skrev Adde_ i Div åsikter eller...?

Jag har frågat det så många gånger förut...men : Varför väljer ca en tredjedel av oss som genomgår en behandling att följa den nyktra vägen direkt ??
Och varför är det så många som genomgår ett antal behandlingar utan att välja nykterheten??
Jag vet ju att alkoholen är listig, falsk och stark men varför trillar polletten ner för vissa men inte andra ? Vad är det som styr ?
Jag chattade i morse med en kvinna som nu genomgår sin 3e eller 4e behandling och som dessutom var med här på forumet vid starten för en massa år sen. Varför ????? Nu börjar farliga förändringar visa sig i hennes kropp så ska hon inte dö av följderna så måste hon ändra sitt liv.
Bara att hålla tummarna.


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Kombon skogen, solen, snön, tystnaden, springa, glad och nöjd hund ❤️ Magiskt 🤩 Hittills i februari: 14 sockerfria dagar och 7 löprundor, heja mig!

Kram 🐘


skrev ruccola123 i Anhörig

@november25 tack för fina tips. Jag försöker verkligen ta hand om mig. Har intressen som ger mig lugn och energi, viktiga relationer som får mig att må bra.
Men har prioriterat bort träning som jag vet att jag mår bra av. Har dock insett att alkohol ger mig väldigt mycket ångest (såklart inte i stunden men på sikt). Eftersom jag hela livet har kämpat med ångest så är det värt att prova att köra nyktert en period. Under graviditeterna har min ångest minskat och kanske kan det haft en koppling till att jag ej druckit alls då? Detta gar jag inte alls reflekterat kring tidigare.
Skönt att höra att du känner sån skillnad på din ångestnivå utan alkohol. ☺️


skrev Carisie i Min värderade riktning

@vår2022 Halloj Vårfru 🧚🏻 Ja attans bananer vad det är kallt 🥶. Var ute och promenerade i solen i 1,5h igår - fick nästan lite träningsvärk i rumpan 😂 det har inte blivit någon återgång till det normala med träning och annat pga jetlag & nattjobb men nu kommer vanliga dagar och OJ vad solen verkligen hjälper! Jag köpte en "vink-katt" (hoppas du förstår vad jag menar) som går på solceller och den vinkar som en galning där på fönsterbrädan i solen och lägger av framåt kvällen och tänk - jag känner mig precis som en vink-katt på solceller 😂. Börjar fadea framåt kvällen 🫣.

Jaha så det blir mer renovering och målning?! Underbart. Vi ska få vardagsrummet spacklat & målat och då har vi faktiskt bara köket och badrummen kvar och de kräver ju pengar och inblandning av fackmän 😓. Men åh vad jag skulle vilja ha golvvärme i bägge badrummen! Man får väl ta och prioritera 🫢 🏝️ eller golvvärme. Men nu kommer ju varmare tider vad det lider och då kommer jag troligen att glömma bort det tills det är nov-dec och jag står och svär i badrummet - men då väntar ju semester... sen rullar det på 🫡. Ja du läste rätt - jag kanske råkade boka nya biljetter på flygplatsen i Bangkok redan 🫣😅😂. Sååååå jag.

Idag blir det en promenad till grannbyn och deras eminenta thaiaffär eftersom jag har cravings på Pad Kra Pao 😋. Så litet inköp av basilika & chili och en solskenspromenad även om det biter i kinderna. Vi hörs! Stor kram! ❤️


skrev november25 i Jag vill inte leva med en alkoholist längre

@esterest Tack snälla! ❤️ Har tänkt på dig också och hur det går.
Ja, hur hanterar man bakslag. Är ju så mycket hopp och förtvivlan inblandat för oss anhöriga.
Jag går igenom materialet i The alcohol experiment. Där kallar man bakslag för data points. Därför att de också lär oss något i processen, är en del av den.

