Senaste kommentarerna i forumet

Mitt problem ligger i att jag går från noll till hundra. Jag blir onykter i en handvändning.
I alla fall känns det så för mig men min sambo kan se när jag börjar bli full. Men han säger inget. Så jag körde varannan vatten för jag kunna bromsa det.
Hoppas ni alla får en bra lördag.
Kramisar

@Åsa M Tack för ditt svar.
Jag förstår fullkomligt vad du "säger" .
I detta fall är det jag som är "problemet", jag har svårt att ta upp detta med hans drickande med honom.
Dumsnäll och "idiot" som jag är känner att genom att ta upp detta så kommer det bara förvärra hans drickande.
Mon uppfattning är att han är inte mottaglig för en sån diskussion, konfrontation.
Dumsnäll som jag är " vet inte hur ta mig ur detta" , han är innerst inne en godhjärtad person och det finns anledningar till vad som lett till att han flyr till alkoholen .
De anledningar har han inte kunnat/vågat prata om, men jag har vidrört ämnet och försökt få han att öppna sig för mig .
Jag förstår att jag är ingen terapeut, inte psykolog eller kunnig att hjälpa han med hans "psykiska trauman" , dock hoppas jag att jag kan nå han till att försöka våga ta tag i sina trauman, möta hans "hjärnspöken ".
Kanske är jag naiv ,ja....ändock så skulle jag vilja finnas till för han för att han ska hitta modet.

@has Tack för ditt svar.
Jag förstår fullkomligt vad du "säger" .
I detta fall är det jag som är "problemet", jag har svårt att ta upp detta med hans drickande med honom.
Dumsnäll och "idiot" som jag är känner att genom att ta upp detta så kommer det bara förvärra hans drickande.
Mon uppfattning är att han är inte mottaglig för en sån diskussion, konfrontation.
Dumsnäll som jag är " vet inte hur ta mig ur detta" , han är innerst inne en godhjärtad person och det finns anledningar till vad som lett till att han flyr till alkoholen .
De anledningar har han inte kunnat/vågat prata om, men jag har vidrört ämnet och försökt få han att öppna sig för mig .
Jag förstår att jag är ingen terapeut, inte psykolog eller kunnig att hjälpa han med hans "psykiska trauman" , dock hoppas jag att jag kan nå han till att försöka våga ta tag i sina trauman, möta hans "hjärnspöken ".
Kanske är jag naiv ,ja....ändock så skulle jag vilja finnas till för han för att han ska hitta modet.

Jag som barn själv till en förälder som dricker.
Min mamma lämnade tillslut, hade tre barn ihop med hnm( min pappa ).
Är så tacksam för hon lämnade. Dock besviken för inte soc tog bort vårdnaden av oss ang hnm.
För han slutade ej dricka trots mamma lämna.
Hade varit så mycket bättre om mamma fick egenvårdnad. Kunde vi oavsett lärt känna våran pappa ändå. På våra villkor.
Mamma testade med ett år uppehåll, som han faktiskt höll i början, men sen gick det utför.
Du kan testa med vita månader , sen minska sakta till inget alls. Jag som barn till en alkholist, hellre att jag bor med den som är nykter än den som är berusad. För ens psyke tar på en så mycket och ingen bra miljö för barn att växa upp i. Sätt dina barns känslor före dina isåfall.

Lever med en pappa som dricker varje dag. Vissa dagar mindre och vissa mer, Ibland är han hur go som helst och andra ser han svart och blir aggressiv/ elak mot alla i närheten. Bor dock ej hemma, är 22. Men umgås mycket med min pappa. Jag och min familh har både skällt ut , hotat med och bryta och bett snällt så många gånger i så många år.
Han tar oss för givet och skiter i.
Skyller på att han njuter , det är helg eller att han är vuxen. Elr tar fram martyrsnacket.
Han är envis med som en åsna, så tvinga till vården kommer ej på frågan. Har ingen aning vad jag kan göra. Du kan testa med att bryta ett tag för och se ifall dom inser? Min pappa funkar så att han låtsas som ingenting dagen efter han ställt till det, jag funderar på att bryta helt pågrund av mitt psyke och även fått ett barn nu och vill inte att dom växer upp som jag och mina syskon gjorde, Men svårt och bryta med ens föräldrar. Oavsett om jag förbjuder alkohol hemma hos mig när han är där eller i min närhet, smyger han med det ändå. Så respekten finns absolut inte där.

