Jag har nu haft ett måttligt drickande i två månader😊
Även julveckan slutade på 9 glas.
Tycker att jag mår mycket bättre och är väldigt glad att jag lyckades ta mig ur perioden då jag drack nästan varje dag tillsammans med min sambo!

Jag har sänkt min genomsnittliga mängd per dryckestillfälle till 2,9.
46 nyktra dagar på två månader.
När jag startade förstod jag inte hur jag skulle kunna tacka nej ens en enda dag när han drack🙈

Just nu är mitt uppdaterade mål att dricka måttligt enligt rekommendationerna på max 10 glas/vecka, högst 4 glas/tillfälle och inte dricka mer än 4 dagar i rad.

Jag satsade ett tag på att bara dricka på helgen men det kom egentligen mer från min sambo. Och han klarade inte det (än).
Jag har inte ett mån-fre jobb och därför tycker jag att det passar mig bättre att ha som mål att dricka måttligt än att inte dricka i veckorna.

Jag tycker om det "nya" sättet att dricka med att kunna ta ett eller två glas och vara nöjd med det! 🤩
Känner att jag lär för livet nu.

Kram till alla er som kämpar! ❤️❤️❤️

Tack snälla! ❤️ @Thompa_68 @Bubbelmorsan @eliz
God fortsättning på året och tack för att ni finns här!

Ja jag är glad för det. Det är ju ett pågående arbete för att fortsätta lyckas. Den stora fördelen för mig är ju att jag lyckades stoppa innan jag blev beroende. Och tiden jag drack nästan varje dag var inte så lång, ca 5 månader blev det. Vilket ju är väldigt illa i sig, men förmodligen ganska lite ur ett beroendeperspektiv.
Jag är ledsen för att mitt medmissbruk förmodligen orsakade en försämring i min sambos beroende. Det enda jag kan göra åt det nu är att ta ansvar, jobba på mitt medberoende, och fortsätta att vara ett stöd genom att hålla min egen begränsning.
Vilken jag såklart vill hålla främst med tanke på min egen hälsa, psykiska mående, att undvika att bli beroende och att kunna vara en närvarande förälder till min snart vuxna son som bor själv.

Jag fortsätter att jobba med mina triggers för att inte hamna i att gå över 4 glas, vilket är en pågående utmaning. Mitt största problem är att jag har en återkommande lust att "försvinna in i dimman".
Jag har kommit fram till steget i alkoholprogrammet där jag jobbar med mina känslor. Och det är en nyckeldel för mig.

En annan trigger är att bli erbjuden alkohol av min sambo och tacka ja för att inte vara tråkig eller besvärlig. Jag tycker att det går bra att stå emot det, men ibland blir jag utmattad. En del tid för mig själv i mitt egna boende hjälper, då jag kan slappna av helt, fokusera på mig själv och inte hur jag ska förhålla mig till det han gör.

Jag är starkt medveten om att min problematiska relation till alkohol inte är "löst". Jag lever i en riskmiljö. Och oavsett det, har jag själv ett problematiskt bruk av alkohol som jag måste vara medveten om. Jag fortsätter att leva vecka för vecka, och med hjälp av kalendern hålla det under 10.

Går min sambo till behandling kommer jag definitivt att gå över till att vara helnykter. Tror det skulle vara nyttigt för mig med.
Men just nu är glad över att träna på måttlighet 😊

Allt gott till er och jag beundrar er styrka! 💪🙌🙏❤️

@Myssockan Jag tittar in här och säger hej, och ser att du lyckats fint med dina nya måttliga föresatser! Underbart! Dina uppdaterade mål låter lika mina egna, och så fick jag en påminnelse att ta tag i alkoholprogrammet igen. Jag har läst mycket annat på sistone under en svajig jul, särskilt följt nyktra konton på Instagram. Jag känner igen den där lusten att försvinna in i dimman och behöver definitivt jobba på att hantera mina känslor i olika situationer.
Hoppas de senaste dagarna har gått bra!?

