Jag skev ett svar till en annan hör i forumet men det kom mer att handla om mig är jag rädd. Jag skrev så här:Grattis till 46 dagar! Känner igen mig i din berättelse även om jag har vuxna barn. Men stressen i ett roligt men hektiskt arbetsliv, att ha allt men ändå inte kunna låta bli alkoholen trots man, barn, vackert hus, vänner, intressen och god ekonomi. För mig slutade det med skilsmässa och då accelererade mitt drickande. På något sätt kunde jag ändå fortsätta driva företaget men i efterhand förstår jag ju att det märktes. Jag blev lättirriterad, ofokuserad och uppförde mig illa. Sade elaka saker. Försökte sluta många gånger och kunde hålla upp ett par månader men sedan började jag igen. 2016 slutade jag helt. Då var jag i ett bättre läge i livet. Hade träffat en ny man, mådde bra. Jag bad de jag sårat om förlåtelse och med tiden fick jag igen en fin relation till mina barn och nära vänner. Men under pandemin började jag dricka igen. Först ett enstaka glas då och då. Men efter ett par år var det en flaska vin per kväll. Skillnaden var att denna gång var jag inte arg eller ledsen. Jag sade inte elakheter eller uppförde mig illa. För det mesta drack jag hemma utan att någon utom min nuvarande man vet. Jag sköter mitt jobb bra och dricker inte på jobbevent. Jag sade inget till mina barn. Jag var rädd att de skulle ta avstånd. Och nu har jag också fått barnbarn. Berättade förra sommaren för min dotter att jag nu dricker men inte på samma sätt, att jag mår bra nu. Hon tog illa upp och litade inte på mig.Lyckades åter göra ett uppehåll på fyra månader men föll igen. Det var förra året. Nu är jag nykter sedan 7 dagar och så trött på att tänka på alkohol. Jag vill inte ljuga längre. Känner igen mig i att plötsligt få de romantiska alkoholtankarna om hur mysigt det ör att dricka rosé i solen, hur tråkigt det är att vara nykter på fester, att vilja vara som ”alla andra” men det är jag ju inte. Jag vill ju ha den sköna känslan av berusning, avkopplingen, inte bara smaken. Men jag vill inte ha ångesten som följer och jag har svårt att stanna vid 1-2 glas. Nu har jag bestämt en vit månad och det känns bra. Har också börjat med Naproxen och tror det hjälper lite mot suget. Att jag skriver allt detta är för att det inte ör en lätt fix att leva alkoholfritt men jag vet att med alkohol blir allt sämre på sikt. Det är framför allt mina barn och barnbarn och relationen med dem jag tänker på. Min mamma var alkoholist men det sades aldrig. Jag minns ju hur jobbigt det var och ändå trillade jag dit själv. Jag hoppas att du och andra föräldrar här inne ska känna er stolta över vad ni gör gör era barn när ni väljer att vara nyktra. Och det är aldrig för sent att ändra sitt liv hoppas jag. För nu gör jag ett nytt försök. Tar tacksamt emot respons från andra.

@Tallstubbe hej! Du skrev i min tråd men det gjorde inget, du skrev med sån igenkänning 🌼 tack för dina fina hejarop! Och vilken resa du har gjort, ett scenario liknande det jag ser skulle kunna hända mig 😔 vad starkt av dig att vara nykter så länge och reda upp allt! Men fasen alltså att alkoholdjävulen smög sig på under pandemin ❤️ du sätter verkligen huvudet på spiken med att vilja vara som alla andra, det var länge min högsta önskan i samband med alkoholintag, men nu sakta trillar polletten ner att jag kanske aldrig kan ha ett normalt förhållande med vinet... Jag har också omöjligt att sluta...
Visst är det konstigt att man tänker att man aldrig ska dricka så mycket som sin förälder gjorde under ens uppväxt (min pappa var i alla år överkonsument, diplomatiskt sagt) och ändå trillar man fan dit...
Heja dig för en vecka avklarad! ✌️☺️ Bra mål med en månad! Det är aldrig försent ❤️ även gamla hundar kan lära sig sitta 🐈

@Cashsmash. Tack för dina ord. Läste din tråd och blev berörd & inspirerad. Ska försöka läsa och skriva ofta här för jag tror det är en verklig hjälp att få stöd av och stötta andra i samma sits. Skönt att kunna vara öppen och ärlig eftersom det är så mycket skam i att inte ha kontroll över alkoholen, särskilt som kvinna. Önskar dig en fin helg!

@Tallstubbe Det låter väldigt klokt, detta forum har varit ett stort stöd för mig, läst varje dag 😊 visst är det vansinnigt skamfyllt! Och särskilt för kvinnor som du säger. Så enormt sorgligt egentligen, så många som kunde fått bra hjälp och stöd tidigare t ex om det ibte var så förknippat med skam! Önskar dig en riktigt fint helg 🌼

@Tallstubbe Egentligen dumt att känna skuld och skam över något som är lagligt och lätt att få tag på. Dessutom är det så många som befinner sig i riskzonen. Men av någon anledning är det förenat med skam. Vi som är här på forumet reflekterar ändå över vår konsumtion. Önskar dig lycka till😊

Ikväll blev jag sugen på vin väldigt starkt. Men jag tog en alkoholfri öl i stället. Har haft en bra dag så trodde inte jag skulle bli så sugen. Men de gamla tankarna kom tillbaka. Ett glas rosévin i solen, som alla andra kan ta.. Fast jag vet att det inte stannar med ett glas för mig. Men trött på att kämpa med detta år ut och år in. Slutar med alkohol. Håller upp några veckor, månader ja som mest fyra år och sedan tror jag att ni kan jag klara att dricka måttligt. Kan någon bara operera bort detta sug och dessa tjatiga tankar!