@Andrahalvlek wrote: "Nu är inte alltid". Helt rätt! This too shall pass!

🤗

@Andrahalvlek Nej, stillasittande är inte bra. Hoppas att du ska hitta ork t att kunna göra övningar hemma som gör att du ska slippa värk 🙏🏻

Kramar ❤️

Kvällsavstämning ✅
Middag på stan med tjocka släkten och ingifta & bonusbarn och hela konkarongen! Fortfarande full i magen av en magisk Spaghetti Vongole, en chokladfondant som tyvärr inte får mer än en svag 2:a samt ett glas bubbel & ett halvt glas rött. Sen gick vi vidare till en bar där det blev ett halvt glas vitt (lämnade den andra halvan på bordet när vi gick). Nu dödstrött i sängen och ska sova.

Hoppas alla haft en fin fredagskväll
🩵

@Påvägmothälsa ❤️ That's what friends are for 🎶

Hejsan! @Se klart, det här med att ”bara göra” funkar väl inte alla gånger, men försöker då göra mitt bästa i alla fall. För det är inte av slöhet som jag ofta bara sitter och häckar här i köket, det är ibland helt omöjligt att knappt få på sig ett par strumpor. Det finns ibland helt enkelt ingen energi alls.

Jag måste ha en mycket stark motivation för att kunna ta mig i kragen så att säga, men ibland är det helt omöjligt, fast i dag gick det bra och det sporrar ju till att försöka göra lite mer som jag kanske i en svår stund tror är helt omöjligt.

Misstänker att man väl är rätt så mör i morgon, men har ändå motivation till att försöka besöka en loppis i staden. Så får väl göra ett försök att komma i säng före midnatt och få mig lite behövlig nattsömn, så kanske man lyckas med ett stordåd på cykel i morgon också.

För salladsburkarna jag skrev om står fortfarande på min önskelista att få hem. Men vi får väl se hur det går om man har tur och får lite mer överraskande energi precis som idag alltså. Lycka till med badet i morgon, tänker att man måste passa på när vädret är skapligt alltså.

Ha det gott kompis!

Riktigt bra och härlig läsning @flarran
Ibland är det verkligen ”bara göra” som är så bra att få fatt i. Att inte ens riktigt hinna känna efter. Jag har levt mkt enligt den principen. Tittat ut över grejer/projekt/bära säckar med jord/bära virke/sten/ gräva/städa. Så ofta man känt”orkar inte” och lika ofta ”bara gör”.
Utan bara gör- kraften vet jag inte vad det hade blivit av mig. Faktum är också att ”bara gör” lyfter bort en del liksom allmän ångest och lite seghet som jag då och då drabbas av, känner av det lite mer när jag trappat ner mina ssri-tabletter ordentligt.
Coolt att du simmade! Jag har inte badat på ett par dagar så imorrn blir det ett dopp. Kram på dig.

Låter bra så @andrahalvlek
Exmän är ett kapitel för sig. Jag tänker som du, man håller tillbaka irritation för att bespara sig själv. I mitt fall så brakade min exman igenom rejält och det är klart att det var Synd Om Honom men jag blev ungefär då- så arg. Så arg på att han abdikerade från föräldraskapet. Så arg på att han bara sket i allt- trots att vi ju vet att missbruk är sjukdom så blev jag ändå rasande (även om jag inte visade det- men inombords). Jag fick ta så himla mycket ansvar för allt som hade med barnen att göra, ekonomiskt, socialt kring födelsedagar mm. Det gick an och var tom bra så väldigt länge.
Men efter många år av gummi-mamma-trolleri, så var det slut på orken.
Då kunde jag inte välja hur jag skulle känna, jag bara kände.
Idag tycker jag det var sunt ur aspekten medberoende- även om vi var skilda och han inte ens drack så länge vi levde tillsammans (skildes av andra skäl). Så hade jag kunnat vara medberoende ändå. Jag tycker det var skönt när barnen blev kring 20 för då kände jag att mitt ansvar för deras relation- eller vår gemensamma- var över.
Det var en befriande känsla, idag ses vi på alla möjliga kalas (som ju barnen ordnar själva för de är ju riktigt vuxna nu, över 30 snart hela bunten) Det är trevligt och han är omgift igen och har urgulliga nya barn som jag bryr mig mycket om. Men ilskan var en hävstång för mig, att komma bort från känslan av ansvar som jag kände- det var skuld över skilsmässan och att han mådde så dåligt.
Det tog lång tid att sortera.
Jag drar ju inga paralleller till dig egentligen här, och inlägget var inte tänkt att bli så långt! 😩 Kram 🤗

Det kunde man väl egentligen inte tro när man just hade ätit sin fiskgratäng och förutom den envetna vanliga orkeslösheten även blev sömntrött och tänkte att sova en timme eller två. Men till råga på allt så gick det inte att få någon ro i kroppen, så att det gick att vila heller. Det var någon odefinierad ångest som låg på och stressade inifrån så jag bestämde mig då för att försöka att ta mig iväg efter den där salladen som jag tydligen verkligen behöver. Detta då jag till och med stammade ovan i texten när jag skrev om den.

