Senaste kommentarerna i forumet

Då har 18 dagar gått i november.Trötthet & låghet har fortsatt sen sist.Har ont i en fot pga att jag stukat foten.Gör så lite som möjligt.Dvs arbetar heltid & låter mannen fixa middagen.Samt fredags spa.Snart advent

@Thompa_68 jag gillar också Ship full of IPA! Men nej, det finns tydligen ingen garanti att den är helt alkoholfri. Så jag vågar inte chansa. Tyvärr. För jag hade verkligen älskat att få ta en kall IPA och jag behöver verkligen inte alkoholen, som jag känner det nu.
Jag ska på undersökning om några veckor men jag hörde från min kirurg att jag bör vara väldigt försiktig. Ska ändå fråga närvi ses, om inte ens,en liiiiten 0,0 får avnjutas.
Nå livet är väl mer än öl, med eller utan alkohol..
Om jag hade utvecklat nötallergi hade jag ju fått acceptera det, så jag tänker att jag får bara rulla med situationen..
Tur jag får äta chips iaf 🥳

@asdf1973 tack! Bra kämpad du med! Ja det känns otäckt har hört om melatonin kanske får prova det. Har alltid varit en kvällsuggla tycker det är skönt när alla lagt sig då får jag kolla på vad jag vill eller spela datorspel eller ha lite egentid. Men tagit lång tid att komma till ro. Speciellt om jag tagit ut mig på dagen. Tack för tipset!

Tänkte på hur jag själv flyttade mina gränser för vad som var ok i min relation. Nådde en punkt, men gick alldeles för långt innan dess, t ex nu var det bara en flaska vin, han var trevlig, han dricker aldrig inför barn, det blev iaf bara lördagen, han sköter sitt jobb.

Känner igen detta i många av de texter jag läser.
Medberoendet kidnappar verkligen hjärnan, sorgligt nog..

Jag kunde själv ha skrivit detta inlägget. Exakt så har vi haft det, länge och jag har fått nog. Nu är vi skedet där jag har ställt ultimatum.Han inser själv (säger han iaf) att han måste sluta helt och att han inte kan begränsa intaget när han väl dricker. Nu har han varit nykter i några veckor men oron i mig är kvar så fort vi ska göra något där alkohol finns tillgänglig. Tiden får utvisa om han klarar detta på egen hand.
Nej, du överdriver inte. Jag känner igen det du beskriver och det är så oerhört utmattande att vara på sin vakt pga att han inte kan begränsa sitt drickande. Att aldrig kunna slappna av och ha det trevligt utan stressen i korpp och sinne.
Bara du kan avgöra om du ska ge hon en sista chans.
Lycka till i vad du än landar i.

@Carisie Tack för hälsningen. Att ha bra feeling i mitten på november krävs 100% nykterhet, tror jag, och träning, välfyllda matlådor och god nattsömn, du gör ju allt rätt💥

@spoix90 Starkt jobbat💪 Jag förstår din känsla kring sömntabletter. Jag har fått utskrivet det vid några olika tillfällen men aldrig testat dem. Det jag har testat är Melatonintabletter. Det kan väl debatteras om det är en sömntablett eller inte men du hittar dem receptfritt på apoteket. En tablett 30 minuter före sömndags hjälper mig i perioder med sömnproblem. Om jag kör dem några dagar är det som om sömnen ordnar till sig och jag slipper dem under en längre period.

Boktips: ”Bakom glaset: berättelser om alkohol och relationer”. Trots att det är snart sex år sedan jag slutade dricka, så ser jag då och då till att fylla på med nyktra fakta. Aldrig glömma, aldrig ta första glaset.

Kram 🐘

@Thompa_68 Tack! Bra kämpad av dig med är roligt och intressant att läsa dina reflektioner! Nykterheten känns enkelt. Kanske är det lite fördel att den hamnar i skymundan, och fokus ligger på annat. För jag upplever egentligen inga problem alls med att inte dricka. Jag håller med idag har vi en riktigt bra dag!!!

