Tråd: Så trött & ensam av An.Me
An.Me
Jaha då har jag varit inne här då och då i över 2,5år. Från att hoppas att allt löser sig, till separation, till särbo och nu är det helt slut.
I början kände jag mig stark och fri. Nu känner jag mig ensam, ledsen och svag. Det är nu det är svårt att inte gå tillbaka.
Efter nästan ett år med hjälp från beroendeenheten började han dricka igen, i smyg. Ganska snabbt kom de mindre smickrande sidorna fram. De sidorna som även drabbar mig på olika sätt. Jag trodde och hoppades att han skulle inse att han förlorade sin familj. Men han är tydligen inte på botten ännu och förminskar igen sina problem. Återigen känner jag mig bortprioriterad. Ja jag vet att det är hans sjukdom. Att jag behöver ta av mig offerkoftan och gå vidare i livet. Men jag är för arg och besviken. Han bara tuffar på och lever sitt liv. Själv sitter jag ensam med barn och allt ansvar. Inte för att jag vill ha det på något annat sätt. Det var bara inte såhär jag trodde mitt liv skulle bli. Det gör mig bitter och missunnsam. Sidor jag verkligen inte tycker om hos mig själv. Jag har fått hjälp och ska gå och prata om hur separationen påverkat mig. Jag hoppas det kan göra att jag känner mig lättare igen. Jag hatar att vara fast i det här ekorrhjulet.
Kameleont
@An.Me
Du har varit så stark! Du har gett dig o barnen chans till en friskare framtid. Det betyder allt o kommer vara värt det jobbiga på sikt.
Men jag förstår känslorna du tampas med nu. Det är så mänskligt.
Du är medveten om vad du inte vill fastna i för känslor o du har sökt hjälp för att ta dig igenom.
Vill skicka dig mer styrka.
Ge inte upp!
Det kommer bli bra!
Kram
Tråd: Efter styrkan kommer rädslan av Sommarsol_2023
Sommarsol_2023
Mitt uppe i en separation med min man. Vi har 2 barn ihop. Separationen har varit allt annat än enkel och anledningen är att han inte kan hålla sig från alkohol.
Jag har gjort allt som man ”ska” och inte ska i ett medberoende.
Har satt tydliga gränser- som har brutits gång på gång.
Försökt att säga att han inte ska komma hem när han har druckit- vilken han har gjort minst ett par gånger i veckan senaste 2 åren.
Så efter samtal med psykologen som peppade mig att åk hemifrån med barnen om det hände igen så gjorde jag det igår.
Jag ringde honom och berättade att vi tar in på hotell i natt och är hemma imorgon.
Och det tog hus i helvete!
Hot om polisanmälan för att kidnappa barnen.
Hot om att huset nu inte kommer att säljas
Hot om rättsprocesser m.m
Jag höll mig lugn och sa att vi pratar imorgon. Vi är hemma igen på förmiddagen.
När vi sedan kör hemåt börjar rädslan komma krypande. Vad kommer jag mötas av? Vad kommer jag få för ”bestraffning ” för att jag gjort detta? Sådan enorm ångest och rädsla.
När vi kom hem möts jag av ”silent treatment” inte ens en blick åt mitt håll. Inte ett ord på hela dagen. Och jag har sådan ångest och rädsla att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
Han pratar över huvudet på mig och meddelar barnen att de 3 ska åka till stan imorgon eftermiddag. Och jag står inte ut med att inte veta vad det är han planerar för att hämnas. Jag är så fruktansvärt rädd. Jag gissar att han planerar en polisanmälan mot mig eller liknande.
Han svarar inte på tilltal. Vad fan gör jag nu? Hur står man ut med ångesten och rädslan. Gud vad jag ångrar att jag för en gångs skull gjorde som man ska och åkte hemifrån när han drack alkohol.
An.Me
Jag vill bara skriva att du inte är ensam i dina känslor. Ångesten och rädslan kommer och går, tycker jag.
Du har inte gjort något fel.
Rike
@Sommarsol_2023
Du är i separation skriver du. Måste ni vara under samma tak då?
Det riskerar att skapa problem.
Undvik diskussioner mm tills ni tagit er därifrån, helst direkt om det verkar bli obehagligt - får en otäck känsla när jag läser din text
Uppdatera gärna ♥️
Rike
Ps har du kontakt med t ex soc eller något som stöd? Är dina anhöriga informerade?
Kram
Sommarsol_2023
Jag har tyvärr inga anhöriga i närområdet
Men jag har en bra kontakt på beroendeenheten på kommunen de tillhör socialtjänsten. Som jag går och pratar med regelbundet.
Om jag flyttar ut ur huset och tar barnen med mig så kommer det bli 7 resor värre. Jag har (eller hade) en plan som jag undrar om jag har saboterat genom att göra som jag gjorde.
Planen gick ut på att få huset sålt, hitta eget boende, få igenom separationen och sen ta fighten om att han inte kan ha barnen hos sig om han inte kan vara nykter. Men denna plan har utgått lite från att jag dansar efter hans pipa under tiden. Vilket jag nu inte gjorde
has
@Sommarsol_2023 fy vilken jobbig situation💔
Jag påminner om det du redan vet - det är inte du som gjort något fel här. Du har försökt skydda dig och era barn från en skadlig miljö.
Det du beskriver är våld i nära relation. Jag skulle rekommendera att du kontaktar en kvinnojour. Kvinnofridslinjen finns också att ringa till, tänker ffa att det kan finnas telefonstöd under helgen.
Där kan de troligen hjälpa till att bena i allt det här och guida dig vidare. På kvinnojouren förs också samtalssnteckningar som sparas för ev behov så du har dina uppgifter dokumenterade av utomstående om han skulle ta hotet vidare.
Som du skriver - du har gjort det du blivit rädd till. Du kämpar för dig och dina barn, och faktiskt också för honom även om han inte förstår det just nu.
Ta all hjälp du kan få, det är alldeles för tungt att bära på egen hand❤️
supportivechaos
Jag känner igen så mycket av det du beskriver …
Ilskan när man sätter en gräns. Hoten. Rädslan för ”vad kommer han göra nu?”. Och den där förlamande ångesten efteråt.
