av Nyttlivnystart23

Eirene
ons, 2023-08-02 - 06:15

Hej och välkommen @Nyttlivnystart2023. Jag är också ny här (3 veckor) och är kanske inte den som ska börja ge tips, men jag tänker att redan genom
att skapa ett konto här och börja skriva så har du tagit det första viktiga steget.
Du kan fortsätta genom att börja Alkoholprogrammet här som är ett självhjälpsprogram som hjälpt många. En del av det är att sätta ett mål för sig själv. En annan del är att börja registrera konsumtion i en kalender. Jag gjorde också ett test som heter Alkoholprofilen där en kan se hur ens konsumtion klassificeras. Så
började jag och många fler. Och så finns det som sagt många många värdefulla tips och erfarenheter härinne. Grattis till det första steget! 🌻

Liv2
ons, 2023-08-02 - 08:27

@Nyttlivnystart23 Varmt välkommen! ❤️
Hur börjar jag undrar du?
Eftersom jag idag är på dag 11 kan jag kanske berätta hur dessa varit för mig och vad som hjälpt mig. Mer långsiktigt kan du få bra stöd från alla kloka och erfarna personer här inne.

Detta har hjälpt mig att börja:
☀️skriva/läsa här
☀️boken Tänka klart av Annie Grace, som alla tipsar om. Helt klart en ögonöppnare
☀️Corona zero med lime
☀️Träning
☀️Börjat lära mig att vänta ut känslor, de kommer och går. Så även suget.
☀️En app som visar antal dagar samt kommande ”milstolpar”

Känner igen mig i det du skriver om att befinna sig i en miljö där det finns överflöd av alkohol. För mig hjälpte slumpen till för en vecka sedan. Dottern som är i tonåren skulle vara hemma själv några dagar. Jag och maken såg till att låsa in all alkohol. Sedan var jag noggrann med att inte se var nycklarna till vinskåp och barskåp tog vägen. Så nu är hemmet säkrat även för mig 😀.

Nu efter 10 dagar har även mitt mående blivit en del i att klara av att stå fast. Känner mig klarare, mer närvarande och piggare. Ska bli spännande att se vad som händer med tiden. Vill liksom inte missa det.
Så välkommen och kör bara kör!
💪❤️💪

esterest
ons, 2023-08-02 - 08:45

God morgon! Jag hann läsa din tråd och vill bara skriva att nu är du på väg till något nytt!
Jag registrerar i kalendern för tredje veckan och kan verkligen rekommendera den som daglig dagbok. Hoppas du provar 10-veckors-programmet. Läs och repetera. Jag hittar ständigt nya tankar på vad som gör att jag valt ett glas. Kram!

Eirene
ons, 2023-08-02 - 08:54

Hej igen @Nyttlivnystart2023! Jag skulle gissa att det där med skammen, det känner nog alla härinne igen. Just skam är en del av det hela. Skammen gör också att en smusslar och småljuger eller storljuger för både andra och en själv. Ta det i din egen takt, bara du kan avgöra när du är redo att ta bort skämskudden.
Jag har förnekat problem så länge och så många gånger för tex min partner, just pga att jag skämts så mycket. När jag blev konfronterad för ca fyra veckor sedan bestämde jag mig för att söka hjälp (här och hos en terapeut) och att bita huvudet av skammen, att möta den. Så jag berättade för min familj att jag har problem med alkohol, jag har nu sökt hjälp. Och vet du, det var så skönt, som flera ton stenar föll från axlarna. Det var som att avdramatisera alltihop och allt jag fått är stöttning och kärlek tillbaka. Men som sagt, var någonstans en befinner sig på den resan och när en är redo att säga hejdå till skammen är ju helt individuellt. Här inne är vi många som kämpar och du är inte ensam. 🌻

Nyttlivnystart23
ons, 2023-08-02 - 14:18

@esterest - Tack för svar.
Har hoppat på 10-veckorsprogrammet nu. Nyttigt att få läsa och reflektera. Särskilt över konsumtionen och var den kan leda om jag inte bryter den nedåtgående spiralen.
Ska absolut testa kalendern, alla hjälpmedel som finns känns värda att prova. Kram

Nyttlivnystart23
ons, 2023-08-02 - 14:24

@Eirene - Tack igen. Så kloka ord!
Vet ju innerst inne att bästa sättet att bli av med skuld och skam är att prata. Ut med trollen i solljuset så spricker de.
I övriga områden av livet är jag bjussig och kan dela med mig av mina mänskligheter, brister och tillkortakommanden utan att tveka.
Här är jag ännu för skör tror jag. Men när jag kommit en bit på väg och hittat att marken bär ska jag öppna mig mer.

