av Himmelellerhelvette

Himmelellerhelvette
sön, 2025-05-04 - 11:00

Åh gud jag förstår precis @Ny dag! Så likt min mamma och det är så svårt att inte gå in i hennes dåliga mående! Men jag tror jag ser en bättring i mitt medberoende! Jag faller förvisso handlöst in i det dåliga måendet när hon mår krisdåligt men jag tog mig upp på den fjärde dagen så jag fortsätter öva på att inte stanna kvar där alla fall! Försöker se förståndigt på det jag kan göra och det jag inte kan göra något åt! Inget blir bättre av att jag drunknar med henne, allt blir bättre om jag håller huvudet över hennes dåliga mående! Syrgasmasken på mig själv först! Min man ser samma som din man, hur jag faller tack vare henne men jag kan ju inte bara lämna henne åt sitt öde! Hade det funnits ett system som fångat upp henne hade jag kanske kunnat det men det finns inte, hon är inte prio för vården, hon är ett hjälplöst fall som de inte prioriterar! Hon får medicin inget mer! Äsch! En sak i taget måste jag tänka! Nu hamnade jag in i hennes hjälplöshet igen och där vill jag inte vara! Jag gör det jag kan utan att falla handlöst på marken! Det är så jag behöver tänka!

Så bra att medicinen hjälper dig🙏❤️ Jag ska försöka en gång till att klara detta själv, med hjälp av er på forumet och teoretisk kunskap. Dessa fyra veckor har varit värdefulla för att få en lite klarare hjärna ur detta beroende! Jag börjar se falskheten i de sjuka tankarna! Kram❤️🙏

Himmelellerhelvette
sön, 2025-05-04 - 11:10

Absolut @Sattva❣️ Det tror jag med till 100% Jag vet att jag tagit med min överlevnadsstrategi från barndomen upp igenom livet och jag har sett och suttit med många gamla trauman för att få syn på alla gamla sår som inte varit läkta utan bara inflammerade under sina plåster! Jag har förstått hur jag inte blivit sedd som barn då mina föräldrar hade fullt upp med sig själva och sina egna dåliga måenden, jag har tryckt ner mina upplevelser och känslor och anpassat mig efter dom, jag har sökt uppmärksamhet genom mitt yttre, mitt inre viste jag inte fanns! Flykt var min strategi som gått i olika kostymer genom livet. Jag förstår min historia och vad den fört med sig som jag tar i tu med. Allt hänger ihop och jag läker❤️Tack snälla❤️🙏

Ny dag
sön, 2025-05-04 - 11:19

@Himmelellerhelvette Lova mig 😔 att det gör sista försök annars prova medicinen (jag kan inte tvinga dig men jag vet nog att du är envis och stark och vill klara av för det gör du ju med allt annat för sådan är jag..).
Min man har ritat ett bild över mitt liv och vad som påverkar mig och där är min mor det enda jag inte kan göra ngt åt hur jag än försöker… och det liksom överskuggar allt.
Jag finns här för dig! Liksom du finns för mig! Mitt mål är att denna sommar ska bli afri och tiden fram tills dess såklart).
🥰🥰🥰

Varafrisk
sön, 2025-05-04 - 12:44

@Himmelellerhelvette Jag tänker att det inte är så konstigt att du mår dåligt när din mamma mår dåligt. Jag tänker att det är så lätt att anklaga sig själv men det leder ju ingenstans. Oavsett hur relationen med sin mamma ser ut/sett ut så är det ändå på något vis starka band. Min dotter är inte min biologiska dotter men jag har varit den mamman hon levt med sedan hon var nio veckor och våra band är starka. Visst, skulle livet vara lättare om man inte påverkades så starkt men likväl så gör man det. Även om det handlar om medberoende så handlar det om din mamma. Det är många här på forumet som skriver om sina mammor. Jag har inte skrivit så mycket om min mamma men hon och min storasyster har påverkat mig starkt vilket jag har kämpat med i mitt liv. Det är en stor anledning t att jag går i terapi. Min mamma mådde inte psykiskt dåligt. Hon var född 1925 i mitten av en syskonskara på sju syskon. Mamma tog inte plats men hon styrde i vårt hem. Så jag blev uppfostrad till att inte ta plats. Hon kramades ofta men sa aldrig med ord att hon älskade mig vilket jag längtade efter nästan så länge hon levde. Fast de sista åren förstod jag att hon gjorde det utan att hon sa det med ord. Det var ju så hon blev uppfostrad. Det fanns en mamma som jag tyckte mindre om men det fanns en mamma som jag beundrade. Jag kan så tydligt se att om hon hade varit ung idag hade hon levt ett helt annat liv. Min storasyster lever inte idag påverkade mig starkt.. det kändes som jag aldrig dög.
Oj, nu kanske jag spårade ur…det var ju prat om medberoende. För mig handlar det om medberoende men starka band som i grunden är byggda av kärlek. Skriver kanske lite flummigt men så blev det. Jag tänker att livet går upp och ner men att grunden är ändå att man ska få må bra. Jag vet att du vill inte gå och prata med någon professionell men det är ändå något jag rekommenderar starkt❤️

