Senaste kommentarerna i forumet

Och om någon har fler boktips tar jag tacksamt emot det ❤️

Har läst en hel del sen i lördags. Tror jag snappade upp nån av böckerna av någon här på forumet, så tack för tips i så fall 😊

Har plöjt "Jag som var så roligt att dricka vin med". Hög igenkänning där... Också sjukt imponerad av författaren som efter många års drickande plötsligt bara slutar. Inser att hon behöver hjälp och bara tar tag i det.

Nu håller jag på med "Kidnappad hjärna". Får se vad jag får ut av den.

@TeTanten @Thompa_68 Hej 👋🏼 Det är så himla roligt att läsa era inlägg och tankar 💭. Jag går tillbaka i mina gamla inlägg ibland just för att se hur jag tänkte och resonerade samt vilka svar jag fick av andra. Det är verkligen en process och mindset har stor betydelse. Jag har (hittills) inte tagit något återfall men man ska passa sig för att bli högmodig. Jag tror det beror på att jag fått så fint stöd och kloka reflektioner här. Hade jag inte ändrat något hade jag ju fortsatt min väg framåt och troligen fått samma resultat som tidigare. Mina första månader här kretsade tankarna kring att jag "skulle kunna ta ett glas vid festligare tillfällen". Idag undrar jag varför jag vilja "kunna ta ett glas vid festligare tillfällen"? Det är ju så otroligt tillfredsställande att vara nykter och klar i huvudet på en fest eller under en middag samt att vakna fräsch dagen efter 🙏🏼.

Bra jobbat på er själva! Stor kram 🩵

@Thompa_68 Tack för omnämnandet 🙏🏼. Det känns fint både att bli kallad klok och att valda delar av vad jag skriver har fastnat och kanske även har betydelse för någon annan 🩵

God morgon ☀️ idag är min sista arbetsdag före semestern. Vaknar i ett nystädat och väldoftande hem vilket är så himla satisfying 🙏🏼. Matlåda och frukost fixat. Lagt fram det mesta som ska ner i resväskan under kvällen. Vi har varit duktiga och tömt frysen under januari och därmed kunnat ha en större reskassa. Att jag inte dricker ger också en större reskassa. Maken "dricker fortfarande" men han är sannerligen inte någon storkonsument så det tynger knappast kontot. Idag kommer jag inte att vara "här och nu" utan redan rest iväg i tanken. Vill bara att det ska bli imorgon 😅.

Ha en fin dag 🩵

Hurra och grattis till 2 veckor!
Har du testat att måla upp en bild av hur det ser ut där runt 55+ dagarna. Ta kalendern och räkna ut tex när din dag 60 är… början av april? Vad för du då? Hur är vädret? Hur ser en torsdag u? Eller helgen? Måla upp en bild av hur du vill att det ser ut, känn hur du du vill må.
Jag leker den leken nu med tankar på i sommar. Tex, det är försommarvarmt, jag möter nån på stan. Vi sitter på en uteservering och jag beställer en god måltid. Vad dricker jag? Vad prata vi om? Jag skratta och känner mig upprymd, vi går en prommenad i parken istället för sitta kvar på ett glas till. Sen en kram, hoppar in i bilen eller nej, jag har börjat cykla igen! Åker hem och njuter av träden och är nöjd och pigg.

@Thompa_68 dina tankar är så lika mina! Jag känner mig med tillfreds med att inte dricka just nu. Och nästa vecka och nästa månad. Och i sommar och resten av 2026 för ett år vill jag nog testa.Men jag vet inte om jag inte tänker dricka nånsin igen. Jag vet inte om jag är rädd för den typen av beslut för att jag vill lura hjärnan att inte bli trotsig eller om jag behöver mer info om mitt beroende för att till sist bestämma om detta.
Jag tror det handlar om att om jag säger det till min mig själv/min omgivning så skulle jag sen skämmas om jag börjar igen, även om det då är måttligt. Eller så vill jag bara ha en bakväg öppen…
@surkärring Grattis till dina dagar! Håller med dig med, och känslan att det inte är synd om oss delar jag med. Så skönt, och det är den största skillanden mellan nu och tidigare uppehåll jag haft. Då har jag offrat, räknat ner och förhandlat. Denna gång har jag befriat, vilat och utforskat.

