Jag har en man som alltid ska dricka när vi är lediga. Inte bara ta 2 öl till kvällen utan det ska börjas på eftermiddagen och fortsätta tills det är sängdags. Han säger att det inte går att ta bara lite och sen sluta för då somnar man. Nån annan gång är det för att det är meningslöst att dricka bara lite. Och så är det tydligen sååå kul att dricka. Finns inget annat att göra som är kul. Allt vi gör, all ledighet och resor har en stor prioritet. Alkohol. Jag vill också ta ett eller två glas vin på en uteservering men det är inte det enda som är viktigt, mysigt, roligt.
Jag har försökt prata med honom så många gånger men han vill verkligen inte sluta dricka eller ens dra ner på antalen. Jag vet inte vad jag ska göra. Har nån en liknande situation?

Mitt ex *kunde* inte sluta. Det är ju ett beroende. Man kan inte resonera med en sjuk person så de blir friska. Den dag han drack nio glas vin och tyckte detvar fullt normalt insåg jag att det inte någonsin kommer fungera att prata sig till en lösning. Har du övervägt att fokusera på det du kan kontrollera? Har du funderat på att prata med någon? Samtalsstöd kan vara väldigt bra för att förstå sin egen situation.

Känner igen mig så, all ledigtid ska ”firas” med öl. ”Livet ska levas” som han säger. Det dricks inte bara en eller två öl. 12 starköl är inget enligt honom en vanlig kväll. En platta öl en fredagkväll är inga problem. Alla dricker när dem är lediga har jag fått förklarat för mig.
När jag säger att jag tycker det är nog så är jag dum eller så blir han sur.
Alla dessa bortförklaringar och all min ångest inför semestern.

Jag är mamma till 3 små pojkar och min man är alkoholist. Och jag önskar inget annat än att min man ska se att det inte är normalt att dricka sig full så ofta.

@Lingonet eller hur! Min man drar lätt i sig 10 öl och blir också sur när man säger nåt. Och är man iväg finns det inte på kartan att INTE drickaen kväll. "Alla dricker så här mycket" säger han. Men stämmer verkligen det? Känns som alla hans kollegor dricker väldigt ofta och mycket medan dom jag jobbar med knappt dricker alls. Man blir ju helt förvirrad hir det verkligen ser ut hemma hos folk.

@Angi10 det du själv kan kontrollera är om du vill vara i en relation med en alkoholist. Det här låter inte som en fråga om värderingar- är det kul att dricka eller ej, bör man dricka dagligen eller ej, hue stor är en normal konsumtion, är det omoget att bli full eller ej, bör man vara nykter om man ansvarar för (minderåriga) barn osv. Hans liv verkar kretsa kring alkoholen, vilket är ett ganska tydligt tecken på att han är beroende. Och du ifrågasätter det, vilket är sunt, men det kommer inte leda till någon förändring hos honom.

Detta är en beroendesjukdom och det går inte att älska någon frisk från den, tyvärr. Om de inte har sjukdomsinsikt och inte själva vill sluta dricka och söker hjälp, så kommer tyvärr inget ändras. Så hur vill DU göra för att ändra situationen? Vad behöver DU? Hur vill du leva ditt liv? Det är så lätt att lägga allt fokus på den beroende och helt glömma sig själv. Det är det sorgliga med att vara anhörig och medberoende, man utplånar sig själv och bara tittar på katastrofen, liksom. Tills det brister. Ta vara på dig själv i allt detta, det låter inte som att han har förmåga att göra det. 🤗