Så sagt och gjort så packade jag min ryggsäck med energidryck, kolsyrat vatten och tog till och med och stoppade i mina badkläder och en handduk i fall det skulle ske något underverk efter vägen så att jag kanske skulle få lite energi till att klara av att simma ett par hundra meter i utkanten av stan. Har ju under sommaren försökt att nyktert beta av gamla smultronställen där man trist nog ofta suttit och druckit alkohol helt i onödan som jag ser det nu.

När jag kom till matbutiken som var mitt mål kom jag på att det var dags att handla portionssnus som jag ännu inte har lyckats att fasa ut så att säga. Då timmen inte var så sen tänkte jag att sallad kan jag köpa efter att jag gjort ett försök att åka några kilometer längre och göra ett försök att simma lite som jag verkligen var sugen på. När jag kom till badplatsen ifråga var den öde då solen inte sken vilket väl hade fått platsen att bli folktom. Men i vattnet det kom jag, och simmade det gjorde jag. Det blev säker ett par hundra hundra meter minst.

Passade på at fota omgivningarna där och även en del efter vägen hemåt. Känner mig förvånad över att jag lyckades cykla säkert drygt en mil totalt utan att jag hade haft någon ork till att börja med när jag gav mig iväg ut på min utflykt. Så tydligen fick man lite extra energi från ovan så att säga. Men nu när jag sitter här i köket och skriver så slog det mig plötsligt att jag helt glömde bort att köpa salladen som jag hade åkt iväg för. Men som tur är så såg jag nyss att jag faktiskt hade en burk kvar i skafferiet vilket ju är något man är tacksam för.

Det blev inga onyttiga drycker heller, utan allt man drack var en liten energidryck och lite kolsyrat vatten, så man är ännu trots alla till en början idag rätt så dåliga odds fortfarande helt alkoholfri vilket man är lite förundrad över, men rätt så tacksam för. Nu känner man sig faktiskt även lite stolt och nöjd över den prestation som man har gjort. Det var även kul att kunna bocka av ännu ett fint smultronställe i nyktert skick så att säga. Dessutom fick man lite nya trevliga foton att redigera när man får lust att pyssla med sånt. Det var kul att du @vår2022 tittade in och skrev några ord, sånt uppskattas kompis.

Ha en fin kväll!

@Flarran Så är det. Man kan aldrig aldrig resa bort från sig själv och vi är komplexa varelser med många olika livsområden och som du säger är det flera plan som måste samverka för att det ska råda harmoni och balans inom en. När man berusar sig med alkohol och försöker resa bort från sig själv, är det största fokuset på att se till så att det alltid finns berusningsmedel tillhands så att flykten kan fortsätta pågå. När man tar bort alkoholen och lever nyktert blir övriga livsområden blottade och öppna. Då finns det en möjlighet att ta itu med alla delar i livet som behöver få omvårdnad och kärlek. Områden som fått stryka på foten för vår upptagenhet med att resa bort från oss själva. Det som gör oss till en hel människa. Det kan ta sin tid att få saker på plats, men vi behöver inte skynda för det finns tid och det får ta tid. Alkohol stjäl tid och eftertänksamhet, men som nykter får vi mer tid för eftertänksamhet och för livets mysterium, om vi nyfiket närmar oss och nyfiket undersöker det. Det blir då rätt spännande!

Ha en fin kväll kompis🌞

Nu är det fredag och helgen ligger framför mig och på något sätt så känns det nu som att jag står på tröskeln till ett nytt och annorlunda liv. Det känns lite tomt, ovant och konstigt att inte bara cykla ned till bolaget och köpa öl, vin och sprit som jag gjorde så länge varje månad och vecka fram tills en två veckor innan den dag man blev medlem här på detta eminenta forum.