Det verkar som att din man är på ett mer stabilt spår som han har inre motivation för. Det gör kanske lapses mer acceptabla. Min sambo gör nog mest insatser för att han vet att jag inte mår bra, även om han är medveten om att han har ett stort problem. Så jag ser det inte som att han ens hamnat riktigt på det där egna spåret än... Men vad vet jag.

Håller med dig helt om brickan😊 Jag överväger inte alls att lämna just nu, försöker bara förstå hur jag kan stötta till förändring. Och hur jag ska ta hand om mig själv så att jag inte blir knäpp på kuppen.

Det kan nog vara klokt att testa ett anhörigmöte😊
Jag har inte fortsatt på Al-Anon. Själva grejen hade för mycket högre makt i sig för att jag skulle känna mig bekväm. Det bidrog också att gruppen var så liten, bara tre personer🙈 I en större grupp kan man nog sitta med mer och bara lyssna. På stället du bor är det säkert annorlunda☺️
Kommunen har också anhöriggrupper, kan vara ett alternativ.

Förstår vad du menar med att ni inte pratar. Samtidigt tänker jag att jag kanske kan lära något av dig, och försöka göra mer så. Inte peta i det, inte lägga mig i processen😊

Hoppas ni fortsätter på i allt positivare riktning och du kan vila i det🪷🤗


skrev Carisie i Nollköping C - the place to B 🥳

@Dragonfly Hej! Visst är det fantastiskt att vi "alla" tror att folk ska fråga och lägga sig i för att vi väljer att vara nyktra?! Jag hade samma tanke i början av min resa och blev förvånad över att ingen frågade varför. Men rannsakar jag mig själv så vet jag inte att jag en enda gång i mitt liv aktivt frågat någon på en tillställning varför hen är nykter. Jag tror vi målar upp den bilden med hjälp av alkoholjävulen för att vi ska ta en liten stänkare eller ett glas för att passa in..bara ett..och here we go again. Jag säger absolut inte att det blivit katastrof varje gång jag drack men bestämde mig för att 1-2 karatefyllor/år är för mycket. Upplevelsen av att inte orka kliva ur HELT. Fruktansvärt! Ryyyyys!!! Aldrig mer! 🤢🤮

Fortsätt öva och var uppmärksam på den lilla rösten som säger att "det var nog inte så farligt för det här är ju plättlätt. Jag har nog inget problem i alla fall". Typ. Eller vad din röst skulle kunna tänkas säga. Bra jobbat och det blir bara bättre 🩵


skrev november25 i En nykter dag i veckan

Jag känner mig så ledsen. Det är som om sambon kompenserar så starkt för drickandet, att han gör allt annat perfekt. Han tar hand om allt hemma, lagar middagar, skriver små lappar, köper blommor. Som om han bara kan göra allt bra nog kommer det andra problemet också försvinna. När jag har energi fokuserar jag på allt fint han gör och försöker vara i glädjen över det. Men det blir också en så konstig dubbel upplevelse. För han dricker ju varje dag. Känns lite som att dansa på ett sjunkande skepp. Och alla insatser för att dölja problemet gör mig nästan lite matt och ledsen.

Försökte ha ett samtal igår om hur hans två veckor med måttligt drickande gått. Han föll ju tillbaka i att dricka varje dag, så fort han började igen. Men det har varit betydligt mindre mängder, förut på helgerna då han blivit berusad.
Jag hade tänkt ut öppna frågor i förväg, som Hur tycker du att det har gått, och har du lärt dig något nytt? Vad skulle du kunna göra annorlunda?
Han blev så otroligt stressad och sa att han inte visste och att han inte orkade prata om det just nu. Det enda han visste var att det blivit för mycket och att han kanske borde använda sina tabletter. Började fysiskt svettas. Jag blev frustrerad för jag tyckte jag tog det försiktigt och bara ville prata. Vi avslutade samtalet. Dagen fortsatte med alla de här positiva insatserna för att täcka över flodhästen.

Men tänker i efterhand att jag kanske valde fel tillfälle. Svårt att någonsin hitta ett rätt tillfälle.. Han ska ju inte ha druckit, och kanske inte direkt på morgonen heller. Nu blev det på em när hans dryckestid snart skulle starta. Kanske kom det för plötsligt också, och lite för många frågor på en gång.