Grymt jobbat av dig, verkar som att du kommit en bit på din resa. Fint att du har bra stöd och kärlek hemifrån.

Hejja oss alla som kämpar 🌻

Eirene
ons, 2023-08-02 - 21:05

@Nyttlivnystart, precis 😊Trollen spricker i solljuset. Men du gör helt rätt i att känna efter själv när det känns rätt att berätta för människor omkring. Det är ju också viktigt att bearbeta själv och låta det ta den tid som behövs.
Heja, heja! 🌻

Eirene
ons, 2023-08-02 - 21:05

@Nyttlivnystart, precis 😊Trollen spricker i solljuset. Men du gör helt rätt i att känna efter själv när det känns rätt att berätta för människor omkring. Det är ju också viktigt att bearbeta själv och låta det ta den tid som behövs.
Heja, heja! 🌻

Eirene
fre, 2023-08-04 - 09:12

@Nyttlivnystart23, tack för din berättelse! Strongt gjort! 😊
Jag känner igen mig i massor. Och det är jag säker på att många här gör. Och också i känslan av att "nej, detta är inte den jag vill göra." Just den känslan tror jag att det går att hämta en massa kraft ur. Resan har redan börjat och du har gjort något av det svåraste, dvs att ta första steget.
Heja dig! 👍🌻

vår2022
fre, 2023-08-04 - 09:27

@Nyttlivnystart23 Tack för att du ville dela med dig av din berättelse. Jag kan känna igen mig i hur hemskt det kan bli när man tappat kontrollen helt och hur man dagen efter inser hur farligt nära det kunde ha lett till en katastrof. Hjärnan lever sitt egna liv och man är knappt medveten om det. Läskigt!

Min man och jag drack tillsammans frikostigt och ”lyxade till” livet med alkohol. Han inhandlade och det fanns alltid alkohol hemma. Han kunde sluta i tid och han tålde mycket. Inte bakis och tyckte det var ok att vi unnade oss att dricka. Min tolerans ökade och jag kunde inte sluta i tid. Jag blev fast och beroende. Jag sade ofta att vi måste dra ned, vi drog ned ett tag, sedan samma mängd igen. Han sade att om jag bara drack lite mindre så skulle det bli bra. Jag började smyga och gömma, då skulle det se ut som jag drack mindre. Mitt normala tillstånd var att vakna med ångest, skuld och skam. Började ta återställare för att dämpa tillståndet. Vi var båda fast, kunde inte tänka oss ett liv utan alkohol, ”guldkanten”, det var värt att må som jag gjorde bara jag fick alkohol. Vi blundade båda två.

En morgon fick jag nog, jag orkade inte mer. Sliten, plufsig, ständig ångest, abstinens varje morgon, skakig. Ingen livsglädje, barn, ett jobb och ett hem att sköta. Drog mig undan, skämdes och ville helst av allt bara var ifred och dricka. Jag var slut. Sade till min man att jag måste sluta dricka helt för att rädda mitt liv, vårt liv. Att han måste hjälpa till och att vi inte ska köpa hem alkohol mer. Att jag går under annars. Jag berättade för första gången helt transparent och ärligt om hur jag mår, hur jag smyger, gömmer och tar återställare. Att jag är fast och alkoholberoende. Jag kan inte bara dricka mindre, jag vill bara ha mer, allt! Jag kan inte hantera alkohol. Jag känner mig nästintill deprimerad och har ingen livslust. Han blev tyst och insåg allvaret. Han sade ok, då köper vi inte hem mer alkohol. Att han inte var fast och klarar sig utan. Jag stängde för första gången alla mina möjligheter till att kunna dricka, dörrar som jag ständigt haft på glänt genom att inte säga sanningen helt och hållet. Jag vet att jag tog en stor risk, men även dörren till att sluta dricka helt stod på glänt och jag tog chansen innan den dörren också stängdes.

