av Smultronpaj

Smultronpaj
lör, 2026-01-17 - 10:25

Har skickat en egenanmälan till Beroendecentrum. Om jag inte tar tag i detta kommer jag förlora min familj. I natt lyckades jag stänga ute vår nio månader gamla hund på tomten. Han tog sig ut utanför staketet på något vis och blev tack och lov upphittad av en snäll människa. Men tänk att jag dricker så mycket att jag inte fattar vad jag gör.

TeTanten
lör, 2026-01-17 - 10:42

Välkommen hit! När man skrämmer sig själv sådär är det så starkt att välja förändring och leta efter stöd och hjälp! Då går det att lyckas!
Forumet är en guldgruva, du har kanske redan kollat runt och läst om olika erfarenheter. Här finns massa stöttning och även Alkoholprogrammet att läsa (Stödfliken).

Alkoholen gör att man gör tokiga saker, och är lömsk som tusan när man försöker vara måttlig. Men du är värd att känna dig trygg med dig själv.

Jempa123
lör, 2026-01-17 - 11:43

@Smultronpaj välkommen hit! Du kan se i min tråd och i andras att de flesta av oss gjort saker som vi aldrig hade gjort nyktra och som leder till mycket skuld o skam. Att skriva här som du gjort är första steget till förändring ❤️ så heja dig!!

Thompa_68
lör, 2026-01-17 - 12:19

@Smultronpaj Tack för att du delar, bra första steg i en förändringsresa! Alkoholens makt är stor och den associeras till lust och glädje i livet, men baksidan av den är mörk och dov, där man gör saker man vet man inte ska, tappar kontrollen, får minnesluckor och behöver mer för varje gång. Jag har inte lagt så mycket kraft på att tänka bort den, mer vad jag vill fylla livet med för positiva upplevelser, hur jag vill att livet ska vara och hur jag vill må.

Många, inklusive jag, rekommenderar en alkoholpaus för att låta kropp och själ återhämta sig och kunna fatta beslut om framtiden i lugn och ro. Den behöver vara minst 14 dagar och gärna längre än så för att man ska kunna känna flera positiva effekter, även om de börjar visa sig bara efter några dagar. Den första tiden kan vara jobbig, men det är så värt det. Det jag brottats med under alla mina nyktra perioder har just varit sorg och saknad efter alkohol, även om jag lyckats hålla mig från den ett helt år har jag alltid haft siktet inställt på att få börja igen. Sedan har det snabbt gått utför, rinse and repeat. Det är först i min nuvarande och förhoppningsvis sista period som alkoholfri som jag kunnat lämna känslan av att det är så synd om mig och istället fokusera på det magiska att uppleva det fina i livet utan att vara marinerad i alkohol och vandra i dess förljugna landskap.

Vad som gjort att jag denna gång inte blickar framåt mot att äntligen få dricka igen vet jag inte, men helt klart har jag jobbat mycket med insikter i och acceptans av mitt egna beteende och den jag är. Att fokusera på vad jag får istället för vad jag lämnar har också gjort mycket. Var och en har sin resa att göra, men vi är många som har gemensamma nämnare här, jag ser fram mot följa dig och råder som andra att utnyttja detta fantastiska forum som stöd i både med- och motgång!

Smultronpaj
lör, 2026-01-17 - 12:32

@Thompa_68 gillade särskilt det du skrev: "Jag har inte lagt så mycket kraft på att tänka bort den, mer vad jag vill fylla livet med för positiva upplevelser, hur jag vill att livet ska vara och hur jag vill må." Det är ju ett annat sätt att se på det, som jag inte tänkt på.