Senaste kommentarerna i forumet

@fooliehutten, spånar om livet i undergångens ekorrhjul. Jag drömde att jag blivit nedsänkt i en annan livsform; starkt ljus och trådburar var den omgivande världens närmaste gränser, utanför detta inferno nådde perceptionen inte. Ändå var jag i detta ”här” medveten om det ”där”, där jag innan metamorfosen befunnit mig. Det ”där” som i dystymins mjuka (h)järngrepp hållit mig mentalt inlåst sen barnsben. Flykten från det ”häret” påbörjades när 15-åringen första gången smakade starkt; buren revs och det gråtrist bleka byttes till en sprakande explosion av färger. Världen kunde i ruset bli ett enda stort tivoli🎪. Drömmens förvandling av jaget var lika omtumlande, men klaustrofobisk och borde lett till mental kollaps, men trösten fanns här i den flykt som erbjöds i ett återupprepat elektriskt obehag följt av det återkommande behaget. IRL hade behaget kommit före obehaget, men i realiteten hade turordningen ingen betydelse på min tidsaxel. Jag fortsatte att trycka på spaken, förvandlade hjärnan till kalops och hade här- och därmed skrivit in mig i den undergrupp där meningen med livet var att gå under… tvärt vaknade jag och kastade en sömndrucken blick på forskningsrapporten jag somnat ifrån: ”I djurstudier har forskargruppen identifierat en undergrupp råttor som fortsätter trycka på en spak för att få alkohol – trots att varje tryck också ger en mild elstöt. De flesta slutar, men vissa fortsätter”. Ja, jag tänker då absolut undvika spakdjäveln idag! Även om jag just i detta nu har lite svårt att riktigt urskilja om jag är en man som just vaknat ur en dröm eller om jag är en labråtta som drömmer sig att vara en fooliehutt? 🐀🤔

Förstår dig precis. Vi är också just nu på utredning hos socialtjänsten. Jag fick reda på att min syster anmält då hon skrev till mig och min äldsta son. Vi valde att inte berätta för min man, men det gjorde att han blev super besviken och bitter på mig. Har tyckte att jag gjort helt fel. Han påstod att det var jätteviktigt att prata ihop sig innan socialtjänsten ringer så att man säger så lite som möjligt och att det inte får framkomma något som inte redan framkommit i anmälan. Att man måste ge samma bild. Han blev jätte besviken på mig. Men det var för att han inte hade chansen att manipulera mig till att säga det han ville. Nu har jag haft ett möte själv med socialtjänsten, min man ett möte och de kommer snart prata med vår gemensamma son. Sedan fick jag hjälp av en annan avdelning. I vårt fall ser inte socialtjänsten någon direkt oro för sonen, det är jag som inte mår bra i relationen. Det första som hände var att socialtjänsten ringer till alla inblandade. Sedan tog det ca 1 vecka innan beslut om att fortsätta utredning eller inte kommer via kivra. Sedan fick vi vänta ytterligare 2-3 veckor innan våra möten. Men det vara bli olika typer av utredningar beroende på.. kan vara skönt att ringa och fråga dem hur det kommer gå till i just ert fall.

@Rike jag hoppas verkligen det blir precis så som det blev för dig. Barnen är så kloka❤️. I somras åkte min man och son på semester 3 veckor själva. Under dem veckorna när jag och min äldsta son var själva började jag spela mycket mer musik, jag började sjunga när jag strök tvätt och kände mig så himla lycklig och lättad. Till och med grannarna uppmärksammade att jag sjöng 🙈 ( vilket de nog aldrig hört från vårt hus tidigare). Längtar så tills jag får känna den lättheten igen av att inte tyngas ner av en destruktiv person som jag behöver rätta mig efter.

