Så är jag äntligen medlem här! Har varit inne och läst en massa under en längre tid. Både för inspiration, identifikation och något slags rop på hjälp. Är så imponerad av alla ni som kämpar och aldrig ger upp. Känner igen mig i så mycket. Jag har helt nyligen börjat min nyktra resa så att säga. Det är dag 13 idag :-). Förutom stöd och pepp för egen del så hoppas jag verkligen kunna bidra med mina erfarenheter. Vore ju dumt att inte dela det hopp som jag just nu känner inför framtiden. Tänkte mer och mer att jag var ett hopplöst fall då jag gång på gång försökte ha vita perioder. Dessa ständiga misslyckanden att sluta eller ens dra ner på egen hand gjorde bara livet ännu jobbigare. I grunden tror jag det handlar om motivation, men är man beroende så är man helt enkelt inte frisk i huvudet. Inte jag i alla fall, men jag tänker bli! Ja, de första nyktra dagarna kan vara stentuffa, men jag kan varmt rekommendera att gå på AA-möten. Jag var såå skeptisk till AA för bara några veckor sedan men nu längtar jag till dessa möten! Det finns inga som helst krav där annat än en önskan om att sluta dricka. Återkommer... :-) Ha en fin dag allesamman!

Gunda

Möte i dag.
Där finns det fina människor fortsätt gå dit och få stöd. Där dömer de inte utan de ger värme.
Skönt att du har en nykter vän som du kan besöka.
Kram och håll i !

Klariknoppen

Längesen jag skrev här, men har gått in och läst ibland. Det har hänt massor sedan sist! Mycket mer än jag någonsin kunde drömma om. Bra saker alltså. Under sensommaren hittade jag äntligen motivationen att bli nykter, efter en massa ambivalens och meningslösa diskussioner med mig själv. Höll på att trilla ner i alkoträsket igen och kanske behövde jag balansera på kanten en tid för att äntligen fatta, på djupet förstå att min situation var ohållbar. Det var bara att börja om, dag ett, dag två osv. En vecka, två veckor... Jobbigast i början ju. Värst var nog rastlösheten på kvällarna, men denna gång var jag beslutsam på ett nytt sätt. Har dessutom haft fint stöd av både vänner och professionella. Ensam är absolut inte stark!

Nu har jag varit nykter i drygt fem månader, förutom att jag drack en starköl i mellandagarna. En enda som tur var. Fick hjärnsläpp, ett litet återbesök av Alkoholdjävulen, men jag motade bort den f_n.

Vinsterna med att vara nykter är så många och de blir bara fler ju längre tiden går. Kanske är den största att jag gillar mig själv och vågar möta livet utan en dämpande drog. Nu känner jag att nykterheten är grunden för ett gott och spännande liv. Tidigare fattade jag inte hur det skulle gå till. Som att livets mening fanns i alkoholen. Vilket självbedrägeri! Visst kan jag sakna ett härligt rus, men det väger så lätt jämfört med det lugn och den glädje jag får uppleva som nykter. Och framåt våren ska jag bli sambo :-)

Önskar alla en fin helg, och tänker särskilt på er som kämpar mot A eller är i början av er nykterhet. Kram!

Klariknoppen

Miss Mary Poppins, härligt att få vara här och sprida lite framtidshopp :-)

Mirabelle

Hej! Vilken härlig läsning du bjuder på :) Roligt att läsa om er som det går då bra för! Våga möta livet utan en dämpande drog ja... De tankarna brottades jag med igår kväll. Önskar dig en fortsatt stabil nykterhet!

Blir så inspirerad, tack! Inne på dag 70 så gott som helvit. Det nyktra livet är ljuvligt, om än lite rastlöst i början. Men med tiden ser man bara vinster. Ha det gott! ♡