Senaste kommentarerna i forumet

Så kom den, gråten. Minns att jag skrivit att jag inte trott jag skulle kunna känna lika intensivt utan 🍷 men det har snarare varit tvärt om. Det började smått i torsdags. Först föll tårarna stilla lite då och då och senare på kvällen fanns ingen hejd. Började om igen fredag morgon till sent inpå kvällen. Låg i soffan hela dagen och kvällen. Inga klara tankar. Bara ett känslomässigt förlamande kaos och en huvudvärk som släppt först i dag. Det är tvärt om. Alla känslor blir starkare utan 🍷
Det är rörigt och intensivt både privat och på kontoret just nu så får förbereda mig på att det kommer hända igen och vara tacksam för stunder som är bättre som under kvällen då jag hängt med särbon, myst med djuren, vattnat blommorna och framförallt ibland lett, inte haft ont i magen av gråt. Jag bär på många rädslor, sorger, skam, prestationsångest och höga krav. Värst av dom är skammen, svårast att komma åt vill jag tro. Det kommer bli bättre men vägen kommer vara som en bergochdalbana. Kanske att jag ska börja skriva ner de saker jag gör som är bra. En början på självkärlek. Jag tror att det är där jag måste börja. Dom andra projekten kan jag behålla men som hobby och inte som flykt eller huvudmål.
Dags att 😴. Önskar mig och er rofylld sömn 🌺

@Fie Hej vår vän och välkommen hit. Bra att du har hanterat möjlig somatisk abstinens så bra. Vill bara varna. Psykisk abstinens är värre på många sätt. Stay strong, häng med här på forume och tro på dej själv.

Heja dej som vi säger här, och heja Norden. Grattis till EM-guldet förresten - sturdy lads, kan sände dem till Grönland 👍

@Marieg
Bra! Byt lås o lämna sakerna någonstans direkt!

Så bra förstår att det är tufft men det bästa för er båda.
Låt honom inte komma in igen.

Jempa 123 - Tack så mycket för den fina välkomstkommentaren. Jag ser fram emot att både läsa här och få bra kommentarer/råd längs vägen!

@Marieg Vad bra att du ringde polisen och att de tog in honom! Starkt gjort.

Undrar om en kvinnojour eller socialtjänsten kan hjälpa till med att vara där medan han ska hämta sina saker, så du inte behöver vara ensam då?

@Hoppfulla Förstår hur du känner! Tycker att du kan lämna med gott samvete. Lågintensiva hemskheter är lika illa som dramatiska, stressystemet är ju igång konstant och man får aldrig vila.

Han kanske är någon helt annanstans i sin värld. Men tror du det kan fungera att lite kort berätta hur det blir för dig och att du helt enkelt inte vill ha det så längre?
Kanske förstår han mer än du tror. Har jag ibland upplevt med min sambo. När han ju överlag upprätthåller en väldigt positiv inställning och försöker skapa den stämningen hemma, känns det ofta konstigt att ta upp saker. Men när jag väl gör det, får jag alltid känslan att han mycket väl förstår att jag har det jobbigt.

Din man behöver ju inte helt förstå ditt beslut heller, utan det är just ditt beslut. Kanske förstår han med tiden, men just nu är det tid att bara lämna oavsett vad han tycker om det.

@Dragonfly tack, det betyder mycket att få läsa ❤️ och en tankeväckare över att jag tror att jag borde prestera även här, så tokigt. Hoppas du haft en bra start på helgen 🌺

@Bubbelmorsan ❤️ hoppas helgen har lett mot dig hittills ☺️🌺

Ringde polisen då jag är rädd. De tog in honom men det är inte säkert att han blir kvar där. Om åtals väcks så blir det en tid då han får komma tillbaka då han har sina tillhörigheter här hos mig. Måste flytta ut!

@Jempa123 Grattis till 2 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Vilken resa du gjort, och gör! Jättebra jobbat!

Kram 🐘

@Jempa123, härlig inställning du har nu kring nykterheten🩷.

Jädrar vad grym du är med cyklingen. Låter astråkigt att cykla så länge😅😂. Heja dig💪. Hade du fixat det i ditt tidigare liv? Att gå upp tidigt och spinna?

@Hoppfulla den där ångesten är väldigt svår att stå kvar i.

