Senaste kommentarerna i forumet

@Dragonfly Bakslag kan överrumpla och ibland kan det vara svårt att hitta någon speciell orsak till det. Jag tänker att det är lite så, det går upp och ned, speciellt i början av nykterheten. Även egna förväntningar kan göra en besviken. Tex att man ska må på ett visst sätt, men man gör det inte. När jag tex varit sjuk är mina förväntningar på att vara återställd snabbt men det tar tid innan jag är fullt återställd och kan träna. Och det suger! Så det bästa är att sitta lite still, inte fokusera så mycket på måendet eller suget, flytta fokus, vara aktiv och fokusera på det. För mig hjälpte det att tänka extra mycket på hur skönt det är att vara nykter, vakna nykter, slippa ångest och annat elände. Flytta tankarna på positiva saker med nykterheten. Tankens makt är stor och påverkar känslor, positiva tankar, positiva känslor😁.

Skitdagar kommer och de går! Det är också bra att skriva av sig och sätta ord på det. Det kan lätta lite. Du jobbar på så bra! Kram❤️

@ruccola123 Ja, så sant det du skriver om att ta hand om andra. Det blir ju lite speciellt på det viset, för vi är nog båda medberoende min sambo och jag! Ser så mycket av hans sätt att hantera, eller snarare inte hantera, sina känslor i mig själv. Kanske mer i hans tidigare relationer, men även med mig. (Han har gått i samtal tidigare så har redan en hel del självinsikt på olika plan.)
Försöker att ta mer ansvar för det han i all välmening försöker ta över. Ta emot mindre ekonomisk hjälp, mindre pyssel och logistik som jag kan sköta själv, och att han inte behöver be om ursäkt för saker som det inte finns någon anledning till att be om ursäkt om.
Tror vi hamnade i en dynamik i början där han gick in och ville ta väldigt mycket hand om mig, så jag nästan blev beroende och kände att jag inte kunde sätta gränser med alkoholproblemet. Att allt annat han gjorde var så bra att jag inte längre kunde säga ifrån. Men jag är ur det nu.

Och för mig är det ju det här att jag blir fixerad vid andras problem och tappar fokus på mitt eget liv.
Som du så klokt säger så är det ju deras resa, inte vår. Jag har min egen. Jag satte ju till och med igång ett eget problematiskt drickande i den här relationen, har en egen tråd om det. För hade haft en del problem tidigare. Men lyckades ta mig ur det tack och lov. Mycket tack vare detta forum!

Jag tror inte heller att det hjälper att tvinga till hjälp. Just nu väntar jag bara och hoppas att han ska vilja ta steget till någon form av hjälp/självhjälp som första steg. Jag har hittat några alternativ att föreslå när/om han blir mogen för det. Håller lite distans nu för drickandet har eskalerat senaste dagarna.
På fredag har jag tid hos anhörigstödet. Ikväll blir det nog promenad, läsning och en god kopp med rött te🤗

Hur går det för er? 🙏

@diris Det låter så tungt. Känner verkligen med dig. Vad behöver du just nu för att ta hand om dig själv?

Kanske kan det vara klokt med en del känslomässigt distans. Kanske även fysiskt? Så du får vara själv och inte behöver ta in hans reaktioner hela tiden. Ta en lång promenad, träffa en vän, gå på bio. Åk bort någonstans, hälsa på familj? Förstår att det måste kännas svårt när det är kris. Men om du lyckas avlägsna dig själv lite från hans process, är chansen kanske större att han börjar möta sig själv istället för att skylla allt på dig. Du behöver inte lämna om du inte vill eller är redo, men försök skapa utrymme för dig själv och låt honom koka lite i sin egen soppa😊

Nu har jag varit kaxig länge. Sug, nej inte jag. Och så har det varit fram tills nu. Inte så att jag har svävat på rosa moln eller paddlat fram på en räkmacka men jag har tänkt väldigt lite eller inte alls på att dricka. Nu har suget slagit till med full kraft sedan igår. Och jag vet ju hur jag kan få det att försvinna på bara några sekunder. Men just den lösningen på problemet har jag bestämt mig för att inte välja. Så jag famlar efter en annan lösning. Försöker avleda mig själv men det är som att jag har tandvärk, går liksom inte att undvika. Har provat med godis och promenader, det blev värre. Inget speciellt har hänt som har gjort mig ledsen eller på annat sätt påverkat mig negativt. Jag är helt utsövd, äter bra, och rör på mig som jag ska. Sköter mig, skaffar rutiner. Kanske att jag känner att jag har det ganska tråkigt trots att jag ägnar mig åt aktiviteter som jag brukar tycka är roliga. Nu ägnar jag mig åt att observera och acceptera. Och hoppas att det går över. Men fan vad det suger ...

