Senaste kommentarerna i forumet

Jag vet ju inte vad jag ska göra, jag kan inte sluta och jag kan inte fortsätta. Jag hatar att bli äldre och äldre och det här fortsätter jaga mej, livet ut. Jag har såklart många omkring mej som dricker och är liksom så vi umgås men jag märker att mina barn blir äldre och tycker jag beter mej konstigt, som slarvar bort saker, sitter uppe sent,det är aldrig fest när dom är där, men de har de nog börjar förstå att jag dricker d0 det händer konstiga saker varannan vecka när de är hos pappan.

Adhd utredningen avbröt jag själv då peth testerna var för höga, jag har ändå alltid velat veta. 2 är sedan nu och jag borde ha hållt nej nykter och slutfört utredningen, men orkade inte då, nyskild och så vidare.

Bestämde mej idag för att vara nykter i hundra dagar.
Åtminstone kanske hinna känna av nykterhetens fördelar på riktigt, lämna fina tester och sen se vad livet ger mej av det.
Troligtvis kommer jag ju inte hantera alkohol efter det heller, är väl dömd att dricka för mycket jämt, det ligger i släkten kan man ju säga.men jag kanske har lärt nej att avstå, utan att säga "för alltid".
100 dagar känns som en bra start, med inspiration ifrån en i gruppen här så ska jag, helt 100 procent köra från och med igår och skriva dagbok så ofta jag kan.
Belöna mej själv med träning, många bad och varma poddar, promenader med barnen och att få hålla min sambo i handen igen.

Jag är så rädd för att misslyckas att jag aldrig mer vågar lova.
Men lovar jag inget så bryr jag nej heller inte.

Jag vill att barnen ska vakna bredvid mej och det ska lukta mamma om mej, inte gammal fylla och rök. De ska kunna lita på mej, jag har inte rätten att ta det ifrån dom. Jag är förövrigt en bra mamma. Som handlar, läser läxor leker och skrattar, är engagerad och läser för dom. Gillar att vara nykter, är det rätt ofta, iallafall o veckorna,
Men jag blir full ibland, mest helger och då går allt snett. Oftast är de inte med, men de vet vad jag gör varannan vecka snart.
Snart vet de, om jag inte bryter. Nu.

Föĺj mej!

Hej !
Hur många dags för att jag bli godkänd i provet .
Jag har slutat dricka i lördags .
Mvh
Kalle

Hur har det gått för dig Tarrou?

Förlåt Nytid, men vid tidpunkten då jag startade tråden och var aktiv i den trodde jag att ditt inlägg var menat att vara spydigt och konfronterande! Nu när jag läser tolkar jag det som att du vill uppmuntra till att tänka och känna efter. Sorry!

Jo här har du en! Dricker varje dag men med måtta. Kontinentaldrickande kallas det visst, eftersom de nere på kontinenten dricker varje dag men måttligt. Jag är inte nöjd med detta, dricker 2-4 öl dagligen och har jättesvårt att sluta med det. Full blir jag väääldigt sällan. Någon mer som kan dricka måttligt men det är för ofta?

PS. Jag har jobbat massor med mig själv, med healing och mindfulness och att älska och acceptera mig själv, om nu någon tror att problemet är att jag inte tycker om mig själv tillräckligt! Det verkar vara för alla andra deprimerade att de avskyr sig själva, men det är INTE så i mitt fall!!

Har någon något tips på vad man kan göra om man, som jag, blir så djupt deprimerad och nedstämd och mest gråter när man är nykter och drogfri? Jag klarar det inte länge innan jag tar till t ex alko för att må lite bättre. Inte blir det bättre av att ha en närstående som inte klarar av att se mig sån och då uppmanar till det, för att denne vet att jag då mår bättre!
Jag förstår att alko & annat skit inte gör mitt mående bättre i längden, och att det säkert är en bidragande orsak till depression mm! Men jag har inte alltid mått såhär när jag tagit uppehåll, det har varierat och jag är säker på att mitt grundmående är uselt och att jag har en period nu då jag självmedicinerar. Att "prata med någon" ger mig inget! Psykologen har semester till mitten av aug och har hänvisat till tel-jouren om jag "behöver hjälp". Jag har ringt dit förut flera ggr och pratat när saker hänt som jag haft svårt att hantera, men jag har varken ork eller lust just nu att ringa och presentera mig och berätta för ännu en anonym röst på andra änden som inte kan ändra på att jag mår som jag gör! Jag käkar antidepressiva, stressdämpande, uppiggande och sömngivande medicin som jag förut varit hjälpt av, men saker som hänt de senaste åren har fått mig att dricka några öl varje dag och en del annat som jag inte vill skriva om för att inte någon ska göra nåt med informationen. Och..detta verkar ha slagit ut effekten av läkemedlen! Jag har ljugit och undanhållit detta för psykiatrin eftersom jag av erfarenhet vet att det enda som händer är att man blir av med ADHD-medicinen och tvingas visa upp en massa negativa prover för att få tillbaka den. Jag har noll förtroende för AA, beroendevården, psykvården och Soc! De är så okunniga att man blir mörkrädd! Been there done that!
Hur kan man bli nykter utan att bli så deprimerad att man bara orkar ligga i sängen och gråta och hata? Jag hatar att må så dåligt!

