av Dan_Måne

Dan_Måne
mån, 2025-09-01 - 08:32

Ännu en lång helg har passerat i nykterhetens tecken. Barnfri.
Var rätt jobbigt på Lördagen runt kl 14:30. Förmodligen av gammal vana eftersom det brukar vara då man smygöppnade en öl. Man hade räknat ut det där till punkt och pricka.
Den första timmen kunde det slinka ned 3 öl. Den första ölen tog inte ens 5 minuter.
Timmen efter det gick det 2 st och då började man bli lite luddig. Sen gick det en öl i timmen där man oftast satt och gick genom samma gamla menlösa saker man redan gått genom 1000 gånger tidigare. Allt i en loop där man aldrig kom någonvart ändå.
Sen må skit på dagen efter där man bara ligger och mår dåligt och inte får nånting vettigt gjort.
Helg efter helg efter helg. Den enda skillnaden är att man blir äldre och känner större självförakt för varje vecka som går.

Fattar inte att man kan sakna det?
Kanske har det blivit lite lättare ändå? Jag sköt bort tankarna, satt på mig skorna och tog en runda på 5 kilometer istället. När jag kom tillbaka var kl 16 och systemet var stängt så att handla alkohol var kört vare sig jag ville det eller inte.
Köpte en burk matjesill och gjorde en kallsås med hackad gräslök och kokt potatis som jag käkade framför en serie istället för 10 öl och en påse chips.
På Söndagen åkte jag och fikade hos en kompis och ett par till bekanta kom dit. Han hade druckit några öl och tagit ett par whiskey sa hans fru och blivit lite sluddrig sa hon. Sen blev det lite snack om gamla fester och saker man gjort och sagt.
Roligt... Nä inte ett dugg. Kände mest tacksamhet att jag vaknade kl 06 på söndagen utan att må illa och hade hela dagen framför mig att göra annat än att ligga och sova i soffan.

Jag har duckat att hänga med dom på en middag. Skyllde på nåt som jag inte minns. Nu blev det prat om att vi skulle hitta på nåt igen denna månad. Jag tänker inte följa med på det heller. Litar inte på mig själv ännu. Jag har inte talat om för en enda människa att jag inte druckit nåt på över 5 veckor och tänker inte göra det heller.
Vore kul om nån sa nåt om att man ser fräschare ut eller nåt? Jag känner mig fräschare iallafall men tänker att jag inte vill säga/lova nåt till nån. (Inte ens mig själv) att jag inte ska dricka nåt eftersom jag inte skulle orka med skammen att se någon eller prata med nån när man har druckit. Man märker ju om nån druckit även om det bara så är en öl.

En helg i taget och undvika situationer som kan få en att vackla är det som gäller även denna månad.
Klockar in på dag 40 idag den 1 september och siktar på en A-fri sensommar.

Ha en fin alkoholfri dag alla som kämpar med era demoner!

Andrahalvlek
mån, 2025-09-01 - 09:45

@Dan_Måne Bra jobbat! Jättebra att skriva ner alla reflektioner, det blir liksom mer på riktigt då. Orden börjar nästan resonera med sig själva, man får aha-upplevelser. ”Aha, det är så det hänger ihop.” Jag berättade ingenting i början heller. Blev nykter precis när corona bröt ut, så det var lätt att hålla hemligt ett bra tag. Vid tre månader berättade jag för min äldsta dotter (som fyller 28 till helgen). Vi åkte bil. Hon körde. Vände sig mot mig, med sitt allra bredaste leende. ”Bra! Jag tycker allra mest om dig som nykter.” Mammahjärtat svällde till gigantiska mått.

Kram 🐘

RasmusVillLeva
mån, 2025-09-01 - 11:49

@Dan_Måne Stor igenkännigsfaktor i ditt inlägg, men först stort grattis till 40 dagar – grymt jobbat.