Jag blir så rörd i vilket fint stöd det finns här. Ni är så fina! Jobbigt att höra vilket medberoende ett barn kan få. I onsdags gjorde jag det jobbigaste, som gett mig ångest i veckor. Jag berättade för min man att jag vill lämna på familjerådgivningen. Det var tufft att säga det, och det kändes inte lättare efteråt. Han pendlar mellan att jag borde åka hem till mina föräldrar och att jag ska ut från huset så fort som möjligt. Så plötsligt byter han strategi på kvällen och vill att vi ska fortsätta. Han erkände för första gången att han gjort fel som valt att dricka alkohol med främlingar han träffat samma dag istället för att äta middag med familjen på vår semestervecka i somras. Han erkände att han gjort fel som inte följde med mig och barnen dagen före vår sons födelsedag från puben och ut för att promenera längs ån på något som firas här varje år samma tid. Vi gick på det innan vi åkte in till BB och blev föräldrar och har det som tradition. När sonen fyllde år på morgonen låg min man i sängen och sov/bakis. Han kunde inte låsa upp dörren när han kommit hem på natten. Det är så dags att vakna upp nu, efter att jag försökt att göra slut 10-15 gånger sedan sommaren 2024. Han lovar och säger en massa fina saker, bättrar sig på vissa men tycker alltid att det är hos mig anledningen ligger. Jag borde stå ut med någon liten dålig sida för han har så många bra säger han. Jag är 40+ och alla vill göra slut i den åldern, det är bara en kris. Det är bara jag som har stressigt på jobbet, jag vill ju alltid göra slut då! Han vill inte att vår son nu både ska behöva prata med socialtjänsten och vara med om en separation. Han pratade nästan omkull mig redan första kvällen. Men nu ser jag det klart igen, så sjukt svårt att inte låta sig påverkas av en manipulativ människa. Imorgon ska jag träffa socialtjänstens avdelning för våld i nära relation. På söndag flyttar har en vecka till en stuga utanför stan. Kommer behöva åka hem för att ta sonen till skolan varje morgon. Känner att jag behöver komma bort, jag vet inte när han vänder kappan nästa gång. Den här gången är inte bara ytterligare ett försök att ta mig ur. Jag ska lyckas men det är det svåraste jag någonsin gjort. Tack för att ni finns.

@Johanna111e3 Jag hade samma känsla som dig och så många andra om att absolut inte utesluta alkohol helt. Här står (läs ligger) jag nu snart 2 år senare och har inte en tanke på att släppa in alkoholen i mitt liv igen. Håller med @Thompa_68 - unna dig en nykter period på tre månader och detoxa hjärnan lite grann. Kanske du kommer på nya tankar? 🩵

@Stinalotta Bra jobbat!!! Jag minns dina tidigare ganska uppgivna inlägg - det blir bättre! Lita på processen ! 🩵

@Jempa123 haha ja superkonstigt, jag verkade ”hamnat fel”. Men men jag vill ju ha hjälp med att fortsätta vara nykter så det är ju det viktiga. Den jag träffade hade kanske hand om än mer akuta fall och kanske hela mottagning också för den delen. Nåväl de hänvisade ju mig rätt iaf och jag är fortfarande nykter så det känns skönt :)

Du ser, medberoendet kring vem ja får prata med och inte…inte tänkt på det förens jag nu ser det i skrift…imorgon kommer jag prata med sambons mamma och berätta att orosanmälan kommer nästa vecka. Bonusdottern berättade det idag..bonus dottern önskade att den inte kom den veckan som vi har barnen hos oss..
Känns skönt, samtidigt kluvet, då jag går runt och vet vad som kommer hända medans min sambo inte vet nåt..han dricker endast 3,5 or (vad jag vet) just nu.på ett bra, ett steg framåt…men att inte kunna vara utan alkohol EN enda dag, då förstår jag nu att det finns ett problem…

vår2022, Andrahalvlek och Vitvargen, ni gjorde den här dagen lättare och jag mår klart bättre nu. Det är mycket tack vare ert goda och vänliga stöd tidigare idag. Från hjärtat mitt tack till er. ♥️

@majken1987 tycker kanske det var ett litet udda bemötande av dem men vad vet jag 🌟 tycker du är grym som gick dit ivf 💪🏽❤️

@Jempa123 Det som jag tagit med mig från en yogalärare är att bara fokusera och vara närvarande med det man håller på med just nu, tex diska, tvätta eller vad som helst. Eller som du nu, bara vara i det tillstånd som din kropp är i just nu och bara vara närvarande i det. Liksom släppa taget om annat tillstånd, för det kommer när sjukdomen verkat klart. Det ger stillhet och lugn i systemet. Jag har blivit allt bättre på det överlag men är superdålig på att vara sjuk, blir smått deprimerad för att jag inte kan träna, men det tar så himla mycket onödig energi av mig. Jag ska verkligen försöka bara vara i det nästa gång jag blir sjuk.

