt stöd för advokatkostnad på tingsrätten.
Kolla upp det annars.

Ha det så fint ikväll????
Azalea

Azalea,

Jag har varit här inne ibland och läser/skriver max 30 min då och då. Ett par gånger i veckan. Tiden. Vad gör vi med tiden. Mitt ex har ännu inte fattat. Och han kommer aldrig att fatta. Jag vet hur det är att upptäcka hur mycket ekonomi som går åt till processen och det är värt vartenda öre för att bli kvitt allt.

Livet. Livet ska levas och det är inte ett liv med en kniv på strupen. Mitt ex kommer alltid att dricka och han har alltid svårt eller jobbigt. Och jag testade för att se, om han förstod att jag var så naiv som gav honom en förmögenhet.

Han förstår inte. Och jag har släppt taget.

Jag lever igen. Det här forumet har hjälpt mig så mycket. Att inse.

Av vikten att gå vidare. I livet mitt.

Vem ska annars leva mitt liv om inte jag.

Jag hoppas att du kämpar på och skrattar under tiden. För dessa ex vi har. De är så sjuka. De kanske aldrig blir friska.

Och vi behöver gå vidare.

En kram till dig!

Och tack för kramen , den värmde.
Jag försöker hålla humöret uppe och inte gräva ner mig och framför allt inte tänka för mycket. Det är då jag tappar bort mig själv.
Jag tar en dag i taget och försöker njuta av nuet.
För mig betyder jobbet väldigt mycket. Vi har roligt tillsammans varje dag och skojar hela dagarna. Det är jag så tacksam över.
De flesta där vet vad jag gått igenom och går igenom och det känns tryggt. Jag behöver inte spela en roll och låtsas där. Skönt.

Som du säger, tiden springer iväg och det är helt galet. Det var ju sommar nyss.
Känner att jag hade behövt lugna ner mig istället för att skriva to do listor och stimma med allt.
Ska försöka lägga in yoga på kvällarna igen, det är ju så himla skönt och avslappnande. Räcker inte med att bara göra på lunchen.

Vad gäller mitt ex så förstår jag verkligen ingenting. Han är ju iväg nu och det är lugnt men det kommer bli en lång pärs med bodelningen som han protesterar mot med näbbar och klor och där känner jag att det går åt alldeles för mycket tid. Inget blir nånsin färdigt och det är som att leva i samma konstgjorda bubbla för evigt.
Han på behandlingshem, jag i gemensamma huset och betala för min lägenhet som jag inte bor i men som jag inte vågar säga upp. Det är ju min tillflykt tills dem dag han kommer hem igen.

Pust, att allt ska vara så besvärligt innan det kan bli bra.
Men än håller jag ihop och jag hoppas att du mår fint och verkligen njuter.

Massvis med kramar till dig?Azalea

God morgon fina Azalea,
En tanke jag fick var ordet tillit. Som jag övat så mycket på. Jag vet att samhället kan fungera mycket bra och det kan fungera mycket sämre. Det har väldigt mycket att göra med vem en pratar med, vem som har makt att kunna hjälpa.
Jag tänker på din lägenhet. Att betala för den fast du inte bor där kan bli en börda på sikt. Vad säger advokaten? Är det en fördel att du har en egen lägenhet. Förstås när han kommer ut och är berusad. Men är det du som ska ordna allt?
Kan du hyra ut den i en period eller kan du höra med fastighetsägaren om du du säger upp den och kan få kontrakt igen.
Jag skriver det med tanke på att min ekonomi ser ut som den gör idag, då jag betalade så stora kostnader för mitt ex och de kommer inte komma tillbaka. Och jag visste inget annat sätt. Men det är trots allt nu, snart tre år senare som jag förstår hur mitt medberoende hade djupa klor i mig.
Att landa i hur jag gav och gav och gav. Och trodde och trodde och trodde.
Jag har varit snäll med mig själv ändå. För det största jag gjorde under den tiden han fortfarande var med i bilden var att jag gav mig en utbildning till mindfulnessinstruktör och det var så jag började upptäcka hur jag levde och aldrig ville leva igen.
Jag har insett att ekonomi är bra, men det är inte allt. Jag kan inte göra det jag kunde förr. Just nu. Men det är inget som inte säger att jag inte kan komma tillbaka till det igen. Att skaffa en buffert igen.
Jag har lärt mig vem och vilka jag inte vill ha i min omgivning och jag släpper inte in vem som helst idag. Och det är bra. För människor har olika intentioner. Det är bra att veta vilka en har omkring sig.
Och jag är glad att du kan prata med dina kollegor. Jag är glad att du skrattar och har roligt. Det är så viktigt. Och yogan. Ja, gör den på kvällen också. När du behöver. Den kommer hjälpa dig att landa i allt som du ännu har kvar att kämpa med.
Ta den hjälp du behöver. Be om den hjälp du behöver.
Du är stark och du är god.
Du kommer få det liv som du önskar.
Fokusera bara på dig nu. Eller så mycket som du kan.