Känner så mycket igen mig! Usch, idag vaknade jag av ångest, minnesluckor och jag dricker alltid tills jag kräks. Det är hemskt och pinsamt. Men idag bestämde jag mig för att börja resan mot ett nyktert liv. Jag orkar inte ha det så här. Tack för att ni delar med er, nu känner jag mig inte ensam mer ❤️

Hej, det blir mitt första inlägg här. Äntligen tog jag tag i att skapa en användare efter mycket läsande.

Vill bara besvara ditt inlägg AmandaL med att jag tycker om både doften och smaken av alkohol, har alltid gjort ända sedan jag första gången smakade. Om den är i öl, vin eller sprit spelar inte så stor roll så länge det smakar spritigt. Drinkar har jag alltid blandat så skarpa att det nästan sticker i ögonen, jag är en sån som kan(kunde) slå upp ett par deciliter vodka i ett glas och avnjuta det under en timma eller två till en film eller framför datorn, så jag tror det är väldigt olika.

Öl i sig tycker jag inte så mycket om, förutom alkoholstarka sådana.

Skulle aldrig i mitt liv få för mig att dricka alkoholfria alternativ utom möjligen svensk söt cider, väljer vatten eller annat före alkoholfritt alternativ alla gånger :)

Tack och lov har jag nog kommit till vägs ände med alkohol och har sedan två veckor tillbaka brutit helt.

Det började med iontrollförlust vid enstaka tillfällen. Ett par gånger/år. Bara några gånger per år kan lätt eskalera till någon gång per månad till varje vecka, vilket det gjort för mig det senaste året. För mig känns det som att enda lösningen är att sluta helt, efter att ha gjort några tappra försök att kontrollera alkoholen men sist och slutligen insett att det är alkoholen som från första smutten kontrollerar mig. Och hitta andra sätt att slappna av, vara mig själv i nuet. Hur vettefan, men att ha tagit beslutet känns som en bra början!

Tack! Allt detta känns bara så himla långt bort, men som du skriver, har ju gjort det förut, 1dag i taget!

Alkohol, kaffe och cigg smakar BLÄ, jag har bara vant hjärnan vid att tro att det smakar gott!

Majkenlarry nu måste jag in här och inflicka att ingenting är någonsin i onödan, du har dina 90 dagar som du har klarat! Dom har stärkt dig, gett dig otroligt viktiga verktyg till hur du ska göra för att orka ta dig igenom det här en gång till. Ingenting är någonsin onödigt. Det är som att plugga på någonting inför ett prov och så kommer inte den frågan, känns det onödigt? Du har ju fått kunskapen. Du har lärt dig nånting även om du inte fick visa det på provdagen. Men du vet vad du har lärt dig. Nykterhet är aldrig onödig ???

Jag känner igen mig i allt du skriver, på pricken!! Men jag tänker att eftersom risken alltid finns är precis som AmandaL säger att avstå helt!
Jag har vart ”nykter” i 2dagar....klarade 90dagar under våren men har supit nu under semestern, då känns lixom allt i onödan

Låter härligt Peter på landet ?? Fortsätt fokusera på allt det fina ett nyktert liv ger dig så ska du se att du tappar lusten att smaka på någon alkoholhaltigdryck ???

Alkoholfri Öl funkar jättebra! Samhället i stort har en romantiserande inställning till Alkohol, det är ett stort problem. För min egen del så har jag bara ledsnat på biverkningarna. Ingen aning om jag kommer att praktisera total absolutism för all framtid men ”drängfyllor” och slösa bort tid i bakfyllans töcken är absolut förbi. Nu gäller att fånga dagen, älska familjen, träna, må bra

Men det finns ju alternativ som är alkoholfria som ska smaka samma menar jag, att dricka en mojito utan alkohol går. Att dricka en öl utan alkohol går. Jag tror du romantiserar smaken av alkohol för att du vill det, det finns samma smak i alkoholfria alternativ som bara stärker dig istället för dränker dig ? sen sjävklart smaker inte grönkålschips samma sak som potatischips. Men om jag får välja på mitt liv, min framtid och min hälsa så väljer jag det hälsosamma alternativet utan att fundera på om det finns något annat ”godare” alternativ som gör ”ondare” ?

