@Abraxa önskar dig en trevlig semester!! Jag ska oxå iväg på kryssning med all inklusive. 12 nätter. Denna ggn har jag en plan. Den heter måttlighet..jaja det blir inte lätt. Får hålla fokus på att jag ska göra gym en timma var morgon..det är så jobbigt om jag druckit mkt kvällen innan Samt fokusera på hur bra jag mår på morgonen e en alkoholfri kväll!! Vi får fortsätta att kämpa!!

Nu är min semester slut och det är dags att summera. Jag har inga restriktioner under semestrar men ändå alltid en tanke om att ha ett antal vita dagar även då. Så blev det inte riktigt, människorna som vara med på samma resa gillar att ta ett glas rosé före middagen och jag gjorde som de. Sen blev det ett par glas vin till de flesta kvällar. Absolut inga fylleslag.
För mig är vardagslivet det viktiga, och där är jag tillbaka nu. Om någon kommer ihåg så är min plan att dricka A max två dagar per vecka, i stället för som nu, tre.
Nu i veckan ska jag träffa ett par gamla kompisar som verkligen inte spottar i glaset, och jag har absolut ingen lust att hänga med i deras tempo. Men det ÄR svårt med någon som hela tiden trugar och öppnar en flaska vin till, och en till. Även om det är löjligt så känner jag mig som en glädjedödare om jag sätter stopp efter två glas. Funderar på strategi.
Hur har ni andra klarat sommaren?

Reflektion: Ni är några här på forumet som skriver att ni är lika roliga, håller låda och är festens medelpunkt (typ) även utan A.
Sån är verkligen inte jag. Mer åt det blyga och lite allvarliga hållet.
Det är ytterligare en sak som gör det svårt för mig att tacka nej när vännerna trugar. Ett par glas vin gör att jag mer befinner mig på samma nivå som de andra.

Hej @abraxa
Jag ger nog missat din tråd tidigare men läser inte så mycket i måttliga livet o det har inget att göra med att det skulle vara sämre att välja en sån väg- men inte för mig och då kan jag nog uppleva att det tar fokus från att vara helvit. (För mig alltså)
Jag ville kommentera ditt sista inlägg- är också en lite blygare och kanske som du allvarligare sort. (Bland goda vänner är jag oftast social och glad.)
Men jag har blivit mycket mer social som nykter, efter en tid. Jag slappnar av mer, väljer mitt sällskap mer noga, och så går jag khem när jag blir trött. Det tar ju lite tid i att komma in i socialt-nykter-mode men efter ett tag blir det självklart och jag har iaf blivit mycket mer öppen och modig. Ingen idé att vänta på något vin som ska göra jobbet… men jag är mer kräsen också. Slösar inte tid på sammanhang som jag inte liksom - känner att det kan bli bra. Men andra tillfällen är överraskande roliga.
Lite träning krävs. Men sen funkar det hur bra som helst. Lycka till’ 🤗

@Se klart Hej Se klart - vad roligt att du kommenterar i min tråd! Jag har läst många av dina inlägg och konstaterar att du (och väldigt många andra här på forumet) formulerar dig så bra. Känns som om forumet är fullt av författarbegåvningar.
Tack för dina synpunkter, du har säkert rätt i att det kräver övning. Ett helt liv - sen 14-årsåldern - med känslan av att sociala tillställningar kräver alkohol sätter förstås sina spår.
Jag känner inte att jag kan välja mitt sällskap mer noga, eftersom jag mest umgås med vänner som jag känt i decennier och verkligen gillar. Och de allra flesta av dem (surprise!) dricker ungefär lika mycket som jag. Vi har jättetrevligt och ingen spårar ur men jag känner mer och mer att JAG vill dricka mindre när vi ses, hur de andra gör har jag inga som helst synpunkter på. Ibland har jag sagt att jag behöver köra bil på förmiddagen nästa dag och därför vill sätta stopp efter två glas, vilket ingen bryr sig om. Så borde jag förstås göra jämt.
Men att vara helt nykter när jag träffar dem skulle nog uppfattas som lite tråkigt. Eller snarare som att jag kritiserar deras drickande, och det vill jag verkligen inte att de ska känna!
Jag inser det absurda i att behöva ta sån hänsyn, och kanske är det bara jag själv som inte VILL avstå.
Mycket att fundera på. Tack för input.