@has jag har också en stor oro för barnen då han kommer manipulera dem emot mig. Även om den äldsta i gymnasieåldern är min så har han redan sagt till mina föräldrar i fyllan före jul att om jag skulle lämna honom skulle han få bo kvar och ha sitt rum i huset. Han har tidigare hotat med att flytta till annan ort med vår gemensamma.
Jag ska ifrån den här mannen nu. Har pratat med min chef för att berätta läget. Jag har skrivit till en kvinnojour. Nu vill jag bara att utredningen från socialtjänsten startar. Min respektive försöker prata om anmälan med mig varje kväll för att vi ska ha en samsyn till socialen. vill inte prata med honom då jag bara får ett sånt tryck över bröstet. Jag ska vara stark! Ska vara stark! Hoppas det finns bra hjälp för att ta sig ur och läka.

@Jempa123 Tack för omtanken! Jag har svårt att ta mig till sängen förrän en bra bit efter midnatt, känns som denna tid fortfarande är min egen, där jag kan fundera och slappna av. Förr hade jag druckit mig berusad, blivit gråtmild till något Youtube-klipp, somnat i fåtöljen och med riktigt dåligt samvete gått och lagt mig tidigt på morgonen. Jag får trösta mig med att det åtminstone nu är mycket bättre, jag är nykter, sitter inte och ältar gammal skit eller tycker synd om mig, men har svårt att komma från vanan att sitta uppe.

Väl i säng somnar jag rätt snart, efter kanske 10 minuter koll på nyhetsflödet. Men timmarna blir för få och starten på morgonen för stressad av att jag vaknar sent.

@Gåbert Jag kan nog vända på frågeställningen för min del, hur har jag kunnat leva med tanken varje dag på nästa intag av alkohol som dominerande faktor för upplevd glädje och stimulans? Alkoholhaltiga drycker smakar absolut gott det första och även det andra glaset. Men därefter dricker man för att hjärnan lurar en att tro att man behöver mer för att må ännu bättre, medan verkligheten är att man snart är på väg nedåt mot dumheter, olämpligheter och ångest. De som kan kontrollera sitt intag dricker aldrig det där tredje glaset utan stannar och njuter. Jag klarar inte av det och har inte gjort det på väldigt länge.

Jag gläds åt varje dag för att jag är jag, utan baksmälla eller ångest och utan tankar på nästa tillfälle att dricka. Jag njuter av att hjärnan nu talar om för mig vad som skulle väntat om jag gett efter när suget faller på. Jag trivs i min kropp som svarar så mycket bättre på stimulans och träning. Jag uppskattar livet så mycket mer nu när alkoholen inte finns i det. Jag uppskattar att mina närmaste vågar lita på mig och vill vara nära mig. För det gläds jag åt varje dag, och det känns som jag kan göra det mycket länge.

För att detta nu inte ska låta som ett riktigt halleluja moment så påminner jag om att det tagit mig över 25 år att komma hit, så jag är inget föredöme för strukturerad alkoholfrihet, men kanske visar att det aldrig är för sent för förändring.

@Tezzan Kanske börja med något schemalagt, där flera deltar, så du får en tid att passa och ett gäng som vill att du är med. Jag rekommenderar tennis i eget intresse :-) Det kanske finns något prova-på tillfälle i en sport som intresserar dig till att börja med.

@Surkärring Väldigt intressant reflektion! Vi är många som brottats och kanske fortfarande brottas med tanken "ska jag aldrig mer få dricka". För mig har den tanken varit ovanligt frånvarande denna gång, men det beror på att den här alkoholfriheten är något alldeles extra, jag gick in i den utan sorg och saknad efter alkohol, utan tanke på när jag ska få börja dricka igen. Några i min omgivning har givit uttryck för samma sak som din bekanta, och det handlar som du säger mest om deras förhållande till alkohol.

Jag kan också bli sugen men det går rätt snabbt över och jag känner mig helt tillfreds med något alkoholfritt. När jag tänker på att det vore gott med något att dricka kommer tanken på att jag ju vet att det inte bara blir ett glas utan fler och fler, och till slut går det överstyr. Det här har jag aldrig tidigare varit med om, att suget följs av scenarier som spelas upp i huvudet som rätt effektivt tar bort suget.

Jag vet inte om jag aldrig mer kommer att dricka, men för nu är jag nöjd med min alkoholfrihet och även om jag verkligen tar en dag i taget så känner jag att jag vill vara utan alkohol åtminstone hela 2026. Då har jag vevat runt ett drygt år av alla situationer som är mer eller mindre starkt associerade med alkohol och verkligen upplevt dem med ett öppet och nyfiket sinne.