Det är ledsamt att läsa din tråd. Förstår att det känns oerhört jobbigt när man älskar en person så mycket i övrigt och det enda problemet är alkoholkonsumtionen. Jag känner igen mig där. Med tanken på det du beskriver och att han redan har ljugit för dig samt har sagt att han aldrig kommer att ge upp alkoholen, så har han redan gjort sitt val. Jag hoppas att du finner styrkan och att det löser sig. Själv har jag ställt mig frågan: Hur länge räcker kärleken och hur mycket tål den?
Lycka till vad du än bestämmer dig för...

@asdf1973 Stort tack, vi peppar och inspirerar varandra, känns väldigt fint och bra!

@spoix90 Tack för att du delar och stort grattis till 4 veckor! Önskar fortsatt god återhämtning efter vad du varit med om, en bra dag och fortsatt uthållig nykterhet. Vi tar vara på det positiva och idag dricker vi ingen alkohol.

@Pianisten Alkoholen är en tuff fiende. Det verkar som du framgångsrikt stridit mot den förut och precis som jag haft nyktra perioder, men sedan återfallit i destruktiv konsumtion. Jag ser också att du inser och förmodligen accepterar att du har ett beroende, vilket logiskt innebär att du precis som jag vet att vi inte kan dricka alkohol. Vi har ingen kontroll på när vi dricker eller hur mycket vi dricker när vi väl gör det. Vad är det då som saknas för att lyckas med uthållig nykterhet?

För mig har det avgörande varit att fokusera på allt det positiva med nykterheten och de möjligheter den ger. Allt från relationer med nära och kära till träning, möjligheten att kunna köra bil vart och när man vill och upptäcka nya fritidsintressen. Det är först när jag tagit av mig offerkoftan och slutat vara frustrerad, arg och ledsen över att jag inte kan dricka kontrollerat som många andra som jag upplevt en ro i nykterheten.

Precis som du har gemenskap varit väldigt sammanflätat med alkohol. Att ta den där ölen i grabbgänget, njuta av vinet till en god middag, fira en högtidsdag med champagne, etc. Men nu när jag letar efter positiva saker med nykterhet utforskar jag andra drycker att njuta av och märker sakta men säkert att jag kan knyta starkare band till mina nära och kära utan alkohol. Jag tror också att detta kommer fungera med den vidare bekantskapskretsen, även om det kommer uppstå utmaningar på skidresor och andra aktiviteter som är så synonymt med alkohol.

Även om jag vet att fortsatt alkoholförtäring skulle leda rakt ned i avgrunden är det inte min primära drivkraft till nykterhet. Det är istället positiva faktorer som jag skrev ovan. Inte minst är jag lyckligt lottad att ha en fru vid min sida och vuxna barn som jag nu stärker relationen till varje dag. Jag går faktiskt runt lite barnsligt nykär och tycker livet känns fint, men vet också att det är en dag i taget som gäller. Ännu så länge är det bara 21 dagars nykterhet, men det känns bra.

Jag önskar dig en bra dag och all lycka!

Idag kommer det ha gått 4 veckor då jag planerar att även den här dagen ska vara nykter. Suget är fortfarande lågt, däremot har jag bitvis varit deprimerad, läste att det är en vanlig följd av att hantera utbrändhet. Kanske beror det på att man inte riktigt är sig själv inte kan göra samma saker eller orkar lika mycket. Men ser det endå som ett gott tecken att man har energi att reflektera över hur man upplever sig själv annorlunda. Låter inte ta över utan det får finnas där. Sömnen påverkas. Märkt att vardagsstress tar styggt och jag hanterar det dåligt. Har trappat upp min träning hoppas det ska leda till ökad sömnkvalite. Sömnen fick jag veta att det är vanligt att den påverkas efter hjärnan fått sig en törn. Är glad jag är nykter igenom detta iaf. Skulle man druckit, även små mängder hade nog återhämtningen blivit än längre. Blev erbjuden sömntabletter av läkaren men tycker det verkar otäckt. Det vänder nog så småningom är prognosen.