Känner verkligen igen mig i de där tidspunkterna som tidigare var checkpoints för när man började dricka eller då det var en rutin. Som en inre biologisk klocka som påminner. Jag tror du gör helt rätt i att avbryta tankarna och aktivera dig på något sätt. Att frysa fast och bara sitta där med tanken och/eller suget ska man nog verkligen undvika. Oftast stannar inte tanken så länge om man gör något annat. Promenad, vika tvätt, laga lite mat – allt annat är ju bättre än att sitta fast med tanken och riskera att den blir så stark att man kanske faller för den. Och sen är det en underbar känsla att vakna upp dagen efter och veta att man mår så bra tack vare att man var stark nog. Bygger självkänsla och självförtroende. Och för varje gång man lyckas motstå så är det ett enormt steg framåt. Klappa dig på axeln och belöna dig! ♥

Fräschare? Absolut, är bara på dag 18 och både känner mig och ser fräschare ut. Idag på kontoret var det till och med en kollega som kommenterade det. Mina ögon ”lever”, rödflammighet och problem med blemmor är nästan helt borta och den ständiga uttorkningen gör att jag både känne rmig och ser fräschare ut. Känner mig mer fast i huden och även om jag inte väger mig så tror jag att ett par kg redan ramlat av. Att själv dokumentera hur man känner sig och vad man själv ser kan vara ett litet tips.

Sen tror jag du gör kloki i, att likt mig själv, undvika situationer och sammankomster, där alkohol är en del av det hela. Missade själv medvetet en årlig grillfest för jag vet att det är ingen bra miljö för mig just här och nu. Kanske senare men inte nu. Och särskilt om du känner att du vacklar och har problem med tankar på A.

Tror du gör helt rätt! Stay straong! ♥

Dan_Måne
mån, 2025-09-01 - 15:05

@RasmusVillLeva

Hej och tack för stöd och insikter. Kul att du får lite komplimanger :) Sånt som kan ge en lite mer kraft att kämpa när det känns jobbigt. Jag jobbar ju bara med män och vi är inte så bra att ge varandra beröm och komplimanger kanske. Jag har inte heller vägt mig men det har blivit ett hål snävare på skärpet och jag kan reagera lite positivt ibland när jag som hastigast ser mig i spegeln.

Jag har en hel del kläder, säkert 20 st fina dyra märkesskjortor som jag inte kunnat använda på 7-8 år. Drömmen vore naturligtvis att bli så slank igen så jag kan använda dom. ha ha..

Dan_Måne
fre, 2025-09-05 - 09:29

Ska det vara så här varenda jäkla Fredag?
Har alldeles för mycket tid att fundera på hur tråkigt mitt liv är. Känns enklare att umgås med sig själv när hela kylen är full av öl.
Visst har jag saker att göra och jag tränar hårt varje Fredag och Lördag och i helgen ska jag måla om ett rum i källaren till en av sönerna som ska flytta ned dit.
Jag borde vara upprymd. Burken med färg står och väntar och jag har lagt ut pappskydd över hela golvet.
Känns bara sorgligt nu. Känner mig för första gången på länge ensam. Har ju varit singel länge nu och delvis lite självvalt. Har ju velat vara ensam med mina öl i min melankoli på nåt konstigt sätt. Allt känns så tomt nu.
Jag har varit dålig på att höra av mig till vänner och bekanta inser jag. Många relationer har runnit ut i sanden på grund av det antar jag. Eller egentligen så kanske det skedde naturligt? Jag vet att det var några personer som jag trodde var "vänner" som plötsligt var osynliga när man kanske behövde dom som mest.
Jag hade ett år med dödsfall i familjen och skilsmässa som var fruktansvärd på alla sätt.
Då insåg man att många människor försvinner. Minns hur ledsen man blev i början då man såg på sociala medier att de man umgicks med hade fester och aktiviteter som man helt plötsligt inte var bjuden på. Tog jäkligt illa upp då men insåg efter ett tag att det är väldigt vanligt. De flesta människor orkar inte med andras elände och orkar inte engagera sig. "Det händer inte mig".
Dom inser kanske det den dag om dom hamnar där själva. Om dom blir lämnade/svikna eller nån nära dör hur mycket ett samtal eller att träffas en stund på ett café egentligen hade kostat dom.

Tyvärr är det också så att de vänner jag har och brukar umgås med nästan alltid innebär alkohol.
Tycker dom om mig för vem jag är utan alkohol?
Jag är ju inte direkt samma människa nykter och vem orkar sitta nykter på en fest när människor börjar bli fulla och upprepar sig 50 gånger och börjar tappa hörseln?

