av zalkin

zalkin
tors, 2026-01-08 - 06:27

Bakapå mitt liv. 56 år är fyllt av så mycket, tror jag hör till den sorts människa som känner mer glädje än genomsnittsmänniskan men också det motsatta. Har tänkt på att jag fick ngn form sv depression på hösten som 23 åring, helt irrationellt var det då, var nedtästämd i ca 2-3 månader, pluggade, bodde långt hemifrån, skämdes, tog ingen medicin, fick till slut kontakt med en familjebekant, psykoanslytiker, känd för många böcker. Hade ett samtal med honom som jag burit med mig sen dess.
"Han bad mig ta på hans glasögon för att se på min far (som hade kränkt mig) och se samma lilla pojke som han såg. Ja en timmes samtal ledde till att jag konfronterade min far därefter, förlät honom på djupet. Det var en viktig nyckel att bli en friare människa. Det harjag tränat på och försökt upprätthålla sen dess. Han har varit en fantastisk farfar till mina barn, verkligen gett allt! Livet har dock fortsatt gå både upp och ner men Med alkohol är det ur mitt persektiv svårare att förhålla sig till de trauman vi utsatts för, alkoholen underhåller dem snarare. Livet är inte alltid en dans på rosor men helheten blir heltklart enklare utan a.
Önska alla ett gott 2026 och att ni får växa in i den nyktra friheten som vi alla i forumet är såååå värda

Andrahalvlek
tors, 2026-01-08 - 08:02

@zalkin Grattis 56-åringen! 🥳🥳🥳 Nu är vi lika gamla, men jag fyller 57 i höst. Jag har också insett att jag behöver ta hand om inre skav grundade i barndomen. Min pappa var alkis och min mamma sjukt medberoende. Jag blev deprimerad i tonåren och sket bort skolan. Mina föräldrar gjorde nada för att hjälpa mig ur det. Det var i alla fall så jag upplevde det.

Som 20-åring gjorde jag en rejäl flykt genom att flytta 30 mil. Vår relation är på väder- och vindnivå. Inga djupa snack alls. Min pappa är död sen 22 år, pga sin alkoholism. Och jag har insett på senare år att jag förlåter dem båda. De gjorde så gott de kunde, de var barn av sin tid och uruselt upplysta. Min mamma vet inte ens om att jag har förlåtit henne. Jag hjälper henne nu på ett sätt som hon inte hjälpte mig. För jag vill inte bete mig illa, jag är inte en sådan person.

Jag är glad att hon får sluta sitt liv i hyfsad närhet till mig, hon flyttade till min hemstad för snart 9 år sedan. Jag är tacksam över att vi kommer skiljas som vänner, inte bara som mor och dotter. Jag vill inte längre vara bitter över min barndom, den var som den var. Som ensambarn slutar den ”sagan” med mig. Och det är okej. Det var som det var och blev som det blev. Och jag mår fan bra idag. Det är jag allra mest tacksam över.

Kram 🐘

Molnet
tors, 2026-01-08 - 09:32

@zalkin .Vilket fantastiskt stöd du fick där & då när du behövde det som bäst. I familje-vännen.Ja livet i sig själv går ju upp & ner med besvikelser,sorg,drama,familjehemligheter,ilska .ångest mm.Tror att många av oss som fastnade i beroende har svårigheter att hantera våra starka känslor.Vi har inte fått stöd i det av våra nära som barn & tonåringar.Vi har inga bra verktyg att hantera de starka känslorna med.Vi reagerar lätt med ångest , panik & depression.Sedan kom A in i vårt liv & många av oss tog till A som stöd.Och det fungerade ju ett tag.För en kort stund i vart fall.Tills det inte gjorde det längre & vi mådde allt sämre av A istället.Och A löste ju ingenting vet vi ju nu.Som nykter & halvgammal vuxen tänker jag att mina föräldrar gjorde så gott de kunde.Att de inte hade förmågan att klara av att vara det stöd som jag behövde.Tänker lika om andra personer jag mött i mitt liv som gjorde mig illa.De förmådde inte bättre helt enkelt.Deras betee’nden berodde kanske på egna trauman & oförmågor.Berodde kanske inte på mig.Nu har jag ju själv barn som varit med på min resa & nu är de vuxna & har egna barn.När de klagar på mig & hur jag är & saker jag gjort som gjort dem arga & besvikna på mig så förklarar jag.Att jag alltid älskat dem .Att jag velat deras bästa men inte alltid förmått bättre.Men att jag gjorde mitt bästa.Att jag i perioder inte haft den förmågan.Nu är jag förlåten och de kan säga:Vi vet att du gjorde ditt bästa men att det inte alltid räckte.Som vuxna & numera med egna barn vet de ju att livet inte alltid är lätt.

zalkin
tors, 2026-01-08 - 17:37

@Andrahalvlek ja det handlar om just denna dag, hur förvaltar jag den på bästa möjliga sätt och hur skapar jag förutsättningar för att morgondagen ska bli bra och att få många fler bra dagar. För mig är en normal bra dag kantrad av ett lagom tempo på jobbet och hemma. Lite tid för gemensam middag, lite tid för fix med ngt, träning och ett bra avsnitt av ngn bra serie med min Fru. Toppar det ibland med bastu eller vedspisen,.
Så enkelt, och ibland så svårt.