Jag är själv mitt i en separation och vet att min sambo hade reagerat på exakt samma sätt om jag gjort som du – hot, bestraffning, tystnad. Han har till och med hittat på saker jag påstås ha gjort eller sagt, för att rättfärdiga sin ilska eller flytta fokus från sitt eget beteende. Det är fruktansvärt desorienterande.
Det du möter nu är inte ett normalt sätt att hantera konflikt eller oro. Att hota med polisanmälan, rättsprocesser och ekonomi när du skyddar dig själv och barnen är ett sätt att återta kontroll. Silent treatment efteråt är också en form av bestraffning.
En sak som kan vara viktig att påminna sig om, om och om igen:
Du följde bara dina egna gränser. Du gjorde exakt det du varit tydlig med tidigare. Han vet om dina gränser.
Ångesten du känner betyder inte att du gjort fel. Den betyder att du brutit ett mönster där du tidigare anpassat dig för att undvika just den här typen av reaktioner.
Jättebra att du dokumenterar allt. Fortsätt med det. Det hjälper både för din egen skull, när verkligheten börjar kännas suddig, och kan bli viktigt längre fram.
Du gjorde inte fel som åkte. Du skyddade dig själv och barnen. Det är svårt, och det kostar mycket just nu, men det är inte fel.
Du är inte ensam. ❤️
Tråd: Vill bryta mönstret innan bebis av Soffan1234
supportivechaos
Hej, jag såg din kommentar och hade tänkt skriva till dig. Jag känner igen mig väldigt väl i dina ord. Du får gärna skriva till mig. Läs också gärna mina trådar! Kram och du är inte ensam.
Tråd: En pappa som är alkoholist av piggyy
Rike
OM du vill ha kontakt så går du, besvarar ej meddelanden osv vid berusning. Inga mer resor.
Frigör dig och måna om DIG.
Du har gjort mer än någon kan begära. Till skillnad från honom.
Och självmordshot.. psykisk misshandel kallas det. Låt dig aldrig styras av det!!!
Kommer ämnet upp OM ni har kontakt så lägger du på eller tar du dig därifrån utan respons.
Fy så lågt.
Tråd: Jul och självhat av supportivechaos
supportivechaos
@myssockan Tack ❤️ Det betyder mycket att bli påmind om det, även om det är svårt att ta in när allt är så upptriggat.
Och du har rätt – i sak spelar det ingen roll för hans beroende om jag drack den kvällen eller inte. Det är hans ansvar. Däremot får jag ändå känslor / tankar om att eftersom jag gjorde det också så ser det ut som att jag tycker det är okej.
Just nu är det som triggar mig allra mest att han är ute och dricker igen ikväll, trots allt som sagts. Hela mitt system går i alarm. Jag mår illa, har stark ångest och spänning i kroppen, och tankarna rusar. Jag vet att han kommer komma hem berusad, och det väcker både rädsla och ilska.
Jag hoppas nästan att något ska hända honom. Typ att han ska bli omhändertagen av polisen. Inte för att jag egentligen vill honom något ont – utan för att kroppen är så trött på att leva i beredskap och ansvar. Och att han själv ska vakna upp. Inte för att häktet förut har fått honom att vakna…
Det här gör det så tydligt varför jag inte kan leva i det här längre. Hur mycket det här mönstret påverkar mig, oavsett vad jag “vet” rationellt. Jag försöker hålla fast vid att hans val är hans, och att jag nu måste ta hand om mig själv och mitt barn, men det är verkligen svårt när ångesten är så stark.
Tråd: Slutsupit? av Suey
Suey
@Flarran Hej käre Flarran och tusen tack för din vänliga hälsning i min nya tråd, gud va gla jag blir! Nu har vi vänt där bortom solskuggan och om drygt ännu en vecka pekar solkurva stadigt direkt mot veckorna före missommar - dä du kompis! Visst är det en go tanke, ett gott faktum faktiskt.
Lovar titta in till dej framöver, och du är alltid välkommen här. Jag är så stolt att ha dej som gäst.
Kan inte säga att jag älskar att bara strosa på sådär jag heller, och just nu försöker jag att inte dra ner mer kall luft i röra. Det blev för mycket sådant i jul av olika anledningar. Men vi ska försöka ta nåt strosande framöver, det ska vi Flarran, det gör gott.
Tack igen.
Suey
Som relativt ny här har jag läst genom många trådar och blitt både inspirerad och ibland litt nedslagen. Det finns här och var inslag av oförmåga att fatta omfånget av problemet med att bli vit. Så bra ändå att AH utgör en sådan enorm erfarenhetsbank, och därtill alltid är i fullt swing i kommunikationsflödet.
Och så bra att så många så frikostigt delar med sig av sine erfarenheter, som @Flarran, @Andrahalvlek, @Bubbelmorsan, @foliehutten, @vår2022, @Surkärring MED FLERA.
Många, säkert unga, kan starta trådar med hög tillförsikt, men de stöter på problem framöver. Man söker initialt ofta kontrollerat intag. Först skrivs närmast dagliga rapporter, sedan tunnare, och sedan inga alls. Själv tycker jag att mitt stora problem har varit att jag egentligen inte mår så förtvivlat bra som jag kanske trott utan alkohol. Just det problemet dyker upp hela tiden. Hos mej och uppenbarligen hos andra.
Utan en rock-solid grund att bygga det nya livet på tror jag inte att det är möjligt, eller i vart fall veldigt svårt att göra det. Det visste jag i och för sig redan tidigare. Och framfor allt måste jag acceptera att just själva belöningen är att jag inte dricker alkohol, med de fördelar jag åtminstone kognitivt förstår att det ger.
Det är därför som AA och myndigheterna i Sverige anser att alkoberoende är kroniskt. Vi är väl icke så många erfarna här på forumet som protesterar sådär veldigt högljutt mot den definitionen.
Tyvärr. Fel synsätt teoretiskt nog, så säger de lärde, men rätt i praktiken för de flesta.