@Abraxa Det där med att folk känner sig obekväma med att någon annan är nykter eller säger nej medan de fortsätter är en känsla jag också upplevt men mest som full och från sidan av (jag har aldrig själv upplevt det så). Jag tänker dock att det är en känsla de själva måste hantera och att det inte är mitt ansvar. Skulle någon fråga så får man väl säga att man verkligen inte stör sig på att andra väljer att dricka mer men att allas tolerans är olika och du känner att du är mer med och har så roligt när du känner dig lagom full sådär efter två glas, att det inte har med dem att göra.

Tyvärr är det många som inte kommunicerar men kanske märker de att du inte "bryr dig" om deras vanor och släpper det så småningom. Du har ju kännt dem så länge, de borde kunna komma över det (om de ens känner så öht, ofta är man orolig för vad folk tycker i onödan har jag själv märkt).

@Kattskit PS. De som känt sig kritiserade har i efterhand själva en osund relation till alkohol, i min erfarenhet. Andra verkar inte bry sig så mycket som man kan känna att de skulle kunna göra

@Kattskit Tack för din kommentar! Du har helt rätt i att de andra får ta ansvar för sina egna känslor.
Men jag har funderat mycket på varför jag tror/vet att de andra på middagar och fester tycker det blir lite tråkigare om någon/jag är spiknykter. Jag tror inte att det alltid behöver handla om deras egna dåliga samveten, utan om att gästerna faktiskt BLIR lite mer lössläppta när de druckit ett par glas vin. Förtroenden utbyts på ett annat vis som gör att man lär känna varandra lite närmare. Skratten kommer oftare.
Det finns ju en anledning till att A-giftet är så utbrett i världen. Och för dem som kan hantera det kan det fungera som en guldkant. Men då syftar jag bara på dem som verkligen är nöjda efter ett par, max tre, glas - dit hör inte jag själv ännu. Men för mig blir det lättare att försöka bli mer måttlig om vi är ärliga även kring drogens positiva effekter, att A kan vara ett sätt att stå ut i den här tuffa världen.
Jag känner nog mer och mer att A-hjälpen kan vara fel forum för mig, som inte vill avstå helt. Att jag uppfattas som att jag bagatelliserar problemen - mina och andras. Men som jag skrivit tidigare har jag flera närstående som fått sitt liv förstört av alkohol, och i vissa fall andra droger, så jag vet vad det handlar om. Såg det också genom mitt arbete.
---
På torsdag ska jag i alla fall på middag och har redan förvarnat om att jag behöver ta bilen, vilken denna gång är helt sant. :-)

@abraxa. hej..det var ett tag sedan..såklart du har rätt i vad du skriver..alkoholen är en stämningshöjare på alla plan! Jag tycker hur som att du verkligen är duktig med ditt mål!! Själv har det gått åt pipsvängen totalt av olika orsaker. Just nu befinner jag mig i ett hyrt hus på kusten..det är så fantastiskt detta hus..vi är här hela v med barn och barnbarn i olika konstellationer som kommer En del seniorer ger ju all inklusive resor tillsammans med sina barn för 100 000..men vi nöjde oss med detta hus för 30 000. Det blir detta år..fortsättning följer inte Så vi dricker väldigt mkt vin tyvärr..Just nu tänker jag att jag orkar inte..flera skäl till det Min kropp tycks tåla hur mkt A som helst. 15 dl var dag och såklart insidan mår inte bra av det. Jag mår bra av A fast jag vet ju vilket gift det är. Men ångesten finns där var dag..det är inte så här jag vill ha det

Hej,
Jag tyckte förut att de som inte drack alls eller inte drack lika mycket som jag var såååå tråkiga. Jag kunde inte förstå varför man inte skulle dricka.

