Jag läser och läser. Skriver , gråter funderar och gräver ner mig i allt . Jag lägger skulden på mig , men samtidigt vet jag att felet ligger inte hos mig . Kärlek ? Den har han fått och får. Forståelse ? Ja , från den stunden jag fick veta vad allt handlar om. Anpassning ? Ja , det fick han också. Om jag ser , att han har vilja att ändra sitt beteendet ? Ja , det gör jag.....Men för helsike varför ska jag acceptera allt detta han gör mot sig själv och mig !!!!!!Vill han inte komma hit , så kom inte. Tycker han , att jag letar efter fel hos honom så får han tycka det. Tycker han att jag skriker för mycket efter kärleken så får han tycka det också !!!!!!! Nu är det nog. Valet ligger hos honom även om han tänker inte just nu friskt. Det är hans val att inse , vad är viktigt i livet....gamla rutiner på soffan framför TV eller en lycklig liv tillsammans med mig.Det är inte mitt ansvar längre även om jag älskar honom. Jag tänker inte längre känna mig ledsen eller förvirrad i allt . Jag är en fin människa och tänker fortsätta med detta .
Kram