@november25 du ska absolut inte be om ursäkt, tvärtom blev jag väldigt glad inombords när jag läste ditt svar. Du skriver på ett positivt och hoppingivande sätt. Mitt i detta mörker så gav det mig styrka och motivation att fortsätta, tack 🙏
Evigt tack för det.
Jag har inget anhörigstöd, känner att jag inte vågar, men samtidigt tror jag att jag behöver det. Skickade mail till kommunens anhöriggrupp. Vet inte om jag vågar gå till en träff. Hur har det varit för dig?

@ruccola123 vad bra❤️ Man känner sig väl mer hoppfull när man går över lite mer till att vårda sig själv. Det är ju något man själv styr och man kommer bort från känslan av maktlöshet.
Jag ska galet nog köpa ett instrument och ta upp spelandet igen, mitt i krisen😅 Det känns riktigt bra om än konstigt. Nåt helt annat att tänka på, och något jag velat göra många år men aldrig haft "tid".

Jag såg att det finns anhöriggrupper på mottagningen i min kommun men känner att jag inte riktigt orkar med det just nu. Känner mig så trött och sårbar, nära till gråt. Men jag tog steget och tackade ja till ett enskilt samtal på fredag. Det känns nervöst men blir nog bra.
Kanske går jag med i grupp såsmåningom?
Jag testade ju Al-alon men även om gruppen var fin passade ideologin inte riktigt mig. Jag har dåliga tidigare erfarenheter av religion.
Hoppas det är mer beteendebaserat än andligt hos kommunen😊

Du kan ju fråga om det finns möjlighet till ett enskilt samtal? Tycker man inte att det känns bra så behöver man ju inte komma igen🙈

@november25 Hur gick samtalet?
Jag har själv varit på ett anhörigsamtal nu och tyckte det var väldigt hjälpsamt.
Funderar också på grupp, men jag får se.

Känner mig lite villrådig i allt och funderar mycket. Vissa dagar känns det toppen o andra är det på botten. Vet inte hur stor problematiken är egentligen? Börjar tvivla på mina känslor lite. Känner du också så?

@ruccola123 Samtalet var jättebra! Jag ska dit igen om en vecka😊 Kändes skönt att få prata om det och berätta. Hon tyckte det verkade bra att fortsätta som jag gör, att göra fina saker tillsammans nykter tid och dra mig undan vid drickande.

Angående tvivel tänker jag att om du upplevt det som ett problem är det nog det. Inte direkt något man inbillar sig.
OCH Även om din man inte skulle vara beroende, utan bara i riskbruk, är det ju så mycket bättre att ta tag i problemet nu och få insikter i varför han dricker för mycket och hur han kan göra för att inte göra det. Innan det blir för sent och han inte längre är mottaglig för att ta emot hjälp. Innan det blir riktigt illa.

För mig är det nog mer att jag hoppas vid vissa tidpunkter att han äntligen har fått insikt i sitt beroende, men sen visar det sig att han fortfarande upplever att han har kontroll.
Nu har han en ny nykter period efter en mindre sammanbrott jag hade. Men på dag 6 idag säger han redan att han ska starta att dricka måttligt snart...

@november25 så fint att samtalet blev bra för dig. Modigt att du vågade gå dit!
Så kände jag med.

Ja, det är nog som du säger. Tror att jag ska sluta haka upp mig på hur pass djup problematiken är, det har ju varit ett problem och då finns det ju inget annat än att ta tag i det. Innan det blir ännu svårare som du säger.
Jag tycker för övrigt att jag mår så mycket bättre utan alkohol ☺️
Så är glad att jag också har vågat förändra mina egna vanor och tänker på mig själv och mitt mående.

Det verkar som att din partner till viss del har insikt och vill förändra, men kanske emellanåt faller tillbaka i gamla beteenden/tankar. Tror och tänker att det är en del av processen. Hoppas det är på rätt väg iallafall. Stark du är som orkar stå bredvid!

@ruccola123 Ja men absolut! Är inte problematiken djup behövs det kanske inte mycket terapi för att hamna rätt igen, och då är det ju fint för alla inblandade😊 Och bra att du sa ifrån i tid!
Vad bra att du också gillar ditt anhörigstöd🥰

Jag trivs också väldigt bra utan alkohol. Tog ett snedsteg förra veckan när jag mådde dåligt och inte kunde hantera det, och kände av alla de dåliga effekter alkoholen har. Det blev rätt tillbaka till nykterheten och så ska jag fortsätta 😊
Tycker som du att det känns fint att stå upp för sig själv och ta hand om sig.

Det är nog som du säger om min sambo. Viljan att förändra finns där delvis iallafall, lite varierande över tid men insikten finns i grund och botten. Kanske mer efter att han förstått att jag inte trivs när han dricker och inte mår bra av situationen.
Men tänkandet och resonerandet verkar som det fortfarande styrs av beroendehjärnan. Vet inte om han direkt har nåt "nytt" tänkande. Han vill så gärna kunna gå direkt tillbaka till ett normalt förhållande till alkohol och tror att det ska bli så bara han tagit en nykter vecka. Kanske motsätter han sig fakta om hur alkoholberoende fungerar, och alla typer av stöd, just för att kunna leva kvar i den föreställningen.
Frustrerande att stå bredvid och se hur en intelligent person gör ologiska beslut.
Men kanske handlar av och på med alkoholfria perioder mer om en känsla av kontroll och att förneka problemet, än om att söka efter verktyg att bli friskare?

Nu har han varit nykter i en vecka och imorrn ska det drickas igen, ölen är köpt.
Just nu orkar jag inte riktigt faktiskt, sov dåligt inatt och var nära gråten hela dagen igår. Allt känns så frustrerande.
Men vad jag KAN göra är ju att gå över till mig själv och bo mer där när han dricker. Fortsätta att ses och göra fina saker när han inte dricker.

Jag har fått hem mitt musikinstrument och börjat spela😊 Spelade när jag var barn och har länge velat börja igen. Det är så himla roligt att jag äntligen gör det! 🤩