När jag beslutade mig för att förändra mitt drickande, försökte jag inte göra någon stor grej av det. Jag har hört historier av personer som slutat dricka, de blev inte längre inbjudna till fester. Jag har som mål att ha så kul som möjligt när vi träffar våra vänner, jag skojar runt, skämtar, skrattar, dansar osv. Numera blir ingen förvånad om jag beställer a-fritt eller har med mig egna a-fria öl när vi ses. Och ingen kommenterar heller om jag skulle välja att dricka. Det positiva är att jag har faktiskt roligt, och risken att jag ska bli 'för påig', tjafsig, hålla på med jobbiga diskussioner är lika med noll, och det är så skönt.
Självklart så släpper man mer på banden när man har druckit och man kanske mer förtroerlig. Men jag tycker samtidigt att det ibland sägs saker som man inte senare kan ta upp i nyktert tillstånd, för det är för känsligt, och personen skäms för att ha 'pratat för mycket'.

Detta forum är bra om du vill förändra ditt drickande. Det måste ju inte betyda att du slutar helt. Det är bra att höra allas historier. Men jag tror att det är viktigt att ta till sig informationen om vad som händer med oss när vi dricker och vad alkoholen gör med vår hjärna och med vår kropp. Att fundera över det positiva/negativa, varför man dricker, hur man mår när man dricker, hur man mår dagen därpå. Sedan får man göra som man vill.

/cthd

Hej på er. Vad skönt det var att lösa den här tråden. Jag kände mig plötsligt mindre ensam och misslyckad.

Jag har under många år haft en överkonsumtion, från 20-30 årsålderns festande till nuvarande (40+) då jag dricker för att få dem där avslappnade mjuka känslan, det sociala kittet. Jag har återkommande depressions och ångestproblematik som både göds av och föder alkohollängtan.

Nu har jag kommit till en punkt där min kropp börjat reagera (blodtryck m.m.) och min läkare tog ett peth test som visade överkonsumtion. Jag kände mig så fruktansvärt avslöjad (visste inte ens att hon beställt det provet). Men tror det är en bra utgångspunkt för förändring.

Precis som flera av er ovan är tanken på att aldrig dricka oövervinnerligt svår. Så jag fokuserar nu på måttlighet. Målet är 5 dagar utan alkohol, realistisk start är 4. Jag försöker lägga in andra aktiviteter så som träning för att få något att göra, plus den trötta sköna känslan efteråt. Det svåra är kvällarna när allt jag vill är mysa med tv och vin, och sen blir kvällen allt längre och vinet allt mer.

Min livssituation kommer dock förändras, med ett husköp på landet. Jag har längtat så länge och tror att en del av mitt problem varit tristessen i stan.

Har precis börjat med alkoholkalendern, tycker om att mäta och se framsteg.

Tack för era kloka tankar och för att ni lindrade min ångest över att känna mig misslyckad!

@annbe20 Det är inte lätt! Bra att du fortsätter skriva här och är ärlig om läget. Jag drack mycket vin på semestern, så klart inte bra om än enligt "plan". Nu är jag tillbaka i vardagen och har för första gången sen jag började fylla i alkoholkalendern bara druckit något två dagar i en vecka. Det är mitt slutmål. Jag har hållit mig till tre dagar i snart ett år och är stolt över det, men tycker ändå att två vore lagom. Vi får se hur det blir nästa vecka. En dag i taget.
Hur ser dina tankar kring hösten ut, när det gäller vinet? För mig är en tydlig plan ett måste, gärna nedskriven. Jag är lite Excellig av mig, gillar att skriva listor och scheman, det ger mig motivation.
Hösten känns också som ett bra tillfälle för en nystart.
Samtidigt - allt elände i omvärlden gör lätt att jag tappar motivationen. Tycker det är så otroligt sorgligt med klimatet och att så få verkar bry sig. Världen brinner och politikerna pratar om hårdare tag och språktestning av tvååringar - jag blir helt uppgiven.
Hoppas att du är mer hoppfull än jag!

