av Andrahalvlek

Andrahalvlek
lör, 2025-11-01 - 22:03

@aeromagnus Heja oss! En ev viktnedgång vågar jag inte hoppas på, det får i så fall bli en trevlig bonus. För mig är det stark kropp och lugn skalle som är mitt huvudmål. För att orka med en aktiv livsstil många år framöver.

Kram 🐘

Andrahalvlek
ons, 2025-11-05 - 06:50

@Kristoffer Jag är bara glad att tråden finns kvar! Men det är mycket märkligt att det händer då och då. Och alla slår ju inte larm sannolikt. I värsta fall ser de en borttappad tråd som ett tecken på att de inte ska vara aktiva på forumet.

Andrahalvlek
ons, 2025-11-05 - 06:57

Ser just nu dokumentären ”Den danska familjehemligheten - förbannelsen” på svtplay. Den handlar om missbruk som går i arv, far och söner som går i klinch med varandra. Generation efter generation. Mycket bitter ”maskulinitet”, men också skrikiga mammor som super. Misär. Blir helt tagen och drabbad, vill hoppa in i dokumentären och ruska om dem. Suck. Modigt att de ställer upp, men väldigt tragisk berättelse om en familj med missbruksgenen. En familj i mängden. Dubbelsuck. Har bara tio min kvar att titta, den känns inte som den slutar lyckligt. De allra flesta missbrukare dör av sitt missbruk. Trippelsuck.

Kram 🐘

Kristoffer
ons, 2025-11-05 - 07:42

@Andrahalvlek håller med om att det är märkligt. Som tur är har vi hittat ett system där vi kan hitta och återpublicera alla trådar som försvinner, och vi brukar göra det en gång om dagen. Men absolut snabbast går det såklart om man gör som du och skriver till oss!

xyz23
ons, 2025-11-05 - 22:05

@Andrahalvlek Hej Andrahalvlek, detta som svar på ett av dina gamla inlägg. Jag blev fullständigt golvad i förrgår av en sak som hände här, och efter lite stöd från admin-Kristoffer, berättade jag för honom att jag fortfarande kände mig grön på forumen, med en massa jag inte känner till riktigt. Detta ledde sedan till att jag har ägnat en hel del tid till att förstå speciellt trådarna - detta hellre än att bara kolla Senast kommentarerna. Jag läser mycket mer än jag kommenterar.

En sak har jag emellertid noterat sedan länge: Ditt driv med pennan; så har jag alltid velat skriva också. Pang, pang, pang, typ. Bengt Ohlsson har det också på sitt sätt (kanske farligt att relatera till enskilda författare om man nu som jag vill ge en komplimang..., han kan vara impopulär, men nu menar jag just schvunget). Du skriver klart bäst på forumet.

Det var inledningen. Jag tänkte kommentera angående symptomen du berättar om, eftersom jag känner igen det du beskriver. Väldigt väl skulle jag säga, åtminstone de symtom jag själv refererar till. Vet inte om du äter SSRI ännu, men jag såg att du satte ut medicinen under en tid, under lång tid förresten, och symtomen stämmer klockrent med de svirrningar i huvve jag kan känna som på posten om jag har slarvat med mina Seroxat och inte har tagit dem nogsamt; jag minns inte vad FASS skriver, men för egen del är jag säker.

Ha det bäst.

Andrahalvlek
ons, 2025-11-05 - 22:53

@xyz23 Tack för fina ord ❤️

Jag fick börja med antidepp igen, nu en annan sort: 60 mg Duloxetine. Plus 15 mg Mirtazapin till kvällen. Innan tog jag Venlafaxin. Sannolikt har jag ärvt sårbarheten för depression liksom alkoholmissbruk av min pappa. Jag tänker inte sluta med antidepp igen. Min läkare säger att vi till nästa sommar kanske ska minska från 60 till 30 mg Duloxetine, men där ska jag ligga kvar typ livet ut. Jag har haft återkommande depressioner sen tonåren.