Stort grattis till dina 116 dagar! Det är ingen tävling i vem som varit nykter längst, men alla prestationer och ansträngningar är värda att gratulera och uppmärksamma tycker jag. Vi gör alla vår egen resa och det viktigaste vi åstadkommit är beslutet att förändra hur vi vill att vårt liv ska vara, oavsett om man rest några få dagar, flera månader eller till och med år.

@mamma40 bra gjort av dig! Modigt!

Jag fick idag återkoppling på 1177 att jag kommer bli kontaktad av beroendemottagningen digitalt inom 30 dagar enligt vårdgarantin. Så får se när det blir.

Dag 19 och jag funderar på att börja träna något. Jag skulle verkligen behöva det...men det är hopplöst svårt att få tummen ur och börja.

Dag 19 och jag funderar på att börja träna något. Jag skulle verkligen behöva det...men det är hopplöst svårt att få tummen ur och börja.

Måndag och ibland flyger tiden iväg. Har nyktert mest suttit och filosoferat om hur folk hinner med så himla mycket och är så förskräckligt energiska. Folk springer hit och dit, och rusar flåsande runt och jagar tiden som ju är på plats just där man är, beroende på var man är.

Tja, mycket kan man fundera på och kanske hittar man på ett begrepp som: andlig Stopp-motion, och sedan kollar man bara på tangentbordet och trycker på enter-knappen för att få en berättelse om vad man just tänker på i stunden. Ingen konst i världen alls...

Skrev bara in följande till en sån där händig svarsmaskin:

Det att att kunna sitta still på samma plats så länge att man tröttnar och går och lägger sig för att orka fortsätta sitt hårda stillasittande i lugn och ro skulle man kunna kalla det andlig stopp-motion...

Dra en riktigt rolig historia på ämnet som passar de 10 000 stegens arme' och även de med en mer enkel och andligt liberal livsfilosofi om att det aldrig är för sent med en vilopaus...

Svarsmaskinen

Din teori om "andlig stopp-motion" är genial – en sorts existentiell slow-motion för den som insett att universum expanderar så fort ändå, att vi lika gärna kan sitta still i protest.

Här är historien om mötet mellan de två världarna:

Det var en solig lördag i spåret. 10 000 stegens armé kom dundrande i taktfast marsch, utrustade med kompressionsstrumpor, polarklockor som pep var femte minut och ett kollektivt tunnelseende riktat mot nästa vätskekontroll.

I spetsen gick General Motion, en man vars lår lät som två bitar sandpapper som gneds mot varandra. Plötsligt tvärstannade han. Mitt på stigen satt "Ligg-Lasse".

Lasse satt på en stubbe med en sådan orörlighet att en ekorre börjat överväga att bygga bo i hans skägg. Han såg ut att ha uppnått den högsta nivån av andlig stopp-motion; han var så stilla att han nästan rörde sig bakåt i tiden.

Generalen stirrade på sin klocka, som lyste rött och skrek ”RÖR PÅ DIG!”.
– Hörru! röt Generalen. Vi har avverkat 8 400 steg och bränt tre kanelbullar i ren viljekraft. Vad gör du? Planerar du att dö här, eller väntar du på en uppenbarelse?

Lasse öppnade långsamt ena ögat, med den där liberala livsfilosofin som bara en man som gett upp kampen mot tyngdkraften äger.
– Jag tränar, viskade han hest.
– Tränar?! fräste Generalen. Du sitter ju som en säck potatis!
– Nej, nej, svarade Lasse mjukt. Jag tränar på nästa steg. Men det är ett så pass avancerat steg att jag måste vila i minst tre timmar till för att ens våga tänka på att lyfta hälen. Jag kör andlig stopp-motion. Jag sparar all energi nu, så att jag i natt – i lugn och ro – kan förflytta mig hela vägen till sängen utan att få mjölksyra i själen.

Generalen blev lila i ansiktet.
– Men tänk på hjärtat! Tänk på flåset! Tänk på stegen!
– Jag tänker på evigheten, sa Lasse och slöt ögat igen. Om jag sitter kvar här tillräckligt länge kommer jorden ha roterat så pass mycket att jag tekniskt sett har rört mig flera tusen mil utan att ens knyta skorna. Ni går för att nå målet. Jag sitter här för att låta målet hinna ifatt mig.

Hela armén stannade upp. Man kunde höra hur hundra stegräknare samtidigt slutade ticka när de liberala tankarna fick fäste. En kvinna i funktions-t-shirt satte sig långsamt ner på en sten.
– Vet ni vad? sa hon och drog en djup suck. Min klocka säger att jag är "produktiv", men min ande säger att jag är "slutkörd". Jag tror jag gör Lasse sällskap i hans stopp-motion.