Kram🥰

Himmelellerhelvette
sön, 2025-05-04 - 16:28

Vi finns här för varann @Ny dag ❤️ Har jag klarat det andra ska jag klara detta med❤️

Jag har faktiskt tänkt i de banorna idag @Varafrisk! Att jag inte ska klandra mig så mycket för att jag mår dåligt när mamma mår extra dåligt, det är faktiskt inte konstigare än när en annan mår dåligt när en nära anhörig mår dåligt! Mamma mår bättre nu säger hon och jag får lita på det❤️Jag har mått bättre igår och idag❤️

Se klart
sön, 2025-05-04 - 23:09

Kloka tankar både @varafrisk och @himmelellerhelvette, ibland får man vara pragmatisk för att livet kräver det. Och som du skriver @vf är det ju känslor, relationer och i grunden kärlek det handlar om. Hur skulle det kunna vara lätt? Tänker på dig! Kram 🥰

Himmelellerhelvette
mån, 2025-05-05 - 07:03

Ny vecka! Nya möjligheter! Hade svårt att somna igår för jag var så arg på ledningen på mitt jobb! Jag har verkligen varit en stjärna, är så nöjd med det jag åstadkommit men det är inte en suck av återkoppling jag fått! Ledningen är på det viset att de kallar bara till möte när det är något som är bättre att göra på ett annat sätt! Alltså får vi bara höra när vi kan göra bättre men får aldrig höra det vi gjort bra! Hur kan en arbetsplats fungera på detta viset! Jag förstår inte? Kan man glömma att ge positiv feedback på enormt fina insatser? Jag ska säga detta om jag får frågan eller hamnar i ett sammanhang där det skulle kännas naturligt att ifrågasätta, vill liksom inte kalla till möte för att säga att jag tycker dom skulle bli bättre på att lyfta personalens insatser! Bra jobbat kan man väl ändå slänga ur sig? Nä fy! Vet inte om denna arbetsplatsen är bättre än den förra? Mycket bättre i utveckling och mycket mer kompetens men jag känner mig som en utbytbar bricka i ett spel! Dags att se mig om efter ett nytt jobb faktiskt! Tycker inte om detta alls! Som tur är träffar jag ledningen bara någon gång i veckan så jag kan focusens på mitt lilla sammanhang, leda min lilla grupp som ändå tycker jag gör ett bra jobb! Detta är en övning jag vill bli bra på! Lägga fokus där den betyder något, där jag faktiskt får väldigt mycket feedback istället för att titta uppåt i hierarkin! Där har jag inget att hämta, fy! Vidriga människor! Men också att försöka dra lärdom av även detta jobbet! Att gå genom livet och se alla faser som att jag lärt mig något och sedan gå vidare är en livsstil jag vill ha!

Fyra veckor fri från hetsätande börjar nu kännas som en mer lättsam uppgift att ta sig igenom, tiden läker en kapad hjärna att tänka mer friskt!

Önskar er en fin vecka!

