av RasmusVillLeva

Vitvargen
lör, 2025-08-30 - 19:18

@RasmusVillLeva: vill bara säga att jag är grymt imponerad av din beslutsamhet! Du startade några veckor innan jag startade min resa och från ett betydligt jobbigare startläge; du har redan nått långt och tagit en mängd viktiga beslut och är en av mina viktiga förebilder här på forumet. Varmt lycka till på den fortsatta resan!

RasmusVillLeva
mån, 2025-09-01 - 09:56

@vår2022 Att vara rebell är ju båd epå gott och ont. Om rebellen är alkoholdjävulen är det så klart en jäkla utmaning. 😂 Jag tänker på det mest i positiv kobtext även om det så klart alltid inte behöver vara så. För mig handlar det mycket om att ifrågasätta, våga pröva sådant som andra säger är omöjligt eller helt enkelt vara obstinat för att någon kommer med pekpinnar och säger sig veta sanningen. Gäller kanske inte så mycket A då andra har mycket mer erfarenheter och kunskap om livet utan och vägen tillbaka – tänker mer generellt. Just nu finns ingen röst inom mig alls som säger att ”ettglas kan du väl ta” eller ”man behöver inte vara så extrem” osv.

Så trpr du har det helt rätt. Tänker faktiskt inte alls på hur jag vill ha det längre fram. Inte när det gäller A i alla fall. Under tiden styrkan och makten återerövras så finns ingen anledning annat än att leva vidare med min dags- och veckoplanering som hjälper något oerhört. När och om den dagen kommer att jag skulle vilja testa att hitta någon form av normalt eller socalt drickande så har du ju helt rätt – riskanalys och en plan. Men känns oviktigt nu. Fokus ligger på här och nu.

Imorse när jag vaknade så kunde jag inte kommer ihåg vilken dag utan alkohol jag är på. Det och att jag under dagarna nu otroligt sällan ens tänker en tanke på A tror jag är ett gott tecken. När man inte längre behöver ”anstränga sig” för att leva ett vanligt liv så börjar det gå i rätt riktning. Att normalisera ens liv känns som en nyckel. Sliter fortfarande med lite huvudvärkt från och till, sömnen och magen – men vad gör väl det när jag vaknar upp varje morgon med en ny spännande och obakis dag att njuta av.

Och ikväll börjar hundvakteriet. Vilken omställning. 😂

Tack för alla goda råd och reflektioner @vår2022! Kram!

RasmusVillLeva
mån, 2025-09-01 - 10:07

@Vitvargen Tack för dina fina ord. Och kul att dela resan med ytterligare en själ för en viktig och femensam resa mot något fantastisk bra och vackert – ett underbart liv! 😊

Stort att någon säger förebild, är ändå bara på dag 18. Men det går framåt, absolut. Är oerhört beslutsam, envetten och rebellisk av min natur. För mig har forumet varit oerhört värdefulle och kanske något som jag inte klarat mig utan. Så mycket historier och erfarenheter att ta del av i andras öden men också alla fantastiska människor som finns här när som man behöver råd, stöd eller allmän peppning. Jag skulle också vilja säga planeringen – den har jag skrivit mycket om. Den skapar verkligen ramarna även om jag så klart kan ändra när det så behövs.
Sen tror jag man måste förstå att detta är ingen quick fix. Även om man kan ta sig ganka långt på bara några veckor. Men faran kommer ligger kvar länge och de fysiska besvären är för mig till viss del kvar som en bra påminnelse att jag inte alla är helt återhämtad eller återställd – sömnen, huvudvärk som kommer och går magen etc. Men jag listar hela tiden mina framgångar, skriver ned de fysiska och psykiska framstegen som jag båe kan se och känna. Att skriva är verkligen en urkraft oavsett om man väljer att göra det enbart här eller också för sig själv. Jag gör både och.

Såg att du startat din egen tråd som jag verkligen ska följa. Motiverande och spännande att följa någon med ungefär samma utgångspunkt och i samma tidspunkt i resan. Önskar dig verkligen all lycka i världen och du ska känna dig oerhört stolt över dina första steg mot ett bättre liv. Ju mer självkänsla vi bygger upp desto bättre kommer vi kunna hantera de kommande utmaningarna.

Kram! ♥

RasmusVillLeva
mån, 2025-09-01 - 10:55

Idag när jag vaknade så slogs jag av att jag inte, som jag alltid brukar, direkt tänka på vilken dag utan A jag är på. Kom på det när jag satt och käkade frukost och tänkte både på det och att jag faktiskt inte, låt säga, den senaste veckan tänkt över A under dagarna alls egentligen. I vissa situationer kan jag tänka ”vid den här tiden brukade jag vara full och sitta hemma i soffan”, ”tidigare hade en drink hjälp mig att stressa av” eller ”när jag tidigare vaknade så var jag fylld av ångest, mådde fysiskt illa och kände inte igen personen jag såg framför mig i badrumsspegeln”. Mer sådana tankar. Inget sug.