Jag har också tänkt som du, om något ”stort” hade hänt hade det varit lättare att gå tidigare. Nu när jag står utanför kan jag se att mina gränser flyttades lite i taget, och att stora saker redan hade hänt.

Det räcker med att du inte vill mer. Du är i din fulla rätt att fatta ett beslut som blir bra för dig. Att mannen du lever med är alkoholist skulle jag säga redan är något stort och väldigt problematiskt. Men som sagt, man vänjer sig på något konstigt sätt med saker som inte alls är normala.

Jag lämnade två gånger. Båda gångerna har det bara varit pannben och göra som gällt för mig. När första steget tagits har det tack och lov gått fort och nästan mirakulöst löst sig med boende.

Det är så svårt att gå på kort sikt. Men ännu värre att stanna kvar på lång sikt, så har det känts i mig i alla fall.

@Fie hej och välkommen hit 🌟 här finns många som gjort liknande resor som du. Jag tipsar om att läsa mycket här, och annat om alkohol och beroende. Många tycker Annie grace, this naked mind är bra.

Jag har försökt dricka mindre eller mer måttfullt av och till i 10 år, nu har jag varit helt nykter 2 månader och planerar att fortsätta vara det. För mig är det så att jag bara kan säga nej till det första glaset sen styr jag inte längre. De här två månaderna har gett mig så mkt vinster i form av bättre sömn, stabilare humör, närvaro i stunden och energi.

Ett annat tips jag har är att skriva här mycket för då kan du gå tillbaka o se dina egna tankar o reflektioner och följa din egen resa 🙂🌟

Dag 59. Imorgon är det första mars och jag kan säga att jag varit nykter 2 månader. Känner mig både nöjd och stolt och fast beslutsam att bara fortsätta. Man ska ju aldrig säga aldrig men jag tror jag börjar gå mot att jag är en icke-drickande person o väldigt nöjd med det. Hoppas det ska fortsätta kännas så för det är fint ❤️

Hade sovmorgon och sen tagit det lugnt, tvättat och varit på gymmet. Imorgon blir det tidigt till gymmet för vasaloppsspinning och sen lunch med en kompis.

@lejla77 ja inga problem att göra av med pengarna 😂😂 haft en lugn lördag, sov länge. Tvättat och varit på gymmet. Dricker alkoholfritt bubbel o tittar lite på mello nu. Ska upp tidigt imorgon och köra till gymmet för vasaloppsspinning, blir väl 3.5-4 h på cykeln 😅😅😅

@lejla77 ja inga problem att göra av med pengarna 😂😂 haft en lugn lördag, sov länge. Tvättat och varit på gymmet. Dricker alkoholfritt bubbel o tittar lite på mello nu. Ska upp tidigt imorgon och köra till gymmet för vasaloppsspinning, blir väl 3.5-4 h på cykeln 😅😅😅

@Jempa123 tack för tips. Öl och tranbärsjuuce funkar också fint.

Det är svårt men blir svårare. Liksom livet om du fortsätter leva med honom. Gör det allt löser sig o det finns en annan man för dig♥️

Se till att få ut honom ♥️

Jag har varit så dum att jag låtit honom bo hos mig, tredje gången på 4år. Känns som att han går över gränsen. Tidigare fick jag honom utslängd och han bodde i skogen. Han har ett jobb som han sköter och jag tog emot honom igen. Nu har vi levt i den här misären. Har varit i kontakt med RVC förra våren och det var ett bra stöd. Gått på anhörigstöd under hösten. Men har gett upp. Anhöriga tycker att jag måste göra ngt själv

Jag skriver om igen.

Jag är enormt besviken på min pojkvän efter att han berättat vidare något jag var väldigt tydlig med skulle stanna mellan oss. Det som gör mest ont är nästan att han inte verkar förstå hur allvarligt det är, vilket fått mitt förtroende för honom att skaka ordentligt.

Samtidigt har jag börjat inse hur mycket hans missbruk påverkar mig. Han har börjat dricka igen trots att hans liv i övrigt ”aldrig varit bättre”, och jag märker att det är just missbruket som får mig att tveka på vår framtid – inte min kärlek eller omtanke för honom. Jag älskar honom, men jag kan inte se hur man bygger ett tryggt liv med någon som kämpar med alkohol. Särskilt att han trillar tillbaka när det är bra. Hur blir det då när kriserna kommer?