Känns bara sorgligt nu.

vår2022
fre, 2025-09-05 - 11:22

@Dan_Måne Låter som det är lite jobbigt och sorgligt för dig❤️. Funderade på om du har bearbetat din skilsmässa och och dödsfallet i familjen? Den sorgen som det medför och som tar sin tid att processa och komma vidare ifrån. Kanske har alkoholen varit ett sätt att bedöva dig och slippa känna sorgen och andra känslor? När man blir nykter så kommer lätt känslorna ikapp och upp på ytan och känslorna du känner kan vara tecken på att det inte är bearbetat. Det är också lätt att man istället aktiverar sig för fullt för att slippa och undvika obehagskänslorna, men man kommer ändå inte undan dem för de finns där. Obehagskänslor är ofta ett tecken på att något inte står rätt till inom oss. Kanske samtalsstöd skulle kunna lätta på trycket lite?

Sköt om dig! Alkohol är aldrig en lösning, mer en flykt från något. Kram❤️

Dan_Måne
fre, 2025-09-05 - 13:50

@vår2022

Jo, jag skulle aldrig erkänna för någon att jag fortfarande tänker och är arg efter skilsmässan.
Jag fattar ju själv att det inte är sunt att efter så många år tänker på hennes svek och ord och vad man borde gjort istället och inte. Det är som sagt inte sunt!!

Om någon frågar mig så har vi en "bra kontakt" fast vi egentligen inte har haft någon som helst kontakt efter åt. Vi har kommunicerat genom barnen i stort sett förutom nåt torrt e-mail om vi måste ha direktkontakt.
Det här har naturligtvis barnen märkt och min dotter som nu är 20 och flyttat hemifrån har mått dåligt över detta. Hon valde att bo hos mig eftersom hon inte tålde mammans nya och hennes kontakt med mamman har inte varit så bra heller.
All hennes ilska över det har gått ut över mig.

Jag skulle väl som allting annat i mitt liv kanske varit mer förstående. Varit den som varit "större" och gjort allt jag kunnat för att få en bra kontakt med X:et för barnens skull.
Det har jag inte gjort men mitt X har inte heller försökt. Det första året var det nog för att hon var kär och inte brydde sig om nåt annat än sin nya och senare antar jag att hon kanske inte gjort det pga skam för hur hon betedde sig? Ingen aning och det har förresten ingen betydelse längre heller eftersom alla snart är vuxna.

Alkohol kanske är en flykt. Det stämmer nog. Det hör inte till vanligheterna att jag brukar känna mig såhär ledsen och nere på fredagar och tänka på saker som jag skulle gjort eller sagt i det förflutna.
Att gå till en psykolog känns avlägset för mig även om det säkert skulle vara bra att ha någon att lufta känslorna med.
Önskar jag kände någon som man kunde prata med om att man har ett problematiskt förhållande till alkohol!

Inget man direkt tar upp om man skulle försöka få till en dejt med en kvinna.

Jo, hörrudu. Jag har lite problem med alkohol! Tar jag en så måste jag dricka minst 5 till innan jag är nöjd så att "gå ut och ta en öl" slutar alltid med att jag blir lite för överförfriskad!
Men du kan dricka så kör jag!!

tråkigt liv man har framför sig.

fooliehutten
fre, 2025-09-05 - 14:47

Dan_Måne, tråkigt liv säger du, nja säger jag med mina erfarenheter av skilsmässor och så gift igen. 3:e gången gilt nu och det håller ännu typ 7 år plus. X:et mitt hade träffat en annan så det kändes rätt att gå, ett drygt halvår efteråt sa jag att jag förlät henne. Märkligt var det, men jag gjorde det mest för barnens skull och sen blev faktiskt livet lite lättare. Sätt en parentesklämma efter all tid du hade innan du (kände henne och en slutparentes efter avslutet) ett rent praktiskt tilltag som funkade för mig bland andra jag tipsat👌. Var nykter ikväll och fråga dig själv om du ångrar det i morgon när du vaknar. Jag kan inte lova en skrattfest på det, men den kommer; tro mig! Inte ta glas 1 och stanna nykter 1 dag i taget, det fixar du🤗

Dan_Måne
fre, 2025-09-05 - 15:21

@fooliehutten

Tack för din pepp.
Jag ska inte dricka ikväll. Inte imorgon heller.
Lite jäkla stake har jag och jag har lovat mig själv att vara nykter även denna månad. Faktum är att jag lovat mig själv att inte dricka en droppe åtminstone fram till mitten av Oktober då jag ska på konsert (Volbeat) i Sthlm med kompisar.

