av Kaveldun

Kaveldun
tis, 2022-08-23 - 19:34

Tack för inspel alla!
Även idag - direkt från jobbet till havet - och sedan fyra dopp ( varför lagom 😳)
Underbart och jag är så glad över att det är augusti och att jag kan sänka ner mig i vattnet och simma ut!
Det är en sådan njutning och ger mig både en kick och en ro…… ersätter alkoholen och känns också omhändertagande på riktigt.
Jag är snäll mot mig själv - rent fysiskt.
Annars - pigg och lite rastlös.
Jag kämpar med att vara närvarande på jobbet. En sida av mig vill bara ut till havet, ut i skogen, göra något med händerna!
Inte sitta och dra upp strategier för en organisation …även om det absolut är viktigt.
Jag fyller 61 år i höst och när jag åkte hem från havet fick jag en så stark känsla av att det nu är dags för mig att slinka ur yrkeslivet och springa mer fritt….som innan man började skolan.
Man är liten och leker och sedan börjar skolan och därefter - för min del - fortsatta studier och därefter jobb och för min del ett yrkesliv som gasade ganska mkt efter 40/45 och ytterligare ansvar för ca ett år sedan
Nu kommer snart en tid då jag måste få vara mer fri igen…
Ja …jag ska inte gå i pension än och jag vill ju göra saker …vara behövd och verka. Men formen för det skulle jag vilja ändra på ngt…skruva på.
Har läst att man inte ska göra stora förändringar under sitt första nyktra år. Därför att man inte är helt tillräknelig och inte kan skilja riktigt på orsak och verkan.
Men fantisera kan man ju ändå!
🌾🌾🌾

Se klart
tis, 2022-08-23 - 20:07

Jag fick nytt jobb när jag hade varit nykter 6 veckor… jag tror på att våga tänka förändring- i synnerhet när det inte involverar andra- dvs packa sina väskor under i ett infall.
Välkomna och var glad över alla nya tankar- och wow att du åker och badar efter jobbet, jag glädjs med dig! ✨💞

Kaveldun
tis, 2022-08-23 - 21:05

Packa sina väskor under ett infall…
Det låter som ngt Tove Jansson kunde skrivit.
Och ja - så länge det inte involverar ngn annan. Bra tänk!
Jag gjorde ganska stora livsförändringar för ett par år sedan. Men jag slutade inte dricka.
Och då blir det på ngt sätt samma, samma, samma ändå.
Men nu vill jag bort från samma.

Se klart
tis, 2022-08-23 - 22:43

Nu vill jag bort från samma.
Om inte det är Tove Jansson…
Tänk att vi som är rätt gamla/vuxna får chansen att lära oss nya grejer- som att tröttna på samma. Alla gör inte det! Godnatt 😴

Kaveldun
ons, 2022-08-24 - 20:18

Ja - nya grejer och nya mönster!
Även idag havsbad efter jobbet ( har en allmän badbrygga med stort trädäck ganska nära mitt hem).

Just vägen hem från jobbet har varit trigger för att dricka. Få koppla av, skjuta ut mig, knäppa upp ’kostymen’. När dagarna är långa och ingen väntar hemma - att då sätta sig på ngt café ( som också serverar vin) och ta ett glas. Som sedan lätt blir tre, fyra, fem glas . Jag tror att jag har sett outhärdligt sammanbiten och frånvarande ut på promenaderna hem från detta drickande. Tom.
Jag är så tacksam över värmen - och jag åker TILL havet och inte bara från jobbet.
Inget sug alls och en fortsatt lugn energi.
Kvällarna är långa och jag tänker mkt men försöker också känna. Viktigt att göra saker och känna efter - skapa nya mönster som involverar hela kroppen och inte bara huvudet.
Det är ju ngt väldigt fysiskt att hälla i sig alkohol …det händer fysiska saker i kropp och huvud. Baksmällan är obarmhärtigt fysisk. Det är starka och råa krafter - det är utsatt och ensamt och vilset. Det är rörigt och mörkt.
Nu häller jag ner kroppen i havets salta vatten istället för att hälla alkohol i den.
Jag torkar i solen och kvällen fortsätter och fortsätter. Jag gör olika saker. Jag kan växla spår. Jag kan svara när någon ringer.
Efter första glaset på ngn servering eller hemma med vin var kvällen egentligen slut. Över. Efter första glaset trädde autopiloten in - som egentligen oavsett samtal, umgänge, mat eller veckodag - bara ville ha mer alkohol. Mer bedövning. Var jag ensam så svarade jag inte i telefon om ngn ringde. Var jag tillsammans med någon så var det ganska skönt när hen gick - så att jag kunde dricka ifred.
Puh ….
Jag måste komma ihåg det eländiga nu när det vänder och känns så fint.
Och jag måste samtidigt bejaka det goda.
Och ta vara på alla människor jag tycker så mkt om som finns. Inte alltid väldigt nära men på olika ställen i Sverige.
🌾🌾

