@Friluftstok
Det är så mycket jag i dina rader.
Jag har oxå rört till mitt känsloliv i helgen, jag vill oxå dricka vin nu - för det är ju så jag är van att hantera känslorna. Jag har hanterat det mesta med vin, precis som du. Snabb lösning där och då.
Idag, nu, känner vi allt på riktigt. Men det är något fint i det. Men det är ovant och lite jobbigt. Hur gör man utan alkohol?
Vi får känna oss fram, vara snälla mot oss själva och antingen försöka njuta av en skön känslan i kroppen eller gråta över en jobbig känsla - beroende på vad vi har för känslor.
Stor kram

@Friluftstok Känner igen mig. Har också hanterat det mesta med vin. Det blir nytt att hantera allt nykter i sina sinnens fulla bruk. Tänker att när man lärt sig detta så kommer man inte att få såna känsloyttringar som måste hanteras med vin. Vinet gör ju känslorna och tankarna falska på ett sätt, man överdriver dem åt olika håll, typ jätteledsen, jätteglad, jättearg, jättebesviken, jätterädd…Som nykter bli man mer balanserad och överdriver inte på samma sätt. Att vara nykter kan många gånger kännas rätt trist då man inte blir smått påverkad och kan förpassa olika känslor. Men de som varit nyktra länge vittnar om att dessa tristhetskänslor försvinner, man är liksom lagom av allt, men kan även få kickar och nedstämdhet. Man anpassar sig till ett liv man vill leva och mår bra. Det gäller att hitta det man mår bra av i livet och kunna jämföra det med det livet man hade som innefattade alkohol. Hur man vill ha det helt enkelt.

Ha en fin söndag och kram🌷💕

@Rehacer och @vår2022 det betyder så mycket att höra om er igenkänning ❤️ mina problem är inget jag pratat med någon annan om och jag har länge känt mig rätt ensam i det. Men visst är det så att alkoholen gör känslorna falska. Idag har jag funderat mycket på detta att ta ner mig på jorden. Det alkoholen gör är ju att göra mig trött, dåsig. Ja ja, det är bara att fortsätta fundera och reflektera över hur man hanterar situationer och känslor och också acceptera att känslor inte är jobbiga. Men ibland kan jag tycka det är jobbigt när känslor blir för intensiva, även om det i grund och botten är positiva känslor. Kram på er! 🤗🌷

Ja, oj vad jag har hanterat/hanterar med alkohol (vin el öl). I synnerhet känslor när ngt hänt min dotter…eller om jag blir jättebesviken el arg. Hjärnan säger el nästan skriker ”dämpa det jobbiga med alkohol”. Fast kan ju även gälla känslor av glädje. Så trött på detta!

@Friluftstok @vår2022 @majken_r @Rehacer är så imponerad av hur ni alla kämpar på så bra❤️

Kram

@Friluftstok
Nu är du riktigt stark! Den situationen du är i är jag rädd för. Det är därför jag är så tacksam att jag inte har med karlar att göra just nu. Du kommer att fixa även detta. Vin gör egentligen inte att man landar och är ett väldigt dåligt medel att sortera känslor med.
Låt timmarna gå och samla kraft och stillhet. Jag tror på dig! 🌺💪

@Nervöst lejon tack! 🌷 ja, eftermiddagen var rätt tuff. Men tog en flaska alkoholfri cider, lite överblivna nachos och mörk choklad. Inte världens bästa kombo men bättre än att öppna en ljummen vitvinsflaska 😅
Du gör helt rätt i att inte beblanda dig med karlar för stunden. Det kan vara lite av en cirkus 🤣 Jag verkar ha skaffat nåt säsongskort och dessutom åkband till de coola karusellerna 🤪 Klagar inte över den biten men det gör mig lite knäpp också 🙈

Den här veckan blev inte riktigt som jag tänkt mig... Jag har ju mina barn varannan vecka och vi byter normalt på måndagar. Men igår testade den ene positivt för covid så nu sitter dom i karantän hos pappan. Känns tråkigt och ledsamt 😔 Är inte så orolig för sjukdomen utan det jobbiga är att inte kunna träffas som vanligt. Känner dock inget sug alls. Jag tänker mycket på hur mitt "gamla" jag hade reagerat. Gamla jag hade druckit på även denna känsla. Som ni kanske förstått så drack gamla jag på hela känsloregistret 😅

