av Varafrisk

Varafrisk
tors, 2022-10-20 - 21:55

Har tagit en semesterdag imorgon. Känner mig lite sliten och kände stort behov att få ta dagen lite som den kommer. Har varit hos vår dotter ikväll och firat henne. Fyller 24 år idag. Hon är nästan sitt vanliga jag. Bjöd på mat och fika. Har fått ett nytt jobb och jag är så stolt över henne.

Träffade min kurator igår och vi pratade om min oro över min dotter, om att få ut henne ur min hjärna…att försöka hitta tillbaka t mitt liv. Pratade om att plocka bort vissa bitar där jag är och ”duttar” vilket bidrar t att jag inte kan koncentrera mig på nykterheten. Hon säger alltid ”nykterheten först”.

Har ikväll bokat hotell där jag ska fira min 60-årsdag med man, barn och svärdotter. Tiden går fort..snart är jag där. Är inte rädd för att bli äldre men ibland rädd för vad jag har gjort med min kropp, mitt liv.

Nu ska jag ta ett bad innan jag lägger mig och lyssna på ” Tack, det är bra!” Har ni läst/lyssnat på den?

Ha det fint alla som kämpar🤗🍁

Allegra
lör, 2022-10-22 - 11:01

@Varafrisk Så fint att höra att det är bättre med din dotter!! Nytt jobb och allting, så skönt✨

Är själv lite chockad över föräldraskapet, eller rättare sagt över insikten att oron, vad gäller barnen, aldrig kommer att släppa. Vet inte vad jag föreställde mig?

Men jag tror det är jätteviktigt att jobba på att inte gå in i en symbios (lättare sagt än gjort) men förstå att jag och min dotter är två olika individer. Att jag måste ta hand om mig själv först, för att orka hjälpa henne.

Vad mysigt det låter med hotell i samband med din födelsedag✨🌹

Varafrisk
sön, 2022-10-23 - 10:46

Tack för att du tittade in @Allegra🥰 Även om jag förstår att man läser är det kul när ngn skriver annars blir det som en monolog. Fast…jag är inte toppenbra att skriva h andra. Min kurators råd är att inte vara så aktiv här utan fokusera på nykterheten. Det låter ju knasigt när jag säger så men jag har ju skrivit här väldigt länge….sett människor komma och gå…men även vara kvar. Några av de personer som jag skrev lite mer med och försvann bort….lite som livet kan vara..

Jag har börjat läsa en bok som heter ”Alkohol, droger och hjärnan” av Markus Heilig läkare och hjärnforskare. Vet inte om någon här på forumet har läst boken? Läste några sidor och blev skrämd. Skrämd av vad alkoholen kan göra med en människa m alkoholberoende. Jag tänker…jag behöver läsa den!

Skulle egentligen åka på AA-möte ikväll men det tar emot lite grann. Inte själva mötet utan tidpunkten och resvägen. Men ska dit en dag. Vissa bitar är lite svårare att ta till sig medan vissa bitar är lite lättare. Det som jag upplever positivt är att man är liksom en grupp oavsett hur lång tid man har varit nykter. Ibland skulle jag vilja berätta mer om suget, om suget när jag inte kunde stå emot…om dumma saker…men tycker det är svårt…tänker att det är lättare efter att man har varit nykter en tid…för annars känns det för utelämnande.

Här där jag bor är det grått och lite duggregn…ska ta mig ut på en kort liten promenad m vår hund. Vår dotter kommer nog vid lunchtid. Går vid sidan på sitt nya jobb, jobbar fm och har lånat vår ena bil. Ska nog läsa lite och ev pussla. Kanske plocka fram stickorna. Men framförallt jobba med min sinnesstämning🙏🏻

Kram🥰

Anonym31513
sön, 2022-10-23 - 14:05

@Varafrisk Så skönt att det verkar fungera bra med din kurator. Tack för tips om boken "Tack, det är bra!". Jag har precis börjat lyssna på den. Tyckte du att den var bra?

Varafrisk
sön, 2022-10-23 - 16:47

@Lavendelblomman❤️ Jag har inte lyssnat färdigt ännu. Brukar lyssna på morgonen när jag fixar mig i badrummet el promenad m vår hund. Tycker att den är lättlyssnad och bra. Författarens väg är ju inte spikrak utan lite dikeskörningar här och där.