Jag blev peppad av utmaningen, jag har ett driv, är målinriktad och har styrka, men den har ofta varit indränkt av alkohol och därmed avstannat. Jag såg bilder på ett liv där jag skulle må bra, vara nykter och känna livsglädje igen. Jag gick med i detta forum och peppades av de som klarat av att bli nyktra och hur bra de mådde nu. Jag såg att det gick att bli nykter. Jag fick ännu mer styrka och var så motiverad till att fixa det, jag skulle också klara av att bli nykter! Jag började träna, skriva här, läsa på om hur hjärnan påverkas av alkohol och hur ett beroende funderar. Jag gick i terapi för att bolla mina inre känslor och ta itu med det som skavde. Som helt nykter kunde jag nå mina innersta känslor och få tag på dem. Det var jobbigast den första veckan, men det vände snabbt och ångesten som alkoholen medförde försvann. Sov lite dåligt första månaderna, men även det blev sedan bättre. Det tar tid för hjärnan att återhämta sig och få balans igen efter all alkohol.

Idag, 1 år och 9 månader senare, mår jag väldigt bra. Känner mig stabil, harmonisk och mer chill. Livet har vänt och jag har så mycket roligare utan alkohol. Jag kan nu njuta på ett helt annat sätt och vårt äktenskap är så mycket bättre. Vi har kommit närmare varandra och idag lyxar vi till det utan alkohol. Han mår också mycket bättre både psykiskt och fysiskt. Vi räddade vårt liv tillsammans, sade maken till mig häromdagen❤️.

Så på din fråga ”inser att jag måste skärpa mig, men hur börjar jag?” är mitt råd att fundera på hur du vill att ditt liv ska se ut och vad det ska innehålla. En rekommendation är att hålla up p tre månader för att hjärnan ska få återhämtning och komma i balans igen. Då är tankarna klarare och du har fått känna på hur du mår utan alkohol. Nykterhetsprocessen är en process på många plan i livet och du hinner fundera på just hur du vill att ditt liv ska se ut och vad det ska innehålla. Vad är mest värt i ditt liv och hur kan du komma dit.

Jisses, vilket långt inlägg av mig! Ville berätta om min historia för att du ska känna att du verkligen inte är ensam om detta och jag ville också visa att det går att vända på sitt liv och må bra😁. Som de inlägg jag läste och som peppade mig när jag startade min resa. Sköt om dig!❤️

Nyttlivnystart23
fre, 2023-08-04 - 10:01

@vår2022 - Tack för att du delar med dig. Vilken resa du gjort! 👏
Känner mig än mer full av hopp och beslutsamhet efter att ha läst.
Känner att en förändring är möjlig (och absolut nödvändig) även för mig🙏

Har tillbringat de senaste två dagarna med att finkamma internet på "det värsta du gjort på fyllan" "dina pinsammaste fyllehistorier" och liknande. Känner bara så sjukt det är att dricka egentligen. Vad man utsätter sig för!
Stärkt i att sådär vill jag ju inte ha det.
Varvat med att läsa solskenshistorier här om hur folk slutat dricka och mår bra. Det är dit jag ska nu.

Har kommit till full insikt om att jag inte kan ha alkohol hemma. Dricker mig inte störtfull till vardags, men går och smådricker. Igår hade jag en flaska vin i skåpet, och såklart var den slut innan jag gick och la mig för kvällen.

Väljer att se det som något bra. Idag finns inget hemma att frestas av, och inte heller ska jag köpa hem något.

Sträcker fram hakan och säger att idag är första dagen på mitt nya liv ❤️

Pianisten
fre, 2023-08-04 - 12:07

Hej Nyttlivnystart23!
Läste din berättelse imorse (hoppas det var du! annars är det ju lite pinsamt men det få må hända då 😊) men nu kunde jag inte hitta den? Kanske har du dolt det? Synd i så fall!
Ville först och främst skriva att vad bra du skriver. Verkligen medryckande och inte tungt trots väldigt långt inlägg. Jag följde med din resa med bilder i huvudet, nästan som Kepler-böckerna jag läser på kvällarna. Såg tydliga bilder hur du irrande runt i mörkret vid E4:an i dy 🙈