@Tallstubbe Åh suget kan komma så vansinnigt fort och starkt när man minst anar det! Stor igenkänning på det du skriver, man önskar att det fanns en "enkel" lösning 😏 starkt av dig att stå emot! Jag har också ofta sug, men för varj vecka blir det lättare. Jag drack ett glas riktigt kallt alkoholfritt bubbel i solen nyss, och vet du, det kändes både lyxigt och var gott! Tänk så många som vaknar bakis och eländiga imorgon, och vi kommer ha sovit gott och vakna nyktra redo att gå ut i första maj-solen ☀️❤️

@Cashsmash Ja, du har så rätt! Jag är glad att jag stod emot trots att mannen drack rött vin till maten och öl när han lagade mat. Min grej är iskallt vitt vin eller bubbel, men har inga problem att dricka rödvin eller öl om inget annat bjuds. Men det gjorde jag inte ikväll. Visst är det en sorg att inse att man inte kan dricka som ”normala” människor och en enveten röst inombords viskar, men det kanske du kan om ett tag… Ibland tänker jag att det handlar om att acceptera att jag har en funktionsnedsättning. Om jag råkade ut för en olycka och tex blev av med en arm skulle jag ju må otroligt dåligt om jag hela tiden grämde mig och ville ha min arm tillbaka för att se ut som andra. Jag måste lära mig att acceptera hur jag är med mina ärftliga skörheter, har alkoholism i släkten som säkert många andra här i Forumet. En dag till som nykter. Skönt att skriva och få svar av dig!

@Carisie Tänkte på dig i natt, för visst var det du som skrev att du plötsligt drömt om din exman? Jag gjorde det i natt. Det var en riktigt jobbig dröm och den tog mig tillbaka till den tiden vi skildes och jag drack vin varje kväll, oavsett om det var med vänner i sociala sammanhang eller ensam hemma. Kranen på vinboxen var alltid öppen. När min exman direkt efter skilsmässan träffade en ny bröt jag ihop. Jag försökte vid ett tillfälle få honom tillbaka, åkte till honom sent på kvällen och bönade, grät. Och förödmjukade mig.Jag hade inte trott att jag skulle reagera så. Jag som ville skiljas, som är en självständig kvinna med eget liv såg framför mig en lycklig tid som skild. Men så blev det inte, drack mer och mer och blev allt olyckligare. Gjorde bort mig, blev arg, sa elaka saker, grät, totalt självupptagen. Sabbade relationen med barnen, vänner och exet pga av min svartsjuka som gjorde att jag sade elakheter om honom och till dem som jag tyckte tog hans parti. I efterhand, med nykterhet i fyra år och terapi har jag insett att det var det lilla barnet i mig som reagerade så starkt på att bli övergiven. Det var elva år sedan vi skildes och de senaste fem åren har vi haft en helt ok relation, ses vid familjesamlingar med barnen etc utan problem. Därför förvånade det mig att jag nu på min 21 nyktra dag drömde en sådan jobbig dröm om honom och hans fru, kanske ett sätt från det undermedvetna att påminna om den värsta tiden i mitt liv när alkoholen ihop med sorg och svartsjuka kunde sabbat alla viktiga relationer och mitt eget liv. Det har gått bra att hålla nollan dessa tre veckor och jag är tacksam. Jag mår bra, det enda är att jag vaknar vid fyra och har svårt att somna om. Men det kommer säkert gå över. Vi har svärföräldrarna på besök över helgen. Cava till fördrink, vin till grillad biff med grillade grönsaker och haloumi, chèvreröra med egen Ramslök. Jättegott och jag höll mig till två glas alkoholfritt bubbel och vatten hela kvällen utan problem. Jag reflekterade över hur lite de dricker jämfört med hur jag brukar dricka. Nu ska jag ut i trädgården och sedan ska jag göra bagels med lax och pepparotsfärskost till brunsch. I morgon kommer jag träffa exet och hans fru på barnarnskalas, men han vet ju inget om vårt bråk i drömmen så det ska nog gå bra🤣 Ha en fin lördag!

@Tallstubbe Men oj 😂 Dessa drömmar?! Ja det var jag som skrev. Men du.. redan innan jag läste det du skrev om det undermedvetna så hade jag tänkt att din hjärna har noterat att du tagit ut skilsmässa från ytterligare en osund relation - den till alkoholen? Eller så tänkte jag ☺️

Ouff så god maten lät 😋 bagels ska jag äta ikväll med lax och spenat samt fetaostkräm med soltorkade tomater. Vi är två latmaskar på helgen när vi jobbar bägge två 😜

Hur menar du att du reflekterade över hur de dricker? Nyfiken...

Eller så passar du på att ge exet en känga för att han invaderar ditt privatliv på natten oombedd 😂

Ha en fantastisk fortsatt helg
🩵