Har av kloka skribenter lärt mig så mycket om hur man kan bemästra ett alkoholsug och att man bara egentligen behöver tänka på en enda sak, vilket är att aldrig ta det där första luriga glaset, slurken eller burken med alkohol, som sedan åtminstone då för mig alltid ställer till det hela så att säga milt sagt. För när jag väl har korkat upp en flaska eller öppnat en burk då är det bara ett fokus som finns och det är att dricka så länge som det känns rätt och att det är det man vill göra.

Det är många gånger man har vaknat upp ur en en dimma av suddiga minnen och känt ångest som sedan snabbt suddats ut med en ny flaska eller burk och sedan fortsatte man bara så och det blev en rutin som var så inkörd att man inte ens kände sig berusad till sist av det man drack. På nåt sätt så drack man sig liksom ”nykter” och normal och trodde att man faktiskt var som allra friskast när man väl kanske var som allra sjukast.

Drygt nio månader som helt alkoholfri har nog fått en att börja tänka på ett lite annat sätt verkar det som. Nog kan man må psykiskt dåligt, vara nedstämd dagligen och känna en oerhörd obeslutsamhet och orkeslöshet som väl inte är av denna värld vissa dagar för en dystymiker som mig. Men det behöver ju inte betyda att man helt korkat ska sitta och förgifta sin kropp med nervgiftet alkohol som på lite sikt, som inte alltid är så himla lång, faktiskt bryter ned kroppen på cellnivå som man väl har läst om nånstans på nätet.

Det finns många böcker att ta del av när det gäller alkoholens skadeverkningar, men att köpa böcker i det ämnet har jag då aldrig behövt att göra för att förstå att alkohol är ett jäkla gift som kroppen inte mår bra av alls. Det finns så många orsaker till att man kan hamna i ett skadligt beroende av alkohol det känner man då till.

Kan väl säga att man på nätet har läst så mycket i ämnet att det väl nästan är lite fånigt. Men man kan väl ibland bli lite manisk kanske och ger sig då inte förens man väl har vänt på varje sten för att fatta saker och ting i grunden och ofta långt där bortom. Nog kan det verka att vara helt bortkastad tid stundtals, men tänker här och nu att jag nog har fått en hel del intressanta sidokunskaper som vidgat ens ögon en aning liksom.

Borde nu egentligen göra som man vet är rätt så nyttigt, och ta en hälsosam promenad i dagsljus denna sommardag. Men har ju så himla lite ork som man väl har tjatat om tusen gånger minst, så det får nog bli att man i stället värmer på sig en fiskgratäng i mikron alltså. Som dryck till får det allt bli ett glas mjölk tror jag. För nåt som ens påminner om nån alkohol vill jag då inte ha idag.

Sedan när man har vilat sig en stund efter maten får man kanske även med lite tur, sedan lite kraft från ovan så att säga, till att ta sig iväg efter några några burkar med god inlagd sallad som finns i en butik nån kilometer bortanför ens kvarter, där man nu vid en gammal dator sitter och häckar alltså. Förresten, @Andrahalvlek det var kul att du tittade in en sväng här kompis, sånt uppskattas.

Ha det gott!

Kände mig verkligen nöjd imorse, tack för hejarop ❤️ @Carisie @vår2022

@prinsessa Låter ljuvligt att bada. Har inte blivit så mycket sånt nu när jag jobbar igen. Ja, semestern är en svår tid att vara måttlig på.

Åter efter ett dygn av lyx, relax, trevligt och okomplicerat umgänge med våra kompisar. Vi brukar hitta på en liten gemensam resa/utflykt varje sommar och det här blev så bra, alldeles lagom. Nu åter hemma på landet, katterna har överlevt men plantor törstar. Ska ägna eftermiddagen åt trädgården, och försöka bli klar med en bok som jag segat med alldeles för länge… ska visst börja jobba på måndag- hur nu det ska gå. Men nu är det inte måndag så jag ska njuta av allt fint omkring mig, att vara ledig, ta ett kvällsbad och fläta håret- hur länge sen var inte det? Banala små saker, tur jag är bra på att glädjas. Kram på er.

@Varafrisk Tack för din omtanke ❤️ Just nu fixar jag verkligen inte 90 min. Kommer upp i 60 max. Väldigt långsamt dessutom. Jag vet att det värsta man kan göra med artros är att bli stillasittande. Jag vet också att jag behöver utmana mig själv. Det behöver göra lite ont på kvällen, men nästa morgon ska det kännas okej igen. Gäller att hitta nivån för det bara. Det känns surt att få det här bakslaget. Mycket surt. Men det är bara att gilla läget.