@AnnaSv Hej Anna!
Vad roligt att du skrivit i min tråd! Jag har inte varit här på några dagar, mer än för att fylla i alkokalendern som jag är stenhård med. Vill se svart på vitt hur mycket jag dricker, inte föra mig själv bakom ljuset längre.
Du är så klart INTE ensam om att ha svårt att tänka dig ett helvitt liv. Har du läst boken "För mycket för ofta. Effektiva metoder för måttligt drickande" av Anders Hammarberg och Karin Romberg. Så här presenteras den av förlaget: "Den här boken är skriven för dig som funderar på om du kanske skulle må bra av att dricka mindre och innehåller en metod som har visat sig fungera för andra."
Jag VET att inte alla klarar av att börja dricka måttligt, men några måste det ju finnas. Jag hoppas och tror att jag är en av dem och boken var väldigt bra för mig. Kanske något för dig också?
Jag är äldre än du och önskar att jag hade styrt upp mitt drickande när jag var i din ålder, känns som om min kropp fått ta emot lite väl många flaskor vin genom alla år.
Hur tänker du dig att du ska klara av ditt mål? Vad kan fungera som stöd för dig?
Jag ser fram mot att få höra mer om hur du tänker och hur det går för dig!

@cthd Tack för ditt kloka inlägg! Sista stycket är på pricken, att fundera över varför man egentligen dricker tror jag är superviktigt - och sen jag gick med här gör jag det dagligen. Håller helt med alla som förundras och upprörs över hur alkohol förekommer precis överallt, i alla sociala sammanhang - till och med på jobbet när det är något som ska firas.

Det du skriver om "jag skojar runt, skämtar, skrattar, dansar osv." stämmer tyvärr inte alls på mig. Sån skulle jag vilja vara, i stället blir jag stel, besvärad, uttråkad om jag är nykter på fest och förväntas släppa loss. Då räddar jag situationen med två snabba glas bubbel för att komma igång. Även fast jag inte vill alla gånger.

@Abraxa tycker du verkar klara detta galant ! 2 dagar i veckan är riktigt bra..ska bli spännande att se hur det går Jag tror du kommer att klara av det.!!Som du säger hösten innebär alltid en nystart..så tänker jag också..det höll i två dagar..sedan passerade jag vinbutiken och vips hade jag två l i min väska..som jag sedan drack upp i går kväll. Blir så arg på mig själv Så nya tag i dag ! Även jag är en nörd när det gäller att registrera Har ett kollegi block där jag reggar vikt.. kcal.. vilken motion jag gjort..hur många km jag gått och cyklat samt hur många dl vin jag druckit..givetvis skulle jag önska att jag hade ett mera avslappnat synsätt till detta.men men.. Hur ser min höst ut? Blir ingen cykelresa i Holland tyvärr. Vi ska köpa hund..har varit utan egen nu sedan i feb då vår hastigt avled. Sedan dess har vi passat andras hundar, Just nu har vi vår hunds mamma här Gällande alkoholen så vill jag nog el bör sluta helt..det vore det allra bästa ur alla aspekter..eller iaf bli MKT måttlig. Jag dricker alldeles för stor mängd var ggn Det känns ändå som att jag idag har fått mig en riktig tankeställare. Har heller inte riktigt jag kan prata med om detta..så det känns fint att kunna skriva till dig här. Angående hoppfullheten så är den på noll. Tänkte just idag när jag läste nyheterna att den bästa tiden för vårt land var nog på 60 och 70 talen. Vad blir bättre? Inget tyvärr. Det som betyder mkt för mig är att kunna hjälpa andra människor . Det är väl det som håller mig uppe skulle jag tro. Men jag känner mig starkt motiverad till att inte dricka ..på ett tag..tänker en vecka iaf..helst 2