Kaveldun
ons, 2022-08-24 - 20:43

Ja @Sattva!
Det är härligt och så lång tiden plötsligt är!
Ikväll har jag ju hunnit bada och läsa och prata i telefon och tvätta lite OCH se två avsnitt om svensk modehistoria ( på SVT - rekommenderas! väcker så mkt minnen:-)
Och inte minst - skriva och läsa här!

Se klart
tors, 2022-08-25 - 07:04

God morgon @kaveldun
Fina kvällar du beskriver, det är njutning för det mesta när en slipper dricka.
Om att slippa:
Jag tycker att Annabell har beskrivit bra hur hjärnan plötsligt växlar om och tycker att det är en ”bra ide” att dricka- jag skulle säga att en minimal men ändå försäkring mot detta är att fortsätta skriva här- och berätta om när det händer.

Det är underbart att dela det positiva som händer men även när det är tufft- så är min erfarenhet att människor här- orkar det, och att det har visat sig hjälpsamt att hänga i. Och liksom stå ut med att dela tankar som kan vara ologiska, eller ”små”.
Vi duger från alla möjliga håll, just här.
Nu ska jag kasta mig in i torsdagens arbetsdag så jag kan kasta mig ut - och åka till landet och bada, och spana på Kaveldun i åkanten, återkommer med rapport.
Kram K! 🌱

Kaveldun
tors, 2022-08-25 - 20:11

Ja @Se Klart …jag ska skriva här - och inte släppa taget nu.
Och vara uppmärksam även på de små och spretiga tankarna och känslorna.
@Geggan - så är det - en dag i taget. Laddat ner en app nu för att ha koll på dagarna.

Jag tänker också att jag ju KAN dricka en flaska whiskey idag om jag vill ….eller vin eller öl eller gin. Men jag vill inte. Jag vill ha en lång obruten nykterhet …för den har jag aldrig riktigt varit i. Hur är det?
Att vara bakfull och småfull och mer rejält full …det vet jag hur det är. Att dricka lite lagom vin på trevlig middag - det vet jag hur det är. Allt det där är samma samma.
Men att ha en längre nykterhet i kroppen och huvudet - det är något nytt. Om jag dricker idag får jag börja om igen från ruta ett. Min tid på jorden är begränsad så det finns en risk - om jag dricker - att den nyktra resan aldrig blir lång . Det vore mycket olyckligt.
Jag har fortfarande nästan inget sug alls.

Även idag två bad från brygga efter jobbet. I dag var det kallare och mer molnigt men vattnet var skönt. Brukar aldrig bada så här ihärdigt under arbetsveckor men det är en stark känsla - att jag måste få med kroppen på det här tåget. Kroppen måste få känna att något händer. Gick lång promenad efter badet och har också anmält mig till en ute-tränargrupp som startar onsdag kväll i nästa vecka. Jag har inte tränat på evigheter!
I dag kom det upp att vi ska träffas - ledningen - och fira att vi uppnått vissa viktiga mål under de senaste två åren. Inbjudan innehöll bilder på många champagneflaskor …och så var det en text om hur vi ska dricka massor av champagne tillsammans och fira och prata om allt som vi gjort.
Jag vet att jag innan sommaren tänkte att detta firande kunde ske hemma hos mig. Men nu tror jag inte det? Jag tror att jag kommer att vilja gå hem…och inte tvingas stanna tills alla pratat och druckit färdigt.
Och så ska jag se till att det finns alkoholfritt bubbel.
Jag ser inte direkt fram emot detta men jag känner heller inte någon direkt aversion.
Jag ska gå dit - och det är ju sant att vi gjort framsteg som är värda att samtala om. Fast riktigt vettiga samtal om detta har vi såklart inte med champagne i kroppen. Nu handlar det istället om att ’fira’.
Jag ska fira nykter. Det är inte första gången jag är nykter i liknande sammanhang ( jag har ju trots allt haft nyktra perioder) men det känns ändå ovant.
Det ska bli intressant att se om jag har roligt. Jag vet att jag absolut kan ha roligt utan alkohol - det jag inte vet helt säkert är om jag kan ha roligt i meningen ’fira -roligt’ i denna konstellation.
Jag tycker inte illa om mina kollegor - men jag har egentligen ingen stor lust att gå ut med dem.
När jag läste Rebecka Åhlunds bok ’Jag som var så rolig att dricka vin med’ så strök jag under några meningar som beskrev att hon delvis blev en annan som nykter. Hon tyckte egentligen inte om att gå på stora konserter eller mingla osv …visade det sig.
Jag tror att liknande mönster finns hos mig. Jag är en ganska introvert person - som kan uppfattas som mkt social tror jag.
Alkoholen har hjälpt mig att vara i sammanhang som jag egentligen inte trivs så väldans värst med.
När jag tänker framåt …på ett nyktert liv så längtar jag efter böcker, skogar, hav, natur och just de människor jag tycker mkt om och är nära. Och kanske en hund ( och gärna två kattungar @SeKlart 😳😳….men bor inte så att jag kan släppa ut dem - tyvärr).
🌾🌾