@Villmåbra79 Hej och tack för att du tittar in! ❤️ Jag har också legat lågt med alkoholprogrammet, har läst så mycket om och jobbat på mitt medberoende på sista tiden. Vilket också hjälper en del med alkoholkonsumtionen (den del av konsumtionen som är för att "anpassa" sig).
Men jag jobbar med känslodelen nu.

Det har gått bra för mig även senaste dagarna.
Maxgränsen 4/tillfälle får mig att stanna upp nu har jag märkt. När jag har druckit 3 glas, vet jag att jag bara har ett kvar. Då avvaktar jag och tar något alkoholfritt för att "spara" sista glaset, och ofta nyktrar jag till och känner att jag inte vill ha det fjärde glaset.
Jag är också bättre på att ta bara ett eller två glas.
Däremot har veckorna sedan jul legat på fler glas än tiden innan, då jag ju hade hela nyktra veckor.
Jag borde nog försöka ha nyktra veckor då och då.
Det är bra att vara tillbaka i vardagen igen. Nu har vi iofs varit på minisemester igen två nätter.
Oroar mig lite för att även en måttlig konsumtion inte är bra för hälsan, om man dricker 6-10 enheter/vecka konstant...
Fattar inte att jag kunde ligga på 30-40 glas/vecka för bara några månader sen, det är ju hemskt😱

Men hur har det gått för dig? 😊 Låter trevligt att följa lite konton på Instagram för uppmuntran. Hur var julen?

Kram🤗

Funderar på att ta en alkoholfri månad.
Trots att jag håller mig inom ramarna för det måttliga drickandet, dricker jag ofta för att "orka med" att min sambo dricker, eller för att jag helt enkelt känner mig ledsen.
Så var det igår. Det blev visserligen bara två glas. Men känns ändå inte bra alls.

@myssockan Vad spännande med en vit månad! Följer dig och hejar! Apropå Instagram så finns där massor med utmaningar för vit januari, t ex en som heter jenleehirst med enkla checklistor varje dag.
Min jul var sisådär för jag har en del hälsoproblem, lyckligtvis inte alkoholrelaterade. Jag har skrivit om julen och alkoholen i min tråd.
Just nu försöker jag hålla minst söndag- torsdag vita. Kan hända att jag utökar målet längre fram. Mycket inspiration att hämta i detta forum!

Gokväll myssockan 🙂
Mitt problematiska drickande har också sitt ursprung i medberoende. Jag snuddade vid det i mitt första inlägg för några dagar sedan, men har inte utvecklat det här på AH.
Jag träffade mitt ex för tio år sedan (inte mina barns pappa) och blev passionerat förälskad (och förblindad). Jag hade haft en tuff period i livet rent generellt (separation etc) och han kom in i mitt liv som någon slags riddare (en vältalig, välutbildad man med schyst jobb etc).
Tidigt i vårt förhållande märkte jag att han drack för mycket, vi var särbos under flera år och när vi träffades på fredagar bälgade han i sig vin – under olika föresatser. Jag var för ”kär” för att uppfatta alla varningsflaggor. Men han hade alltid orsaker till varför han behövde dricka.
Med tiden blev jag väl också någon slags medmissbrukare – för att stå ut kanske. Mina emotionella behov blev tidigt åsidosatta, i stället kretsade allt kring den här personen.
Jag kan skriva hur mycket som helst om det här, och har genom åren gjort det för mig själv - som tur är - för det är lätt att förtränga...
Han blev också väldigt aggressiv ibland under berusning (inte initialt) och som medberoende blir man till sist sjuk av att försöka balansera och upprätthålla någon slags normalitet.
I somras kände jag att nu måste det få ett slut, tog initiativ till separation (vilken varit uppslitande) började gå hos en terapeut för mitt medberoende (gör fortfarande) och jobbar mycket med mig själv och mitt beteende, hur och varför jag kunde låta allt det här ske.
Parallellt har jag utvecklat något slags eget alkoholberoende, som jag nu försöker reda i. Mitt ex är definitivt en trigger, bara jag hör hans röst numera känner jag att jag måste dricka (ångest?)
Stress är en trigger, men vad är vad?
Nu har jag i alla fall inte druckit på 14 dagar, har inget sug och känner mig ganska harmonisk för tillfället, och det gör jag nog så länge jag fokuserar på mig själv – vilket är nödvändigt för att tillfriskna från medberoendet. Det är till och med lite spännande att återupptäcka sig själv och föröka ta reda på vem jag egentligen är, vad jag vill och behöver. Men som för många andra här på AH är det en dag i taget som gäller – och just idag är en skön dag.
Det blev ett långt inlägg, men kände igen mig lite i din situation. Ta hand om dig och keep up the good work❤️