Jag ska börja med ett träningsprogram för just artros, ett online-program. Gymmet orkar/hinner jag inte ta mig till. Ska bara invänta lusten först, jag behöver den som igångsättare. Jag behöver gå all-in för att få saker gjorda. Jag vet att lusten att göra kommer tillbaka, jag behöver bara vila klart först.

Hela veckan har gått i vilans tecken, förutom att jag har jobbat då. Men jag har suttit framför datorn på mitt hemmakontor, inte ett dugg fysiskt krävande. Har haft både tid och möjlighet att ta pauser.

Kram 🐘

@Se klart Tack så mycket för hälsningen! Ja, det är så mysigt att min son har förlovat sig. Han och hans sambo kommer hem från Öland imorgon. Vi har tänkt överraska dem då med lite mat och lite mys:)

@Himmelellerhelvette Ett stort varmt tack för din fina hälsning till mig! Jag tar till mig orden och det värmer mitt hjärta! Jag tänker lite tvärtom när det gäller det här med att slå i botten utifrån vad jag lärde mig på min behandling eller jag tänker så här....Jag slog aldrig i botten eftersom de som slår i botten har oftast förlorat både familj, jobb, vänner. Om man har slagit i botten skulle det på ett vis kunna vara enklare att bli nykter för det finns liksom inget annat kvar...man har förlorat allt. Om man inte slår i botten kan det vara svårare att bli nykter för att man har inte varit med om de svåraste förlusterna så många på ett omedvetet plan tänker kanske att det funkar ju att dricka...har inte förlorat något ännu. Jag tänker att det som gjorde att jag kunde kapitulera var min hälsa, mina barn...och mitt jobb. Givetvis min man...men han var så medberoende ...han fanns där. Jag var ju 60 år när jag blev nykter inte i någon vidare fysisk form. Och, även om vi säger att 70 år är det nya 50 så åldras ju kroppen oavsett om vi vill eller inte. Att vara 60 år och alkoholist samt en stjärna på att dölja det var oerhört slitsamt för min kropp och själ...och med högt blodtryck...risk för att få cancer...så kände jag att min kropp kommer inte att hålla om jag fortsätter så här. Mina barn visste att jag drack...och jag kände ..att jag kommer att förlora dem i synnerhet min dotter om jag fortsätter. Under de sista åren var det väldigt sällan som jag hade druckit när de var med men de visste ju...jag tänker att våra barn vet...även om vi inte berättar. Alkoholen styrde mitt liv men tack och lov inte fullt ut utan jag kunde ta över styrningen över mitt liv och inte mista de käresta. En person på min behandling hade druckit ungefär fyra femtedelar av sitt liv...hade varit nykter i ca fyra månader när vi började behandlingen...men vid tio månaders nykterhet tog hen återfall och började dricka igen...hen hade förlorat allt....var helt och hållet i händerna på socialtjänsten, kronofogden och vännerna var alkoholister...så när hen var nykter var hen mycket ensam, kunde inte göra ngt pga ekonomin..inte heller ngt körkort...jag tänker att då krävs det mycket för att kunna bli nykter igen. Vi är många här på forumet som har kvar våra relationer och våra arbeten....och har en bra plats i samhället.

Jag ska nu börja steg 8 i tolvstegsprogrammet vilket handlar om gottgörelse. Dvs att gottgöra de personer som man har gjort illa när man drack. Det behöver inte innebära att man blir förlåten men att själv kunna säga förlåt för att gå vidare. Eftersom jag har suttit större delen av den tid jag drack i mitt hem så är det inte så många som jag behöver gottgöra. Jag har ju inte heller varit kriminell, försökt att lura och sko mig på andra. Tyvärr, är det ju mina käresta personer som råkat ut för mitt missbruk, min familj. Det finns även en vän som jag skrev tråkiga sms till...sms innehållande avundsjuka...samt tråkiga sms till min bror och fru i samband med min systers död. Jag har sedan tidigare pratat med alla. Jag pratar även kontinuerligt med min dotter om tiden då jag drack, att hon får berätta om hur hon upplevde det innan jag blir gammal och skröplig då det kan vara svårare att prata om det för att hon inte ska bära det själv. Jag tänker att det är ju många här på forumet som vittnar om relationer med sina mammor som bidrar till irritation, sorg och ilska i vuxen ålder. Det skrivs inte så ofta här på forumet hur våra barn kan ha uppfattat det när vi drack även om man inte har berättat så är jag övertygad om att barnen har undrat även om de inte alltid har förstått att det handlar om alkohol. Så var det för mig innan jag berättade för min dotter...hon tyckte att jag hade sådana humörväxlingar..vilket berodde på alkoholen. Hur som helst ...jag ska skriva ett brev till mig själv...som jag sedan tänker jag kommer läsa upp för min sponsor.