Massvis med kramar tillbaka ?

Har haft en riktig skitdag.......tappat all lust och är bara ledsen.
Det har gått bra en tid och jag har hållt mig stark och beslutsam men idag tappade jag allt.
Känns som allt är åt pipan och inget någonsin blir bra igen.
Ibland önskar jag att man bara kunde stämpla ut och flytta till en sandstrand vid en djungel. Bara njuta av sol, värme och leva med naturen??
Saknar glädje just nu och behöver bara ventilera ut lite grann.
Skilsmässa är klar men bodelning börjar nu och mannen är på tvären och vill vänta tills han kommer hem...Om 2 månader.
Panik över kostnader för extra boende som bara står tomt nu när han är inlåst, pengarna rullar som jag kunde haft så mycket mer glädje av.
Till ex hälsa på min underbara dotter som bor i ett varmt land men som jag inte kunnat träffa på snart ett år. Jag sörjer det så mycket.
Sonen dom har det så trassligt hela tiden. Han mår ibte bra psykiskt och drabbas av olika kroppsliga problem med sjukhusvård gång efter annan.

Idag rann det över för mig och jag önskar av hela mitt hjärta att få lite lugn.
Tog mig i kragen ivf och sov i min hängmatta inatt och ett pass yoga därefter åkte jag in och styrketränar och unnade mig en bastu efter.
Så fanken heller att jag ska lägga mig i soffan, där blir jag bara deppig.

Finaste ni ❤❤Jag hoppas att ni har fått en fin Lucia och advent allihop, för det är vi värda ❤Azalea

InteMera

Du har kommit så långt och slitit så länge, var dig själv snäll och förlåtande att det känns svårare ibland än annars! Du har så mycket kraft inom dig, men ibland måste man tillåta sig att gå lite på sparlåga för att samla ihop sig och orka lite till. Sänder dig ett ljus i mörket såhär på Lucia, ta hand om dig och stor varm distanskram från mig! ?

Jag kommer nog upp till ytan igen men idag har jag en riktigt ting och fuktig offerkofta på mig.
Blur skönt afy komma till jobbet imon igen. De är underbara och ger mig energi och gör att jag glömmer eländet ett tag . Fina arbetskamrater är guld värda.

Kram tillbaka Intemera❤❤

fina, goa Azalea ♥️ Tycker du löste din "skitdag" på bästa sätt, träning och "ta hand om dig själv". Bästa medicinen gav du dig själv. Så HEMSKT det är när dessa deppiga skitdagar kommer. Har dom själv med jämna mellanrum. Dagen före kan vara hur bra som helst och så är det precis som om proppen går ur. Du är så stark och klok som vet vad du behöver dessa dagar. Blir inspirerad när du skriver om din hängmatta. Har en själv men inte använt den så mycket. Ska göra som du och hänga i dem lite oftare nu. Är ju så underbart när man väl tar sig för att hänga upp den. Du ska se att imorgon är en bättre dag. Massa kramar från mig till dig ♥️

Tack för att ni finns här. Ni förstår hur känslan av att allt är övermäktigt emellanåt. Hur dem kan ta över hela ens sinne plötsligt.
Hoppas på ny bättre dag imon och är ändå lite nöjd att jag tog tag i att ta hand om mig istället för att deppa och kolla serier hela dagen.
Oj, ja? Det är skönt att ligga ute i hammocken. Ett lugn i naturen med bara ljud från änder och andra nattdjur. Häng upp den och njut?Kramar Azalea

