av Kärringen

Kevlarsjäl62
mån, 2025-10-13 - 22:05

@Kärringen Fantastiskt! Väldigt inspirerande. Inser att jag antagligen tagit för lite hjälp efter flytten (eller flykten kanske är mer rätt). Kloka och så sanna ord om förväntningarna på kvinnor, att vi lever längre än männen är helt otroligt. Det måste ju bero på att vi är biologiskt starkare från början. Ta hand om dig nu och misströsta inte när det kommer mörkare stunder, de måste nog få komma de också. Kramar 💛

Kärringen
tis, 2025-10-14 - 10:24

@Kevlarsjäl62 tack ❤️ känns bra att få inspirera , tog ju väldig tid att inse att söka hjälp för att jag ska må bättre och inte för att bli starkare och stå ut, skillnaden är ju liksom natt och dag.

Livet kommer nog alltid vara upp och ner, men vi får jobba på att hantera det med. Stor kram ❤️

Kärringen
tis, 2025-11-04 - 12:23

Går ju i terapi och har även börjat skriva för att försöka få klarhet i hela livet.

Ser ju lite vad jag gjorde, jag gick medberoende utbildningar, läste på och pratade med alkoholister så jag blev lite av en expert. Jag gjorde slut men kunde inte hålla det 100%, sista 2 åren umgicks vi som vänner. Jag led för jag tyckte så synd om honom, jag visste allt om alla följder alkoholism kan få, såg honom ramla, pissa på sig, och dö där ute i sin ensamhet. Så har han haft sitt ex springande där i flera år....det är ju fullständigt patetiskt och pinsamt. All oro och sorg jag burit på har ju egentligen varit helt bortkastad, eller slöseri av min tid om jag bara vetat.

Jag har förhoppningsvis lärt mig massor av detta, men än så länge är jag inte där....jag är tyvärr rätt bitter imellanåt, men det är ändå bättre än att romantisera något som mer var en fantasi än verklighet.

Kärringen
tis, 2025-12-16 - 23:05

Jaha
Egentligen kanske jag skulle starta en ny tråd men det får nog bli nästa steg i såfall.
Jag är garanterat fri och det kändes så jäkla bra, så pang så på botten igen psykiskt. Vem är jag utan att vara den där medberoende personen? Varit den i hela mitt liv och nu....tomt.
Träffade någon som fick passionen att spira, vi har fortfarande kontakt men jag är livrädd jag är ju inte bra på sånt här! Jag blir psyko , duger verkligen jag, hur vet jag det osv tack och lov har jag inte spelat ut detta mot honom.
Jag försöker ju få trauma terapi. Nån som har tips?

Kevlarsjäl62
fre, 2025-12-19 - 12:07

@Kärringen Ny passion och möjlighet till ny tvåsamhet. Förstår att det inte är lätt! Där jag befinner mig nu är det nog det mest vidriga jag kan tänka mig. Jag tror inte att jag hinner komma dit du är innan jag tackar för mig. Det kommer att ta så lång tid att jag och/eller alla män som kan komma i fråga är borta från den här världen 😆. Så sorgligt ändå vad medberoendet gör med vår självbild och traumaterapi är nog det rätta. Inga tips tyvärr. Unnar dig dock passionen om den är önskad 🥰

Kevlarsjäl62
fre, 2025-12-19 - 12:13

@Kärringen Kom på att min första reaktion när en nära vän avslöjade att hon träffat en ny man, 10 år efter ett uppbrott från ett långt, riktigt destruktivt och t o m farligt förhållande, var "Nej, hur kan du vara så dum!". Lyckligtvis sa jag inte det, utan kramade om henne. Det ser ut att vara ett varmt och fint förhållande, något hon aldrig fått uppleva. Så vem vet vad som väntar dig runt hörnet!