majken_r
tors, 2022-08-25 - 21:45

@Kaveldun tänker som du, att kroppen ska med. Allt hör ihop och mycket av våra känslor sätter sig i kroppen. Jag har haft stor hjälp av min träning, och yoga. Och terapi.
Tänk så galet ändå att allt firande ska ske med bubbel?! Likadant på mitt jobb.. Låter som en bra idé att inte ha det hemma då du kan avvika när du behöver😇

vår2022
tors, 2022-08-25 - 22:56

@Kaveldun Jag har samma tankar som du. Jag tänkte denna gång på hur det skulle kännas att vara nykter en lång sammanhängande tid och jag längtade efter det. Att få vara nykter varje dag och riktigt känna efter hur det känns inom mig och om det kommer att göra skillnad. Hur det skulle kännas att lätt kunna tacka nej till ett glas vin, att inte känna ett behov eller sug efter det. Hur det skulle kännas att vara utan begär. Det var min längtan efter detta, efter något helt nytt och inte samma, samma som gav mig kraft och mod att våga ta steget mot nykterheten. En slags längtan som kan jämföras med när man sett fram emot en resa man ska göra som man planerat länge och förberett sig på. Eller något annat stort kliv man gjort i livet, ett jobb, ett husköp, ett förhållande eller dylikt som man längtar efter och vill lyckas med. Det är en härlig känsla och längtan efter en riktigt stor förändring som påverkar ens liv från samma, samma❤️

Charlie70
lör, 2022-08-27 - 10:36

@Kaveldun den här nyfikenheten på vem du är utan alkohol ska du hålla i det låter superspännande! Jag tror inte jag tänkte så utan för mig var det bara fokus noll alkohol under lång tid och därefter har det blivit som det blivit liksom. Det var ju pandemi också så det fanns liksom inga möjligheter att träna sig på nykterheten i sociala sammanhang. Det får göras nu istället men nu är jag så välgrundad i mitt beslut så det är inga problem.

Kram!