Himmelellerhelvette
lör, 2025-05-10 - 08:36

Femte helgen🙏💪❤️
Känner mig stark och bestämd! Jag vill leva mitt liv frisk både psykiskt och fysiskt! Kroppen är skapad för att röra på sig tänker jag så mer rörelse och inga förbud, bara lägga till hälsosammare alternativ, inte förbjuda de ohälsosamma men jag märker att jag inte är i samma behov av socker och annat skräp när jag fyller upp med annat. Dadlar, annan torkad frukt eller färsk frukt, popcorn, dippa grönsaker, choklad gjort på 90% kakao, det finns så mycket att ersätta alla kakor, bakelser, chips och annat snaks, godis m.m. med. Det gäller bara att ha de bättre alternativen tillhands då väljer jag inte de sämre i samma utsträckning🙏 Jag känner mig fräschare både psykiskt och fysiskt! Orkar mycket mer rörelse per dag, promenader och träningspass och även massa hemmafix i trädgård och huset efter jobbet! Mer energi helt enkelt🙏❤️ Hälsosamma val gör så mycket för måendet och att inte känna att jag har misslyckats om jag äter en bakelse utan att jag väljer den medvetet och njuter av den❤️ Jag har även kunnat hjälpa mamma med diverse utan att smittas av hennes psykiska ohälsa! Mer motståndskraft 🙏❤️💪

Andrahalvlek
lör, 2025-05-10 - 09:10

@Himmelellerhelvette Helt rätt taktik! Att lägga till, istället för att tvinga bort. Himla hjälpsamt. Att hålla stressen på en lagom nivå är också viktigt, absolut inte tömma batterierna. Dansa, pausa. Just pauserna är så viktiga för helheten.

Kram 🐘

vår2022
lör, 2025-05-10 - 09:33

@Himmelellerhelvette Bra jobbat!💪. Vad skönt att du känner dig stark, bestämd och har mer motståndskraft!

För mig går det mesta hand i hand, att träna, äta bättre alternativ, känner mig duktig och det boostar mig. Det ger också energi till att göra saker med huset, trädgård, jobbet, relationer och annat som ska fixas. När jag ”faller ur” och äter för mycket onyttigt eller tränar dåligt, drar det ned mig psykiskt. Då kommer hjärnspökena och oron! Därför är jag noga med att prioritera rätt, att träningen är viktigast och att jag gör det fast jag kan känna mig trött. Är den på plats går det andra hand i hand och hjärnspökena är tysta😂.

Ha en fin lördag! Kram❤️

Sattva
lör, 2025-05-10 - 10:05

@Himmelellerhelvette Vad härligt att du mår bättre! Jag tror också precis som Vår skriver, att det är de små dagliga valen man gör som ger stabilitet. Sedan är vi människor dynamiska. Måendet påverkas av saker hela tiden o naturliga variationer i måendet betyder inte att man hamnat bakåt i sin process, det är bara så livet som levande människa är.
Kram🌸🌸🌸

Himmelellerhelvette
sön, 2025-05-11 - 11:52

Hundra procent exakt så fungerar det för mig också @vår2022! När jag gör alla de där bättre besluten kring min hälsa håller sig hjärnspöken på avstånd!

Absolut @Sattva och det är lättare att komma tillbaka till stabiliteten om man snubblar lite om man försöker hålla en god balans i alla olika områden, mat, rörelse, sömn, relationer m.m. En stabil grund!

Precis @Andrahalvlek, dansa pausa!

Kram kära fina🙏❤️

Himmelellerhelvette
tors, 2025-05-15 - 05:59

Det går mot min sjätte helg! Jag känner mig stabil! Ser fräschare ut i spegeln och har mer energi! Jag viste inte, eller har inte velat se alla bieffekter av hetsätandet! Det är så slående likt alkoholmissbruket! Alla ”krämpor” som min ätstörning ger skyller jag på annat! Ont i käkar, att det hakar upp sig i sväljandet, plufsigs ansikte, hängiga ögonlock, mycket tankar upptagna på allt jag vill äta, planerandet, gömmandet, äta i smyg, nervositet om att bli påkommen, stressen kring hur jag ska göra mig av med det jag ätit utan att bli misstänkt!
Det är konstigt hur jag ändå inte förstått att detta är en sjukdom? Jag har sett det som en smart strategi! De tankarna står fortfarande på ena axeln och hävdar sig! Hur kan det funka på det viset? Hur kan ena delen av hjärnan hävda en sak som lurar en annan del att tro den fast man innerst inne vet att det är fel?

Andrahalvlek
tors, 2025-05-15 - 08:04

@Himmelellerhelvette Det är SÅ bra att du skriver om det här, garanterat känner många igen sig. Ätstörning är verkligen en diagnos som få utomstående har en inblick i, så det är så viktigt att ni som klarat er just pratar/skriver om det. Såg att Märta Stenevi släppt en bok där just hennes ätstörning kom till liv igen efter turbulensen då hon slutade som språkrör i MP.