@Hoppfulla Ja jag fattar det. Några gånger har jag också fått skratt tillbaka som svar på min oro, eller kommentarer om att jag "målar allt svart". Otroligt jobbigt när man blir förminskad. Tror man verkligen behöver någon som speglar ens känslor för att inte bli knäpp av det här. Hoppas du hittar något❤️

Ah alla måste ju hitta sitt sätt att hålla sig ifrån flaskan. Min egen teori är att inte sätta för stora och långsiktiga mål, då kommer de kännas för övermäktigt. Timme för timme, dag för, vecka för vecka. Och i tidigt skede tror jag mer på att unna sig andra godsaker som tar birt/styr bort fokuset på drickat, tex lite godis, God nyttig mat, vanlig läsk, och framför allt att röra på sig är A och O, fysisk aktivitet är väldigt bra för att motverka ångest och tristess.

Ibland måste man ta det stora steget och lämna den som "trycker ner" dig så mycket. Att lämna, få tänka på dig, hitta styrka, ta hjälp, kommer att få dig till ett bättre jag. När han går på behandling, AA eller vad det nu är, med långsiktigt mål och en insikt om att han är alkoliserad och vill ändra sitt liv, då kan ni MÖJLIGEN tala om en eventuell framtid. Våga gå innan det är för sent. Och ta hjälp av Beroendemottagningen!

@Flarran Härligt att läsa att päronsaft fick dig att må bra. Ja nuförtiden utan A så är det de enklaste sakerna i vardagen man kan njuta av. För mig blev det skogspromenaden i solen. Kände mig stark och fick en sån underbar salig känsla i hela kroppen o själen. Så tacksam för att jag valt bort A från mitt liv för snart 2 år sedan. Ha en fin dag.

Har inte skrivit på ett tag, har inte riktigt haft ork. Men har läst trådar, tänkt och begrundat.

Jag var på beroendemottagningen som jag skrev att jag skulle till. Kändes overkligt att ta sig dit och sjukt nervöst. Fick ett bra bemötande och blev erbjuden Naltrexon, vilket var det jag hade önskemål om själv. Blev även erbjuden KBT med fysiska träffar. Det avvaktar jag med så länge då jag kör programmet via den här sidan. Det kändes väldigt valfritt/frivilligt allting, och jag kände mig inte "dömd" överhuvudtaget. Jag uppfattade det som att de tyckte det var positivt att jag tagit tag i saken. Har även fått lämna blodprov vilket jag kommer att få göra en gång i månaden för att följa utvecklingen.

Har inte hållit mig helnykter, men har heller inte hällt i mig som jag gjort tidigare. Har tex varit på en aw samt en middag med kompis vilket medförde tre öl respektive ett glas vin. Om det hade varit jag för ett par månader sedan hade jag "sett till" att dricka både innan och efter för mig själv vid dessa tillfällen. Vet inte om det är läkemedlet som funkar, eller om jag bara fortsatt är spak efter den gång det senast spårade ur vilket ledde till att jag sökte mig hit till forumet. Rädd att göra mina närstående besvikna.

@Andrahalvlek @Suey @miss lyckad @c70cab @vår2022 ❤️ Tack snälla ni för stödjande ord och tankar🙏🏻❤️

Jag har varit ute och gått en väldigt kort promenad med vår hund pga att det är så kallt. Nu ska jag bada henne, torka och föna henne varm❤️Jag har samma känsla inom mig dvs lite illamående och darrig i kroppen som när jag var på mina föräldrars och min systers begravning😪
Jag har alltid varit närvarande men gråtit jättemycket, gråtit högst och mest men under minnesstunden har jag kunnat hålla tal. Nu får jag hålla tal när vi kommer hem el rättare sagt prata om vår älskade hund❤️❤️❤️