Kaveldun
lör, 2022-08-27 - 14:05

Tack @majken_r, @vår2022 och @Charlie70 . Läst era inlägg ett par gånger om - era tankar betyder så mkt för mig. Ni är ju experter ( oavsett om nykterheten gått/går spikrakt eller inte). Det är så starkt detta att dela erfarenheter. I ngn mening fyller väl detta forum delvis samma funktion som AA …med respekt för att AA väl är en mer gemensam metod som alla följer. Här ser vägarna olika ut .
I dag regnar det oupphörligt och jag har därför ställt om mina planer lite. Helgen landar i alla fall i mkt ensamtid och jag behöver ta tag i olika delar av hemmet ( flyttade för knappt ett år sedan och har haft en del renovering …så saker och ting är inte riktigt på plats).
I går gick jag återigen till havet och badade, pratade med en vän som har samma brygga nära och tog mig sedan hem. Då kom ett sug….fredag kväll. Jag har ju druckit - mer eller mindre - alla fredagar de senaste 35 åren. Även innan jag fick problem med alkoholen alltså. Det var väl för 10 år sedan jag började dricka ensam …små mängder först som sedan kunde bli en flaska och ngn gång mer än så. Jag har egentligen alltid haft svårt att fysiskt tåla alkohol …vet att jag som ung kunde bli sjuk av att dela en flaska med en vän - när jag var student - och när jag tänker efter har det möjligen varit en hjälp. Det har liksom inte gått - rent fysiskt- att dricka mkt varje dag.
Hade kroppen inte reagerat så kraftigt så hade j garanterat druckit mer och ännu oftare!
Jag är så djupt inne i mitt beslut om en långvarig nykterhet att det inte fanns ngn direkt risk - i går - att jag skulle agera på suget. Jag noterade det och funderade på vad det står för. Jag brukar säga att jag nästan aldrig känner mig ensam …men är det verkligen så?
Alkohol är ett väldigt effektivt sätt att dölja känslor ….och att upprätthålla ett drickande och samtidigt upprätthålla en fasad och ett krävande jobb tar ruskigt mkt tid. Dessutom har ju drickandet - det problematiska - i hög grad varit ngt jag utövat i ensamhet. Ensamheten har på så sätt varit välkommen. Och att nyktra till har tagit sorgligt mkt tid 😳…innan det var dags för nästa glas osv i ett oändligt tjatigt ekorrhjul.
Jag är verkligen inte ensam på jordklotet …har många fina och långvariga vänner/vänskaper som betyder mkt för mig - på så sätt känner j mig både rik och tacksam - men flertalet bor inte här. Jag gjorde en stor förflyttning för några år sedan. Mina vuxna barn bor inte heller här.
Om jag nu faktiskt känner mig ensam ( vet inte riktigt än) så är det ju väldigt bra att jag upptäcker det och agerar på det.
Att dricka är att väva in sig i en kokong av ensamhet och slöjor….särskilt om man dricker dolt.
Har alltid tänkt att jag ska bo ensam resten av livet ( och jag njuter verkligen av att komma hem till min egen lägenhet efter jobbet…och av att vakna i mitt sovrum)
Men kanske kommer nykterheten att visa ngt annat.
Den som lever ( nyktert 😉) får se. Och om jag börjar dricka igen så kommer dimslöjorna tillbaka och då spelar väl yttre omständigheter mindre roll eftersom ett liv i nära symbios med alkoholen pågår som i en sluten burk. 😱
För ngt år sedan gick j faktiskt till en beroendemottagning. En privat som j läste lite om….där träffade jag en person sa ungefär det jag redan vet ( tyckte jag) och som också sa att jag kunde få hjälp med medicin om jag ville. Att äta medicin för att upplevelsen av alkohol skulle bli mindre lustfyllt kändes knasigt. Fortsätta dricka giftet och samtidigt inte ens få en kortvarig glädje …
Men jag kunde också få antabus om jag ville. Vet att jag reagerade på det - antabus (!) …det är ju ngt riktiga alkoholister käkar. De som verkligen nått alla bottnar. Men den jag pratade med övertygade mig om att även sådana som jag kunde ha nytta av antabus om det verkligen var nykterhet jag ville ha ( jag ÄR en riktig alkis …och det visste jag redan då…men jag ville ju vara lite värdig där på mottagningen 😳🙄..puh)
Jag fick antabus utskrivet och hämtade ut det på apoteket ( tufft) men började aldrig).
I går - när suget kom och jag surfade på det…det gick över ganska snabbt - så funderade jag på burken med antabus. Ska jag äta det nu i några månader så att jag verkligen reglar alla dörrar och låser med stor och kraftig nyckel?
Alla sätt är väl bra …i detta fall?
Det som talar emot är en ovilja mot att stoppa i mig piller …även antabus går åt levern en del förstår jag . Och kan det bli en sämre inre utveckling ? ..om jag stödjer mig på en rent kemisk krycka. Jag som hällt i mig alkohol har alltid varit restriktiv med tabletter …aldrig ätit p piller eller antidepressiv medicin ( fast jag nog hade varit betjänt av en låg dos…det är ngt jag ska kolla upp längre fram tror jag).
Jag är kluven.
Att fortsätta vara nykter är det viktigaste av allt i mitt liv och jag känner mig otroligt motiverad. Och just nu nästan övertygad om att jag ska fixa det . Samtidigt är jag medveten om hur stark och listig och falsk alkoholen är och hur spröd en ganska färsk nykterhet kan vara .
Är jag en sämre nykter person om jag äter antabus. Nej - det tycker jag inte. Men det jag undrar är om processen blir sämre ….och om suget kommer tillbaka med ökad hastighet när jag i s f avslutar medicineringen.
Just nu lutar jag åt att inte äta antabus. Jag har ju än så länge haft ringa sug - och jag känner mig väldigt beslutsam.
Men det är samtidigt naivt att - efter de erfarenheter jag har - helt och fullt lita på att jag inte kan trilla dit igen. Kanske är ytterligare en krycka - om än kemisk - en vettig sak för att nå långvarig nykterhet.
I de banorna går tankarna.
Glad över att vakna nykter i dag och just nu känner jag mig inte ensam. Men jag ska bli bättre på att ta de händer som sträcks ut och svara mina vänner när de hör av sig.
Och även att själv ta kontakt. Ett aktivt drickande leder ofrånkomligt till isolering…
🌾🌾🌾