Ätstörning är den psykiatriska diagnos som flest dör av årligen. Så den diagnosen måste upp till ytan mer. Ut med trollen i ljuset!

Kram 🐘

Himmelellerhelvette
fre, 2025-05-16 - 06:04

Tack snälla @Andrahalvlek ❤️
Jag undrar hur många det egentligen är som har tankar om kroppen (där man kritiserar sig själv) dagligen. Där man sätter mycket av sitt värde i hur svullen magen är och de där 2kg man gått upp i vikt! Där de där 2 extra kilona är det som håller låda i huvudet konstant, andra tankar avbryts av tankarna kring hur man ska lyckas bli av med kilona för då kommer man bli nöjd! Bara det att det där nöjda inte håller särskilt länge, jag har mest varit missnöjd med det ena eller det andra i hela mitt liv. Jag kan glömma bort gäddhänget hela vintern men så fort T-shirten ska på stör jag mig något vansinnigt och klämmer i gäddhänget konstant som för att plåga mig själv eller önskan om att det kanske plötsligt försvunnit. Hur kan denna kroppsfixering fortfarande vara så stark? Kram

Andrahalvlek
fre, 2025-05-16 - 08:04

@Himmelellerhelvette Och i dessa TikTok-tider ”fostras” en ny och väldigt stor generation in i samma destruktiva tankar. I tonåren, då man är som mest sårbar och osäker på sig själv, lär man sig att det enda som räknas är att man ser mager ut 😢 Och är man missnöjd med läppar, näsa osv så kan det opereras. Så himla sorgligt. Jag skriver det igen - psykisk hälsa borde vara ett ämne i skolan!

Att det sitter så djupt i dig, har sett det hos andra vuxna också, beror nog på att det var just en effektiv strategi. Att ”lyckas” gjorde att du fick positiv bekräftelsen ”vad snygg du är” och du frisatte sannolikt måbrahormoner när du själv kände dig nöjd med din insats. Och det var en effektiv strategi när livet svajade. Du hade inte kontroll över så mycket, men vad du åt kunde du ha kontroll över. Och om du åt sötsaker kunde det alltid kräkas upp.

Jag tror att det är vanligare än man tror. Just för att det är lite skämmigt, att som vuxen fortfarande ta till dessa ”knep” som man tog till i barndom/ungdom. Man skäms för att prata om det. Om vi pratar om det så får omgivningen lättare att förstå, och hjälpa.

En kollega till mig, som var liten och nätt som en 12-åring, kom till en kris i livet. Skilsmässa. Direkt ut och springa en mil eller mer varje dag, hon åt en pytteliten sallad till lunch, hon valde ofta att äta själv för att inte få kommentarer om vad hon åt osv. Jag kunde på avstånd se att hon inte mådde bra alls, och till slut blev hon sjukskriven. Tyvärr började hon dricka också, körde rattfull.

Jag tror att man måste jobba med sig själv, på samma sätt som vi måste jobba med oss själva som nyktra. Medvetandegöra, analysera, planera, göra, göra om. Vad stressar mig? Hur kan jag stressa ner på ett effektivt sätt? Hur kan jag hitta balans mellan ”intäkter” och ”utgifter”? Samtidigt måste självkänslan stärkas, ”jag är bra precis som jag är”. Liksom självmedkänslan. Googla på selfcompassion, att vara självsnäll. Inte ta på sig uniformen ”duktig flicka” i tid och otid.

Jag kan på riktigt se på nya kollegor om de har tagit på sig den uniformen. De är vana att leverera, de mår bra när de får bekräftelse om hur duktiga de är. I skolan, på jobbet. Och failar de någon gång blir de helt under isen knäckta. De har så svårt att rycka på axlarna, men misstag händer. Det är okej. Jag brukar säga till dem att vårt jobb handlar inte om liv och död, vi jobbar inte på akuten.

