@Amanda L Tack för vänligt svar, Amanda. Du har rätt såklart, och så säger familjen oxå - alltså vad terapi anbelangar, och att försöka hitta hobbyer och sådant - vilket jag verkligen har gjort. Men jag har gått KBT aktivt, i två olika inriktningar; senast nu på Riddargatan 1. Du vet, jag känner mig klok och kan dissekera det mesta i mig själv tycker jag. Utan hjälp med sådant jag redan vet. Män och terapi, du vet. Men jag tror jag har rätt här.

Och jag var nog lite onödigt negativ i förra inlägget, för det börjar kännas bättre nu, och såklart är jag stolt över att jag skippat sponken - på ett annat sätt än i början. Och så tror jag mig kunna säga att det ska få vara så länge mitt liv ser ut som i dag.

Sköt om dig, lycka till och stor kram; hittar inte något hjärta lr emojin, men det följer ett virtuellt sådant :)

Så nu är jag här, ensam på hotellrummet. En situation då jag alltid brukar dricka vin. Jag åt middag i restaurangen och var omgiven av människor som drack alkohol. Själv tog jag alkoholfritt vin till maten, mest för att jag var nyfiken på det. Inte gott och svindyrt! Får bli bubbelvatten nästa gång. Men maten var god och jag kände nästan inget sug medan jag åt. Blev lite mer när jag kom upp på rummet. Men jag åt en påse godis och efter det var suget över.
Så utmaningen ”ensam på hotell” har jag klarat! Sov gott vänner!

@Hellen57 Precis detta har jag gått igenom nyligen. Visst är det skönt när man klarat det! Mycket godis blev det för min del, men det var det värt. Allt är bättre än alkohol i nuläget :). Grattis till dig för att du klarade det!

Fredagen gick bara bra. Var hemma med maken som inte heller drack någon alkohol. Kände sug när jag lagade middagen, men jag bara lät det vara. När vi började äta var det över.
Märker att jag kompenserar med att äta mer. Nästan 2 kilo + på vågen redan. Det känns inte bra.

Idag åkte jag en hel del bil för att åka och hälsa på släkt. Perfekt att lyssna på podd. Vi åt lunch på resturang. Nu körde jag ju så det var inga konstigheter, men jag hade iaf berättat innan att jag inte inte tänkt dricka nått mer vin i år ( vi brukar dricka vin när vi umgås). Så frågan kom upp varför jag bestämt mig för det. Jag hade formulerat ett svar innan som jag redan glömt bort så det blev nått svamligt svar av att det kändes bra bara och sen gick vi vidare. Sen fikade vi hemma hos dem senare och jag satt och reflekterade över att de alltid haft ett så välfyllt spritförråd. De flesta av mina vänner och släktingar har det. Jag inser ju nu att det är ett tecken på att de troligen har en mer naturlig relation till alkohol än jag har…. Jag har sällan haft massa flaskor som står år ut och år in utan att drickas upp…
Nu hemma. Mumsar på chips och favorit ölen Blanc 0.0.

@xyz23 Låter bra. Du har jobbat med dig själv med andra ord. Och fint att du ser lite mer positivt på livet idag. Kanhända det ändå blir bra med tiden? För mig tog det nog drygt ett år innan jag helt kunde vila i nykterheten, även om jag inte kände mig deppad innan. Däremot var det en process, vilket blir mer tydligt när man tittar bakåt.
Det var först då jag kunde ta tag i mig själv och börja mitt nya liv på riktigt.
Hoppas det blir så för dig också. ♥️