162 dagar utan alkohol.
Helt utan.
Inte en kaka bakad med rom.
Inte en lättöl med 0,5 volymprocent.
Ingen rödvinssås.

Visste ni att alkoholen inte försvinner vid matlagning? Det är nytt för mig. Jag har alltid tänkt att alkoholen kokar bort. Men det gör den inte, tydligen. I Allt om mat kan man läsa "Experiment har visat att cirka 5 % av alkoholen finns kvar av den ursprungliga mängden i ett långkok. I mat med kortare tillagningstider finns 10-50 % av alkoholen kvar.

Vid mycket snabb tillagning, till exempel flambering, kan det finnas så mycket som 75 % alkohol kvar. Något att tänka på om man serverar barnen flamberade bananer."
Jag hade ingen aning..

Om 30 dagar har jag slagit mitt rekord av nykterhet. Har haft vita perioder tidigare, självklart under graviditet (dem räknar jag inte nu), men också vid tre andra tillfällen, när jag var i behov av det. Men jag gick alltid över till att dricka igen, eftersom jag tyckte att jag kunde. Det gick inte bra en enda gång.

Tanken på aldrig mer alkohol är inte så skrämmande. Lite synd, ja, jo... men nej idag sörjer jag inte.
Jag har druckit en god 0,0 IPA och jag har en skön kväll framför mig.
Imorgon kommer jag att vakna och inte vara bakis.

Partyprinsessan kanske har vinkat hejdå men jag har hittat en drottning med balans, som njuter av livet på så många fler sätt än när jag begränsades av alkohol, pinsamma kvällar, grälsjuka stunder och bakfyllemorgnar.
Jag gillar mig själv bättre nu.
Trevlig helg.

@Surkärring grattis till dina 162 dagar 💪🏽💪🏽💪🏽 tycker också jag börjar tycka mer och mer om mig själv.

Visste inte alls det med maten…men lagar oftast med matlagsningsvin om jag ska ha i nåt. Men intressant!

@Jempa123 jag tar det dag för dag, men firar "jämna siffror".
Efter 191 dagar har jag passerat mitt tidigare dokumenterade rekord.

Lite lurigt, för jag har hela tiden tänkt att vara alkoholfri livet ut eftee,sjukdom, men som tiden går kommer ändå tankarna på möjligheten till ett litet glas, någon gång
Huvudet skriker nej men det romantiserande minnet ligger där och skvalpar, som om allt skulle bli ljuvt och avslappnat av ett glas. Trots att jag VET att sanningen ser annorlunda ut.
Så sjukt.

Ja der var den helgen, typ.
Är så besviken.
Mannen var ute igår, skulle komma hem för att gå m hunden vid 22-tiden.
Jag väcktes strax efter 01, då hade han just varit ute med hunden och var rejält berusad.
Kommer inte ihåg idag vad som hände i natt, eller vilken konversation vi hade.

Jag blir så trött.
Har han inte lärt sig något alls från min resa?
Förstår han inte hur detta påverkar mig?
Vad det gör med oss?

I natt när jag var på toa, när jag blivit väckt av honom, hittade jag något som såg ut som inbokad avföring uppe på wc-locket.
Han sa i natt att han inte varit i det badrummet.
I morse städade jag upp det.
Då mindes han inte att vi pratat om det, eller om han ens varit på den toan.
Så pinsamt.

Hade det intevarit för hunden så hade jag nog varit närmare en separation. Men jag vill inte överge vovven och kan inte ha honom själv pga jobb.