Andrahalvlek
@Suey Annie Grace tillhör mina husgudar. Hon har skrivit boken ”Tänka klart” som jag har läst flera gånger. Hon trycker på hur viktigt det är att repetera, repetera, repetera för att till slut påverka vårt undermedvetna också, inte bara vårt medvetna jag.
Hon har också detta recept på en lyckosam nykterhet:
1) Tro på att du klarar av att sluta dricka och förbli nykter.
2) Fokusera på varje liten fördel med nykterheten och höj den till skyarna.
3) Identifiera dig som en person som inte dricker alkohol.
Hon finns även på youtube, har egen hemsida och en podd. Jag gillar verkligen hennes tänk. Det är inget utifrån som påverkat när jag blev och om jag förblir nykter eller inte. Det är jag som gör jobbet. Min inneboende kraft har gjort jobbet. I början varje dag, därefter när det behövs.
Att fortsätta vara aktiv på forumet efter alla dessa år är viktigt för mig, då får jag en daglig påminnelse om vart jag aldrig mer vill hamna. Och genom att hjälpa nynyktra får jag själv viktig repetion. Siktar på 6 nyktra år i februari, heja mig!
Kram 🐘
Bubbelmorsan
@Andrahalvlek. Håller just på att läsa den boken nu och håller med, den är jättebra!
Så länge man är kvar i att man missar något med att vara nykter, att man har roligare med lite A i kroppen så är man inte helt fri. Man behöver slå hål på de känslorna/myterna, alkoholromantiken man lärt sig, till stor del undermedvetet från unga år.
Hon försöker i sin bok visa på att A inte alls är den lycka man inbillar sig.
Alltså att vinsten är stor att ta bort A, att de det positiva med att inte vilja ha A i livet. Inte för att man måste utan för att man vill.
Bubbelmorsan
Hej @Suey! Tack för att du tittade in på min tråd, nu besöker jag din.
Bra inställning med att resa sig igen efter att ha åkt av vägen lite. Man lär sig på vägen och viktigt det där med självmedkänsla.
100 dagar är ju toppenbra. Vill du berätta vad som gjorde att du tog ett återfall?
Jag är på 71 dagar och har det lite upp och ned. Mest upp men har haft det lite svajigt igår och idag med mer sug. Har haft tankar på att lite bubbel på nyår vore ju trevligt. Det har tagit mycket tankekraft och dividerande. Tror det handlar om att det är mina bästa vänner som jag inte träffat så mycket senaste månaderna och vill skåla med dem. Känt på lite deppig över det hela…
Hur som, fördrinksgruppen messade idag och frågade om några önskar alkoholfri fördrink och då svarade jag ja på det. Har också beställt ett häng alkoholfria bubbelflaskor för hemleverens…
Lätt är det inte alls gånger, det här är min första emotionella utmaning hittills helt klart.
Suey
@Andrahalvlek Ja, Heja dej, du är en otrolig tjej, det visste jag ren. Och jag lovar beställa Tänka klart. Tar litt tid att få hem saker där jag bor, men jag återkommer ASAP, greit, promise!
Har du klarat det så..., är det inte alls säkert jag mäktar på ens liknande sätt. Men inspiration får jag, syster. Jag har läst din tråd, oj vilken makt du har med dig själv. Strategin, överblicken, slutsatserne, vilken mamma dina fina flickor har.
Kolla litt mer framöver va jag skriver eru busig :)
Stor kram
Vitvargen
@Suey, det du skriver om alkoholberoende och att det skulle vara att betrakta som en kronisk sjukdom: ja, för de som kämpar mot alkoholberoende tror jag det är mycket bra att se det som något man får se upp med hela livet efter att man lagt alkoholen på hyllan. Det är inte sannolikt att man någonsin kan gå tillbaka till "normal alkoholkonsumtion", det kvarstår en känslighet man kan likna vid en allergi.
Detta måste tydligt skiljas från vad som är en gångbar diagnos på individer i samband med myndighetsutövning och bedömning av lämplighet för olika typer av licenser osv. Det finns tydligt fastställda kriterier för när diagnosen alkoholberoende kan ställas, ett antal av dessa ska uppfyllas samtidigt. Uppfyller man inte längre dessa kriterier är man per definition inte längre alkoholberoende, att det skulle vara kroniskt är uppenbarligen inte sant.
Detta är extremt viktigt i många sammanhang där någon form av lämplighetsbedömning för olika aktiviteter och tjänster är aktuellt, en stämpel som "alkoholberoende" tillsammans med den felaktiga föreställningen att det är ett kroniskt tillstånd skulle vara direkt förödande för människors liv och möjligheter och måste bekämpas och utrotas med alla medel där dessa vanföreställningar fått fäste.
Suey
@Bubbelmorsan Men dina 71 dagar är ju toppen, det vet du att de är, Morsan. Heja dej. Jag tänker mig att nerförsbacken är sågtandad, om man nu tänker sej nykterhetsresan som en ologisk nerförsbacke.
Man blir klokare av resan, och den medvetenheten driver på nedåt, men det kan tänkas att man får något strul emellanåt, ett gupp. Det viktigste är att det går utför (sic) hele tia, att man har sitt mindset. Bara dumt att börja räkna från noll igen efter ett isolert hack. Det räcker väl om munkarna går med tagelskjortan på å spökar sej.
Varför jag snavade? Nog som du, av vad jag förstår av dej, att jag har känt mig litt upp och ner. Det är vintermörkret. Och en seg förkylning för mej. Ett gupp. Nu ser vi framåt.
Jasså, så du läser 'Tänka klart' nu, tänkte just föreslå att vi skulle läsa den tillsammans, så att säga. Men då lovar jag att läsa den innan januaris utgång, åsså rapporterar vi till varann och till @Andrahalvlek därefter. Det låter som easy peasy eller hur, och du har ju ren börjat. Å jag är rätt enveten då jag satt mej någe i sinn.
Stå på dej och ha kult med dina kompisar. Detta med att själv dricka eller ej är en no-issue för andra. Många tar det som sidoinfo. Det är bara vi som tror att de bryr sej på det sättet. Alla har nock med sej själva.