@Villmåbra79 Tack för att du tittar in! 😊 Känns så bra med sällskap. Det är faktiskt lite spännande och kul med vit månad, precis som du säger. Måttligt drickande har varit supernyttigt för mig att träna på, men nykterhet känns nog egentligen mer rätt just nu i min situation. Det känns också mer som en utmaning vilket väcker den där känslan av "roligt" hos mig😊

Jag har börjat följa kontot du rekommenderade. Tycker det är toppen med fakta om hur kroppen fungerar när man fortfarande är i "the dip" som hon kallar det, när kroppen återhämtar sig. Bra tips och råd.

Bra jobbat du med! 💪 Har tittat in till din tråd och skrivit där.
Vi har ju det gemensamt att vi båda har en annan utmaning utöver detta med alkohol, du med hälsa/smärta och jag med utmattning.

Hoppas du har en fin dag! 🙏

@Hittasigsjälv Vad fint att höra från en som varit i liknande situation som jag själv! ❤️ Min sambo är ju också högfungerande och framgångsrik, så hög igenkänning på detta med riddare🙈 Jag har en till tråd där jag skriver mer om vår relation på anhörigsidan.

Vad bra att du lyckades ta dig ur, och nu är i processen att stärka dig själv. Jag har varit i destruktiva relationer tidigare, och vet vilken kraft och vilket hårt jobb som krävs. Heja dig!
Har terapin du gått i varit bra, och är den något som hjälper även i processen med alkoholen?

Relationen jag är i nu känns egentligen inte destruktiv, vi har kärlek, förståelse, öppenhet och ömsesidighet.
Men på grund av beroendet och drickandet i sig, innehåller den även förnekelse och lögner. Och jag föll in i ett starkt medberoende där jag först drack hela tiden och sen blev besatt av att göra sambon frisk. Antar att det kanske klassas som en destruktiv relation att leva med en som är beroende och i aktivt missbruk? Iaf inte hälsosamt..
Men nu fokuserar jag på mig själv och min egen alkoholkonsumtion, min hälsa. Tröttande förstås, att leva med en som dricker varje dag, och det krävs ständigt arbete för att inte gå helt in i medberoendet igen.
Men hoppas ju att han kommer att fatta beslutet att ta hjälp för att bli nykter. Vi får se hur länge jag kommer orka. Korten är på bordet och jag är öppen med det här inför honom, han förstår att jag delvis sliter och att tiden är räknad om han väljer att fortsätta.
Blir lite orolig när jag läser om det här med aggressiviteten. Jag har sett skymtar av det.

Just nu är jag på nykter dag 4 och det känns som något av en befrielse att slippa tacka nej till alkohol och ta beslut om hur mycket/lite jag ska dricka från dag till dag. Så skönt att bara veta att jag helt enkelt inte dricker!
Sambon tog emot mitt beslut väldigt bra.
Vi har varit ute och åkt längdskidor i tre dagar nu. Det är helt nytt för mig och både tufft och roligt att lära!
Jag vill gärna gå ner lite i vikt och få in en bra träningsrutin. Annars blir det mest promenader/powerwalk men även det tycker jag känns bra både fysiskt och mentalt.
Jag njuter av att ligga med en bok i soffan och känna lugn, istället för att hälla i mig alkohol till hög musik.
Jag har satt en månad som mål men känner egentligen att det skulle kunna bli ett år. Vill verkligen inte bli beroende, har haft så mycket andra problem i mitt liv att det skulle bara fattas med det också. Måste stoppa detta!