Det var nog om det negativa! Känner av en stor skillnad ändå om jag ska jämföra med för 1 månad sen eller 6 veckor sedan så det går på rätt håll! Försöker göra någon hobby aktivitet varje dag samt någon träning. Äta bra och vila om man behöver det! Har varit rätt kass på att skriva här men försöker kommentera i andra trådar lite. Läser fortfarande dagligen!

Kämpa på alla!

@Flarran roligt att du hittade den, kan försvinna långa stunder när jag ramlar in där speciellt om man börjar jämföra med Lidar bilden över samma område och drömmer sig bort om gamla vägar, ställen som en gång i tiden varit just den socknens metropol och samlingspunkt som idag bara är ett par stengrunder. Eller ännu längre tillbaka, vilka ligger i det röset hur många överplöjda finns det runt omkring. Företeelsen grav med sten som vi känner igen idag är en tämligen modern historia skulle gissa någon gång sent 1000tal innan dess flera tusen år av rösen/högar.

Angående energi kan man fundera en del över fysiken och energiprincipen gäller den även levande väsen? Energi kan varken skapas eller förstöras bara omvandlas.

DNA är det omöjligt att sia om såvida man inte gjort ett test från någon av släktforskarsidorna. Kanske man rent utav hamnat i norden som träl och rent genetiskt härstammar någon helt annanstans ifrån.

Runstenar är intressant man står i direktkontakt med någon kanske 1000år tillbaka i tiden. De lärda kan även utröna vilken runskrivare som skrivit(om signatur saknas)det finns ett par kända i Sverige som gjort många stenar. Då det varit ett yrke en gång i tiden. Har via mitt jobb medverkat/sett på en del utgrävningar och skådat både järnålders och bronsåldersföremål komma upp ur jorden. Jag tycker det är lika häftigt varje gång. Kanske du som enkel lantbrukare år 600 tappat ditt favoritspänne som 1400år senare kommer upp i leran på en åker. Fortfarande i ploglagret. Rolig reflektion om Framtidens fornlämningar, jag inbillar mig att det är en nokia 3310 som kommer upp ur jorden om 1500år fortfarande fullt fungerande med batteri kvar.

Låter gott med pizza! Gå den långa vägen till affären omvandla grubbel energi till gå energi! Ha det gott du med!

@Flarran Min kära vän, jag tycker verkligen att du ska ge psykiatrin en chans till. Nu när du inte dricker alkohol tror jag att din hjärnkemi är mer mottaglig för antidepp. För tre år sedan var jag utmattningsdeprimerad och skulle precis börja jobba deltid den 1/9. Jag håller ju på med min bok och läser igenom mina trådar och där läste jag följande:

”2022-08-26. När jag mår bra oroar jag sällan för någonting. Allt blir som det blir och går som det går. Jag utgår från att allt går bra – och gör det inte det får jag hantera det då. Det är mitt normalläge. När jag blir deprimerad tänker jag totalt motsatt. Jag oroar mig för allt, får ångest för minsta grej som jag ska göra – och ännu mer ångest för sådant jag inte har gjort. Jag får tunnelseende och ser inte skogen för alla träd. Jag blir handlingsförlamad. Svarar inte på telefon eller sms. Isolerar mig. Livrädd för att någon ska prata med mig spontant. Och ångesten kommer och går i vågor oavbrutet 24/7. Och sen får jag en tablett (Duloxetine) och inom två veckor är det som att vända på en hand. Jag höjer blicken och börjar göra bra saker, som i sin tur ger mig bra energi. Plötsligt har jag förmågan att både tänka ut bra saker, ta initiativ till dem – och faktiskt genomföra dem. Det är fan magiskt. Inget annat omkring mig är förändrat – jag tar bara en tablettjävel. Det handlar om ren jävla hjärnkemi. Så nej, jag tänker inte sluta med min anti-depp-medicin. Never ever again. Hellre vara tjock och må bra, än att vara smal och må skitdåligt. För viktökning är tyvärr en väldigt trist biverkan. Jag blir hungrigare och mer sötsugen. Men det får jag försöka ta itu med senare. En sak i taget.”