Känner väl igen "alkoholkulturen" du beskriver från dina första erfarenheter. Kommer också från en liten håla där folk brände hemma. Även min egen pappa. Det fanns alltid en dunk hemma som vi i tidig ålder började sno ifrån och fyllde på med vatten. Minns hur coola vi kände oss när vi ett kompisgäng första gången tog bussen in "till stan". En av kompisarna hade fått tag på en smugglare och vi köpte två flak öl och två sjuttisar som vi tog med på bussen hem igen. På den vägen är det samma för mig.
Kommer senare väl ihåg ett minne från tidig vuxen ålder som kanske blev startskottet på när allt började gå helt fel. Jag hade haft en riktigt tung dag på jobbet. Stressad och trött. Jag minns väl hur jag tänkte att i alla filmer (åtminstone amerikanska) så tar de ju en drink hit och dit. Varje flådigt kontor har en lyxig spritvagn där whisky i kristallkaraff står och blänker. Glas hälls upp när saker är lite motigt. Läkare och sjuksköterskor i alla amerikanska såpor samlas på krogen efter varje arbetspasset för att koppla av och festa lite, sen går de till jobbet dagen efter som ingenting. Varför skulle det vara nått fel med det? Jag satt på vår altan med en whisky när min fru kom hem och hon kollade väldigt skumt på mig, vad håller du på med? Jag höll minen att det minsann inte var nått konstigt men innerst inne kändes det väldigt fel. Effekten var dock slående. Stressen rann av, välbehaget översköljde kroppen och livet kändes härligt igen. Detta är ju inte alls fel. Tänk om man förstod då...
Det gick väl inte på ett ögonblick men med tiden så var en daglig whisky i soffan standard, längre fram blev det två för att känna effekten. Kanske kan en till få mig att må ännu lite bättre? Ja resten behöver jag inte förklara.

Jag har gått igenom några olika stadier på min alkoholresa efter missbruk. Jag brukar prata om vikten av att hitta nya intressen. Alkoholen blir ju ofta ett substitut som gör att man tillslut inte har några andra intressen för allt kretsar kring att dricka, enkelt, bara nåra glas så mår jag ju prima utan att lyfta ett finger, eller ja du måste bara lyfta glaset till mun.
Min väg ut genom missbruket blev genom styrketräning. Jag började verkligen från botten, superlåg nivå utan några mål eller förväntningar, bara för att skapa en rutin och en syssla. Jag kan inte säga det nog här inne men att röra på sig är så jädra effektivt för att må bättre. Efter en tid var det helt självklart att jag gick till gymmet. Torsdag och Söndag. Inget kom mellan. Allt anpassades efter det. Så småningom ville jag sätta några mål och innan jag visste ordet av det så började jag höja vikterna sakta, sakta. För varje ny vikt jag klarade kände jag en sån jädra stolthet, skammen rann av som vatten dag för dag. När jag gick ut från gymmet med min väska över axeln så kände jag att hela världen låg framför mig. Jag började längta efter varje pass och en berusning på lördagskvällarna var nästan aldrig på tal om, om det inte hände något särskilt, på söndagsmorgon var det gymmet och då vill jag vara pigg och fräsch!
Efter ännu ett litet tag satte jag några högre mål, några drömmar som kunde vara möjligt över ett år sett. Jag insåg att jag behövde öka lite i träningsdagar per vecka och två till infördes. Det tog mig ca 9 månader tills jag nådde alla mål och ja, känslan av det behöver jag nog inte beskriva. Träningen var då en del av mitt liv och jag hade aldrig varit lyckligare.

Det framgår kanske lite vagt men jag blev alltså inte helnykter men det gick för mitt liv hade fått ett helt annat mål, ett intresse med enorm drivkraft och den tidigare känslan av sitta hemma och kasta bort sitt liv helt utan mening hade övergått till att vara "på väg", hungrig på livet!
Det kanske hörs att jag blir lite entusiastisk när jag skriver om det men känslorna jag gick igenom det året är svåra att beskriva.