Heja dig för beställning av alkofritt. Du kommer att ha gôrkult. Jag lovar också inför nyåre.
Stor kram
vår2022
@Suey Du skrev i ett inlägg i en annan tråd till mig ”självmedkänsla, vilket är skuldens motsats."
”Detta var väldigt klokt och snällt sagt, vår2022. Det ska jag försöka tänka på själv, skuld orsakad av alkohol eller va det nu kunne vara har nog plågat mig i alla vuxna dar.”
Självmedkänsla är något jag under dessa över 4 år på forumet skrivit mycket om. Du skriver även att du inte mår så bra som du trodde du skulle göra som nykter. Jag tänker att denna resa vi är på är en resa som sker parallellt på många olika livsplan som måste synkas ihop. Jag kalla det för min värderade riktning. En slags riktning/inre kompass som leder mig mot de värden som jag tycker är viktiga i mitt liv. De värdena har jag jobbat med för att finna och de finns framförallt inom mig själv. Så en inre resa där jag söker kontakt med mig själv och mina behov/värden. Man skulle kunna säga att de många gånger yttrar sig i en slags magkänsla om vad som känns bra och rätt eller mindre bra och fel.
Men det viktigaste resan har handlat om hur jag ser på mig själv om vem jag är och hur jag tänker om mig själv. Så mycket som bara fått ”följa med” från andras uppfattningar om mig som jag gjort till mina egna uppfattningar om mig själv. Dessa har jag rannsakat och det är mycket som inte riktigt stämmer. På min resa har jag kalibrerat om min inre kompass om vem jag är, vad jag uppskattar och tycker om, vad jag vill fylla mitt liv med och vad jag behöver göra, ta för steg att gå mot mina värden, min värderade riktning. Det handlar om självmedkänsla.
Det handlar om att hantera obehag, inte om att stå ut i det. Det kan öka obehaget att stå ut i det och försöka att inte tänka på det. Att man lyssnar in och känner av kroppens behov. Obehag kommer för att det finns känslor och upplevelser som vi lärt in och som inte är okej att vara i kontakt med, dessa blockeras ofta omedvetet. När vi är i kontakt med känslor som tidigare blockerats, luckrar det upp ångest och obehag. Att sedan agera hjälpsamt, vara självsnäll och känna självmedkänsla gör att vi mår bättre och inte blir så självkritiska
Modern hjärnforskning visar att vi genom att träna upp vår självmedkänsla, self-compassion, stärker vår psykiska hälsa, får djupare insikter om oss själva och helt enkelt mår bättre på alla plan. När man visar sig själv omtanke aktiveras hormoner som får dig att må bra, något som kan hjälpa till att minska stress, ångest och oro. Självmedkänsla innebär att man medvetet söker kontakt med sig själv, uppskattar sig själv och tar ansvar för sitt välbefinnande.
Om du vill, berätta mer om det som inte känns bra. Att sätta ord på och beskriva det som skaver är hjälpsamt och lättar på trycket.
Ha det gott! Kram❤️
Andrahalvlek
@Suey Jag lovar att peppa och stötta dig! Kan jag så kan du. Jag har bara två enkla regler: Aldrig ta första glaset. Aldrig glömma hur illa det var.
Kram 🐘
PS. Min andra husgud heter Craig Beck. Han har många inlägg på YouTube och flera ljudböcker. På engelska, men lättbegriplig sådan. En bonuseffekt av nykterheten blev att min hörförståelse på engelska har blivit mycket bättre. Annie Grace pratar dock väldigt snabbt och fladdrar hit och dit, henne är det svårare att hänga med.
Suey
@Vitvargen Jo jo Vitvargen, du har alldeles rätt. Jag förstår att du vet att Transportstyrelsen har trampat fullständigt i mossan senaste åren. Och det var egenteligen detta jag hintade mot i mitt inlägg. Fast det blev gömt. Tänkte inte på att det kunde vara kontroversiellt här på AH.
Du skriver "lämplighet för olika typer av licenser" och du menar nog specifikt "körkort" för oss var och en. Gud vilken soppa, med rena justitiemord. Om nån vet så vet jag, jag utan att ha fått nån form av dom mot vare sig mej eller mitt körkort, så icke heller nån av de mina. Fråga inte.
De har nu gjort nån sorts bättring, även om jag inte litar på dom alls. Flashback har tagit mycket bättre ståndpunkt där, eller, ja, användarna har, medan intresset här på AH har vart ganska svalt, ser jag av den hemläxa jag gjort med genomläsningar av vårt forumet.
Suey
@vår2022 Tack vänliga vår2022 för att du tog dej tid att berätta allt detta för mej. Jag vet från din historia, att du har lagt ner mycken tid på att förstå saker och ting om dej själv och om oss människor. Säkert i egen med- och motgång.
Jag lovar minnas uttrycket självmedkänsla, och ta det med mig framöver. Du är erfaren här på forumet, det vet jag, och jag tackar för erbjudandet att få återkomma framöver, i din tråd och som jag hoppas i min.
Självmedkänsla, self-compassion, skulle man kunne säga att detta kan betyda att bland annat leva i nuet? Att inte oroa sej för framtiden, och heller inte älta vad man gjorde fel förr om tiden?
Stor kram
Suey
@Andrahalvlek Tack för vänligheten Andrahalvlek, och jag lovar kolla båda. Det är toppen att lyssna till engelska böcker. Man övar språket samtidigt. Ännu mer än att läsa det, tror jag. Åtminstone om man har kommit en bit. Det är skandinaver och holländare som gjort sej globalt bäst på engelska av de icke-engelskfödda av det skälet. Alltså att vi är på, tar in osv.
YouT är också bra, om man vet vad man vill, och har källkritik.
Kram, ha nu sköna mellandagar
vår2022
@Suey Jag tänker att självmedkänsla handlar mycket om att inte älta alla fel man gjort och döma sig själv så hårt. Uppenbara fel man gjort som att vara dum mot någon kan man istället be om ursäkt för. Men många fel är fel som man gör mot sig själv, som att tycka man är värdelös och suger. Att man också ska lära sig att förlåta sig själv för att komma vidare, att leva i nuet som du skriver. Att ha mer positivt tänk om sig själv, att man kommer att klara av saker, att man kommer att kunna hantera motgångar. Att det alltid löser sig på något sätt om man ha tilltro till sig själv, att inte oroa sig i onödan för framtiden som du skriver.