Låter som att du hittat din närvaro i nuet, härligt! Tycker också att du jobbar på så himla bra med din nykterhet och att du förhåller dig så positiv till det. Det ger kraft och leder dig framåt på ett bra sätt! Krya på dig!❤️

Hej @esterest 😊 Ja, det gäller att kunna leva med ovissheten.. Och det är svårt.
Han har inte varit påverkad när vi pratat. Men första ölen märks heller inte på honom.
Jag vet inte än hur veckan gått, kanske får jag inte ens veta sanningen när jag frågar honom imorrn. Det känns jobbigt.
Tycker ändå det har gått bra, för jag har jobbat själv och haft fullt upp med det. Men nu känns det lite jobbigare inför morgondagen. Kanske blir jag besviken... Kanske kommer jag att hitta burkar igen fast han var så beslutsam att ta en nykter månad.

Jag läser Beyond addiction - How science and kindness make people change. Jag tycker mycket om den hittills. Den har perspektivet att anhöriga ska ta hand om sig själva i första hand för att orka. Men de rekommenderar inte att man avskärmar sig på samma sätt som böckerna om medberoende gör. Utan man är mer delaktig i att hjälpa den beroende, med sitt eget beteende (om medberoende har jag läst Djävulsdansen och Bli fri från medberoende, också bra)

När det gäller poddar så hjälper de mig genom ökad förståelse för hur beroende funkar och hur det varit för andra. Sober powered ger bra kunskap med stor bredd på teman. Sen tycker jag om The house podcast. Där finns intervjuer med berättelser om erfarenheter av beroende och medberoende. Båda dessa finns på Spotify.

Hoppas du kan hitta något som passar dig! 💞

@ingenspeciellalls, vad fint att du besöker oss och berättar hur du har det🩷.

Dricka lagom går inte att ”lära sig” om man utvecklat alkoholism. Det är den tråkiga och hårda sanningen.

Man brukar i AA-världen lista tre saker som utmärker ett alkoholberoende.
1. Fysisk allergi. Man kan inte sluta när man börjat. Man vill ha mer, ett begär.
2. Psykisk besatthet. Man tänker på A konstant. När, var, hur. Starkare än alla andra tankar.
3. Andlig brist. Man funkar dåligt utan A. Irriterad, arg, rastlös etc.

Alkoholen är listig, den vill lura dig tillbaka i sitt grepp. Du är på gång nu och vill förändra ditt drickande. Det är superbra🩷. Det är svårt som attans och det kan ta lite tid. Det kommer alltid finnas en fest, en helg, en dålig dag som gör att man skjuter upp att sluta.

Försök vara nykter en vecka till att börja med. Du kommer få friskare tankar och hjärna och efter det kan du välja hur du vill göra.

Stor kram Och kraft till dig🌸

@Molnet Ja visst är det härligt när massa saker liksom klarnar och trillar ned. Som att tankar bara är tankar och dit uppmärksamhet går sker tillväxt. Precis som du skriver, tillväxten i dessa tankar växer när man ger näring och uppmärksamhet till dem. Är det negativa tankar som tex hur ska jag stå ut, så får man negativa känslor. Om man istället riktar sitt fokus på positiva tankar som tex jag fixar det, det går över, så sker det tillväxt i dessa tankar och det ger positiva känslor. Självkänslan stärks liksom medkänslan till sig själv. Då går det så mycket lättare och med en positiv riktning framåt där allt är möjligt!

Ha det gott!❤️

@Molnet ❤️💪🏽

@Thompa_68 tack 🙏🏽 och verkligen detsamma!!

@Andrahalvlek ja men så är det nog?! Fint ju!! ❤️

@Jempa123 😊👍💪Du kommer dit du med.Med tålamod och ett steg i taget.