Kram 🐘

xyz23
ons, 2025-11-05 - 23:15

@Andrahalvlek Ligg du kvar med dem. Min kloke läkare säger att Seroxat är helt safe; dessutom hjälper paroxetinet riktigt bra mot min IBS, som har varit svår, men som jag knappt märker av längre. Sedan vet ju både du och jag, och många andra här, att det bara är raljerande tratthattar som kallar SSRI för lyckopiller. Det handlar såklart inte om det, utan bara att försöka få synapsluckorna att funka som det var tänkt.

Så vi fortsätter på det spåret.

Sköt om dig. Kram.

Vida
tors, 2025-11-06 - 05:57

@Andrahalvlek
Jag tar Sertralin 50 mg. Mår jättebra. Det tog nog någon månad för hjärnan att rätta till sig. Jag kommer att ta detta livet ut. Förstår inte varför man ska sluta med något, som man mår bra av?
Kram🌸

Andrahalvlek
tors, 2025-11-06 - 06:58

@xyz23 Håller med. Att kalla antidepp för lyckopiller är okunnigt. Och att folk säger att de är deprimerade till höger och vänster irriterar mig som sjutton, när de egentligen är nedstämda. Depression är kolsvart mörker, noll förmåga att göra något åt situationen. Med hjälp av medicinen rätade jag på ryggen, höjde blicken och orkade ta tag i motion, kost, umgänge - som för mig är friskfaktorer.

Sen tror jag att har man väl börjat är det svinsvårt att sluta, för att kroppen vänjer sig vid den substansen. Just därför är det så viktigt att inte sätta in medicinen på ungdomar innan man testat alla andra vägar. Sjukvården tar lätt till medicin, för att det är effektivt. Min dotter jobbar inom BUP och hon märker en viss förskjutning där, att man numer försöker behandla på andra sätt innan man tar till medicin.

Kram 🐘

Andrahalvlek
tors, 2025-11-06 - 07:04

@Vida Har nog landat där också. Dock kan jag tänka mig att dra ner på dosen. Att dra ner dosen när man mår i övrigt bra verkar funka, men att sluta helt är värre. Så länge det finns några korn kvar i blodet verkar det funka, det är från lite till 0 som är tippingpoint. Att sluta och börja igen gång på gång kräver mycket av mig mentalt, symtomen blir ju tyvärr värre just under insättning.

Jag tycker mig se en ”trend” just nu att folk vill sluta med antidepp så snabbt som möjligt. En del säger att medicinen gör att de inte fungerar optimalt, att normala toppar och dalar i humöret kapas. För egen del kan jag dock känna att medicinen snarare får mig att funka ”normalt”. Att jag behöver den extra hjälpen för att vara precis som jag vill och ämnar vara. Vi är alla olika.

Kram 🐘

Andrahalvlek
tors, 2025-11-06 - 12:40

Yes! Nu har jag låtit laga stenskott, besiktat, bytt till vinterdäck och haft bilen på årlig service. Allt inom loppet av tre veckor. Heja mig! Det är så jävla gött när surdegar är ur världen. Inget av det är speciellt roligt, men nödvändigt.

Kram 🐘

xyz23
tors, 2025-11-06 - 13:22

@Andrahalvlek Ja, det är stor skillnad på allmän nedstämdhet och mörk depression; jag har haft båda. Men det är säkert också skillnad på svart depression, och t.o.m. djup nedstämdhet - som väl ligger i själen, om vi nu har någon - och problem på jobbet. Jag har likväl som du känt av nackdelarna med att var chef och ha medarbetare, och upplevt väldigt otacksamma situationer - du vet det som kanske kan sortera inom begreppet att 'gå in i väggen' även om jag aldrig varit sjukskriven för det. Såklart behöver man inte vara chef för det.

Ska tänka på vad du säger och försöka hålla isär begreppen. Det är en mörk tid, men just nu mår jag alldeles ok. I kören preppar vi just för de traditionella julkonserterna, så det ska bli kult, som kidsen säger. Fröjda di-i-ig det är advent :)

Hoppas du mår bra också.