Ja, jag har verkligen lärt mig mycket om mig själv av mina med- och motgångar. När jag hanterat en motgång på ett bra sätt, lagrar jag den i min minnesbank och använder den i nästa motgång. Ofta utvecklas den allt mer och gör mig allt bättre på att hantera motgångar. Likadant med mina medgångar😁.
Du är alltid välkommen att skriva på min sida! Kram❤️
Suey
@vår2022 Tack vännen, hela ditt första stycke i din text, speciellt det, är precist för mig. Jag har mycket kvar att lära. Tack för jag har mött er här.
Kram
Bubbelmorsan
@Suey,tack ska du ha.
Önskar dig ett fint nyår och firande.
Kram på dig!
Tråd: Det hände igen av majken1987
Bubbelmorsan
Hurra @majken1987! Jädrar vad du är bra! Hur känns det? Är du piggare?
Heja dig, så glad för din skull🩷🌸
Tråd: Nu jäklar är det dags av Bubbelmorsan
Suey
@Bubbelmorsan Glömde säga: gud vilken härlig avatar, heter det så, du har Morsan. Man blir gla. I'm forever blowing bubbles, tra la la, en favoritmelodi. Synd bara att den nu redan är tatt, annars hade jag snott den direkt :)
Jovars, jag har varit vit i uppåt hundra dar innan jag slant i advent, fast ändå inte så rysligt. Det viktigste för mej är att det går åt rätt håll, och det gör det eftersom det inte finns nån annan väg.
Mina döttrar bor liksom du i den Kungliga Huvudstaden, och de dricker knappt starkt alls.
Kanske att min väg har hjälpt dem, men nog inte direkt eftersom de alltid har varit mycket klokare än mej. Små messerschitts minsann. Och jag har ju inte direkt supe bort deras barndom, det har jag inte. De hjälper mej, det gör de nog det.
Tänk om du Bubbelmorsan ville titta in till mig ibland och ge en systerlig kick. Jag har just startat min alldeles egen tråd under Förändra sitt drickande/ Slutsupit? Minst en text i veckan tills vidare har jag tänkt, plus svar på ev kommentarer. Jag vill vara så ärlig jag bare kan, fast ändå tryggt anonym. En balansgång så klart med integritet för andra å allt.
Så får vi se hur det går. Jag beundrar redan Andrahalvlek så mycket och nu hoppas jag få dej som kompis.
Tråd: Nu ska jag ta makten över mitt liv av Silvertärnan
Silvertärnan
@vår2022 ja träning är något jag vill tillbaka till. Jag har tidigare i livet både styrketränat och joggat regelbundet men under pandemin tappade jag den biten och har inte riktigt hittat tillbaka, så det är dags. Husrenovering är något jag också skulle behöva dra igång. Funderar på kurs i fönsterrenovering, bor i ett gammalt hus som skulle behöva lite omsorg. Något att kolla upp. Ja, det finns mycket att upptäcka och utforska. Och så fint med inspiration från er alla. Ha det bäst där ute🩷.
Tråd: Jag vill inte leva med en alkoholist längre av esterest
esterest
@myssockan ja det är nog ungefär samma lika här. Intensivt med alla familjerelaterade grejer. Jag som kan hans alkoholvanor utan och innan ser att han verkligen försöker hålla tillbaka trots möjligheterna nu under julen.
Tror inte han funderar på behandling utifrån förra veckans prat. Det vilar nog mest en kan-själv-attityd över hans person. Vet inte hur stark drivkraften är till förändring mer än att han uttryckte att han har tröttnat på bära hem alla ölflak.
esterest
@Kameleont jag mår ok❤️ tror jag drabbades av en känslomässig baksmälla efteråt som hållit i sig några dagar. Kanske låter lite knäppt?
Kameleont
@esterest
Inte alls knäppt! ❤️
Tänk allt vi bär o allt vi driver o smörjer. Dessa kugghjul i familjens maskineri som ska snurra smidigt. Särskilt nu runt jul med allas förväntningar o krav.
Hur lyckas vi eg?
Så oerhört tröttsamt.
Känner mig i en svacka just nu. Det går så tungt, slowmotion i varje rörelse.
esterest
@Kameleont Det blir som något slags mentalt bokslut så här runt jul och nyår. Det är tröttande! Vart var vi (med alkoholen) för ett år sedan? Var kommer vi vara någonstans om ett år från nu?
Tråd: Julen närmar sig av zalkin
zalkin
Andra julen har passerat nu. Belägen på en pytteliten ö lite norr om Kohlanta i Thailand. Först 3 dgr i Bangkok var en magisk röra och upplevelse med extra allt av allt. Weed säljs i varje gathörn legalt och beroendehjärnan fick återigen ta ett strikt beslut om att "you dont go there!" Testade några ggr typ när jag var 19 år, värdelöstt! Hur som helst, är i bra form, äter fsntastiskt god mat, hyr moppe, åker tuk tuk och det finns levande korall precis vid vår strand. Idag steg jag på en sjöborre när jag snorklade med resultatet 14 taggar i foten. Husmors knepet är tydligen vinäger, lime och att slå med ngt hårt på taggarna, ingen värk längre. Omöjliga att få ut men består tydligen av Kalcium,= ofarligt såvida det inte blir infekton. Åkte till hospitalet först, dom skrattade och vägrade hjälpa mig, tur att frugan är sjuksköterska i botten, blev varmt fotbad med tvål
Just nu är livet gott. Lite småsugen på öl på planet hit och första kvällen. Men på en helt ofarlig nivå, och det har släppt helt, inte i närheten om hur det var första semesterresan. Så jävla lycklig vsrje morgon jag vaknar, går ner och badar, äter omelett, dricker magiskt gott kaffe, somnar i solstoeen, eller snarare en hängmatta jag lagt beslag på mellan två palmer. Nog om mig och skryt! Hoppas ni övriga har det riktigt bra? Gott nytt år🧨💥❤️
Bubbelmorsan
Gott nytt år @zalkin!