Det är ju ett tag dit och kanske är jag i ett annat läge då och inte ens är sugen?
Känner att jag inte orkar tänka på det just nu. Det är en 6-7 veckor bort.

vår2022
fre, 2025-09-05 - 16:39

@Dan_Måne Tänker att det är naturligt och normalt att känna ilska efter svek och skilsmässa. Bra ändå att du sätter ord på dina känslor så de kommer upp på ytan. Att försöka hålla en fasad utåt om att det är bra tar energi. Jag brukar tänka att saker inte var menade om det inte funkar. Jag har också gått igenom en skilsmässa och under vägen i vårt liv så försvann kärleken. Inget jag ville skulle ske men så blev det. Det är jobbigt och framförallt när det finns barn med i bilden.

Det är inte alltid lätt att förlåta andra för svek, men kanske kan du förlåta dig själv över vad du skulle ha gjort eller sagt, att det är ok och det blev som det blev, att det var bäst som ändå skedde. Då kanske du känner dig mindre ilsken och sorglig. Du kan säkert hitta massor på nätet om ämnet. Det finns ofta något underliggande som skaver vid alkoholproblem och genom att komma åt det är det också ofta lättare att hantera alkoholproblematiken i sig.

Kan du komma på några nya personliga mål att sträva mot för att bygga en bättre framtid för dig själv? Drömmar eller saker du skulle vilja göra/utforska? Rikta ditt fokus mot ett annat håll från ilskan? Något som gör dig glad.

Föreställningen med en framtida kvinna är färgade av dina känslor du har nu, när du mår bättre kommer du säkert att se möjligheter istället för hinder😁. Sköt om dig!❤️

fooliehutten
fre, 2025-09-05 - 17:25

@Dan_Måne gott planerat och det är ju runt 45 morgnar och lika många dagar tills konserten. Du får många tillfällen att nöta in vanan… och jag skulle tro att det kan bli några garv under resan. När konserten går av stapeln så är ju det en dag det med och den dagen den glädjen. Men nu är det först och främst idag det handlar om och klockan är snart halvsex så du är på sluttampen. Du kirrat detta🤠👌

Dan_Måne
tors, 2025-09-11 - 08:11

Idag är det 50 dagar och 7 veckor som nykter.

Kan inte komma ihåg om jag någonsin i vuxen ålder varit det?
Känner mig rätt stolt över det även om en "normaldrickare" nog skulle rycka på axlarna och knappast kalla det en bedrift.

Men men. Huvudsaken är ju att man gör sig själv stolt och idag så klappar jag mig själv på bröstet lite extra.

Lite saker som jag upptäckt är lite annorlunda.

- Pengar.
Det går inte alls lika mycket pengar. I somras gick det en back 50 cl öl i veckan - minst och andra sliskiga alkoholdrycker. Bara det man drack hemma och eftersom man är som en zombie och är trött och likgiltig så blir det mer eller mindre alltid färdiglagad eller hämtmat.

Dyrt och onyttigt. Jag har ett par tusenlappar mer över än vanligt trots att jag inte tycker jag direkt snålat.

Ork. Helgerna blir dubbelt så långa och man kan nästan bli förvånad hur mycket man får gjort och hur pass mycket enklare det känns att kliva upp till jobbet på Måndag morgon.

Självkänsla:
Känner mig mindre och mindre som en loser. Jag kan också liksom.

Sen finns det även inte så positiva känslor såklart.
Känner en väldig sorg över många saker i mitt liv. Saker jag gjort och inte gjort. Saker man prioriterat bort. Saker jag skäms för som jag aldrig kan ta bort.
Det har känts lättare efter en öl eller två.
Det saknar jag väldigt mycket varje helg. Att man kan fly bort från dom här känslorna. Nu ligger dom utanpå. Jag vet inte vad jag ska göra av alla dom här känslorna. Jag kan bli gråtfärdig helt plötsligt. Jag kan titta på nåt av mina barn och känna en sådan kärlek och stolthet.
Självförakt för att jag prioriterat vara hemma och druckit mig full då jag kunnat hitta på saker med dom istället. Känslorna kväver mig och nu kan jag inte gömma mig.