Detta är över 3 år sedan nu och sedan dess har jag som sagt gått igenom några stadier med alkoholen. Efter jag började med träningen har jag aldrig nånsin druckit under en vardag igen. Hade ett fungerande helgdrickande under ett par år men kände sedan långsamt att det inte riktigt gjorde att jag mådde bra längre och gick lite åt fel håll. Jag har nu precis nyligen gått igenom 9 månader nykter och har verkligen mått så bra av det. Det har bara varit en sak som skavt ordentligt och det är det sociala. Jag har tappat en stor lust till att träffa vänner på helgerna eftersom alkohol nästan alltid är delaktigt och jag har inte känt att jag får ut något av det. Jag har känt mig mer och mer ensam därför har jag väldigt nyligen bestämt mig för att prova "sällskapsdricka" när tillfällen kommer med vänner, bjudningar, kalas osv. Det blir ett litet prov som får utvärderas längre fram.

Med andra order finns det inget rätt eller fel när det gäller ens mål, alla här har på nått sätt en dålig relation till alkohol som man vill förändra och ingen väg är fel om man hittar den man mår bäst av. Det handlar bara om att inte ge sig och ta lärdom om allt man går igenom.
Det känns verkligen att du är starkt motiverad att göra en sån förändring nu och jag är säker på att du kommer klara det! 💪❤

Kram

Nyttlivnystart23
fre, 2023-08-04 - 21:04

@Pianisten - Tack för ditt långa, peppande svar!
Uppskattas och ger än mer motivation och dessutom hopp om att en ljusare framtid är möjlig.

Ja, förstår av det du skriver att det var min berättelse du läst 😅🙈
Vill ju berätta men tycks bara inte kunna låta bli att lämna ut för många detaljer, och av rädsla att bli igenkänd raderade jag hela alltet än en gång. Ska skärpa mig till nästa gång!
Ps. Det där med gyttjan kan jag nästan redan nu skratta åt trots ångesten som ännu dryper över minnet av hela händelsen.
Ett ovärdigt lågvattenmärke som jag ska vårda närmast hjärtat och plocka fram nästa gång jag tänker "hur farligt kan det vara om jag bara tar ett glas rött" 🥴

Känner igen det där du beskriver med whiskyn, den lyxiga känslan och igenkänningen från filmer (och senare sociala medier med alla dryckestips)
Bubbel och whisky liksom. Så långt från hembränt men ändå samma skit.

Grymt jobbat med styrketräningen 👊
Träning tror jag kan vara superbra hjälp, det ger ju också ett lyckorus och ett lugn därefter. Och dessutom brukar ju goda (liksom dåliga) vanor ha en tendens att spilla över på andra delar av livet.
Tidigare löpte jag en del i många år, både tillsammans och i grupp, och hade ofta nåt lopp jag tränade mot. Senaste 1,5 åren har jag kommit helt ur fas men ska smyga mig dit igen jag med. Känner mig alltid så vilse på gym, men gruppträning gillar jag.

Sällskapsdricka vore ju fantastiskt att kunna. Fattar vad du menar med det sociala. Håller det som en framtida hägring även för mig själv nån gång. Känns oändligt att tänka sig ett helnyktert liv för all framtid.

Men först nu 90 nyktra dagar för reflektion, eftertanke och omställning. Bygga upp självkontrollen och sunda vanor.

Än en gång, tack för att du engagerar dig! 🙏
Dag 1 på resan och säger skål med tekopp ikväll 🍵

Himmelellerhelvette
fre, 2023-08-04 - 22:33

@Nyttlivnystart23 Hej och välkommen till forumet❤️

Jättebra att du börjar med tre månader. Så började jag också och om några dagar har jag varit nykter i ett år. Det var inte min plan från början, då skulle jag bara vara nykter i tre månader sedan skulle jag lära mig dricka måttligt men längtan efter att lära mig dricka måttligt försvann med tiden.

Kram

Pianisten
fre, 2023-08-04 - 23:44

Verkligen bra att du bestämt dig för att börja med en längre nykterhet. Jag borde inte prata om mina egna idéer om måttligt drickande i det här stadiet. Vill bara på nått sätt säga att det är ok att prova vad än som känns bäst för en själv.
Jag förstår vad du menar med att utlämna sig här. Det är läskigt men samtidigt väldigt förlösande. Jag har också varit obekvämt transparent i mina berättelser men aldrig bemöts med något dömande. Det är så fina människor här inne.
Så jag vill tro att ju mer du skriver, ärligt och innerligt, ju mer får du tillbaka.

Kram