Igår och idag känner jag mig så vansinnigt trött. Håglös. Skit samma typ. Funderar på varför? Det kanske är helt naturligt eftersom jag haft en minst sagt utmanande jobbvår, och nu har jag under några veckor lärt upp min vikarie, på distans, och jag känner mig tillfreds med att hon kommer ersätta mig på ett strålande sätt.

Nästa fredag, den 13 juni, går jag på semester. Tidig semester. Jag älskar tidig semester, om det är bra väder. Man är så otroligt sugen på sommar precis i början av sommaren. Har inte jättemycket planer, jag har inte haft ork eller lust att planera in en massa saker. Bara vara, och låta varje dag bestämmas utifrån lust och väder är min plan just nu. Upptäcka nya platser, på dagsavstånd med bil eller möjligen med någon övernattning spontant. Kanske kan jag sova i bilen?

Men innan dess ska jag åka till andra långväga kollegor, reser dit på lördag och har bokat två övernattningar, för att uppleva närmiljön, och jobbar på deras kontor på måndag. Sen kör jag hem på kvällen och är ledig på tisdagen. Sista rycket innan semestern.

Kram 🐘

Latmasken bråkade med mig idag också. ”Du är ju trött, har värk i kroppen och är sötsugen, du behöver vila.” Men hunden måste ju ut, så jag kunde en timme senare skriva 13 på väggkalendern. Heja mig!

När man känner för det som minst så behöver man det som bäst. Efteråt blev jag helt lugn inombords. Nöjd.

Kram 🐘

@Andrahalvlek 👍 Duktiga du! Precis så säger min make också. Idag hade jag verkligen ingen lust att gå ut på PW men bet ihop och när jag väl var hemma igen var jag inte längre urtrött utan tog disken av bara farten. Heja oss! 🥰

@vår2022 Tack ❤️ Du är min ledstjärna i löpträningen, ligger några steg efter bara. Rätt många. Läste igår om en man som sprang Stockholm maraton år 1990. Nu 35 år senare slog han den tiden med 45 min. Wow 🤩 Den typen av vittnesmål gör att jag vill bli en löpare, i många år framöver. Och utvecklingskurvan är bra hittills, även om maraton inte är min målsättning.

Kram 🐘

Just nu pågår en stor festival ett tiotal mil härifrån. Min kör ska dit och uppträda på lördag, ihop med fem-sex andra körer. Vi gjorde samma sak för två år sedan. Ja, det var en häftig upplevelse. Vill jag göra om det? Nej.

Det var stökigt, stekhett, galet mycket folk, svindyr mat, och tusen olika intryck. Och otroligt mycket fylla. Pinsamt mycket fylla. Jag blev helt slut.

Jag har otroligt svårt att uppleva saker ihop med tusentals andra. I helgen reser jag åt motsatt håll, och hoppas slippa horder av andra turister.

Ska köra omvägar och småvägar, stanna och uppleva. Tystnaden, stillheten, dofterna, ljuden från hav och fåglar. Kikaren måste jag ta med mig, ifall jag ser någon intressant fågel. Ingen expert alls, men jag gillar att lära mig nya saker. Och uppleva.

Jag kan tacka nykterheten för att jag med åren lyssnar inåt bättre. Jag gör sällan saker som förväntas av mig, som ”alla” andra gör. Mitt liv är för värdefullt för det. Jag kan göra saker för barnen eller för gamlingarna, men är jag själv enbart inblandad lyssnar jag på magkänslan. Den leder mig alltid rätt.

Kram 🐘