Torsdag idag. Snart helg igen. Det är en annan sak som blir bättre iallafall.
Det blir helg och jag kan faktiskt se fram mot den litegrann utan att vara skräckslagen för all tid jag måste hantera.

Jag har faktiskt köpt ett par nya hörlurar till mig själv i present. Det tycker jag att jag är värd! :)

Jag läser och hejar på i många trådar även om jag kanske inte skriver så mycket. Jag ska försöka bli bättre på det!

Ha en fin Torsdag alla ni som kämpar med era egna demoner!

Andrahalvlek
tors, 2025-09-11 - 09:23

@Dan_Måne En sak till. Tidigare har vi hällt alkohol på alla våra känslor. Som nyktra behöver vi lära oss hantera dem på annat sätt. Ilska, frustration, skam men också glädje, stolthet och förnöjsamhet. Generellt behöver alla känslor bli sedda, tagna på allvar. Stanna i stunden, begrunda, acceptera. Sen kan de komma tillbaka då och då, men lite mindre starka för varje gång. Det är som med sorg - i början är den drabbande, nästan fysisk, sen lugnar den ner sig i intensitet, men försvinner aldrig riktigt helt. Man lär sig leva med den som en följeslagare, påminns inte dagligen längre.

Det dåliga samvetet gentemot dina barn kan du göra något åt - fråga dem vad de vill göra med dig. Nu idag, och även framåt. Berätta för dem hur du tänker och känner, säg förlåt. Prata med dem om alkohol och droger, och att ärftligheten är stor.

Kram 🐘

Dan_Måne
tors, 2025-09-11 - 10:15

@Andrahalvlek wrote:" Berätta för dem hur du tänker och känner, säg förlåt. Prata med dem om alkohol och droger, och att ärftligheten är stor."

Jag har ett barn som är 30. Han dricker väldigt sällan. Vi har inte så bra kontakt och det är en av de saker som jag har mått och mår skit för. Jag var väldigt ung när han föddes, så här i efterhand tycker jag nog att jag var ett barn själv trots att jag var 22. Hans mamma fanns av olika anledningar inte i hans liv så han har bott med mig och den nya kvinnan jag träffade och som jag sedan gifte mig med.
Om jag fick gå tillbaka i tiden så är det mycket jag skulle göra annorlunda och jag känner ett sådant oerhört förakt för mitt yngre jag för hur jag resonerade då.

Jag är själv ett skilsmässobarn och även om jag hade en styvfar så saknade jag min riktiga far under hela uppväxten.
Han hade en fin yta utåt. Respekterad, fint jobb, fin fru och mycket pengar.
I själva verket var han ett fyllo som bedrog sin fru hela tiden. Hade det inte varit för hans fru hade han slutat på bänken det är jag övertygad om.
Jag lovade mig själv att aldrig bli som honom. Vi hade rätt bra kontakt ett tag men jag bröt den när jag insåg att han var totalt ointresserad av sina barnbarn och varken visste hur gamla dom var eller ens vad alla hette.

Nu är han död sedan några år. Vi återfick aldrig kontakten riktigt och mot slutet var han så sjuk så vi fick aldrig chansen att prata ut på riktigt som jag sa till mig själv att jag skulle göra.
Det tynger mig också. Man slutar ju aldrig älska och sakna sina föräldrar tror jag även om det kanske aldrig varit så bra alltid.

Du har gett mig en del att fundera på och tack för att du bryr dig!

Vitvargen
tors, 2025-09-11 - 11:35

@Dan_Måne, jag känner igen mig väldigt mycket i det du skriver. Dels detta om att du är ett skilsmässobarn och saknaden av din biologiska far under uppväxten. Dels om den bristande kontakten med din 30-åriga son som delvis växt upp med din nya kvinna, i mitt fall var det att jag växte upp med min mors nya man.

Jag hade länge en frostig relation till honom, men den har mjuknat och blivit riktigt varm med tiden efter öppenhjärtiga samtal. Alltid haft en bra relation till min mor. Vart jag vill komma med detta är att en ny partner kan ha svårt att helt ta till sig "barn som kommer på köpet", och att denna känslomässiga distans mycket väl kan spilla över på relationen till den biologiska föräldern även om det inte gjorde det i mitt fall. Eventuellt kan detta ha relevans för det du hamnat i, en känsla av distans till din son.