Så underbart du har det. Och grattis till andra nyktra julen🌟
Andrahalvlek
@zalkin Det låter alldeles underbart 😍 Minus sjöborre. Har du inhandlat badskor nu?
Fascinerande att sambandet med situationer finns kvar länge, som med flygresor tex. Jag har upplevt det några gånger vid riktigt starka känslor, trots att det gått många år. ”Åh, ett glas vin nu vore toppen”. Jag blir full i skratt. ”Vad fan kom du ifrån?”
Om jag istället hade reagerat med ”äsch, ett glas kan kvitta” hade det bara varit en tidsfråga innan jag var på ruta ett igen. Värst vore nästan att första glaset gick bra, att det kändes ”normalt”. Då hade förhandlandet i min skalle börjat. Och förhandlandet är jag nog allra mest glad över att slippa i mitt liv.
Trots att det snart gått snart sex år behöver jag då och då ta ett aktivt beslut. Aldrig ta första glaset. Aldrig glömma hur illa det var.
Gottnyttårkram 🐘
Tråd: My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C av Carisie
Carisie
@Bubbelmorsan Hejsan! Ja jag är ju också 50+ snart 54 så jag är lite förvånad. Men nu är jag ändå drabbad - min plan var att vänta in subventionen men jag tänker att du kan prata med din VC och be om ett råd.
Nu fick jag ju hjälp fort tack vare nätdoktor men det är fortfarande ett jävla obehag! Hade gärna sluppit!
Tack för omtanke 🩵
Flarran
Hejsan @Carisie! Tänkte på dig alldeles nyss och sände goda tankar, eller väl lite mer än så och har en stark misstanke om att den där bältrosen nog ger med sig rätt så snart. Minns själv när jag var omkring 38 år eller nåt sånt där för en tjugo år sen och fick vattkoppor. Då hade jag feber i fem dar och till sist var jag så enormt febrig att väggarna nästan syntes röra på sig.
Då tog jag taxi direkt in till en infektionsmottagning och de tittade lite förvånat på mig när jag bara klev in där och drog upp min tröja och visade alla utslag på magen. Då fick jag höra att man borde ha kommit tidigare. Så fick ingen vaccin, men ett recept på nåt jag inte minns va' det var, eller om jag hämtade ut, då priset var högt och pengen behövdes till flaskor och burkar.
Var nog nån slags penicillin. Hade då lugnande medicin av svagaste sort hemma. Som jag vid nåt tillfälle hade fått utskrivet av nån privatläkare. Atarax tror jag det var. Värdelöst mot oro, men helt utmärkt mot kliande klåda som utslagen gav. Den medicinen var väl ursprungligen framtagen mot klåda fick jag av en slump höra nåt år senare.
Men medicinen hade även en svagt lugnande effekt, det var väl därför jag fick sånt utskrivet när jag var orolig för mina konstrande njurar och höga blodtryck då. Så sedan kunde jag fortsätta att slå mig själv i skallen med flaskor med diverse alkohol i vanlig ordning. Tänk hur knäpp man var alltså. Sen en månad senare efter de där utslagen så var jag helt återställd.
Ja, förutom nåt ärr kanske i pannan efter nån kliande blåsa som väl sprack liksom. Tänker nu att immunförsvaret inte var på topp som drinkare då, och att jag nog faktiskt smittades av sjukvården. Då en hostande, tydligt matt sköterska satt och klämde på mig en kvart, för att lyssna på hjärtat med ultraljud nån dag innan jag fick dessa vattkoppor. Hon hade nog en vattkoppsunge hemma tänkte jag sen.
Tänkte väl lite på att immunförsvaret blir rätt kass av överdosering av alkohol som stressar kroppen. Men inte ville jag bry sig om sådana världsliga saker på den tiden. Det var bara öl och vin och sånt där som jag hade fokus på då. Har idag käkat lite mögelost, penicillin i miniatyr. Himla gott alltså med ädelost. Så det behövdes nog av nån anledning.
Funderar nu på lite julgröt till lunch. Hade en rulle med sånt kvar efter Kalle Anka-dagen. Blev nog inspirerad av dig och dina ord om att du nu ska fira jul i efterskott. Var dag som alkoholfri är väl julafton liksom. Så fira på kompis. God mat, alkoholfri dryck, extra vitaminer och vila från stress, det behöver du. Känner du dig inte helt återställd innan måndagen som du väl oroade dig lite för. Kosta då på dig lite extra sjukskrivning är mitt förslag.
Ha det gott!
vår2022
@Carisie God morgon! Hoppas du fick ett fint julfirande och massor av julklappar från tomten🎅.
Skönt att brännmaneten inte spridit sig och hoppas brännandet ger sig. Hörde av en kollega att även hon haft bältros fast hon inte ens fyllt 40 år, så skiten kan ta vem som helst oavsett ålder.
Här är typ hallen klar och jag tog bort tejpen på golvlisterna och dörrkarmarna när jag gick upp. Alltså det blir så snyggt och fräscht! Som ett nytt rum. Vi ska köpa och sätta upp nya taklister, de gamla var så fula, sen helt klart!
Det värsta av hela jobbet i hallen, var att få bort gammalt klister från dubbelhäftande tejp, från en mygg gardin som ändå inte hängde kvar, endast tejpen! Den har suttit där i många år och som jag slitit med, fön, t-sprit, skrapa…sen tog jag svinto och gnuggade! Tänkte ge upp så många gånger, men jävulen flög i mig och jag tänkte jag ger mig aldrig!😂. Det var tur för jag träffade en gubbe på min löpning igår morse som sade ”du ger dig aldrig va” han syftade på att jag alltid är ute och springer och jag svarade ”nä, aldrig!”. Så det tänkte jag på och fick användning av i helevetsgnuggandet😂.
Idag nedplockning av saker och julsaker i vardagsrummet. Flytta över till ena sidan i rummet och börja grund och målarjobbet där. Då får hundarna mindre yta att röra sig på ett tag. De brukar ju ha det så lyxigt, skönt och avkopplande i sofforna😂. Nu får de nöja sig med sina bäddar i kök och hall, kan öppna dörren till ett gästrum med säng också.
