av Flarran

Flarran
ons, 2025-07-02 - 13:14

Nu har man ätit sin lunch, och det blev väl inte gourmet-stilen direkt, utan mer det allra enklaste som gick att fixa till på grund av samma gamla energibrist. Detta trots extra sömn ett par timmar på morgonkvisten. Två limpmackor med makrill i tomatsås på, samt ett glas med mjölk blev det. Kände mig faktiskt riktigt lyxigt slösaktig idag då jag festade loss på hela två små sådana där praktiska och lättöppnade konservburkar alltså.

Man kan ju få en fiskburk att räcka till två mackor om man är sparsam och inte vill frossa loss på den goda fisken som det blev idag. Kände även att det behövdes nån efterrätt och nåt sött också. Men kunde inte komma på vad det skulle bli för nåt, hade ingen banan hemma. Så det fick allt bli en tvåbitars mini-plopp på 12 gram som godis och det var precis lagom.

Det behövs inga märkvärdigheter för att man ska bli mätt. Vilket ju är rätt viktigt att vara, så att inte den lurige alkoholdjävulen så att säga tittar fram och kommer med sina bedrägliga locktoner om en resa in till bolaget efter diverse onyttiga drycker, vilket inte är ovanligt när man kanske har struntat i magkänslans knorr, eller glömt bort att fylla på med lite livsmedel i rättan tid.

Nu i stunden är man då mätt som en häst. Så det finns det då inget behov av nån alkohol alls, vilket jag då är rätt glad och tacksam för. Nu får det bli en vilopaus igen. Så kanske jag får energi till att fylla i en blankett som legat på bordet och tittat uppfodrande på mig i flera dagar. Banken vill ju numera veta exakt på öret varifrån ens pengar kommer. Får dom inte veta det så åker man ut från deras bankgemenskap så det visslar om det.

De kräver i princip att få veta exakt på öret varifrån ens pengar kommer, och vill väl även helst veta exakt till till vad de beräknas att gå också. Men att jag köpt på mig ett lager med god makrill för en hel del av min inkomst för denna månad behöver jag då inte deklarera nånstans vad jag har sett. Men annars ville de veta det mesta i förväg om troliga in och uttag med mera.

Sånt överförmynderi var det inte förr om åren. Ja, då kontanter var det som användes av de flesta och överallt i princip. Försöker använda kontanter så ofta jag kan för gillar inte att vara övervakad in till sista öret liksom. Litar inget på swischande mobiler heller, då sådan funktion ju ofta strulat en del den senaste tiden vad man har kunnat läsa om, och hört på nyheterna alltså. Nej, tacka vet jag kontanter, dessa funkar alltid utmärkt i butiker som har folkvett nog att hantera dessa.

Har som lite allmän terapi snickrat lite idag på ett musikspår med en lyrik om hur jag ser på det här med AI-tekniken för musikskapande och dess möjligheter. Kanske kommer den låten upp på min musiksida Flarran Stuff framöver om jag tycker att den låter någorlunda skapligt. Det är kul att göra egen musik igen, och nu börjar jag bli allt mer sugen på att göra helt egen musik, ton för ton på mina syntar. Kör nog snart igång igen med den mer traditionella metoden för musikskapande. Förresten, det var trevligt att ni @Molnet och @Carisie tittade in här, sånt uppskattas mina vänner.

Ha en fortsatt fin dag!

Flarran
tors, 2025-07-03 - 17:31

Sommaren är kort och det mesta regnar bort. Ja, så sjunges det ju om i en gammal känd sång alltså. Det stämmer då allt till hundra procent. Regn igen alltså. Men utanför fönstret, och det är ju gott så. Hade ätit en rejäl lunch och hade inte mycket till kraft och energi att ens gå ut med ett par soppåsar. Så det blev en sträckning och vilopaus på sängen. Men så värst mycket till vila blev det då inte efter som jag satte igång och drömde att jag var på en lång fotvandring i nån storstad som jag aldrig hade sett eller kände igen mig ett dugg i alltså.

Hade i drömmen tydligen cyklat med min väska innehållande bland annat regnkläder, min gamla mobiltelefon, plånbok med mera på pakethållaren. Hade nog ställt i från mig cykeln vid en husvägg för en kort stunds vila. Måste sedan ha gått en liten bit bland de okända husen i den stora okända staden och helt tappat bort mig om var jag var nånstans. Vandrade säkert kilometervis, eller nog troligen några mil runt, runt, runt och blev allt mera trött i benen.

Hamnade i drömmen till och med på ett källarplan under en butiks-galleria med ett garage med ingång till ett bolags lager med vin och spritflaskor ståendes i sina backar helt övergivna. Det var helt folktomt och man hade lätt kunnat plocka på och med sig flaskor, men var helt ointresserad av sådana drycker. Det hade lika gärna kunnat varit oljeflaskor till bilar eller nåt sånt som stått där alltså.

Nykterheten var då väl cementerad i min dröm, och inget alkoholsug fanns heller vilket ju nu känns gott nog och rätt så betryggande. Det tänkte jag när jag vaknade till för en stund sedan. Kanske var det mest mitt undermedvetna som låg på mig en aning om att det är dags för lite mer rörelse och då kanske närmast i form av en promenad iväg med soppåsarna som står här i min hall kan jag tänka.

Har just hällt upp en kopp med kaffe som jag sitter och dricker, och ingen längtan efter alkohol finns heller, vilket väl är rätt normalt med tanke på att man varit ifrån denna last ett bra tag numera. Funderar nu så smått på om det inte är dags för en liten glassbåt vilket passar bra till en kopp med varmt kaffe tänkes det. Mycket skrivande och en hel del tok har man väl delat med sig av på denna min sida kallad för Promillebikt.