Annars är det en ganska bra dag idag...jo det är bra om det inte vore för att jag har fått hörselgångsinflammation/hårsäcksinflammation i örat. Jag är i princip aldrig förkyld, feber eller liknande men kristallsjuka, vaxpropp och nu detta! Kände mig verkligen hypokondrisk när jag ringde till vårdcentralen men fick en jourtid dagen därpå. Fick vänta i en timma och fyrtio minuter innan läkaren kom..en mycket noggrann sådan. Så nu är det droppar tre gånger om dagen.

Känner mig väldigt glad för min dotters skull. Min sponsor skulle skänka bort sin soffa till second hand butiken men jag frågade om min dotter kunde få den istället. Den var i väldigt bra skick. Detta satte igång en process hos oss så min dotter och jag var på Jysk och köpte ett billigt soffbord. Igår var min man och min dotter på Ikea och köpte en ny säng inkl madrasser. Jag märkte att detta verkligen var ett lyft för henne. De andra möblerna var så slitna och torftiga och blev mer slitna efter hennes maniska period förra sommaren. Så bort med gamla minnen! Hennes glädje och vetskapen om fina möbler värmer gott i mitt modershjärta.

Och nu ska jag iväg till gymmet...allt gott till er mina forumvänner!!

Kramar:)

@Andrahalvlek Jag har följt dig under många år här på forumet så det känns som jag känner dig...ja...iaf som forumvän. Du är en stark person som har tydliga mål därför visste jag inte riktigt om jag vågar skriva...ifall det inte skulle landa där jag önskar. Men så skrev @Se klart som undrar var pausen är..och jag tänker..jag skriver. Du skriver att du just nu har väldigt ont i dina knä. Hur skulle det bli om du släppte på en del av dina uppsatta mål...att låta din kropp och själ få vila mycket mer? Att inte behöva gå 90 minuter varje dag? Jag fick som mål av min ergonom en promenad på 20 minuter tre gånger i veckan. När jag klarade det så kunde jag öka lite grann 20-30 minuter. Jag upplever att du har ett ganska högt tempo med många måsten även om det är bra måsten. Kanske är det tillräckligt att bara slopa sockret inledningsvis. Jag vill bara dig väl och att du inte rasar igen. Du tar ett så stort ansvar för många. Och, att ha vuxna barn med någon form av funktionsnedsättning finns alltid med i tankarna även om man vet att de för stunden har det bra. Apropå artrosen...använder du knäskydd? Jag har även börjat följa #naprapatmarcus på instagram som visar olika rörelser för olika kroppsdelar. Fast jag tänker att du har koll....för du är en person som har koll.

Var rädd om dig...ta många pauser...allt det bästa till dig!

Kramar:)

God förmiddag. Äntligen fredag, superhektisk förmiddag på jobbet. Höll mig från enheter igår 😊 Hoppas att ni har det bra i solen

@Flarran Hej 👋🏼 Ja det är nog som du säger - att det bara ska vara så och rulla på utan alkohol. Jag känner spontant att jag mår bra av att checka in och göra en liten avstämning över hur dagen gått. För att hålla mig på en bana av ny rutin.

Jag tycker du är en inspiration som skriver om med- och motgång 🙏🏼

Tack för titten & se ses kompis!
🩵

Hejsan! @Carisie, Det är väl så det ska vara att allt bara rullar på som det ska och att alkohol är nåt som inte tar så himla stort utrymme i tänkandet, ett friskhetstecken helt enkelt. Men undrade väl lite vart du tog vägen liksom. Men förhoppningsvis blir man väl snart lite likadan själv att man mest bara automatiskt kör på helt alkoholfritt utan att tänka på det alltså och snacka så mycket om saken.

Ha det gott kompis!

God morgon gänget ☕️
Jobbade bara en enda dag (eller kväll - igår) men har ändå fått ett par meddelanden om dagen från bemanningen - otroligt stressande. 😰 Ytterligare anledning att sluta.

Hoppas ni har det bra idag ☀️
🩵