Blev ändå så förvånad över bristen på reflektion. Och att han inte kunde säga tex "Ja det blev ju att jag druckit varje dag igen, kanske borde testa ditt eller datt så att det inte blir det" Istället ljög han och sa att han haft några alkoholfria dagar.
Kunde heller inte komma med nåt svar på varför det är en utmaning att lyckas räkna enheterna (vilket han ju absolut inte gjort).
Hur lyckas man liksom med att INTE tänka på de här sakerna? Var är den normala reflektionen?
Gjorde mig frustrerad, besviken och faktiskt förvånad.

Det finns absolut dagar nu när han bara tar 2-3 öl. Det är ju en väldigt liten mängd för honom som inte ens märks på beteendet utifrån. Känns bara inte som en hållbar förändring. Vet inte hur jag ska lyckas ta till mig att det faktiskt är en positiv utveckling. Kanske tänker han ändå, men jag gör honom stressad och han känner mycket skuld, skam och rädsla över att jag ska lämna. Och då låser sig allt i samtalen.

Jag har haft en del mardrömmar på sistone, och då har han sagt: hoppas det inte är på grund av mig.
Han förstår ju också att saker inte är så bra. Trots alla hans ansträngningar. Känns så sorgligt, och känner mig så trött.

Är i processen att boka en tid till en psykolog på kommunens anhörigstöd. Men har tvekat om jag orkar med det. Jag borde nog ändå gå, kanske mår jag bättre av att prata om det.


skrev Dragonfly i När ångesten & besattheten leder dig till att välja återfall.

@Molnet Håller en tumme att bihåleinflammationen ger med sig. Te & honung låter bra. Ta hand om dig.


skrev Dragonfly i Nollköping C - the place to B 🥳

@Carisie Det låter superhärligt. Och det är väl egentligen det semester är till för, att vila ut och inte komma hem som ett vrak med behov av avtändning. Att det går så bra för dig ger hopp och jag tänker att övning ger färdighet. Jag har långt kvar till semester och tid att öva. Just n övar jag mig på att vara nykter när jag är bortbjuden, på aws och andra tillställningar där alkohol är en självklar del. Det har gått pinsamt lätt och inget jag borde ha behövt oroa mig för. Ingen har ens kommenterat det och alla ursäkter jag har samlat på mig har jag inte behövt använda mig av.


skrev Dragonfly i Valde kärlekens dag att bli fri

@Estrella79 och nu kom jag att tänka på ett minne från några år sedan när jag skulle prata på en konferens och kände att jag absolut inte fick balla ur. Ringde hotellet innan och bad att de skulle tömma minibaren på alkohol och det var inga problem. Min tanke var att jag inte kan vara den första att be om ett alkoholfritt rum. Rökfria rum har vi ju sedan länge. När jag väl kom fram så var minibaren orörd och fylld med små flaskor. Gick ned till receptionen och bad igen att mitt rum skulle alkoholsaneras, vilket såklart kändes pinsamt. De såg förvånade ut, vilket förvånade mig, men när jag kom tillbaka var minibaren tömd på allt. När jag sedan skulle checka ut ville de debitera det som inte längre fanns i minibaren och jag var tvungen att än en gång ha en pinsam diskussion. Det löste sig och jag behövde inte betala något extra men jag blir faan förbannad när jag tänker på det. Hotell är en riskzon för oss med alkoholproblem, och har man klarat sig från att köpa med sig en flaska och tagit sig förbi baren utan att stanna så ska man inte behöva snubbla på en minibar.


skrev Rule74 i Jag kommer att klara det

Grattis @Kaffetanten58 till en alkoholfri månad och viktiga insikter. Bra jobbat!


skrev Rule74 i Jag börjar om! Vägen till att finna glädje!