Nu känns det som att en normal balans liksom infunnit sig och skrivandet får nog rundas av alltså. Så har jag tänkt och skrivit rätt många gånger under den tid som jag dagligen har skrivit ned mina tankar om vardagens händelser på detta eminenta forum. Men gör ett nytt försök att komma ifrån skrivmissbruket så att säga. Har ju nu hittat tillbaka till min terapiform att göra egen musik och tänker satsa mer på den prylen i stället.

Men om nu den lurige gamle alkoholdjävulen skulle komma på besök och bli för svår att hantera så återkommer jag så klart med att skriva av mig lite så att säga. Nu är min lilla kopp med kaffe tom och det känns som dags för en påtår och den där glassbåten jag nyss funderade på. Tolv grader varmt, gråväder och ordentligt med regn i vanlig ordning är det ute. Känns mest som en normal något varmare höstdag, fast det ju ska vara sommar.

De styrande och dess kör av journalister tjatar dagligen om det varma klimathotet, ungefär som de gjorde om ozonhålet förr i tiden. Men detta tjat, med tanke på den verklighet med vädret man ser genom sitt fönster. Handlar det nog mest om politik för att mjölka till sig lite extra skattemedel som väl min gamle far kanske skulle ha sagt.

Nej, nu verkar ju min lilla glassbåt ha tinat till så pass att det nog är dags att festa loss på den till en kopp med kaffe alltså. Så tar mig alltså en sittning på min balkong i godan ro, och njuter av min alkoholfria tillvaro precis som jag gjort ett bra tag, och även avser att fortsätta med stegvis framåt enligt beprövad metodik alltså.

Ha det gott!

Flarran
tors, 2025-07-03 - 22:01

Drabbades nu av totalt återfall utan vett och sans. Skrev ju tidigare idag om att jag skulle försöka att bli en sansad människa och inte vara slav under skrivmissbruket. Något som från dag ett på detta eminenta forum tycks ha grabbat tag i mig och ersatt dansen efter alkoholdjävulens pipa liksom.

Gjorde därför först en stund stillsamt under lugna, och självklart nyktra och harmoniska former lite modernt klingande elektronisk musik i stilen Cyberpunk, Dance-Electro eller nåt liknande. Där jag alltså till ett elektro-beat berättar om hur man kan använda AI som sitt musikverktyg för att utrycka sig i sång utan att ens sjunga en enda ton själv.

Fick alltså inspiration till att bygga vidare på en låt med kanske lite smått skrytsam lyrik med en humoristisk tvist på rätt knackig engelska om hur fantastisk man liksom kände sig i denna då skapandets stund. Då man ju precis hade mediterat över den långa nykterhetsperioden på över 620 dagar man hade passerat.

Detta alltså helt utan några expert-läkares piller eller hjälpsamma teorier och terapier. Kände mig rätt stolt över att helt själv, med envishet som en röd gris eller nått sånt där. Lyckats att hålla mig borta från bolagets hyllor med alkohol i över ett helt år och åtta månader. Var därför ut på nätet och kollade in hur många dagar man egentligen hade varit skrivande medlem här på forumet alltså.

Totalt 621 dagar när slutdatumet idag är inräknat stod det att det var. Det tickar alltså så sakteliga på mot sju hundra dagar, vilket ju är en lite jämnare och skojigare siffra känns det som. Men 14 880 timmar drygt som skrivande nykterkvist är ju inte heller illa pinkat om man så säger alltså. Det är då tur att ingen vet hur man sitter och tänker här vid sin gamla dator...

Nu får det då vara bra med skrivande för idag för nu är det då dags för en makrillmacka eller två och och ett glas mjölk tror jag. Sedan kanske man orkar fila lite till på låten ifråga liksom. Kör då hur som helst alkoholfritt vidare precis som tidigare, och kanske kan man även fasa ut det efterhängsna skrivmissbruket med tiden...

Ha det gott mina vänner!

Flarran
fre, 2025-07-04 - 20:34

Fredag och helgen nalkas alltså. Har pysslat med att snickra lite musik som väl inte en kotte förstår sig på. Men vem sjutton bryr sig bara man har kul och mår bra. Tacksamhet snackas det ibland om och det är väl något man kan känna en stund om man mår skapligt bra nån gång. Så man får väl då försöka att klämma fram en tacksamhetens tanke då, eftersom man har haft det skapligt bra som nykterkvist idag och även i denna skrivandes stund.

Tänker på ordet skam som så många tycks gå omkring och känna. Men det ordet är väl inte något som känns direkt närvarande. Fast visst skäms man väl lite att man som trött dystymiker inte har orkat att gå utanför dörren på ett tag. Speciellt då ju solen har råkat att skina för ovanlighetens skull här idag. Men promenad, cyklande och lite plaskande i nån trevlig badvik har det inte funnits nån ork till. Men det kommer väl det med, om Herren så att säga, kanske så önskar och tillstyrker lite extra energi till kan man tänka.

Nu är det dags att öppna en halvliter på balkongen känns det som. Ja, inget med alkohol, för sånt kostar bara en hutlöst massa pengar och gör en seg och dimmig i skallen. Vill man ha känslan av att vara snurrig, så kan man väl ta sig några snabba varv runt på sin gamla gnissliga kontorsstol, sånt kostar då inte ett järnspikans smack. Nej, nu får det var bra med skrivande på ett tag. Dags för lite alkoholfri läsk alltså som sagt och skrivet.

Ha det gott allihopa!