Jag känner att jag är alldeles för splittrad därför så svårt att fokusera på nykterheten. Borde skriva en dagskalender vilket jag gjort hundratals gånger. Fast med ganska få punkter samt vad jag ska äta dvs inte banta utan slippa tänka så mycket. Behöver även öva öva på att ha mig själv som sällskap❤️

Sisyfos
mån, 2022-10-24 - 07:44

Förstår att det känns utelämnande att prata om det innan du kommit längre, men det är kanske det som behövs. Att sätta ord på tankar och känslor bland andra som varit i samma situation själva. Kanske vore forumet mer hjälpsamt också för dig om ni blev en grupp som jobbade tillsammans i med och motgång. Forumet är väldigt stort nu och det är lite svårt att hålla reda på alla. Men du kanske skulle vara mer hjälpt av de med lite jävlar anamma nu ska det gå än av oss som kommit en bit längre men fortfarande hejar på dig. Din kurator tycker att du borde ta en paus, du vill inte riktigt. Jag tror att det kan vara hjälpsamt att fundera över varför du vill vara kvar på forumet. Och vad är fokus på nykterheten? Vad menar kuratorn med det? Vad är nykterhet? Är det klart för dig? Är nykterhet att låta bli att dricka.? Det här är inga frågor men jag tycker att det förtjänar att borras lite i vad man egentligen menar när man slänger ur sig de där orden. För vad är att fokusera på nykterhet? För mig handlar det nog enbart om att hitta andra sätt att koppla av, att skapa mig vila etc… fokus på att skapa förutsättningar må bra helt enkelt.
Jag tror på att manbehöver hitta fokus. En vila i tanken. Närvaropodden innehåller många bra tips har jag skrivit förr, men någon kanske har missat. Hur som helst: skönt att dottern mår bättre igen. Jag önskar dig att hitta lugnet. Då tror jag att det går som på räls. Ha en fin måndag!

Varafrisk
mån, 2022-10-24 - 19:59

@majken_r Tack🥰Dagen har varit sisådär….

@Sisyfos Tack för dina reflektioner🥰

Många gånger har jag skrivit om mitt behov av bekräftelse…vilket kan vara en anledning att jag skriver här med tanke på att jag inte blivit nykter. En annan anledning är behovet att prata m någon som förstår…lättare att skriva här än att åka t AA…men på AA får man i och för sig svar/bekräftelse ganska direkt.
Har även skrivit om känslan om ensamhet. Har vänner men inte de som finns där när behovet finns. Eftersom jag har upplevt känslan finns jag där när någon annan behöver stöd. Kanske kräver jag mycket men om jag hade haft en vän som berättat om sitt beroende hade jag frågat hur det är. När min man var sjuk i cancer och allt på ngt vis var över…fast för mig var det inte alls över så bad jag om en kuratorskontakt och fick det…och jag sa t henne att jag förstod inte att mina vänner/kollegor som var sjuksköterskor/socionomer inte frågade mer/inte fanns där och kuratorn svarade….”de har aldrig varit där” och så är det nu när jag är alkoholberoende/alkoholist…de har aldrig varit där.

Jag är rädd …har inte pratat helt sanning t min kurator…skammen…tänk om jag inte får komma tillbaka. Fattar att det skulle vara bra för mig och gå på behandling på hemmaplan under ca två månader…men jag är inte där…jag känner inte förtroendet att kunna berätta för min chef…men det här är slitigt!

Imorgon ska jag ha utvecklingssamtal…för några år sedan frågade min chef mig om jag kunde slappna av på min fritid m ett glas vin…. hon är i grunden sjuksköterska…

I några trådar pratas det om arbete…jag har sökt några arbete senast för ngn vecka sedan…får känslan att jag är för gammal… fast jag var inte helt säkert att jag ville byta jobb…men ville ändå testa om jag var attraktiv.

Imorgon är min tanke att inte åka t AA utan simma…simma kort…det skulle verkligen vara en vinst för mig⭐️

EttNyttLiv
mån, 2022-10-24 - 21:00

@Varafrisk hej hoppar in lite i din tråd. Fastnade för sista meningen. Öva på att ha sig själv som sällskap. Behöver öva på det jag med, bara vara eller göra saker själv som jag gillar. Det är svårt tycker jag.
Hoppas du lyckas
Kram🤗

vår2022
mån, 2022-10-24 - 22:22

@Varafrisk
Du skriver ”Många gånger har jag skrivit om mitt behov av bekräftelse…vilket kan vara en anledning att jag skriver här med tanke på att jag inte blivit nykter. En annan anledning är behovet att prata m någon som förstår.”

Jag förstår verkligen hur du har det och alkoholens förgörande kraft. Mitt sätt att bekräfta dig är att berätta hur det var för mig när jag var fast i alkoholberoendet. Hur det var och hur det kändes. Jag kan se detta så tydligt nu när jag har fått perspektiv och som nykter i ett år imorgon.