Kram 🐘

Varafrisk
lör, 2025-05-17 - 08:52

@Himmelellerhelvette ❤️ Jag säger som @Andrahalvlek , att det sitter så djupt i dig😔 Tack för att du berättar om dina känslor, tankar kring ätstörningen. Jag tänker att det är en jättesvår sjukdom. Och, jag får en känsla av att det finns en viss skam över det hel, Så det är SÅ viktigt att man pratar om psykisk ohälsa högt inte bara om brutna ben el cancer.
Min mans fd fru hade (vet inte hur det är nu) anorexia. Jag har ju även mött en ung kvinna inom NA som är fri fr droger men inte anorexin. Hon är så sjuk, jag skriver t henne då och då. Jag följer Stina Wollter på Instagram. Hon är ju lite av en Kroppsaktivist. Har skrivit ”Kring denna kropp”. Hennes syster dog i anorexia.
Så finaste @Himmelellerhelvette❤️ Kom ihåg att det finns orsaker till din ätstörning och till alkoholmissbruket. Det senare har du varit fri från, är det snart tre år sedan? Anklaga inte dig själv om du kan utan försök att se det friska i allt som du gör🙏🏻

Önskar dig en fin helg 🌻Kram ❤️

Himmelellerhelvette
lör, 2025-05-17 - 09:23

Tack snälla, fina @Andrahalvlek & @Varafrisk, jag blir så berörd av känslan jag får från era ord, jag utläser en genuin medkänsla för mig. Och jag får en medkänsla med mig själv. Jag har för längesedan förstått att jag tog hjälp av min ätstörning för att fly känslor, rädsla, oro, skräck och allt i min dysfunktionella familj som liten. Började med att ”tröstäta” sedan var det barn och vuxna som påpekade att jag blivit tjock, (jag som alltid hade fått komplimanger för hur fin jag var). Då slutade jag äta, gick ner fort i vikt och fick uppmärksamhet, jag var fin igen! När jag var 15år fick jag på något sätt, minns inte hur reda på att man kunde kräkas upp det man åt, vilken lättnad! Slippa bemästra känslan av hunger! Sedan har jag kombinerat dessa två med olika inslag som näringslära och träning och alkoholen blev vid ca 28års ålder en väldans hjälp att slippa tankarna kring kroppshets, när jag var berusad kunde jag tycka om mig själv och de självkritiska tankarna tystnade. Det blev ett lyft i kroppen och hjärnan!
Även nikotinet har haft sen stor del av att slippa suget på att äta så jag missbrukade även det, blev jag sugen rökte jag ett par cigg på raken, mådde illa och slapp suget på att äta eller tog ett par extra snusar, mådde illa och kunde gå och lägga mig istället för att äta. Så min grund och botten ligger i en obearbetad barndom som jag nu bearbetat successivt under några år genom tusen samtal, många dagböcker och mycket inlärning av kunskap kring hur många olika saker betraktas olika, tagit hjälp av massa olika terapimetoder, det finns så otroligt mycket självhjälpsmaterial att tillgå och i kombination med att ha många olika relationer och er på forumet läker jag hela tiden och lär mig nytt som hjälper mig vidare. Att lära känna mig själv och min historia är det som hjälper mig framåt hela tiden. Att iaktta tankarna som bråkar i mitt huvud, den ena som berättar för den andra att det är ätstörda tankar, den andra som bara pekar på alla defekter, den ena som säger att du är omtyckt för den du är inte ditt utseende, den andra som säger att ingen gillar dig om du är ful och fet, att mitt värde sitter i mitt utseende! Kram och tack❤️

Andrahalvlek
lör, 2025-05-17 - 12:39

@Himmelellerhelvette Det är livsviktig resa du gör, och det är just en resa. Ingen vet vilka vägar den tar och när resan tar slut. Det är precis som med den nyktra resan. I början var det lite jobbigt att tänka att man inte blir klar någon gång. Nu är det mer en livsbejakande känsla, att man kan utvecklas hela tiden. Man upptäcker nya saker som på olika sätt fördjupar och förstärker känslor.

Kram 🐘

Himmelellerhelvette
lör, 2025-05-17 - 23:20

Åh precis så @Andrahalvlek, tack där satte du orden mitt i prick, jag kommer inte bli färdig, precis som med alkoholen, behöver alltid vara på min vakt. Jag hade faktiskt tänkt lite ”när ska jag bli färdig?” Behöver nog påminnas av andra då och då om att ätstörningen är som alkoholberoendet, det är lätt att glömma från ena dagen till den andra ibland. Det är väl för jag är så nynykter i matmissbruket. Kram