@Andrahalvlek .Ja ilska är en knepig känsla.Idag efter en väldigt stressig dag då jag varit tvungen att rätta in mig i ledet & fick en alldeles för hög arbetsbelastning på mig gick jag hem med kryp i kroppen.myrornas krig i hjärnan & hjärtklappning.Jo jag var trött & stressad men fram för allt kom jag underfund med att jag kände irritation & ilska.Även ilska på mig själv för att jag inte stod på mig & stod upp för mig själv för att jag redde upp ett kaos orsakat av någon annan.Imorgon kommer jag lugnt & fint framföra min åsikt samt förslag på alternativ lösning till berörd person.En god matbit,vila & en film &lite choklad lugnade mitt sinne ikväll.Nu Natti natti.Andningsminuten & lite stillsam sovmusik i luren

Tack för alla svar, berättelser och tankar, blir både överväldigad och rörd av att läsa.
Det har varit några smärtsamt plågsamma dagar sedan dess att jag skrev här första gången, alltså i måndags, då insikten och medvetenheten nådde mig på något mer allvarligt sätt. Då hade jag druckit varje dag i fem dagar. En av dagarna halsade jag några öl under en timme då partnern var iväg (jag som skickade iväg partnern). Sedan vart det några öl o vinare själv under söndagen och måndagen, där emellan drack vi ihop (min partner har inga beroendetendenser/provlem).

Sedan natten mellan måndag och tisdag har jag inte druckit alls, däremot har tankarna på alkohol upptagit STORT utrymme. Skammen och ångesten har varit värst. Nu i helgen har jag sedan länge tillbaka en grej inplanerad där jag vet att jag kommer dricka, vilket oroar mig. Är inte särskilt sugen, då jag oroar mig just för ”stoppet”. Samtidigt vill jag inte heller avstå denna gången, det hade känts jobbigt att göra det. Vet inte om det är rimligt men så är det i alla fall.

Tror ni att det är möjligt att lära om hjärnan så att man kan hantera ”stoppet” och dricka lite lagom? Jag har ADHD och autism, det kan också vara relevant att nämna eventuellt, antar att fler är som jag då a är en ”bra” självmedicinering för dessa

Nu tog tanke o skriv-kraften slut
På återseende

@Stinalotta Gött! Njut av det nya livet ❤️ Jag har ett enkelt recept: Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Håller man de två punkterna nära hjärta och hjärna så kan man njuta fullt ut av det nyktra livet.

Kram 🐘

@Jempa123 Det låter som du mitt i sjukdomskaoset börjar ticka in stora fördelar! Jag brukade säga att nykterheten gjorde mig mer grundglad, grundnöjd. Inga känsloexplosioner, mer att ”golvet” liksom höjdes.

Det är ju så att nykterheten inte gör livet till en räkmacka: vi måste själva ta itu med alla surdegar. Och fylla våra liv med roligheter!

Kryakram 🐘

@Jempa123 Krya på dig, du är grym!

Dag 29. Förkylningen har övergått i bihåleinflammation men annars är det bra. Känner mig så mycket mer närvarande i nuet. Vill såklart bli frisk och kunna träna men det är liksom ok. Vilket är en ovan känsla?! Ingen oro, deppighet, stress eller rastlöshet. Bara nån slags stillhet. Idag har jag varit nykter 4 veckor. Det är i mina mått mätt läääänge. Känner mig stolt och nöjd.

En gammal kollega bjöd ut på aw om en månad. Jag har tackat ja. Hon vill bjuda mig på skumpa för jag fått nytt uppdrag under 2026. Jag kommer skriva till henne att jag inte dricker så är det inte mer med det. Känns nästan självklart? Och det känns fint ❤️

Så tacksam för alla här inne som stöttar och delar!! Tack 🙏🏽

@Molnet @Andrahalvlek det är så fint att läsa om er som är en bra bit längre fram i nykterheten. Så mycket fina lärdomar. Tack för att ni delar ❤️

@Hanna0425 tack detsamma ❤️ jag unnar mig oxå div alkoholfria drycker. Och instämmer, forumet gör så mycket!