Som alkoholberoende var jag egentligen väldigt självupptagen, jag såg inte så mycket utanför mig själv. Det mesta handlade om mina egna känslor och tankar för jag var så inlåst i mig själv tillsammans med alkoholen. Det yttre förvrängdes lätt, då jag endast luftade mina tankar och känslor med mig själv och alkoholen. Jag blev väldigt ensam tillsammans med alkoholen och fokus var helt riktad mot alkoholen, när jag skulle få dricka och när jag skulle handla. Alkoholen kändes som en tröst, men det var en så falsk tröst. Den trösten var förrädisk och destruktiv. Den förvred tankarna och känslorna. Jag slöt mig inom mig själv allt mer och mer och levde i en lögn. Sanningen var läskig och ett hot mot alkoholen. Sanningen hotade att ta alkoholen ifrån mig, det som jag upplevde som den enda lösningen på ensamheten och sorgsenheten. Men det gjorde bara ensamheten och sorgsenheten ännu starkare och jag var inte tillgänglig för andra. Jag var svår att nå då alkoholen fanns där som en barriär. Med microrörelser visade mitt kroppsspråk att man inte får komma för nära, fast jag innerst inne vill att de skulle komma närmare och fråga hur jag mår. Men jag vågade inte sträcka ut min hand för jag var så rädd för att bli avslöjad, att man skulle upptäcka att jag är så ensam med min flaska som ger mig tröst. Jag ville inte vill riskera att alkoholen skulle bli tagen från mig. Då skulle jag riskera att inte längre ha någon alls.

Det är sorgligt att sitta fast i alkoholens klor. Att inte komma loss. Du är en väldigt klok, reflekterande person med stort hjärta. Och någonstans tänker jag att, varafrisk kommer att komma loss en dag, det måste hon göra. Hon har så mycket kunskap, hon läser så mycket, hon är stark och hon säger att hon vill bli fri. Min avsikt med mitt inlägg är att kanske, om du kan se detta ur ett annat perspektiv, så kanske du kan få ett annat perspektiv att ta dig an alkoholberoendet. Att om du slutar dricka så kommer du att känna annorlunda, det är jag helt säker på. Du kommer att må så mycket bättre både psykiskt och fysiskt. Dina tankar och ditt känsloliv kommer att vara så annorlunda.

Mitt liv blev helt annorlunda och jag känner mig idag inte längre ensam eller sorgsen. Inte för att jag börjat umgås med fler, det har jag inte. Det är för att alkoholen som gjorde mig ensam och sorgsen inte längre finns kvar. Den kan inte förvränga mina tankar och känslor längre. Den kan inte ge mig ångest och oro längre. Den kan inte fördärva min kropp och min hjärna längre. Jag mår bra och jag har livslust.

Det kan du också göra om du slutar att dricka ❤️

Varafrisk
tis, 2022-10-25 - 07:05

@vår2022 Först vill jag säga Grattis till ditt nyktra år👏🏻👏🏻Så stort💪🏻och Tack för ditt kloka innehållsrika inlägg i min tråd. Du skriver alltid så klokt🙏🏻Har läst inlägget flera gånger…jag förstår och jag instämmer i vad du skriver💕

Att vara alkoholist är att vara väldigt självupptagen, uppslukad av tankar på alkohol. Om jag inte delar dessa tankar här el går på ett AA-möte blir jag väldigt ensam i dessa tankar. Om jag exempelvis skulle berätta för min chef om mitt beroende …ja då skulle jag ju bli alkoholist på ”riktigt”..än så länge har jag inte blivit avslöjad. För det blir ngt annat om jag berättar om mitt beroende när jag lyckats vara nykter en tid…kanske inte lika sårbar. Beroendet har vi ju alla gemensamt vi som finns här på forumet. Kanske inte de anhöriga såvida de inte är medberoende då…

För ett antal år sedan berättade jag för tre vänner om mitt beroende för jag orkade inte ljuga. Även om det är jag själv först och främst som är ansvarig för mitt beroende trodde jag kanske att de skulle fråga ngn gång ibland hur det är. Kanske trodde jag vår vänskap var starkare. Men kanske det är så som den kurator sa som jag träffade när min man var sjuk i cancer ”de har inte varit där”…så man kan aldrig ana hur svårt det är. Dessutom är det ju en självförvållande sjukdom eller…det är väl därför det finns så mycket skam och skuld kring sjukdomen.