Andrahalvlek
lör, 2022-08-27 - 17:20

@Kaveldun Jag tycker absolut inte att det är ”fusk” att ta antabus. Tvärtom kan det vara som en krycka eller ett gips på ett brutet ben. En del tar antabus tex när de ska ut på krogen eller på fest, då de vet att de kommer att frestas. Det viktigaste är dock att man gör den inre resan, parallellt med antabus möjligen. Tycker jag, eller tror jag snarare.

Min husgud Annie Grace har det här receptet på en lyckad nykter resa:

1) Tro på att du klarar av det.
2) Fokusera på alla fördelar med nykterheten och höj dem till skyarna.
3) Identifiera dig som en person som inte dricker alkohol.

Steg 3 får man jobba med ett bra tag, och det handlar enbart om att lägga en nykter månad i taget bakom sig. Det är först då du har en stadigvarande längre nykterhet bakom dig som du faktiskt identifierar dig som en person som inte dricker alkohol. Och du kan prata om det öppet med alla som undrar, utan att känna ett dugg skam över det förflutna utan enbart känna stolthet över ditt alkoholstopp.

Det finns inga genvägar till steg 3, inte ens antabus kan ta dig hela vägen till steg 3. Det som antabus möjligen kan störa är steg 1. Och något som också kan störa steg 1 är återfall. För varje återfall blir det svårare att lyckas sluta dricka, eftersom man tappar lite av sin självtillit varje gång man tar ett återfall. Till slut tror man inte att man klarar av att sluta dricka. Därför ska man absolut inte ta lätt på återfall.

Kram 🐘

Se klart
lör, 2022-08-27 - 17:48

Jag tror jag tänker på något instinktivt sätt som du: att det är nån genväg som man är lite rädd för/ men när jag tänker efter är det precis som @andrahalvlek skriver- en bra medicin som är hjälpsam för många!

Jag hickade lite när jag läste att champagne-festen ev skulle hållas hos dig. Du har inte direkt frågat om min åsikt men det låter ganska så riskabelt. Jag skulle ev tveka att gå alls till ett kalas med sånt fokus på drickande, men framförallt skulle jag inte vilka plocka iordning i ett hem med halva flaskor och glas med slattar. Knappt ens nu vill jag göra det 🙈
Det finns många sätt att hantera dessa lägen bra, men det är viktigt att inte dra ut mer energi än nödvändigt på annat än det viktiga. Som ju är att inte dricka.

Jag äter ju en låg dos ssri (trappat ner till mindre än hälften av tidigare). Det kommer jag troligen att göra livet ut. Jag (och min pappa och iaf en av mina döttrar) har helt klart en lite skör eller snarare en lättstörd balans i hjärnan. Det finns en massa sätt att motverka den obalansen- motion, sömn, ja allt vi vet och kan. Men i vardagliga livet finns en väldig lättnad att få hjälp med medicin. Jag tar ju även östrogen och tänker att den här tiden är tuff för oss som är en av de första generationerna 60-åringar (snart!) som förväntas jobba, vara alerta, springa lopp och gå på 55+- disco. , inte konstigt att man längtar bort ibland. ..