Kram

Andrahalvlek
tors, 2025-11-06 - 16:26

@xyz23 Jag mår väldigt bra just nu, trots den tråkiga november. Landat bra i mina arbetsuppgifter och jobbgemenskap. Min mamma, mina döttrar och min hund mår bra. Jag har skalat bort en del åtaganden, fått lite mer luft i vardagen. Jag är frisk, sover bra, äter bra och håller liv i löpningen. Och jag njuter av lugnet före julmånaden.

Kram 🐘

Andrahalvlek
fre, 2025-11-07 - 08:03

Man brukar säga att det tar 21 dagar att etablera en ny vana. Det beror förstås på om vanan görs dagligen eller bara några gånger per vecka. Löpningen, som jag hållit på med sedan i april, sitter inte som en smäck än. Men idag är det dags för tredje lufsarundan i november, så än håller jag ställningarna den här månaden, heja mig!

Två matsaker sitter nu som berget: ingefära-citron-äpple-shot på morgonen och en näve nötter precis innan läggdags. Det tog sina veckor, men nu går det nästan lika automatiskt som att borsta tänderna.

Det är dags att införa ett nyttigare, lite matigare mellanmål på eftermiddagen, så att jag kan dröja med middagen till kl 18-19. Ofta äter jag mackor vid tre-fyratiden, så jag står mig om jag ska löpträna, handla med mamma osv. Mackor är inte bra, de väcker mersug hos mig. Mackor till frukost räcker. Punkt. (Lunch äter jag förstås, men av den lättare varianten. Oftast havrefras och yoghurt. Plus morötter. Alltid äta grönsaker innan måltiden för att ”gegga igen handfatet”.)

Så nu har jag börjat göra overnightoats. Kvällen innan (då jag fixar kvällsmålet i form av bär och kvarg) så blandar jag 1,5 dl mjölk, 3 skedar chiafrön och 3 skedar havregryn i ett glas. Smaksätter med 1/2 sked kakao, kanel/kardemumma eller lite vaniljpulver. Lingonsylt och blåbär kan nog funka också. Ställer in glaset i kylen, och sen är det bara att ta ut och äta nästa eftermiddag. Jag blir påmind genom att glaset står väl synligt i kylskåpet.

En del, bland annat min äldsta dotter, äter det till frukost. Hon gör burkar för hela veckan på söndagar, och sparar sedan tid på morgonen. Jag fortsätter med mina mackor på morgonen, men det är endast på morgonen som mackor är okej. I brist på andra snabba kolhydrater tycks min kropp ha börjat sukta efter just mackor nämligen. Jag får köpa ett bröd som är gott, men inte för gott. Vissa brödsorter är rena knarket för mig, jag kan gå upp mitt i natten och moffa mackor. (Pågens Hönö-jollar tex ger mig enorma cravings.)

Jag försöker verkligen att inte vara viktfixerad utan att istället vara självsnäll. Lägga till bra alternativ istället för att enbart ta bort. Men jag skulle må bra av att tappa typ 20 kilo. Sen vet jag att min kropp kämpar för att behålla kilona. Ett antal kilon ner kan snabbt resultera i lika mycket upp igen och lite till. Jag har bantat sen tonåren, så jag vet det av egen erfarenhet. Att banta är inte en lösning, det slutar på mer antal kilon i slutändan.

Boktips: ”Slutbantat - förstå din kropp och få en vikt som håller livet ut” av Erik Hemmingsson.

Kram 🐘

Andrahalvlek
fre, 2025-11-07 - 17:49

Back the days kunde jag längta ihjäl mig efter fredagsvinet. Länge sedan, snart sex år. Idag längtade jag faktiskt lite efter löprundan, sätta punkt för jobbveckan.

Stänga av datorn, på med skor, jacka, reflexband och koppla hunden. Ut och springa en runda i gatlampans sken, hälften grus och hälften asfalt. Ingen tidtagning, inget ljud i öronen. Bara jag, min hund, mörkret, mina flåsande andetag och smärtan i benen. Gött.

Kryper ner i badet. Nöjd. Nu tar vi helg!

Trevlighelgkram 🐘