Men först, dricka klart kaffet, en löprunda med hundarna och sen sparka igång denna dag!
Njut av en ledig dag och ha de skönt! Såg ”for ner till bror” mycket bra men tung. Kram❤️
Tråd: Promillebikt av Flarran
Flarran
Tänk så gott man kan må ibland när man tänker efter positivt. Det var en tanke som nyktert slog mig när jag drog upp mina persienner här i köket för en stund sedan. Har ingenting som ligger på och stressar mig som måste göras. Har inget jag måste jaga efter som när jag drack alkohol för att fungera skapligt som jag trodde jag gjorde. Det är inte så dumt att vara alkoholfri singel.
När jag skriver dessa ord så blir jag nästan själv lite förvånad. Jag som bara ofta brukar vara en dysterkvist som gnyr och gnäller om allt och ingenting. Tror jag börjat landa i ett lite nytt och bättre tankesätt. Kollade för skojs skull tillbaka lite i min knepiga dagbok i nätform och såg att jag ett tag hade tankar på kanske relation med någon för att kanske må bättre. Men ett bra mående fungerar ju inte så, prylar av det slaget kommer ju inte utifrån.
Har läst runt lite på en del familjesidor på nätet och fått inblick i hur knepigt många har det på så många plan. Då blev jag plötsligt mycket tacksam för att jag är singel och skrev in följande till en sån där händig svarsmotor:
Som singel är man fri att gå och komma när man vill, så är det inte i tvåsamhet, än värre för de som skaffat ungar att förhålla sig till och sköta om och oroa sig för, många fotbojor mentalt och praktiskt, varför vill inte alla vara glada singlar...
Svarsmotorn:
Många föredrar singellivet för friheten, medan andra längtar efter partnerskap och familj, ofta drivna av sociala normer, personliga önskningar om närhet/trygghet, eller en längtan efter att bilda familj, men frihet vs. åtaganden är en ständig balansgång; singlar upplever mindre praktiska "fotbojor" men kan sakna stöd, medan tvåsamhet med barn ger gemenskap men binder en mer.
Varför vissa väljer singellivet (och varför det är värdefullt):
Total frihet: Som singel bestämmer du över din tid, energi och ekonomi helt själv. Du kan resa, byta jobb eller flytta utan att behöva förhandla med någon, en frihet som beskrivs som värdefull.
Mindre ansvar: Att inte ha barn eller en partner innebär färre praktiska och mentala åtaganden, mindre oro och färre kompromisser.
Fokus på sig själv: Singellivet ger utrymme att utvecklas personligt, fokusera på karriär, hobbyer och vänskapsrelationer.
Varför andra inte vill vara "glada singlar" (och väljer tvåsamhet/familj):
Sociala normer: Det finns fortfarande en stark bild av att "normen" är att vara i en relation och skaffa barn, vilket kan skapa press att passa in.
Längtan efter närhet och tillhörighet: Många människor har ett grundläggande behov av djup emotionell koppling, intimitet och en partner att dela livet med.
Trygghet och stöd: En partner kan erbjuda en trygg hamn, emotionellt stöd och en gemensam front mot livets utmaningar.
Familjebildning: För många är drömmen om barn central, vilket ofta kräver en partner och innebär ett stort engagemang och ansvar (men också stor glädje).
Balansen mellan frihet och gemenskap:
Det finns inget "rätt" eller "fel". Singellivet erbjuder oslagbar frihet, men också ensamhet. Tvåsamhet och familjeliv erbjuder gemenskap, men kräver uppoffringar. Många strävar efter en balans – en relation där man kan behålla en del av sin frihet, eller ett singelliv med starka sociala nätverk för att motverka ensamhet. Din känsla av "fotbojor" är den andra personens trygghet och engagemang – det är den fundamentala skillnaden.
Svarsmotorn i AI-läget:
Det finns flera psykologiska, biologiska och sociala anledningar till att många väljer tvåsamhet och familjeliv framför den totala frihet som singellivet innebär, trots de "fotbojor" du beskriver:
Behovet av anknytning: Människan är ett flockdjur. För många väger den emotionella tryggheten, närheten och känslan av att vara "hemma" hos en annan person tyngre än rätten att gå och komma som man vill.
Delat ansvar: Samtidigt som barn och partner innebär skyldigheter, innebär det också att man inte är ensam i världen. Att dela livets bördor, ekonomi och praktiska utmaningar kan upplevas som en avlastning snarare än enbart en begränsning.
Meningsskapande: Många upplever att personlig frihet i längden kan kännas tom. Att investera tid och omsorg i barn eller en livskamrat ger ofta en djup känsla av mening och syfte som är svår att uppnå på egen hand.
Biologiska drivkrafter: Driften att föra sina gener vidare och bilda familj är djupt rotad i vår biologi och påverkar våra val mer än vi ibland vill erkänna.
Samtidigt har din observation stöd i samtiden; allt fler väljer faktiskt att leva som singlar eller i särboförhållanden just för att bevara sin autonomi. Det finns inget objektivt "rätt" sätt att leva, utan handlar om vad man värderar högst: total frihet eller djup samhörighet.
-
Så har man nykter och alkoholfritt fått lite mer insikt om tillvarons olika aspekter. Hade jag haft en hund, så hade jag nu varit tvungen att gå ut och rasta den varelsen förmodligen. Tänk ett sånt slit och släp jag som trött dystymiker slipper hålla på med. Behöver inte klippa klor och borsta päls och sånt där praktiskt. Har tänkt så förut ibland, och nog är jag då ofta rätt så tacksam för sånt jag inte har. Men folk är ju olika och det är väl tur kanske.
Har gjort nåt jag inte gjort på många år utan att ha varit tvungen till det. Som när jag alltid var tvungen att gå ut efter flaskor och burkar med alkohol. Har faktiskt klätt på mig och funderar nu allvarligt på att inte fundera så himla mycket, utan att bara göra vad som nu faller mig in i stunden alltså. Känslan säger promenad konstigt nog, så sätter väl på mig skorna, tar väl mina soppåsar och går utanför dörren med dessa då.