Jag har dessutom hamnat i en situation där jag känner ansvar för något som egentligen inte är mitt att bära, eftersom han inte vill vara öppen med sitt drickande inför andra. Utåt sett uppfattas han som fantastisk av ytliga bekanta, medan jag snarare framstår som överreaktiv när jag reagerar eller sätter gränser.

Det som gör allt svårare är att jag verkligen trodde att han var mannen i mitt liv. Jag såg framför mig att vi skulle flytta ihop, gifta oss och bygga en framtid tillsammans. Nu börjar jag istället inse att det kanske aldrig kommer fungera på sikt. Och dem jag pratat med har bara sagt åt mig att lämna. Att även om han är mannen i mitt liv, så är det inte värt risken. Kampen mot alkohol är för svår.

Det märkliga är att min ångest samtidigt har minskat. Som att jag innerst inne redan accepterat att relationen nog är på väg att ta slut. Besvikelsen och sorgen är enorm, men någonstans finns också ett lugn i insikten.

Jag förstår ju redan på era kommentarer att det kanske bara är bäst att lämna direkt. Men herregud vad svårt.

Tack @Jempa123 🥰
Eller hur? Så roligt att shoppa loss lite ! 😁👌
Och våren är ju på ingång, sol och plusgrader, gör mycket för själen ❤️
Blev en långpromenad ute idag man får passa på såna här dagar.
Tog ett varmt bad väl hemma för tårna frös lite ändå och ett vinglas med Herrljunga päroncider, vinglasen används lika mycket nu som när man drack a.
54e dagen idag utan (det var här någonstans jag kraschade sist)
Vilket känns lite som en seger i sig, den här gången kanske det går, jag ropar inte hej än..Men jag kan hoppas.
Ha en trevlig nykter helg där ute, det ska jag ha! 🙏

@vår2022 ❤️

@Amanda L Såg att nämnde mig😁. Spännande med Stoicism och cirklarna du beskriver. Det jag brukar säga är ”dit uppmärksamhet går sker tillväxt”. Att det man riktar sitt fokus på växer i omfång. Är det något positivt är det bra och det medför positiva känslor. Men fokuserar man på något negativt så medför det negativa känslor. Så utvecklingen/tillväxten i tankar och känslor kan gå åt båda hållen, beroende på var man lägger sin uppmärksamhet. Det som jag tränat på är att flytta mitt fokus från något negativt/ältande till något som är mer positivt.

Jag minns när jag tydligt första gången blev medveten om att flytta mitt fokus. Jag hade besvikna känslor och tänkte att det beror på det och det som den personen gjort mot mig. Jag insåg då att om jag fortsätter att uppmärksamma detta negativa, detta narrativ så kommer besvikelsen att växa sig ännu större inom mig och endast plåga mig. Det var en upplyftande känsla som spred sig inom mig, en slags aha-upplevelse, jag hade liksom fattat. Jag flyttade mitt fokus, min uppmärksamhet på mig själv och vad jag kan göra för att må bättre. På något som istället leder mig framåt och som inte suger min energi. Jag gav min besvikelse allt mindre betydelse och kunde släppa taget om det så att den inte längre upptog min uppmärksamhet. Jag tänker också att det handlar om självmedkänsla, Att vara snäll och omtänksam om mig själv, mina känslor och behov. Min egna stöttande mentor, för att jag ska må bra.

Ha en fin lördag!❤️

Nej nu vill jag inte längre leva på det här sättet. Jag har levt med denna fantastiska man i en evighet men alkoholen har förstört det fina vi hade. Jag har sörjt, bearbetat och haft/har ångest. Det här är inte det liv jag vill leva. Helst av allt skulle jag vilja att han gjorde något hemskt eller fruktansvärt så jag med gott samvete kunde säga att nu är det nog. Jag har nog väntat på det och det kommer aldrig att hända. Han dricker sin öl och det är inte mer med det. Hur säger man att man vill separera till någon som inte alls känner likadant? En som går och tror att jag alltid ska finnas kvar oavsett. Jag vet ärligt talat inte vad man ska säga. Ångesten jag känner nu är obeskrivlig.