Följs gärna åt här på forumet, vi har ju startat ganska nära varandra också😊 Jag har läst din tråd och ska skriva där med lite senare.
Hur har din dag varit idag?

Jag kände lite sug igårkväll, hemma efter 5 km i spåret och ärenden i stan efter det. Sambon öppnade en öl och jag kände att jag började längta efter en kall cider. För första gången upplevde jag att lukten av alkohol triggade mig till att vilja dricka.
Men suget gick över ganska snabbt. Jag gjorde en kopp te med en god kaka, la mig i soffan med min bok. Sambon hade köpt bubbelvatten till mig med fläder och lime, och det var en jättegod smak. Det är nog en ny favorit istället för Sanpellegrino, som ju är jättegott men det är ju detta med sockret. Jag gillar inte drycker med sötningsmedel så det får bli antingen läsk eller vatten för mig.
Ojoj, det här blev ett långt inlägg.
Det är fint att känna gemenskap.
Skriv snart igen! 😊

Hej! Gillar denna tråden och det hjälper mig gott känna att vi är flera som har samma mål och kämpar med utmaningar 😊. Du skriver så inspirerande både om m d och motgångar - även alla ni som följer denna tråden. Jag känner igen flera saker . Triggers för mig är att dricka ensam för att gå in i ”dimman” och vila från jobbiga känslor . Vill gärna klara måttlighet men mörkar att längre perioder helt utan funkar bäst för mig . Vill dock gärna in i måttlighet. Testade efter 9 veckor helt utan men det blev för mycket och resulterade i att jag halkade på väg hem från krogen och bröt fotleden 👎. Kände mig helt värdelös men det går ändå bra fortsätta helt utan just nu. Skal göra som ni o gå vidare med alkohol programmet och känslor 💕. Har hjälp av terapeut och samtal med rådgivare här på AH. Får sig i lund men oftast går det att distrahera med annat. Så tacksam för alla som delar öppet och jag vill gärna vara med i denna gemenskap i denna tråd . Kämpa på , tänker ofta på det som jag fått hjälp med - jobba med det du kan påverka och det du inte kan påverka - där får man jobba med acceptans . Och var snäll mot dig själv - du duger precis som du är - Vet inte om det hjälper för dig men jag försöker så gott jag kan återkomma hit . Stor kram 🥰

@bn1g Vad roligt att du skriver, du är varmt välkommen! 😊 Blev glad av ditt inlägg och att du tycker tråden är bra och hjälpsam.
Hade en lite jobbigt fm idag där allt egentligen var bra, men kände mig trött och tom. Jag tog en långpromenad i snön. Tankarna började snurra igen runt min sambo som de tenderar att göra om jag inte stoppar dem. Men efter promenaden kändes det betydligt bättre.
Håller så mycket med dig om att det är hjälpsamt att minnas att acceptera det man inte kan förändra och att förändra det man kan. Sinnesrobönen har blivit något jag upprepar dagligen nu. Men jag inleder utan Gud.

Det är ju väldigt bra att du kan klara av perioder helt utan alkohol😊 Efter mycket läsning på temat på sista tiden, känner man ju att människor egentligen har det och mår mycket bättre utan alkohol. Även måttlig konsumtion är ju faktiskt skadligt för kroppen.
Men jag är också obestämd i hur min framtida relation till alkohol kommer bli. Just nu iallafall bättre att inte dricka alls.
Var inte ledsen över det som hände efter krogen, det viktiga är ju att du drar rätt slutsatser och fattar bra beslut nu. Vi blir ju helt enkelt nedsatta av alkohol både fysiskt och mentalt, inte konstigt att vi ställer till med knäppa saker och råkar ut för olyckor.
Om man till och med skulle ta flera alkoholfria år, för att sedan återvända till att dricka måttligt om det funkar, har man väl egentligen inte gått miste om någonting?
Det är nåt med drickandet som gör att man blir så rädd att missa de där tillfällena. Vet inte varför.. Allt finns ju kvar om man skulle vilja återvända till det.