Nu blev det eftermiddagsvila här, hoppas du har en fin em. Kram ✅🌱

Kaveldun
sön, 2022-08-28 - 10:22

@Se klart och @ Andrahalvlek - tack för kloka inspel.
Antabus - i sig - håller nog inte en enda människa nykter. Mer än så länge den kemiska substansen verkar förstås ( och P O Enquist beskriver hur han dricker sig igenom antabusen med hjärtklappning och allt) . Men att ta medicin kan ändå vara klokt. Jag låter frågan bero ett tag.
Vägarna till nykterhet ser olika ut …från ’mirakel’ till ihärdigt gnetande och kamp med sug…tills det plötsligt lättar.
Det jag ser som ngn sorts röd tråd är att viljan att vara nykter - verkligen - vinner över viljan att dricka. Och att det steget ..eller klivet kräver att hela ens väsen ( lite religiöst ord…men hittar inget bättre) är med. Inte bara hjärnan eller hjärtat eller duktiga flickan eller den ångerfulla bakisdrabbade alkisen… Om bara en del kopplas på så kommer förr eller senare en annan del och tycker att det är en god idé att ta ett glas rött.
Ja - nu ska jag inte lägga ut texten som ngn expert 😳….utan jag skriver förstås bara det jag tänker.
Det jag upplever med mig själv - denna gång - är att hela jag är med på ett annat sätt. Och även om detta forum är en otrolig hjälp så är ju förhållandet till sitt eget väsen det centrala. Är jag inte ärlig eller förenad med alla mina ’jag’ så funkar det inte.
Jag håller med dig @Andrahalvlek om att återfall är förödande. Sedan verkar många ha ett flertal ( men inte alla) och kan ändå - plötsligt - få kraft att göra den långsiktiga förändringen. Men jag har själv upplevt återfallen som devalverande. Att börja- sluta -börja-sluta. Till slut betyder vilja och ansats allt mindre. Inflation!
Och @Se Klart …angående champagnefesten ( jag har i alla fall implicit frågat om din åsikt eftersom jag skriver här:-) så har du rätt. Den ska inte ske hemma hos mig. Jag kan inte hoppa den eftersom jag har den roll jag har. Men jag ska inte gå runt bland flaskor och glas och slattar … det är inte en väg att vandra.
Söndag.
Idag tänkte jag att jag kanske har klämt mig in i en del av detta forum som j inte riktigt kvalar in till ( inte att jag inte vill vara här….men att j kanske hör till en annan avdelning - men inte vill flytta 😳) .
Jag har ju inte ngn lång nykterhet bakom mig. Men jag har en lååång process - och jag är på en helt annan plats/planet nästan från när jag började skriva här.
Det känns som att så mkt större del av mitt väsen med på banan. Och lusten att dricka, ta ett glas är mestadels obefintlig.
Men jag skulle ljuga om skrev att jag inte får plötsliga tankar eller flashar.
De far lite hit och dit ibland men det är som att jag - denna gång - har ett större avstånd till dem. Och jag njuter mer intensivt av nykterheten, baden, kaffet, orken, morgonen.
Jag såg en mormor eller farmor igår . Hon gick med sitt lilla barnbarn ( en flicka) på trottoaren - de höll varandra i handen.
Jag har snart ett litet barnbarn om allt går vägen och jag vill inget hellre än att finnas där för hen.
Hålla handen.

Kaveldun
sön, 2022-08-28 - 11:54

Och en kortis ..
Hörde den gamla låte ’Love the one You’re with’ ( med Stephen Stills denna gång …rätt fin version - finns på youtube)
Och tänkte att det där är ju ’göra nykterhet’
Love the one You’re with … jag är nykter nu och ska koncentrera mig på hur mkt jag älskar det snarare än att fokusera på den ’kärlek’ - destruktiva kärlek ..som tog så helvetes mkt mer än vad den gav och som till slut var besatthet och mil ifrån True Love.
Uppiggande!
🌾🌾

Se klart
sön, 2022-08-28 - 12:27

Min man har en mycket god egenskap och det är hans musiksmak- så Stephen Stills (just den ”skivan”) spelas ofta här. Fin!
När du beskriver alla delarna som måste gå i takt kan man också tänka sig att det är en enda- ens liksom autentiska jag. Då kommer stundtals känslan av religiositet nära- allt strålar samman till en enda liten (och stor!) människa- och grunden är självrespekt, och att vilja sig själv- och andra- gott. Jag brukar tänka på det som att gå i takt med sig själv, och det kräver mycket koncentration. Så som små barn kräver total närvaro- inte bara för att vara där- utan också för att kunna förutse allt från olyckor, höga höjder, röd gubbe, arg hund. Allt detta måste man hålla undan och detsamma gäller omsorgen om den unga-nyktra som inte kommer så få skydd från någon annan än dig.
Du ska självklart bo här- du vet väl att flytt ligger på plats tre av stressande faktorer i livet- efter skilsmässa och dödsfall.
Inga onödiga stressmoment behövs i det här läget. 😍
Här regnar det och mina små torn av luktärter lever farligt i blåsten.
Det låter fint med din dahlia i köket 🌱✨💞