En sak jag lagt märke till med mig själv nu när jag varit alkoholfri sex veckor och nikotinfri två veckor är att jag är så jäkla jobbig. Jag är rastlös, jag pratar alldeles för snabbt och alldeles för mycket, jag har svårt att koncentrera mig, svårt att vara stilla, huvudet är som ett flipperspel. Jag har i perioder supermycket energi för att minuter senare tröttna på det jag dragit igång. Jag minns att jag var sån här när jag var i sena tonåren och tidiga twentys. Jag minns att jag var sån här mellan mina graviditeter och under föräldraledigheterna. Jag tror att detta är vem jag är och att framförallt nikotinet, eller snarare bristen på nikotin, förstärker det. Nikotinet lugnar mig. Jag har en son med bl.a ADHD och visst har tanken slagit mig många gånger. Speciellt under utredningen, i frågeformulären förstår man ju vad som är neurotypiska svar och vad som är icke neurotypiska svar. Jag checkar av rätt många punkter. Får låta snusfriheten sätta sig några veckor och hoppas jag lugnar ner mig lite 😅 Har gått flera utbildningar inom relevanta NPF-diagnoser så kanske ska anamma några av strategierna även på mig...

@Friluftstok Tråkigt att du inte får träffa dina barn denna vecka, men vad bra att du ändå hanterar detta så bra🤗. Man lär känna sig själv som nykter och när det inte finns några tillsatser inblandade. Bra att du har en insikt i hur du fungerar och även att det finns strategier för detta, helt klart värt att prova.

Ha en fin tisdag🌷💕

@Friluftstok
Det låter som om du lär känna dig själv och precis som @vår2022 skriver, så handlar ju mycket nu om att kunna vara sig själv och hantera sig själv utan tillsatser.
Jag har också fått liknande insikter. Jag har tex druckit mycket för att jag inte vill vara som jag är och inte vill känna som jag känner. En slags skam över mig själv. Sååå viktigt och bra att förstå och acceptera den man är! 💪💪☺️

@vår2022 och @Nervöst lejon ja, att inte dricka kopiösa mängder vin gör ju helt klart saker med en! 😊 När jag började min nyktra period så var det vit månad jag hade i åtanke. Idag är jag på dag 45 och jag börjar förstå varför det rekommenderas tre månader. Är ändå relativt nyligen som jag börjat reflektera kring mig själv, mitt drickande, varför jag drack osv. Första nyktra tiden var egentligen mer en "tävling", en challenge. Sporra de att kunna sätta check på 30 dagar liksom.

Dag 45. En allmänt grå dag. Både vädermässigt men också i sinnet. Saknar mina barn. Varannan vecka-livet blir extra tydligt när rutinen bryts. Att få "bonusdagar" själv är inte någon lyx direkt. Allmänt tråkigt på jobbet just nu, alldeles för lite att göra. Känner mig ensam. Majoriteten av mina vänner bor i andra städer och min familj bor på motsatt kust. Men. Jag är inte sugen på att dricka. Jag börjar fundera på om jag är på god väg att ha brutit vanan av att dricka vin i tid och otid?

Dock upptar alkohol stor tid i tankarna. Jag tänker mycket kring mig själv, jag tänker kring saker jag läst i forumet, saker jag lyssnat på i Alkispodden. En del av mig skulle vilja ha en etikett på mig. Alkoholist känns inte som rätt etikett. Medveten om att förnekelse är en stor del av problematiken. Men jag har aldrig haft ett fysiskt beroende, jag har aldrig upplevt abstinens, jag har aldrig upplevt att jag inte kunnat sluta dricka, jag har aldrig haft en "krisgömma", jag har aldrig planerat mitt liv eller semester utifrån alkohol. Däremot är jag medveten om att jag dricker för mycket, alldeles för mycket. Det går på autopilot. Jag dricker på känslor. Jag ligger definitivt i riskzonen för att utveckla ett fysiskt beroende. Vet inte varför etiketten är viktig för mig. Antagligen för att kunna hitta någon form av identifikation? Problemdrickare kanske? Vinkärring? 🤷‍♀️

@Friluftstok Intressanta tankar du för. Jag har tänkt om mig själv att jag har en beroendehjärna som utvecklat ett allt större beroende med tiden. Jag drack oftare och mer, började gömma och smussla och till slut även återställare. Tänkte varje dag på alkohol och säkrade för att det skulle finnas hemma och räcka. Min etikett på mig själv skulle vara beroendehjärna. Signalerna till hjärna är hela tiden fel pga beroendet, dopaminnivåerna är inte på normal nivå, jag måste dricka massor av alkohol för att få kickar. Beroendehjärnan vill ha alkohol hela tiden, men stressas också av det och sänder ut känslor av oro, ångest, skam. Då måste jag dämpa detta och dricker alkohol för att bli av med känslorna…det blir en ond cirkel som bara snurrar på utan att stanna. Tänker att det fysiska och psykiska hör ihop och påverkar varandra, de är en enhet, hela vår kropp, allt den består och vår hjärna med alla våra tankar och känslor. Det är svårt att separera dem från varandra. Det är det som utgör att vara en människa på något sätt. Ja lite av mina tankar.

