av esterest

esterest
tors, 2025-05-08 - 07:47

Att-vara-medberoende-glaset.

Ett glas jag inte tog igår. Men som hade varit ok för några år sedan.

Samtidigt.

Han var uppvarvad över jobbet = öl. Pratade sport = öl. Planerade semester = öl. Stekte kött = öl.

esterest
tors, 2025-05-08 - 18:25

Tio-timmar-på-jobbet-glaset.

Kanske. Kanske inte. Det har varit en lång dag på kontoret. Sitter på tåget och undrar om ett glas vatten blir lika bra som kall riesling. Undrar om det är sol på terrassen. Vill ha fluffig filt och ett fint glas.

Torsdagar är lite svåra tycker jag. Man vill som ha längre helg.

Molnet
tors, 2025-05-08 - 19:54

@esterest .Behåll Ritualen.Sitta på altan med filt & lite sol & smutta på något gott i fint glas.Men byt innehåll i glaset.Från vin till något a-fritt som smakar gott såsom:kombucha,bubbelvatten,A-fri cider,äppelmust etc….läs några rader ur en bok ,andas & slappna av.Låt stressen rinna av dig.Du fixar det utan A.👍😊💪

esterest
fre, 2025-05-09 - 06:45

@Molnet det blev noll glas registrerat igår kväll men det var slitigt! Tittade på tiden på klockan, den var 21:27 innan tankarna lagt sig. Tror det som delvis räddade mig var att vi inte hade vin med skruvkork hemma.

Min man var uppe i varv (jobbrelaterat), drack öl redan innan middagen. Jag märker hur mitt tålamod sviktar när han nöter på om sina ”problem”. Att ett glas vin lätt blir mina ”öronproppar”, för att orka vara i samma rum.

esterest
lör, 2025-05-10 - 08:38

🍷 delade en flaska Malbec till middagen igår.

🗓️ jag följer en 7-dagars-uppföljning i registreringen så idag (lördag) finns det totalt 6 glas för de sista sju dagarna. Har inte riktigt bestämt vad som är en veckobudget.

💭 tänker på mitt ”varför” igår. Fredagsmiddag är så djupt rotat. Jag har städat bort så många glas men fredagsglaset är svårt. Det är så förknippat med ”jag tog mig hela vägen hit”.
Men kanske var det mer självömkan igår som drev mig att ta ett par glas till entrecote. Om jag ska vara ärlig.
Det var sista besöket igår hos psykologen. Vi kommer inte framåt. Jag känner tydligt att hon vill avsluta. Det känner innerst inne jag också, fast av en annan orsak än hennes. Jag grät när jag gick. Uppgiven. Blottad. Fast vuxen så kände jag mig som ett barn. Så lite känns det som att gårdagens glas kunde hålla mig i handen.