Silvertärnan
fre, 2026-01-09 - 13:04

@zalkin vilken fin story, trots att den började mörkt. @Andrahalvlek och @Molnet ni har så bra förmåga att fånga skavet i ord 🤩. Jag får så mycket av att läsa om att så många brottas och har upplevt motsvarande i barndom/ungdom som jag själv. Och hur viktigt det är att släppa bitterhet och mörker kring det som varit, och som det är så skönt att gå vidare ifrån för att stärka sig själv. Önskar er en fin helg!

zalkin
fre, 2026-01-09 - 13:32

@Carisie Tack alla för era vänliga rader. Så fint att ha en helt unik gemenskap med människor som uppstått pga av en gemensam längtan efter ett liv bortom a, vackert på ngt sätt❤️Nu är kl drygt 19.00. Ligger i en hängmatta vid havet under två palmer. Har sprungit 6 km, vår strand är 3 km. Just nu är de 28 grader varmt, 32 - 34 innan solen gått ner. vi ska strax äta middag på vårt resort. Om 3 dgr är vi hemma igen. När det kommer till alkohol har det varit väldigt enkelt att avstå. Det är den första och andra dgn som det kan kännas lite bittert, men som kpmpensation däremot har jag håvat in cola zero, bubbelvatten med lime och så gör dom superbra caffe latte med två espresso i, det har jag knarkat, kan man väl säga. På tisdag börjar jobbet med några teamsmöten bokade, har inyr orkat tänka en jobbtanke förutpm att jag behövde attestera några löner efter nyår, såååå skönt. Hoppas nu att 2026 ska bli ett magiskt år med tron och hoppet pm att allt det bästa ligger framför oss!!!

Carisie
fre, 2026-01-09 - 17:23

@zalkin Wihuuuuuu... magiskt!!! Njut!!! Jag behöver inte ge dig väderleksrapporten från hufvudstaden 😂😂😂😂 Om två veckor ligger jag under en palm. Det känns väl tryggt att lämna över palmvaktandet till nästa nykterist? 🏝️ ☀️

Jag fick husmansfeeling och står och steker raggmunk & fläsk med drömmar om en bambucabana och en portion Som Tam Kung till lunch 🍤 Ha en underbar resterande tid och fly safe! ✈️ ...och JA! Vilken fantastisk gemenskap vi har ❤️

vår2022
fre, 2026-01-09 - 21:07

@zalkin Grattis på födelsedagen i efterskott!🥳. Låter som att du har det gott där borta😁. Fint att ladda batterierna och ha denna härliga resa i att minnas väl tillbaka till i vardagen och jobbet.

Instämmer i att alkohol underhåller trauman, det bli status quo, man stampar på samma ställe och kan inte komma vidare. Alkohol förlamar tankar och känslor och gör oss självdestruktiva.

Mitt sätt att komma vidare från ”oförrätter” och skav har bl.a. varit med förhållningssättet ”dit uppmärksamhet går sker tillväxt”. Att ju mer negativa tankar, desto mer tillväxt i dessa tankar och negativa känslor. Och att flytta fokus på oförrätten och istället att tänka på vad som får mig att må bra och vad jag behöver göra för att komma dit. Tex att ta upp det som skaver och prata om det med berörd istället för att gå omkring med starka negativa känslor vilket bara plågar mig. Det har lett till självmedkänsla och förlåtelse/försoning. Förhållningssättet är magiskt för mig, så många gånger som jag upptäckt att jag varit på väg in i den negativa spiralen och då flyttat mitt fokus och mot ett mer meningsfullt håll. Det riktigt känns i hela kroppen när jag gör det, spänningar släpper och andningen blir jämnare.

Njut för fulla muggar av det sista sköna dagarna!🌞🌞🌞

zalkin
lör, 2026-01-10 - 17:16

@vår2022 Ja, det där med negativa automatiska tankar är ett gissel ibland att bryta, men det går då man fokuserar rätt som du beskriver. Andningsövningar har jag upptäckt är väldigt bra, börja någonstans och att få ner andningen gör att man kan börja leda tankarna åt ett annat håll. Funderade idag på hur jag vill att 2026 ska bli (obs, 2 dgr semester kvar, inte rättvisande, men ändå)
Så här önskar jag tillbakablicken i Dec 2026 blir ungefär:
Jobbat lite lagom, helt frigjord från bekräftelsebehov.
Tränat regelbundet, nästan varje dag
Goda middagar på helgen med familjen
Många bastu och braskvällar hemma
Vinterbad
Prioriterat umgänge med mina bästa, gamla vänner ( Där idrott och socialt umgänge alltid stått i centrum, inte alkohol)
Några få men större spelningar utspritt så jag har kul material att öva på underåret.
Kunna känna att jag varit hygglig både mot andra och mig själv.
Ja, varit rättvis mot mig själv, inte så hård och dömande som jag kan vara mot mig själv, dock aldrig mot andra.