Hej på er alla. Jag är 53 år och var mycket restriktiv till alkohol tills jag var ca 39 år.
Sedan dess har det hänt mycket... Lång historia kort:
Jag blev sambo med en kvinna som hade enorma problem sedan barndomen, men som jag älskar över allt annat. Hon VAR enormt kontrollerande och paranoid under våra 8 första år, men sedan dess har beteendet klingat av. Nu är hon en varm och förstående människa. Men det har ändrat mig. Innan vårt förhållande så var jag en stabil man som drack 3 gånger per år, nu är jag ett känslomässigt vrak som kan dricka en halvliter vodka per dag bara för att hålla ångesten borta. Detta eskalerade ca 2018 när jag upptäckte att alkoholen gav en dämpningskudde mellan mig och henne.
Jag älskar henne anno 2025 mer än allt, och skulle vi träffat varandra idag, så skulle jag nästan förblivit absolutist. Men till problemet... för att hålla oron och ångesten borta så måste jag dricka mer än en "kvarting" per dag. Ibland blir det mer. Mitt intellekt säger att det är "the road to hell" men mitt psyke säger "kör för fan, du känner dig ju prima". HUR ska jag kunna stoppa mig själv just innan jag kliver in till systembolaget? HUR kan jag bromsa mig?
Någon som kan skriva en rad?

Hej a3519, tänker att du kan krångla till upptakten till systemet. Om du går långa omvägar på väg dit, så har du många tillfällen att välja att gå någon annanstans. Det funkade för mig när jag valde bort snusdosan och typ samma borde funka med alkoholen? Den la jag dock bara av med, en dag i taget och har aldrig ångrat en nykter gårdag. Din kärleksrelation med en kvinna verkar lite udda som du beskriver den: ”Hon VAR enormt kontrollerande och paranoid under våra 8 första år, men sedan dess har beteendet klingat av. Nu är hon en varm och förstående människa. Men det har ändrat mig. Innan vårt förhållande så var jag en stabil man som drack 3 gånger per år, nu är jag ett känslomässigt vrak som kan dricka en halvliter vodka per dag bara för att hålla ångesten borta. Detta eskalerade ca 2018 när jag upptäckte att alkoholen gav en dämpningskudde mellan mig och henne”. Jag vet inte men det verkar som att ni skiftat ”patientroll” och att du är på väg att få ”enorma problem” och samtidigt verkar hon mår bra? Men det visar sig väl hur det är ställt med kärleken, när du kastat flaskan och vartefter börjar må bättre. Styrka åt dig i din kamp🤗

@a3519 Välkommen hit och tack för att du delar. Intressant och svårt, som så många olika livsöden här. Jag tror att eftersom du uttrycker att du dricker för att döva stark ångest så bör du söka professionell hjälp, även om det finns ett program för självhjälp här.

@a3519 hej och välkommen.
Jag läser ditt inlägg och upplever det som att du bär på många tunga känslor, som går ett stort stycke bakåt i tiden.
Du skriver att alkohol blivit en dämpningskudde mellan dig och din sambo och jag tror då att alkoholen är ett symtom på något som kanske mer handlar om din relation, och under den, din egen självkänsla.
Det är inte lätt att lyfta frågor om detta och även om sidan här är full av medkännande och stöttande personer, tror jag liksom Gåbert att du skulle må bra också av professionell hjälp.

För mig funkar en dag i taget.
Vakna på morgonen, tänka att idag ska jag inte dricka. Sedan ta samma beslut imorgon. Och dagen efter det och så vidare.
Känslor kommer fram som varit bedövade av alkohol, men det är det som krävs, hur ska man kunna hitta och bearbeta sina sanna känslor och tankar om de göms under ett moln av alkohol?
Eftersom tankar och känslor kan vara svåra att bära, tror jag att hjälp utifrån är bra, för då får man lite perspektiv på saker.
Det finns flera tjänster som erbjuder kontakt via appar och jag har själv fått bra hjälp av en psykolog online.
Det var läskigt i början men hon gav ett otroligt fint och icke-dömande bemötande. Jag tror du skulle kunna våga.