Om jag tänker på hur det skulle smaka med alkohol nu så känner jag tvärtemot – usch, känner inte för det. Känslan av att få det där befriande ruset av ett par glas kan jag dock sakna på ett sätt men det är ju bara det att det aldrig stannat där på senare tid. Kan också sakna den sociala kontexten i att sitta på en uteservering – ta 2 glas med vänner och sedan ”faktiskt kunna gå hem” och förtsätta med kvällen och komma i säng i tid. Men alkoholen i sig – finns ingen attraktion till vare sig smak, ensamdrickandet eller känslorna/situationen som den försatte mig i.

Samtidigt som jag känner mig stark och beslutsam känner jag mig nog lite grå och tråkig. Dagarna går och det är liksom det. Även om jag belönar mig hela tiden med både stort och smått så är det inget rosa skimmer över livet direkt. Inte för att det var det med alkoholen som bästa vän heller men även livet livet som ”Mega-Svensson” känns inte heller jättelockande. Lite som att vara fångad mellan 2 olika världar. Missförstå mig rätt, tvivlar inte en sekund på mitt beslut eller vägen framåt, bara mina egna reflektioner om hur tankar och känslor kommer och går. Kanske ska jag dra upp lite större mål – både delmål och final verision?

Jag tror ovan inte egentligen är något som får mig att vackla men kanske en mental signal att fundera på de stora dragen i livet. Har exempelvis funderat på om mitt nuvarande jobb verkligen är det jag vill ha? Och om inte, vad hindrar mig egentligen från att ta steget till något nytt? Funderat på min sociala tillvaro och hur den, i den bästa av världrar skulle se ut, och vad som hindrar mig från att ta just de stegen? Vilka de stegen nu är. Funderat på vad som är livets mening och vad som genuint gör mig lycklig – kanske är det som ska spaltas upp och planeras för?

Har man i levt i alkoholens dimma utan vare sig större mening eller mål så är det skrämmande uppvaknande att inse den både brutala men vackra verkligheten och realiteten i det som är just mitt liv. Inget jag kanske oroar mig för rent generellt men känner att jag borde göra mer, finna min mening och mina mål. Oavsett med alkohol eller ej så är ju våra dagar i livet inte obegränsade.

Tillbaka till vardagen. Ikväll börjar 1 ½ vecka med hundvaktande. Ska bli riktigt kul och blir bra med ännu mer fasta tider/hållpunkter under dagen och att också få rå om ett annat liv och tänka på det – inte bara mitt eget. Och kanske mina småvalkar runt midjan kommer uppskatta denna tid med. 😂 För övrigt rullar allt på – dags- och veckoplaneringen fungerar toppen och även om inte livet är rosaskimrande så är det i alla fall 100 gånger ljusare sen jag gav A kicken ur mitt liv. Så även om det är grått och kan kännas lite ambivalent emellanåt så är det med fortsatt styrka och med siktet framåt som vardagen har sin gång.

Ha det fint alla! ♥

Vitvargen
mån, 2025-09-01 - 18:51

Otroligt inspirerande att läsa om dina upplevelser @RasmusVillLeva! Känner igen mycket av det du skriver, inte minst ambivalensen mellan det man uppfattat som "normalt" och ett (förhoppningsvis inbillat) måste i sociala sammanhang, mot det faktum att A inte längre platsar i våra liv. Givetvis tänker man ju på alkohol en hel del så här i början (annars är man knappast här och läser och skriver) men det går rätt bra att fylla tankarna med andra saker och aktiviteter som du märkt. Kanonbra att du har fått äran att vara hundvakt en tid, detta kommer säkert att ge mersmak!

Ser fram emot fortsatta uppdateringar, ser oss som "Brothers in arms" i detta inledande slag och i det fortsatta kriget!

vår2022
mån, 2025-09-01 - 21:37

@RasmusVillLeva Spännande reflektioner kring meningen med livet. När man inte fokuserar på att livet blir meningslöst utan alkohol så får istället andra tankar utrymme och plats som tex hur man vill att livet ska se ut och vad det ska innehålla. Jag bara körde på i mitt liv och glömde att stanna upp och se hur det såg ut egentligen och alkoholen hjälpte till med det. På ett vis stod jag visserligen still och stampade för jag kom heller inte framåt i tankarna som bedövats av alkohol.

När jag lade alkoholen på hyllan visste jag inte riktigt var jag stod i mitt liv och det blev en spännande upptäcktsresa i både min inre och yttre värld. Nykterheten gjorde så att jag kunde se allt klarare och jag stod inte längre still och stampade. Jag kunde bättre reflektera, vrida, vända, ifrågasätta och förstå, föra processer framåt. Nykterhetsprocessen är en process på de flesta livsområden och de går hand i hand. Det är en spännande resa om man nyfiket närmar sig och undersöker vad som finns där och vad det består av. Vad som är meningsfullt och värt och i vilken riktning man vill gå mot i sitt liv. Det gråa och tråkiga eller det rosa skimret blir något annat för livet får liksom fler nyanser, annan innebörd och betydelse.

Så det är en riktigt spännande och utvecklande resa i att möta sig själv, när alkoholen inte längre suddar ut en själv. Ha en fin resa!❤️