Kramar 🕯️🐶🌟❤️

@TemporaryPurposa Som du ser är du inte den enda här som inte kan dricka måttligt. Kunde inte låta bli att le åt att du drack upp det som var kvar. Inte för att det är roligt, nej det är bara sorgligt. Utan för att jag känner igen mig själv. Om jag däckat när jag druckit och det finns vin kvar så dricker jag upp den på en gång när jag vaknar. Jag vet att jag inte kan stå emot så jag gör pinan kort och häller i mig det som finns kvar. Och så skjuter jag på bakfyllan lite till.
Nu har jag varit nykter sedan början av året så dagarna ramlar på men det är inte antalet dagar jag koncentrerar mig på utan jobbet jag behöver göra för att inte ta nästa första glas. Min första dag här på forumet var jag ett darrande vrak efter en flera dagar lång fylla, ett nyårsfirande som ballade ur. På mig låter det som du druckit färdigt. Det har jag också. Men jag vägrar känna skam för den jag varit. Lättare sagt än gjort, men ingen här dömer dig. Vi finns här och vi hjälper varandra. Så välkommen hit.

@TemporaryPurposa grattis till 9 dagar och grattis (säger man verkligen grattis?) till att du har kommit till slutsatsen att du inte kan dricka överhuvudtaget. Jag gillar verkligen din liknelse med räkorna. Precis så har jag hållit på nästan hela mitt vuxna liv, hur mycket kan jag dricka utan att det påverkar jobb, familj etc etc. Nu har jag också kommit till den slutsatsen att det inte är värt det, accepterat att jag är allergisk mot alkohol och därför avstå.

Och du, var inte så hård mot dig själv, klappa dig själv på axeln och säg att du gör så gott du kan och det är gott nog. Sen så ta hand om din vän, vilken tillgång. Jag gissar att denne någon kan hjälpa dig genom detta och in i nästa kapitel i ditt liv.

@primitiveskillsful Hej och välkommen hit. Forumet hjälper mig massor. Att vara nykter, en dag i taget, är en jättebra början. Och en förutsättning för ett fortsatt nyktert liv. Men tyvärr räcker det inte. Vi har fortfarande ångest och svackor då och då. Så det gäller att ta reda på varför vi dricker. I vilka situationer vi tycker att alkoholen är en lösning. När det är identifierat så gäller det att komma med ett bra alternativ. För mig är just ångest och tristess det jag dricker på. Jag är nyligen nykter så jag brottas fortfarande med att hitta alternativ. Det jag gör är att hänga här, lyssna på poddar, och göra alkoholprogrammet. Än så läge har det funkat hyfsat bra men jag har mycket jobb kvar att göra. Önskar dig en nykter dag och att få se att du skriver här igen. Här finns fantastiska empatiska människor med massor av tips, stöd och pepp.

@vår2022 ja så fint ❤️🙂 och helt sjukt vad mycket tid man har på semestern när man inte dricker 😂

Och jag kan inte heller dricka måttligt. Är för jobbigt så vet precis vad du menar. Kram!

Och jag kan inte heller dricka måttligt. Är för jobbigt så vet precis vad du menar. Kram!

Grattis till dag 9 ❤️ och starkt av dig att redan var tillbaka här. När jag dippat tog det nåt år minst innan jag ens försökte igen så jag ser det som ett gott tecken; att du verkligen är redo för en förändring. En dag i taget ❤️

@TemporaryPurposa
Känner igen mig i det du skriver. Har också en massa aktiviteter som är betingat med 🍷. Även en hel del känslor.
Jag vet ärligt inte än vad exakt det är som har gjort att jag klarat mig så här långt (dag 19 nu). Det jag gjort är att jag har gått till arbetet som vanligt. Efter det har jag åkt hem. Köpt färdigmat och chips eller lösgodis på vägen. Hemma struntat i allt hushållsarbete och bara legat i soffan med mitt godis och sträckningar på en egentligen dålig serie med hur många säsonger och avsnitt som helst. Där har jag legat tills jag tagit en snabbdusch och lagt mig så sent som möjligt för att slippa tänka och känna. Vissa dagar har jag inte velat åka direkt hem. Då har jag irrat runt på stan och planlöst vandrat i butiker några timmar först. Inget dera är hållbart i längden men tänker att vad som helst som håller mig borta från 🍷 just nu är ok.
Starkt led dag 9! Jag hejar på dig 🙌 💪🏽 🌺

Mitt största driv till att klara 40 dagar va bara att ta en dag i taget, sen att hela tiden påminna sig om hur man mår dagen efter och att man inte vill känna dendär ångesten igen. Små mål, dag för dag och inte titta för långt fram för då blir de övermäktigt. Att jag fick ett bakslag va väl mer att jag kände att nu har de gått 40 dagar så nu kan jag ta en bärs. Men icke att de funkade. Ett slarvigt oigenomtänkt beslut. Men de viktiga är att fokusera på varje dag, inte morgondagen. Bestämm på morgonen hur du vill att dagen ska utvecklas och hur du vill att kvällen ska bli. Fokusera på nuet.

