@Himmelellerhelvette Det var länge sedan du skrev i din egna tråd. Har sett att du skrivit h ngn annan. Jag undrar, hur är det? Hur mår du? Om du vill orkar kan du väl skriva en rad?

Kramar ❤️❤️

Hej @Varafrisk! Så gulligt att du undrar❤️ Jodå det är bra! Jag har ju som du vet tagit mig ur beroende efter beroende och nu har jag satsat på att ta mig ur medberoendets sista klor och det känns som om jag har framgång där! Kom ju långt sist jag jobbade väldigt aktivt med det men sedan kom massa sjukdomar emellan och jag föll tillbaka på ett djupare plan som ledde till att jag tänkte ”dör jag nu så gör det ingenting” jag var totalt utmattad för jag levde mitt liv genom mammas lidande! Jag tog mig i kragen, ringde en vän och sedan har resan framåt fortgått och nu är det väl ca 2 månader sedan vändpunkten.🙏❤️
Hur är det med dig? Kram

Tänker på hur mycket som hänt mig sedan jag blev nykter för 3 år och 4 månader sedan som aldrig hade hänt annars. Hade jag stått kvar på samma jobb och ältat samma saker? När jag drack kom jag aldrig framåt, utvecklades inte, visste inte vad jag kunde klara av. På denna tid har jag utvecklats mer än under de 20åren som var innan. Jag kämpar fortfarande med gammalt groll från beteenden men jag ser allt oftare hur jag hamnar i gamla överlevnadsstrategier och tar mig ur. Jag får mer och mer till en känsla av att jag är fri att göra val som jag vill för min skull utan dåligt samvete. Jag har nog alltid trott att jag måste prestera för att vara älskad eller accepterad. Jag har nog alltid tagit på mig ansvar som inte är mitt och känt mig värdelös om jag inte orkat. Jag tog nog oftast till alkohol just för att orka och för att slippa känna sorg och svek. Alkoholen var mitt lugn och gav mig harmoni. Den tog bort det jobbiga. Allt det som alkoholen hjälpte mig med har jag behövt lära mig klara att gå igenom på djupet med skärpa, känna alla känslor och lära mig förstå mig, vem jag är, vad jag vill, att jag inte bär andras ansvar, att alla måste ta sitt eget ansvar. Man kan hjälpas åt och hjälpa de som behöver men jag har trott att det är mitt ansvar, om jag misslyckas är jag misslyckad. Fy fan vad jag har tryckt undan allt som varit jag. Att bli nykter är ett gediget jobb med sig själv och gör man jobbet blir man starkare och tryggare men det handlar också om att få till en självkänsla och den tycker jag är som en muskel, tränar jag den inte tappar jag den, jag kan må fruktansvärt dåligt och känna att jag inte duger till något ena dagen medan jag andra dagen kan ha en övertro på mig själv. Så jag kämpar fortfarande med mig själv och har lång väg kvar att gå men jag har också kommit väldigt långt.

@Himmelellerhelvette Ja, tänker också att det handla om att träna på att stärka sin självkänsla genom att öva på självmedkänsla. Att man blir medveten om vad man tänker och känner om sig själv, hur man värderar sig själv och utmanar den inre kritiska rösten och inte ser på dem som sanningar.

Grattis till 3,4 år!🥳 kram❤️