@vår2022 riktigt intressant att få ta del av hur du tänker och resonerar! Tror också att kroppen är en enhet, att tankar, känslor och rörelser liksom hänger ihop. Det kan jag känna av rätt ofta, tex att huvudet är helt slut men att kroppen är rastlös. Och även tvärtom, kroppen är död men huvudet på högvarv.

@Friluftstok ja, precis! Och ont i magen kan handla om oro, ont i ryggen kan handla om stress. Och vad gäller alkohol, när man dricker på olika känslor, kan lätt ökas i mängd och oftare och skapa ett beroende. Beroendet skapar till sist fysiska symptom och därmed abstinens när du inte dricker. Så det psykiska kan utlösa fysiska besvär pga beroende. Nu kanske det blev lite snurrigt😁

Och så var den 46e dagen här. När jag började strecka på mitt gamla kuvert så satte jag strecken sent på kvällen, precis innan läggdags. Det var ju faktiskt först då jag hade klarat dagen. Efter en dryg vecka så började jag sätta strecket i samband med matlagningen. Matlagning är definitivt en tigger för mig. Jag bokstavligen hatar att laga mat och 2-3 glas vin gör sysslan uthärdlig. Men om jag lyckades laga mat utan att dricka vin så visste jag att resten av kvällen var safe. Sen började jag sätta strecket direkt när jag kom hem från jobbet. Och nu glömmer jag bort att sätta strecket vissa dagar. Det är skönt att nykterhet har blivit ett hyfsat normaltillstånd.

I övrigt så är idag en bättre dag än igår. Men så är ju livet. Jag var bort till mina barn som sitter i karantän hos sin pappa. Snackade med dom en stund. Mötte en fd granne när jag skulle åka därifrån. Han och jag springer även in i varandra via jobbet då och då så det blev ett gött snack om branschen och ett skvaller (tyvärr ett sant sådant) som fick mig att tappa hakan. Känns skönt att kunna insupa energi från ett sånt spontant möte. Det gamla jaget hade inte velat sitta med nervevad ruta och tjöta bort en kvart. Det gamla jaget hade velat jäkta hem till vinet. För mig hjälper det att fundera mycket kring hur mitt gamla jag gjort. Nu med lite nyktrare glasögon så ter sig vissa saker rätt konstiga 🤣

@Friluftstok ja, nuförtiden har man tid att prata och kan också tycka det är trevligt😂. Att det kan tillföra något. Nu finns ju tiden när den inte upptas av tankar på vin och drickandet. Vilken frihet!

Ligger på sofflocket och lyssnar på Mötley Crüe. Ett av tidernas bästa band om ni frågar mig 🤘 Började kolla Pam & Tommy igår och började fundera kring det här med att festa. Sista tiden har jag även sett Walk the line och Wolf of Wall Street. I samtliga filmer så har alkohol, och framför allt droger, en central roll. Jag har aldrig testat droger, insåg ganska tidigt att alkohol och tobak räckte gott för mig och att något annat skulle vara förödande. Under gymnasiet och högskolan festade jag mycket. Var alltid i centrum. Jobbade i baren på studentpubarna. Har alltid älskat bra fester där saker och ting spårar ut lite lagom mycket. Ja, vad är lagom kan man fråga sig? 😅 Älskar festivaler. Att slänga sig ut i ett publikhavet, studsa runt som en gummiboll. Spontanhångla med någon till en bra låt för att sen studsa vidare. Och när jag sett vissa festscener i filmerna senaste tiden, innan drogerna tar över, så känner jag en stark längtan. Kanske inte efter själva fyllan i sig utan hela grejen. Bara släppa allt, tappa kontrollen, leva som en twentysomething. Allt som oftast känner jag mig aningen missanpassad och missförstådd. Min mentala ålder och det som står i passet lirar inte riktigt. De flesta jämnåriga med mig lever ordnade lugna liv. De har bokcirklar, anlägger rabatter och planerar saker och ting. Jag har punkaftnar, bokar semesterhus i Danmark utan att kolla upp vart i Danmark och älskar att studsa runt på ett dansgolv. Skråla med till nån gammal dänga och muttrar kränkt när det spelas populärmusik. Queen of svammel är i farten igen. Vet inte vart jag vill komma med det här? Antagligen att alkohol under väldigt många år var förknippat med fest och roligheter och lite lagom tokerier. Visst blev det för mycket vissa kvällar, det ska jag inte förneka. Kanske till och med rätt många kvällar. Men även nu när jag ser tillbaks på det så kan jag inte riktigt se problemet i det eller vad man ska säga. Alkohol var inte ett problem då. Det var när ensamdrickandet kom in i bilden och till slut blev en del av vardagen som det blev ett problem. Vissa av dessa saker, till exempel festival, skulle inte vara några större problem att göra nykter. Att danska järnet på nattklubb känns helt otänkbart. Svammel, svammel.