@november25 tack för svar. 🤗 Då ska jag se vad jag kan hitta. Håller på att bli tokig med alla känslor. Har försökt tala om för mannen hur jag känner och min besvikelse men han förstår inte. Han tycker jag överdriver.

Tack @Kameleont ! 😊 Jag är lite nervös för mötet men ser samtidigt fram emot det.

Håller med om att ensam hemma är bästa återhämtningen💞 Man pysslar med sitt och kopplar av.
Jag har ju också kvar mitt egna lilla boende. Men brukar bara använda det när jag jobbar natt, eller i särskilda situationer när jag verkligen behöver komma bort. Det är ju mycket skönare att inte behöva "lämna" utan vara ensam hemma där vi bor tillsammans. Eller när det är ro vid mindre drickande eller nyktra dagar.

Tänker på detta du berättar om saknaden. Länge hade jag inte kontakt med varför jag inte mådde bra med min sambo onykter. Han är ju inte elak, mest glad och lite flamsig.
Sen förstod jag att han ju inte är närvarande som den person jag känner honom och som jag tycker om att prata med och vara med. Jag känner mig ensam när han blir förändrad. Mina behov blir inte mötta.

En kväll sa jag som det var till honom. Han frågade om jag var arg för att han druckit. Jag sa att jag mest var ledsen. - Jag vill ju vara med dig. Men du är inte här..
Jag tror han tog det till sig på ett annat sätt. Dagen efter bestämde han sig för att börja sin nyktra period.
Kanske är det lättare att ta emot känslor av sorg och saknad än ilska och besvikelse? Sorg och saknad visar ju att man älskar och behöver den andre❤️

@Kevlarsjäl62 Tack! Ja, man umgås ju liksom mesta tiden med den som har problemet och förminskar det. Sen blir man ju van och hemmablind. Jag har ju också haft flera relationer i medberoende. Hoppas att jag någon gång kan bli friskare från det och fokusera mer på mitt eget liv!

Tack så jättemycket @miss lyckad, det hjälper väldigt mycket att läsa om andras resor och få ett bredare perspektiv. Jag tycker absolut inte att någon kapar min tråd, tycker jättemycket om att ni skriver hos mig❤️

Det är verkligen sant det du skriver att man kan ha flera beroenden som man kör parallellt och att man då missar det lite. Tänker på min man som jag beskrev dragit ner på alkoholen rejält sedan jag slutade dricka men som istället shoppar, spelar eller äter. Jag har inte riktigt tänkt på det innan men det har fladdrat förbi i mitt medvetande. I perioder tänker jag att det kanske inte kommer hålla mellan oss men så har vi fler perioder där jag älskar honom så oerhört mycket och han är min trygghet. Men jag har tänkt på att åka bort faktiskt och börja pröva mina egna vingar❤️

Så fint att du fann styrkan i att bryta dig loss och ge dina barn ett tryggt och stabilt liv. Väldigt tråkigt att ditt ex inte klarade sig på egen hand men vi kan inte leva för någon annan, alla behöver ta ansvar för sitt eget liv🙏❤️

@Varafrisk Onsdag morgon. Gick upp tidigt för en längre resa och jag har icke tillgång till Nätet senare.
Jag tänker på er kära Varafrisk, denna tunga dag, och såklart speciellt i eftermiddag, på dej, din familj och på er snälla vovve. ❤️

@Hoppfulla Ja jag känner likadant, att man behöver få prata av sig. Kanske hjälper det med ilskan och frustrationen också, att få släppa ut det man går och tänker på men håller inne med! Man vill ju välja sina strider så att säga. Men tror jag börjar få ölfobi.

Jag gjorde så att jag googlade anhörigstöd för min kommun. Då stod det på kommunens sida att man kunde gå via socialtjänsten eller direkt till mottagningen. Mottagningen hade en app så då laddade jag ned den och gick in på anhörigstöd. Kanske finns något liknande i din kommun?
(En fördel är ju också att det är den mottagningen som kan ta emot min sambo om han väl bestämmer sig för professionell hjälp utifrån)
Du kan ju kika, och sen bestämma dig för om du vågar eller ej😊 Kram! 🤗🪷