Fast jag drack/ dricker för att jag gillar smaken, fyllan är en obehaglig biverkning. Men du har helt rätt, ska ställa om mitt ”mindset” till andra njutningar, för dom finns ju!

Hej o välkommen. Jag upplevde samma fenomen i unga år, partypinglan som bara blev gladare och piggare av alkohol. Jag hade från början svårt att sluta dricka i tid , med minnesluckor som följd. Inte alltid, med tiden o åren blev det mer och mer minnesluckor och oxå oönskade beteenden under ruset. Jag tror du ska vara observant på ditt drickande, och har du nära anhöriga (mor, far, osv) med alkohol problem kan det mycket väl gå i arv. Alltså försök vara lyhörd för dina inre varningar, vilket du verkar vara, eftersom du är här inne. Får du eller har sjukdomen i dej, väntar extrem tragik, och jag önskar ingen människa den resan. Kram Jullan

Hej anonym11. Jag var precis som du, blev också alldeles för full när jag drack och fick minneslucka och panikångest, ingen trevlig känsla att ha. Nu är jag nykter sen 53 dagar tillbaka och behöver inte oroa mig för att få minnesluckor eller göra bort mig. För mig fungerar bara totalt avstånd från alkoholen då jag inte kan eller vill sluta dricka när jag väl har börjat, det är lättare för mig att säga nej tack till glas ett än glas tre. Så för att inte utmana ödet om mig själv och min hälsa är det helt enkelt nej tack alkohol som gäller för mig ? hoppas du hittar ett levnadssätt som passar dig som du mår bra av. Och hjärtligt välkommen hit ?

Visst är det det? Det blir liksom orimligt att börja dricka igen. Det är lite som när man slutar äta socker (jag har gjort det också förut) jag kunde gå och suckta och längta efter choklad eller godis, sen när jag väl började äta det tänkte jag ”men så här smakade det inte förut, det var mycket godare då”
Men det är hjärnan som lurar en, minnet av godsakerna är bättre än vad det faktiskt är att äta dom! Och jag tänker att det är exakt samma med alkoholen, hjärnan lurar oss att tro att det var gott men i själva verket.. hur gått är det att dricka ett gift? Ett starkt gift? Smakar det verkligen gott? Öl smakar lika bra alkoholfri och att dricka en smoothie på färska bär, det är gott på riktigt och om det nu var så gott med vodka tex, varför måste vi då gömma den i en drink med massa andra goda ingredienser? Att köra dom goda ingredienserna utan vodkan kännas renare, bättre, hälsosammare och godare ???

Ja, du har helt rätt. Jag har upptäckt andra goda drycker med. Att må bra är mer värt!

Det finns så mycket annat som är godare att dricka än alkohol tycker jag och som inte påverkar kroppen och sinnet. Så det är för mig helt uteslutet att fortsätta dricka när jag upplever alla fina effekter man får av att vara nykter, precis som du säger så blir man snabbt stark och frisk när man slutar, det är så skönt att få lov att må bra igen, det är den finaste gåvan jag har gett till mig själv ???

Mina negativa konsekvenser av supandet är kass mage, ångest, dålig sömn, kassa värden triglycerider.
Alla, ja ALLA negativa konsekvenser är i princip borta på 1-2v när man håller sig vit. Det finns bara en positiv sak med giftet enligt mig och det är att det är gott, och att alkohol är en smakbärare i mat... ganska chockerande att vi ändå häller i oss spriten.

Jag dricker egentligen väldigt sällan alkohol. Vardagsdricker inte, utan dricker i princip bara vid enstaka middagar ca 1 gg/månaden eller om jag går ut, vilket även det sker rätt sällan, t.ex. kanske varannan månad eller färre. Det är dock på dessa utekvällar som det ibland kan spåra ut. Jag brukar aldrig må illa, bli aggressiv, trött av alkohol eller liknande, utan istället blir jag bara gladare och gladare, vilket i sin tur gör att jag ha svårt att sluta dricka under kvällens gång. Det kan vara kanske två utekvällar per år som det går för långt. Dagen efter kan jag vakna upp med bakisångest och minnesluckor.

Har nu börjat inse att kanske anledningen att det blir så pass mycket ibland, är att jag på nått sätt kan släppa all ångest och stress för en stund, och istället leva i nuet, utan alla ständiga krav på mig själv. Även om det kanske gå utom kontroll "bara" två gånger per år, så känns det som två gånger för mycket. Funderar nu om det är bäst att sluta helt eller om det går att hitta någon balans. Är det någon annan som har upplevt liknande eller har andra tips på vad som kan funka?