Min alkoholism/mitt beroende gör att jag hamnar i gamla fällor…att jag tex söker dessa vänner vars vänskap bidrar till att jag blir beroende av dem. Om jag släpper alkoholen så tror jag inte att jag kommer bli mindre ensam men möjligheten att öppna upp ögonen…kliva in i ett annat rum blir större…idag ska jag försöka kliva in i badhusets rum igen…jag bara måste…väskan är packad…🙏🏻

Kram❤️

vår2022
tis, 2022-10-25 - 08:36

@Varafrisk Tack!💕. Vad jag menar så är man ändå alltid ensam när man fastnat i ett beroende, även om vi har vänner, familj eller skriver här. Den dränering av känslolivet som beroendet orsakar, suger musten ur en och man blir självcentrerad för att överleva detta. Man skapar isolering och ensamheten inom sig själv oavsett hur många man har runt omkring sig. Så lätt att förväxla dessa känslor av isolering med att omgivningen inte bryr sig. Man gör sig inte tillgänglig, men det är svårt att själv se detta när man är i isoleringen. Alkoholen håller en fast med ett järngrepp bakom gallret. Man längtar efter att bryta sig loss ur isoleringen och man kan lätt tro att vänner eller andra kan göra detta åt en. Det enda sättet att komma ur isoleringen är att sluta dricka så att alkoholen släpper greppet och låser upp gallret.

Jag tror inte man kan mäta vänskapen i om andra frågar hur det är. Tex om man dricker och berättar om det och förväntar sig att andra ska fråga hur man mår. Som du säger ”de har inte varit där” och de vet inte hur ett beroende är, de kan ha en föreställning om det men vet inte hur de kan hjälpa till. Det blir förmodligen mest tyst. Om man berättar att man blivit alkoholberoende och ber om andras stöd i att komma ur det, är det en annan typ av kommunikation. Då kan man prata om hur de kan vara ett stöd för dig och du tar lead i processen. Då finns det något att diskutera och då kan vännerna känna att de kan göra något för dig, fråga hur det går mm. Men det är du som måste göra själva jobbet och förändringen och visa dem att du kämpar på med detta. Annars blir det svårt för dem att vara ett stöd. Kanske känner de att de måste komma på hur du ska komma loss, men de vet inte och tystnar därmed. Jag är helt övertygad om att du kommer att känna dig mindre ensam om du slutar dricka. Då öppnar du ögonen och kliver ur isoleringen.

Ha en skön stund i badhuset, det kommer att göra dig så gott!❤️

Sisyfos
ons, 2022-10-26 - 05:10

Jag tänker att huruvida man frågar eller inte beror lite på omständighetens. Att fråga om beroendet är ju en fråga som kräver lite tid i att processa svaret. Nu kanske dina vänner inte är sådana som frågar, som vågar fråga och som har tid att processa ett svar. Kanske behöver människor ha upplevt saker själva för att förstå att det är viktigt och att man borde fråga. Tänker på en kompis vars pappa dog för några år sedan. Jag förstod nog själv att jag kanske borde ha varit där lite mer där och då först när min egen pappa dog. Men vi har så bråttom i vårt samhälle så det finns inte alltid tid att reflektera och tänka på andra och det handlar kanske inte om att de är dåliga vänner på något sätt. De borde se och förstå kanske man kan tycka men ibland behöver man kanske uttrycka behov och förväntningar tydligare. Det kan också ligga mycket sorg och egna erfarenheter just i ett beroende. Det kan också vara anledningen till att man inte frågar. Nu kanske de bara vill vara ytliga vänner. De kanske inte orkar mer. Eller så är det en känslig fråga som de drar sig för att ta upp och tänker att du får föra på tal om du vill. Och jag tänker kanske också så att det går inte att ha för stora förväntningar på att andra ska se och förstå. Många drar sig också för jobbiga samtalsämnen.

Varafrisk
ons, 2022-10-26 - 22:00

Jag tänker…jag går vidare ..vet egentligen hur det är m vännerna…varför…och vad som inte är varför…❤️

Simmade igår…ett mål var 200 men det blev 600 m💪🏻

Idag har varit en tung dag😥
Lunchat m min dotter..som är lite manisk…men kämpar för att få till ett liv…som tycker att hon inte får hjälp….som undrar om hon kommer få hjälp om hon hotar med att hoppa från bron…som går vid sidan om på sitt nya jobb…å mitt hjärta går sönder 💔 😭

Kram❤️

Allegra
ons, 2022-10-26 - 23:12

Kanon @Varafrisk , att du simmade!! Och längre än ditt mål dessutom 🐬

Så trist att höra om din dotter, har ingen erfarenhet av bipolär sjukdom, men det låter riktigt tufft. Kram💜

Varafrisk
tors, 2022-10-27 - 20:17

@Allegra Tack för ditt inlägg🥰

Nej, bipolär sjukdom är inte så kul😔och inte nog med detta nu har min dotter fått skabb!! Och inte ett endaste apotek har medlet hemma som behövs för behandling! Slut h leverantören…kanske får ett apotek in sex tuber imorgon. Så nu tvättar vi kläder och sängkläder hemma h oss. Så under morgonen fixade jag med detta plus att jag tog fjärde sprutan. Så jag kom t jobbet och vände…sovit tre timmar i em …stannar hemma imorgon.Självklart skulle jag haft mer krafter om jag varit nykter…

Kram🥰