Du har hanterat ditt nu så bra! Precis som Nordäng67 säger "Bästa medicinen gav du dig själv."
Det låter som du har bra strategier och verkligen tar hand om dig. Fortsätt så. Det är bra att du resonerar med dig själv som du gör. Vad du önskar, vad du saknar och vilka motgångar du har. Och viktigast är att du har verktyg som du använder dig av. För din hälsa. Jag minns när jag hittade hit och vi skrev i varandras kommentarer, så skulle din dotter resa. Tänk vilken förändring du har gjort detta år! Så stora vinster för dig rent hälsomässigt. Och du har arbete. Jag förstår att det är tråkigt med pengar som används till dubbelt boende när du kunde ha använt dem bättre. En övning i acceptans och tålamod tänker jag. Och kanske kommer det något bra ut av det. Se till att bodelningen blir bra och planera att besöka din dotter när det är möjligt med tanke på pandemin. Och fortsätt med dina strategier i vardagen. Det är de som är viktigast. Ditt här och nu. Kramar

Du har gått igenom så mycket det här året som dom flesta aldrig kommer i närheten av, så jag förstår känslan av övermäktighet. Det behövs lite ro mellan varven och jag hoppas så innerligt att du får det. Du är en av flera som fick mig att inse allvaret, att sätta stopp att gå, ni satt med svaren och jag ville inte vänta in mer. För det är jag evigt tacksam, att få ärliga svar i det kaos jag hamnade i utan förvarning. Jag har också en bodelning att ta tag i, ännu ett hem att bygga upp och ge trygghet för mina barn. Och jag har också haft en jobbig helg, tyngd av ångest med frågor, vart är han nu, med vem är han med, blir han frisk nu och så vidare, anar att du haft dessa frågeställningar och till slut släppt och kunnat lyfta blicken. Kämpa på och jag hoppas du kan njuta av lite ledighet ??

Vad du kämpar Azalea. Men du är så klok att göra andra saker när du har en dålig dag. Så kloka strategier.
Du har kommit långt.
Jag hoppas du får bra dagar nu efter den jobbiga luciadagen. Det är ju så det är. Det går upp och ner.
En stor kram från mig?

Tack för alla fina och peppande ord från er allihop. Det känns tryggt att ha er att vända sig till när allt blir svårt och kolsvart.
Ni har lärt mig så mycket och har fått mig att förstå att tänka på vad jag mår bra eller i varje fall bättre av.
Jag blir glad över att ni kan se framsteg hos mig och det gör mig nöjd. Det är så lätt att glömma hur många steg framåt jag och ni har kommit.
Det är helt underbart att vi kan vara stöd och ge råd på vägen till varandra

Det har gått bra en tid och jag har kännt mig stark men plötsligt blev allt övermäktigt. Jag tror mycket hänger ihop med samtal med ex mannen om bodelningen. Jag har ingen styrka i det utan tappar fokus och börjar tvivla på hur den ska göras, han vill inte ha bodelningsman utan vill att vi löser det själva.
Han är ju inlåst rätt länge till och när han kommer hem finns inga garantier på att han inte börjar dricka igen. Gör han det så blir det omöjligt att dela någonting.
Känns som jag sitter i en rävsax just nu.
Ska jag vara hård och köra på bodelningsman, när han sa till mig att han kommer säga nej till allt i så fall.
Eller
Ska jag vänta tills han kommer hem och hoppas på att han är nykter och kanske kunna bli överens.
Fasen, jag vet inte och det stressar mig så.

Det känns ändå lite bättre idag när arbetsveckan börjat igen som ger avledning åt mina tankar och jag är så tacksam över det.

Tusen kramar till er Änglar där ute
❤❤Azalea

Jag har följt hela din resa och jag kan bara ge ett råd, vänta inte! Risken är alldeles för stor att han kommer trilskas när han kommer ut, risken är även alldeles för stor att han kommer supa direkt han kommer ut. Gör bodelningen nu och se till att allt är avklarat när han kommer ut så du inte hare något som hänger på honom.

Styrkekramar till dig.

Usch vad jobbigt, jag är också där så jag förstår din vånda. Jag har precis skickat sms med frågan hur han tänker? Känns också spontant att du kör och väntar inte längre, vad jag har förstått så är det väl inte gjort i en handvändning det här med bodelning och allt, så är processen igång så, ja jättesvårt. Ibland känns det ju som man vill visa respekt, behandla "dom" som man vill behandlad själv, men alk.terapeuten jag var till sa att det funkar inte så för den beroendesjuke. Dom är bortom det

Citadell

Backen. Bortom att tänka på någon annan. Det är verkligen så. Så fruktansvärt med beroendesjukdom. Man respekterar dem och ser till att balansera dialogen, men det har man inget för...?