Kram 🐘

@Hanna0425 Tack snälla 🤗!

Hejsan! @spoix90, det var trevligt att du tittade in en sväng. Var faktiskt in på sidan om historiskt intressanta fornlämningar. Men har inte så mycket energi för promenader annat än till det mest viktiga som att om det nu blir av idag, och kanske då för lite inhandling av mjölk och kanske eventuellt en god pizza och mera fiskpinnar och vem vet, kanske även en ost eller två eventuellt. Om man tänker efter så är vi alla en del av en lång historia bakåt i tiden.

Det här tog väl i viss mån humoristen Povel Ramel även upp i sin skojiga låt, Släkthuset, och hur allas strävanden framåt genom tiderna hade liksom lett fram till just honom och så vidare. Genetiskt sett så bor det kanske en liten del viking och en massa annan släkt inom oss. Gillar ju orgelmusik och fick höra av farsan en gång att det nog berodde på en gammal gubbe som blev nästan hundra år, han var visst organist och spelade tramporgel i nån kyrka förr i tiden.

Kan ju känna att jag förutom mig själv ju i viss mån, är både lite av mor och far samt andra släktingar på en och samma gång. Man ärver ju mycket från sina gamla släktingar bakåt. Ingen som föds är ju ett helt oskrivet blad. Den kropp man får som själen har att hålla hus i liksom har ju en lång historia bakåt tänker jag. Runstenar är ju intressant och även ett bevis på att vi människor väl alltid haft ett behov av att dokumentera vår samtid och släktens historia bakåt.

Nu är det vi som en stund och ett tag får skriva en del av historien som sedan framtidens människor kanske sitter och gräver i för att förstå långt fram i tiden. Går man in på nåt museum kan man ju se stenyxor och annat som en gång i tiden var de redskap som var den tidens moderna verktyg i deras vardag liksom. I framtiden gräver kanske nån på en åker upp rester av nån gammal dator och då säger de väl, men tänk, så här primitivt hade den tidens människor det för att kunna kommunicera med varandra och omvärlden...

Kanske hittar de även en gammal mobiltelefon och den ställs då ut på framtidens museum och så vidare. Så visst är det intressant med arkeologi, vet att det på exempelvis Gotland ju finns mycket fornlämningar för den som är intresserad, det hittas ju ofta mycket intressanta prylar på ställen som för längesen varit dåtidens samhällen. Så förstår att det kan vara intressant att gå ut och kolla efter rester och fornlämningar av våra släktingars vardag en gång i tiden. Men längsta promenaden idag för mig blir nog om lite energi infinner sig, en vandring ned till den lokala matbutiken.

Ha det gott kompis!

@Himmelellerhelvette
För tillfället hanterar jag det inte bra alls.
Ville pröva en sista kontakt och har straffats hårt. (Psykisk misshandel, kränkningar och påhopp)
Ångest de lux.
Men mitt fel, jag vet bättre.

Hon gör skada tills den dag hon dör.

Helgen blev vad den blev. Jag hade ett lugnt och kontrollerat drickande fredag och lördag. Söndag kväll hade jag en öl och en liten slatt vin kvar som jag inte planerat men svepte. Även om jag druckit kontrollerat så infinner sig besvikelsen på morgonen att man övertalat sig själv igen.