Om jag nu sätter mig in i rollen av din son och efter vad jag vet om min biologiska far, mycket framgångsrik affärsman med alla yttre attribut på "success" i sitt nya liv:

Jag tror min far hade så dåligt samvete under alltför lång tid att han aldrig lagt två strån i kors för mig, att det aldrig blev av att vi kunde etablera kontakt igen när jag kom upp i vuxen ålder. Jag gjorde ett försök att ta kontakt sent i hans liv men han gick omedelbart in i någon slags försvarsposition, helt ogenomträngliga lager av skuldkänslor från hans sida gjorde att det aldrig blev något mer.

Detta är tråkigt men jag måste bara acceptera faktum och gå vidare med mitt liv, mina barn och barnbarn.

Jag vill inte tala om för någon vad de ska eller bör göra, men jag har förlåtit honom sedan länge trots att vi aldrig kunde prata om något betydelsefullt vid den korta kontakten jag hade med honom via telefon sent i livet. Genom att förlåta honom i mitt sinne skapar jag kraft för mig och min klan. Visst önskar jag att jag eller han kunde tagit kontakt när jag var 30, det hade gett mycket bättre förutsättningar för en bra fortsättning men så blev det inte.

Min lärdom av detta är att inte låta känslor och beteenden permanentas; endera parten eller båda kan ha rädslor, besvikelser, farhågor att bli avvisad, skuldkänslor som gör att man undviker kontakt men någon måste ta sig i kragen och övervinna dessa för att börja tina upp en relation som av olika skäl hamnat på paus. Som vi ser så finns mönster som upprepar sig över generationer, någonstans måste någon bryta dessa genom aktivt initiativ.

Jag tror du har mycket goda förutsättningar att ta steg här och nu med en stark intension att skapa en varm relation till din son. Så småningom kan det öppna upp för att kunna tala öppet och ärligt om vad som tynger dig i hur du var som ung far och få reda på mer om hur han tänker/tänkte kring detta. Jag tror ni båda måste vara beredda på att bli genuint överraskade, man har en tendens att göra hönor av fjädrar i sitt grubblande.

Varmt lycka till!

Dan_Måne
tors, 2025-09-11 - 13:09

@Vitvargen

Tack för dina kloka ord.
Som du säger så verkar historien ha en förmåga att upprepa sig.
Jag är övertygad om att min far också ville att vi skulle försonas. Minns han sa det när han hamnade på torken för länge sen en gång då han i stort sett höll på att supa ihjäl sig.

Vi fick bättre kontakt efter det men den ebbade ut. Var väl kanske mitt fel också då.
Man kommer ju till ett läge i livet efter 25 när man har fullt upp med sig själv liksom.

Det var väl inte förrän jag blev över 45 och skilde mig som jag började fundera på riktigt över gamla relationer och hur mycket alkohol det faktiskt blivit genom åren.
Ska säga att mitt X inte var ett dugg bättre än mig. Jag har ofta undrat om vi fortfarande varit gifta och lyckliga om vi helt enkelt slutat dricka.
Som sagt så ska man inte skylla på alkoholen men så som hon betedde sig tror jag inte hon gjort utan sitt jävla vin som hon drack i stort sett hela tiden det sista året vi var ihop

vår2022
fre, 2025-09-12 - 08:36

@Dan_Måne Grattis till över 50 dagar!🥳. Så bra jobbat av dig! Fint med alla positiva effekter som du känner. Det är mycket sanna känslor som kan komma upp när man blivit nykter. Massor av känslor som bedövats med alkohol för att man inte orkat hantera dem. Som man lagrat på hög och undvikit att ta tag i. Sånt som är kroppens signaler om att något inte riktigt står rätt till och som behöver hanteras för att ge lättnad och för att komma vidare.

Tycker att du påbörjat processen med att reflektera kring det som inte känns bra, det som skaver. Bara att få upp det på ytan och ur systemet är en viss lättnad. Att synliggöra det, sätta ord på det och göra sig medveten om vilka känslor som kopplas till det och varför.

Ha en fin fredag och klart att du är värd nya lurar! Kram❤️