Hej @Tezzan! Jag läste lite vad du skrivit och fick en sån igenkänning i dina ord "En annan reflektion som slog mig igår var den sköna känslan av att gå ragryggad och kunna se andra människor i ögonen tex på bussen en lördag förmiddag. Att till och med nästan få lust att prata med någon av dem. Förrut när jag kanske hade druckit ett, eller rättare sagt för många glas en fredagskväll, var känslan en helt annan om jag var tvungen att ge mig ut på lördagen. Det kändes som om om det syntes på långa vägar i mina ögon hur dekadent jag var." Precis så har jag känt när det gäller jobbet på måndagmorgonen. Har många gånger valt att stanna hemma istället. Inte kul att se sig i spegeln och möte gulröda ögon, pluffigt ansikte, påsar under ögonen och gråvit hy. Framför allt att möta skammen...att än en gång behöva ljuga om att vara sjuk för att man inte vill blotta sig för chef och kollegor på jobbet. Genomlevt en helvetes måndag av abstinens, ångest, nedstämdhet, total meningslöshet och längtan efter att måndagen ska passera för att veckan ska kunna börja lite bättre på tisdagen. Nej, fy fan. Så skönt att slippa! Du inspirerar ❤️.


skrev vår2022 i Andra gången gillt

@Guldlock Sänder en kram❤️ förstår att det känns svårt.

Du skriver att du inte riktigt veta vad du mår bra av och att det är dit du vill. Kan känna igen det, att jag inte visste vad jag hade för behov eller jag kunde inte riktigt komma åt dem. Det var mer känslor som kunde komma upp som sade att något inte kändes bra som sorg, ilska eller besvikelse. Det är dem som jag nystat i för att försöka förstå vad som ligger bakom känslan. Genom terapi och eget sökande, analyserande.

Jag fann att mycket i min barndom påverkat mig, mina tonår där jag hade en lång relation som inte var bra för mig, mönster som satt djupt inom mig med tankar om mig själv som var nedvärderande och taskiga. Idag förstår jag mer vad som ligger bakom och varför. Jag har börjat omvärdera mina tankar om mig själv med snälla, goda och förlåtande tankar. Gjort om min berättelse om mig själv till en som stämmer med mina tankar och känslor om det och att det är det som är min autentiska sanning. Det har medfört att jag kan känna mina behov och sätta ord på dem idag. Det är så mycket som kan ligga bakom som låser oss till att inte riktigt kunna sina egna behov och det gör livet svårare när man inte kan nå sina innersta sårbara känslor. För mig har samtal i terapi, med nära och maken varit en stor hjälp i det arbetet.

Så svar på din fråga om aktiviteter så tänker jag att vara snäll och förlåtande mot sig själv i sina tankar och i sina handlingar, är ett första steg till omsorg om sig själv. För mig är det viktigt med fysisk aktivitet som promenader, löpning, styrka och Zumba. Att röra på sig och dans frigör massor av måbra hormoner. Just nu är jag igång med att måla om och renovera i rum och att göra något med händerna sätter hjärnan lite på paus, fokus blir på det man just där och då håller på med, att inte måla på fel ställe😂.

Sköt om dig och ha goda tankar om dig själv❤️


skrev Rule74 i Promillebikt

Bra jobbat flarran! Det här med energi undrar jag över... Varför infinner sig inte den där energikicken man hoppades på när man lade A på hyllan? 🤔


skrev Rule74 i Valde kärlekens dag att bli fri

Bra beslut @Estrella! Känner också igen det där med att smuggla ut tomflaskor från rummet...Detta gömmande, smygande och denna skam och skuld som följer... Inte värt det. Vi kämpar tillsammans för ett bättre och värdigare liv - för att just få vara friska länge och närvarande för våra barn, nära och kära. We can do it! 💪🏻❤️


skrev Bubbelmorsan i Startar alkoholprogrammet nu och det behövs verkligen

@Villmåbra79, vad trist med er resa. Hoppas ni kommer iväg senare🩷.