Fick till trots en fin start på veckan. Jag använder faktiskt AI (ChatGPT) ibland som en mental coach och stöttepelare. För vissa låter det säkert knäppt men jag kan faktiskt rekommendera att prova. T.ex "Jag behöver hjälp att sätta ett tydligt schema för veckan med fokus på återhämtning, lätt motion och rutiner" Vips så har du en plan.
Exempel från måndag morgon:
"06:30
Res dig upp när alarmet ringer, (ingen snooze)
Drick ett stort glas vatten.
Skölj ansiktet med kallt vatten, det ger en boost för uppvaknande.
Kliv i mjuka kläder och gör lite lätt stretching och djupandning under 2 minuter"

Låter väl inte så dumt?
Sagt och gjort så hade jag en väldigt fin, avslappnad dag igår men ändå ganska aktiv. Det blev ett kortare besök på gymmet efter jobbet med lätta övningar (programmet redan klart från ChatGPT)
På kvällen lite matlagning och förberedelser inför idag.

Idag känner jag mig än mer utvilad och motiverad, trots en molande huvudvärk sedan tidig morgon. Jag sa förra veckan också att jag kände mig motiverad men undrar om inte denna veckan är ett steg bättre.

@Gåbert MYCKET bra - så himla starkt av dig! Så kämpigt när ens "nära" motarbetar/missuppfattar eller bara inte är med på tåget. Jag har också tagit "stöd" av mina syskon i detta, vi är en familj där det finns rätt mycket alkohol så jag kände att jag behövde göra en markering. Det känns bra. Igårkväll kände jag knappt ngt sug, ska vara fri ikväll och onsdag också. När jag vill unna mig köper jag Galipette (alkofri) på systemet, brukar också finnas på vissa affärer typ större Hemköp. Den är supergod och inte för söt. Vad brukar du använda för aletrnativ?

@Thompa_68 bra jobbat och intressant formulerat. Som jag sagt tidigare känns det som om du sätter ord på min historia, min situation och mitt nuläge. Jag ligger några dagar efter dig i denna resa. Hoppas att vi bägge kan fortsätta detta resten av våra liv.

Tack för att du delar med dig🤗

@luenna Hej, välkommen hit! Jag upplever så mycket stöd och pepp här i alla som skriver, hoppas du ska känna samma!

@Bubbelmorsan Stort tack för din vänliga återkoppling! Ja, jag tror precis som du att man tyvärr behöver gå på några minor för att nå insikt och acceptans, av egen dyrköpt erfarenhet. Kanske finns det de som kan förändra sitt drickande utan att nödvändigtvis satsa på hel nykterhet, men då behövs det nog en hel del jobb och stöd på olika sätt. För att veta att man är förbi point of no return är det nog ett nödvändigt ont att det smäller några gånger för att man ska ta till sig det.

Kanske man i framtiden kan snabba upp processen så att man med undersökning av hjärnan samtidigt som man dricker alkohol kan se hur nervbanor och centra aktiveras och faktiskt ställa diagnosen alkoholist/alkoholberoende utan att man behöver gå genom de usla konsekvenserna som ett okontrollerat drickande riskerar att leda till.

@Flarran snyggt jobbat med fiskpinnarna och päregröten. Med husliga projekt kan man dra en liknelse med mantrat att man sällan eller aldrig på morgonen ångrar att man inte söp igår. Efter man t.ex lagat en god måltid och avnjutit den kan ett uns av självbelåtenhet infinna sig. Saker som från början ter sig omöjliga och för jobbiga kanske visar sig vara enklare att ta sig an än vad man tänkt sig. Ibland slösas mer energi över att grubbla, planera & fundera över ett moment istället för att bara ta det som det kommer.

Vad står på dagens agenda? Blir det nya gastronomiska upplevelser? En promenad runt huset? Kämpa på Flarran vi är många som läser men jag har varit för dålig på att kommentera och peppa dig efter dina välskrivna inlägg!

Har du ramlat in på hemsidan fornsök än?

Ha en god dag!