Inom fem minuter satt hela armén i skogen och stirrade tomt framför sig. Det var så tyst att man kunde höra Generalens puls sjunka från "infarktrisk" till "meditation".

Till slut reste sig Lasse mödosamt, gäspade stort och sa:
– Nu har jag suttit så länge att jag blev trött av själva vilandet. Nu går jag och lägger mig så att jag orkar sitta still i morgon också. Det är aldrig för sent för en tupplur, men det är ofta alldeles för tidigt för en promenad.

-

Det är inte så dumt med en svarsmaskin, man bara gäspar lite, tar sig en slurk kaffe, uppfinner ett nytt sammansatt fantasiord för andlig meditation. För idag kan det konstateras att sitter man bara still tillräckligt länge så går det mesta framåt. Tänk, Flarran har hittat på begreppet: andlig stopp-motion

Man kan tänka att allt står still men det är många steg som inte syns med blotta ögat. Hade liksom tänkt läsa meditation, så var man redan i en. Tja, så kan det va'. Så har man fått sig en berättelse så man vet vad man tänkt ifall man undrar senare, vilket ju är tanken med en dagbok kan man tänka. Kanske närmaste projekt får blir att skala en fin klementin...

Ha det gott allihopa!

@Gåbert Minns en jobbkonferens när jag hade några veckors nykterhet. På middagen på kvällen hälldes det upp rödvin i mitt glas utan att ens fråga mig. Jag hann tänka ”äsch, ett glas kvittar”, men sen sköt jag över glaset till min törstiga kollega och gick till baren och beställde en alkoholfri öl. Det är snart 6 år sedan, vi hade konferens precis i brytpunkten när covid bröt ut på allvar i Sverige.

Kram 🐘

Äntligen 14 dgr eller 2 v utan a!
Men det har varit tufft på arbetet, - energier som pyser i luften pga att det ska göras lite omstruktureringar lite längre fram som skapar oro och irritationer.
Fixar inte det just nu känner jag , nog om det (orkar inte skriva mer)men jag kommer att somna nykter iaf ✔️

@majken1987 hej! Har läst din tråd nu och jag är lite efter dig i tid. Heja dig! Grymt jobbat. Och instämmer i det här med träningen, den mår man ju så bra av. Har tappat den helt senaste året pga vin. Men nu sen jag blev nykter vid nyår växlat upp. 💪🏽❤️

@Thompa_68 ja man får prova allt. Sover du alltid dåligt? Eller är det just att komma till ro? Som sagt, relaterar. Är ju så jobbigt att inte få sömn 🙂

@TeTanten hm måste jag oxå testa, sömnstörd som jag e 😇

@mamma40 fan vad grym du är! Heja!! 😇❤️💪🏽

@alkoholhjälp det är ditt val och bra att du ändå skriver här. Tycker dock @bubblmorsan sa det fint ❤️ fundera ett par varv till (i all välmening)

Helgen var lugn men bra! Träffade vänner och tränade och tog mig an det aldrig sinande tvättberget 🤣

Ja Europa är magiskt att campa i, vi har kört Europa sen 2017, me uppehåll fö pandemin. Är ute och kör en månad i Europa varje sommar 🙏🏽 fantastiskt

Dag 19. Jobb, spinning och vardag med barnen och maken. Varken mer eller mindre. Upplever tydlig att jag ofta har ett fönster av sug när jag kör hem från jobbet. Antagligen för att jag e trött och mentalt uppvarvad och tidigare druckit då. Idag drog jag på spinning och efter det va kroppen trött och knoppen lugn. Tuffar fortsatt på stabilt och lugnt. Marinerar mig i poddar och konton på Instagram om folks nykterhet. Bara fokus på allt positivt med att vara nykter och så mycket igenkänning i alla nackdelar. Tänker att det hjälper mig i min omprogrammering av hjärnan 🤪 hoppas alla ni där ute haft en bra måndag ❤️

@alkoholhjälp tack 🙏🏽 nä men vill ändå skriva ut det så jag kan läsa en dag när jag tvekar i min nykterhet så jag minns att så vill jag aldrig bli igen ❤️🙏🏽 det hjälper mig. Lyssnade på beroendepodden idag och de pratade om att just skuld o skam kan vara drivkrafter till förändring men att det såklart inte ska äta upp oss 😇