Kanske bara för att fira att stormen Johannes nu tycks ha dragit vidare och att det inte blåser så förskräckligt idag som det gjorde igår, då jag var så himla nervös över vindens hålligång utanför mitt fönster. Ska därför ta en promenad och fira att det känns lugnt och fint idag.
Tänker i skrivande stund på min gamla mormor som sade att man inte har roligare än vad man gör sig. Det är ju snart nyår och matbutiken i kvarteret har ju bra pris på alkoholfri äppelcider och än mer kalasbra pris på ostbågar. Så nu vet jag då åt vilket håll jag ska gå för att göra nåt meningsfullt och roligt alltså. Söndagspromenad till matbutiken får det alltså bli.
Ha en fin dag allihopa!
Andrahalvlek
@Flarran Jag tror att en hund hade berikat ditt liv oerhört mycket. Största hälsoinvesteringen jag har gjort: sällskap, motion och kärlek ❤️ Visst är det lite jobb, ungefär som att ha omsorg om ett barn (nästan), men det är ett kärt bekymmer, vi mår bra av att hjälpa andra, även våra husdjur.
Vill tipsa om Hundstallet: där finns vuxna hundar av alla sorter som behöver ett nytt hem ❤️
Bra att du kom ut till affären: en daglig promenad till affären är precis vad du behöver. I dagsljus, så dina sömnhormoner får hjälp att korrigera din biologiska klocka.
Gottnyttårkram 🐘
Tråd: Vägen framåt av Tröttiz
Tröttiz
Hej, och God fortsättning! ✨️
Eller vad säger man denna dag? ... 😏
Ha en bra dag iaf. 🌺😊
Min jul var lugn och trevlig, inte alltid varit det. Behövs inte mer förklaring på den. Ingen oro över hur den kommer att se ut. 🙏 Behövs inte mer förklaring för den heller ...
Vill bara säga att det finns vägar att gå som gör att man mår bra igen.
Vad ska du göra för - Dig - idag? 💜
Kram,
sköt om dig!
Tråd: Min värderade riktning av vår2022
Geggan
@vår2022 lycka till med projektet! Ganska rogivande när väl igång. Och sen resultatet! Hundarna!😂
vår2022
@Geggan Tack! Ja, det blir som ett jobb att gå till varje dag, men ett jobb som man gör för sig själv och sitt välmående😁. Nu är typ hallen klar, ska måla på lister och dörrfoder en sväng till på några ställen. Det blev så snyggt och fräscht! När det tar emot med tråkjobb, tänker jag snart är det klart, snart är det klart!😂 Nu vidare till vardagsrummet, ett större projekt, men lusten finns kvar och en dag i taget. Huset är tömt på folk också efter alla juldagar.
Det blir en större utmaning med hundarna också, när sofforna inte är tillgängliga att dra sig i, och hittills har de bara nästan fått färg på sig, hann stoppa framfarten😂. Ska lägga deras bäddar i kök och hall.
Ha det gott och god fortsättning!❤️
Tråd: Andra halvlek har inletts av Andrahalvlek
Andrahalvlek
Bra sak 9: Att alltid äta grönsaker innan måltid, för att ”gegga igen handfatet” lite. Den mat man äter tar då längre tid på sig genom tarmarna, så man håller sig mätt längre. Och det funkar. Jag håller mig lätt mätt och nöjd 4 timmar jämfört med kanske 2 timmar tidigare. Jag äter frukost, lunch, middag och tre mellanmål vid ungefär samma tider på vardagar. Ofta hoppar jag över lunchen på lediga dagar, om jag tagit sovmorgon eller skall äta lite tidigare middag. Det får inte gå längre än 4 timmar mellan målen.
Innan frukost äter jag brysselkål. En halv påse fryst brysselkål mikrar jag i en matlåda och sen räcker det till 3-4 frukostar. Jag älskar brysselkål. Innan lunch äter jag tex ett äpple i bitar, eller grönsaker. Ett tag åt jag tomater, paprika och gurka som jag skar upp och la i en egen burk till jobbet tex. Senaste tiden har jag helt snöat in på morötter, så det tuggar jag i mig innan jag börjar äta lunch och middag. Sjukt billigt dessutom, 25 kr för 2 kilo: och det är ungefär den mängd jag äter på en vecka.
Jag snöar ofta in på saker, just nu är det morötter. Det är lätt att köpa på sig för hela veckan, och det är ingen risk att de hinner bli dåliga. Som mellanmål äter jag frukt, kvarg med bär och overnightoats. Om det är tidspress en näve nötter. När jag tex ska köra bil äter jag ofta frukt som mellanmål. I bilen på väg från skogsrundan till affären tex, då slipper jag handla hungrig vilket alltid är en risksituation. Samma sak i bilen på väg hem från jobbet tex. Äpple brukar jag dela och lägga i en burk tillsammans med en skalad clementin, bara att öppna locket och käka.
Godfortsättningkram 🐘
Tråd: Första dagen av Charlie70
Varafrisk
@Charlie70 Vad gott att du skriver ❣️
Jag minns att du blev nykter 2019, kommer så väl ihåg ditt inlägg, och sedan träffades vi i verkliga livet på träffen som Alkoholhjälpen anordnade. Det var februari 2020 precis innan pandemin bröt ut.
Vad härligt det låter med att du slapp vara projektledaren på julafton. Fantastiskt! Jag sa till min man att jag verkligen inte om jag vill ha traditionell julmat nästa år. Har minskat på inköp av julmat avsevärt för att slippa rester men ändå finns det rester kvar.
Du kämpar verkligen på och jag förstår att du blir sjukskriven. Jag/vi har ju vår dotter som har sina diagnoser. Min största oro är när hon blir manisk och om hon drar iväg eller blir utsatt för ngt. Jag har blivit traumatiserad av detta.
Hur gammal är din dotter nu igen?
Allt gott t dig🙏🏻Och jag önskar dig ett Gott slut på året och ett Gott Nytt 2026💫
Kram❤️