Jag skulle nog också vilja börja i terapi igen. De perioder jag gjort det har det varit väldigt bra. Den senaste jag gick var en känslofokuserad terapi. Det var sjukt jobbigt just då, men lärde mig så mycket! Avbröt den på grund av flytt, lite synd.

Tack för påminnelsen om att vara snäll mot mig själv❤️ Försöker också återkomma nästan dagligen till att jag duger som jag är. Det är ju egentligen inget större fel på mig🤪 Det är bara en känsla som tyvärr bosatt sig i mig, men som får allt mindre plats i takt med att självkänslan växer😊

En trigger för mig är rädslan för att vara tråkig. Om vi tex är på resa. Så känner jag att jag vill dricka för att bli roligare att vara med. Jag skrev ner i alkoholprogrammet: Det räcker fint att vara lugn, snäll och kärleksfull. Jag behöver inte vara rolig, om jag inte känner mig rolig just då.

Det är sånt jag vill jobba vidare med denna månad, för att komma djupare in i varför jag nästan känt mig tvungen att dricka ibland. Jag minns en helg vi var utomlands, och min sambo bjöd på ett lyxigt hotell. Jag kände mig så osäker och tråkig. Skulle säga att den triggern var uppe i 8 av 10.
När man tänker närmare på det är det ganska intressant med alla dessa situationer och val, och att upptäcka vad som är svårt just för mig.
Du får gärna dela om du hittar intressanta saker när du gör alkoholprogrammet 😊
Önskar dig en fin kväll! 🙏

@myssockan Hej igen, så många kloka reflektioner o tankar du har. Jag vill också gärna komma till måttlighet men har en gång tidigare upplevt att jag behövt vara utan helt i lång period för att köra göra livsviktiga beslut. Den gången var det för att bli så stark att jag kunde lämna en nästan 30 årig relation som påverkade mig riktigt dåligt de sista 4-5 åren. Blev deprimerad o tappade livslust så att sluta helt o gå i terapi gjorde att jag förvånansvärt snabbt hittade tillbaks till mig själv och håll tankar o känslor i bra balans under många månader och med det var klar att bryta o lämna . Det kändes väldigt bra . Har varit tungt så klart efter en så lång relation men mer att landa i hur min nästa fas i livet som singel ska vara . Har nu realiserad min dröm o flytter ut på landet ( från Sthlm ) och då kommer jag ha fullt upp. Ser i alkoholprogrammet att det är viktigt för mig att göra meningsfull saker, alltid ha nåt projekt igång/ vara i process men också egentid då jag trivs bra i mitt eget sällskap. Triggers för mig är situationer som att fira nåt positivt ( m alkohol) eller om jag känner mig vilse eller ledsen/arg över hur negativt relationen påverkade mig i flera år . Inte för att skylla ifrån mig men för insikt o hitta ett strategier . Inte ha alkohol hemma är bra för mig, fira med andra saker än alkohol, fokusera på intressen jag har för att distrahera, ringa nära vän som vet allt om mig o vad jag kämpar med . Men kanske min viktigaste insikt är att alkoholen triggar depression och ilska för mig , ger mig ångest och handlingsförlamad. Något som inte alls stämmer med mig annars. Behöver vara nykter för att kunna ta mig / leta mig vidare till det livet jag vill ha o vara den jag vill vara. Tack för att du gör min dag och släpper in mig - ett steg för mig som inte skrivit nåt innan . Känns tryggt o nån att hålla i handen när det blåser . Ha en fin kväll du med ❄️