Fint att du ser dina mönster Visst är det bra att man i resan lär sig om sig själv och vad man dricker på. Jag försöker se det som lite spännande och utmanande och att man växer och tränar på det som är svårt.

Denna helgen har blivit mycket OS och städning/plock för mig. Dottern har varit mestadels iväg så har lyxat med vila, äta gott, egenvård. Bokat av all träning vilket är ovant för mig. Vill bara vara hemma och plocka och ta det lugnt. Blev din lördag bra🩷?


skrev Himmelellerhelvette i Nytt kapitel! 3år och framåt❣️

Tack @Andrahalvlek, jag ska ha både ditt och @vår2022’s citat i skallen i veckan ”Gyttjebrottas inte med grisar” och ”dit uppmärksamheten går sker tillväxt” ❤️🙏


skrev Himmelellerhelvette i Nytt kapitel! 3år och framåt❣️

Tack snälla @vår2022 ”Dit uppmärksamheten går sker tillväxt” Tack för den påminnelsen, det är som om jag glömt massor av allt bra jag lärt mig med olika strategier. Jag hade ett långt tag för ganska längesen nu men ändå efter jag blivit nykter, en period där jag bara kände mig harmonisk och balanserad, jag saknar den känslan, jag hängde inte upp mig på saker utan lät det passera med orden ”det som händer är meningen att det ska hända och jag behöver inte förstå varför bara låta det passera” Jag kände tacksamhet över allt jag hade i livet och hade inget behov av något ytterligare. Jag kände mig stark och trodde på mig själv! Men allt det kände jag sedan att jag behöver använda för att hjälpa mamma, jag tänkte att jag kan inte ha allt detta bra för mig själv, jag behöver använda det så hon kan få det bra. Och sedan fortsatte jag använda det med flera i mitt liv, hjälpte dom stå upp för sina rättigheter och pushade och hejade på för att de skulle känna sig starka. Sedan hamnade jag själv i situationer jag inte var beredd på som följd av detta, tre olika stora förändringar på varandra under en kort period där jag behövde visa, prestera, leda, organisera, göra förändringsarbeten och på detta allt med alla olika kontakter för det sista för hjälpen kring mamma. Nu har jag lyckats med att hon fått all den hjälpen hon behöver för en stabil bas i livet. Efter detta enorma arbete kommer alla andra av hennes rättigheter att bli lättare för henne att få.


skrev Dragonfly i Andra gången gillt

@Guldlock det låter väldigt sorgligt. Förstår att du tänker extra mycket på ditt barn idag. Håller en tumme att du lyckas kämpa dig igenom smärtan idag utan alkohol. ❤️❤️❤️❤️❤️


skrev Dragonfly i Valde kärlekens dag att bli fri

@Estrella79 Grattis till beslutet 🥳 och välkommen till forumet.
Känner igen mig i det du skriver om att smuggla ut tomflaskor. Det är ju verkligen en varningsflagga. 😀
Önskar dig en härlig söndag ❤️


skrev Estrella79 i Valde kärlekens dag att bli fri

Tack för stödet, fina ni! Söndag morgon och inte bakis! Första söndagen på många år. ❤️Lade mig tidigt igår, vad lite uttråkad — tänk vad hjärna är programmerad att varje lördag ska det hällas i alkohol.


skrev Guldlock i Andra gången gillt

I dag fyller mitt barn som inte bor med mig (detta beror inte på 🍷 utan är en annan historia) år. Det gör ont. Det känns som mitt hjärta ska explodera i små bitar. Vill att dagen som knappt startat ska vara över. Ska försöka tänka på annat men det är svårt.


skrev esterest i Anhörig

@ruccola123 var inte så hård mot dig själv att förändringen skulle ha tagits tag i tidigare. Jag kämpar absolut med samma tankar i min relation. Men det viktigaste är hur vi väljer att ta det vidare?


skrev esterest i Jag vill inte leva med en alkoholist längre

@gaef tack för att du kommenterar! Att skriva av sig hjälper, rekommenderar verkligen att ha en öppen dagbok här. 🌸