Tråd: 9 glas enligt socialstyrlesen av Johanna111e3
Johanna111e3
Kan inte tänka mig att utesluta alkohol, därför kämpade jag för att få ner förbrukningen till 9 glas. Visst det gick under en tid när livet var uthärdrligt. Sedan inträffade flera saker som jag abolut inte stod ut med och därför ökade jag intaget till …ja till för mycket. Vill inte ta till alkohol för att få livet uthärdligt men vad skall man då göra?
Thompa_68
@Johanna111e3 Ett bra tips när man upplever problem/utmaning med sin relation till alkohol är att göra en alkoholpaus på åtminstone 14 dagar. Då får kroppen och själen lite välbehövlig återhämtning och man kan fatta beslut om framtiden i mer lugn och ro. Det förefaller som du vill kunna dricka kontrollerat. För det krävs strategier, metoder, disciplin och att man inte kommit förbi den punkt där hjärnan utvecklat nervbanor som gör det omöjligt.
Det låter också som att du har saker i livet som skaver och tär. Jag förstår att alkoholen lockar för att döva och dämpa, men det är bara ett dåligt plåster på öppna sår. Långsiktigt gör alkoholen allt värre, om inte direkt så indirekt genom att ta bort din energi att jobba med dina utmaningar. En alkoholpaus öppnar möjligheterna att ärligt ta sig an jobbiga saker i livet, men ofta behövs också stöd för att orka med det, åtminstone till en början.
Carisie
@Johanna111e3 Jag hade samma känsla som dig och så många andra om att absolut inte utesluta alkohol helt. Här står (läs ligger) jag nu snart 2 år senare och har inte en tanke på att släppa in alkoholen i mitt liv igen. Håller med @Thompa_68 - unna dig en nykter period på tre månader och detoxa hjärnan lite grann. Kanske du kommer på nya tankar? 🩵
Tråd: Vet att han snart får orosanmälan av diris
diris
Du ser, medberoendet kring vem ja får prata med och inte…inte tänkt på det förens jag nu ser det i skrift…imorgon kommer jag prata med sambons mamma och berätta att orosanmälan kommer nästa vecka. Bonusdottern berättade det idag..bonus dottern önskade att den inte kom den veckan som vi har barnen hos oss..
Känns skönt, samtidigt kluvet, då jag går runt och vet vad som kommer hända medans min sambo inte vet nåt..han dricker endast 3,5 or (vad jag vet) just nu.på ett bra, ett steg framåt…men att inte kunna vara utan alkohol EN enda dag, då förstår jag nu att det finns ett problem…
RedRidingHood
Förstår dig precis. Vi är också just nu på utredning hos socialtjänsten. Jag fick reda på att min syster anmält då hon skrev till mig och min äldsta son. Vi valde att inte berätta för min man, men det gjorde att han blev super besviken och bitter på mig. Har tyckte att jag gjort helt fel. Han påstod att det var jätteviktigt att prata ihop sig innan socialtjänsten ringer så att man säger så lite som möjligt och att det inte får framkomma något som inte redan framkommit i anmälan. Att man måste ge samma bild. Han blev jätte besviken på mig. Men det var för att han inte hade chansen att manipulera mig till att säga det han ville. Nu har jag haft ett möte själv med socialtjänsten, min man ett möte och de kommer snart prata med vår gemensamma son. Sedan fick jag hjälp av en annan avdelning. I vårt fall ser inte socialtjänsten någon direkt oro för sonen, det är jag som inte mår bra i relationen. Det första som hände var att socialtjänsten ringer till alla inblandade. Sedan tog det ca 1 vecka innan beslut om att fortsätta utredning eller inte kommer via kivra. Sedan fick vi vänta ytterligare 2-3 veckor innan våra möten. Men det vara bli olika typer av utredningar beroende på.. kan vara skönt att ringa och fråga dem hur det kommer gå till i just ert fall.
Tråd: Andra gången gillt av Guldlock
Guldlock
Tack för allt stöd. Jag gjorde tyvärr en vurpa i går. Om det var för att det var dag 3 eller för allt som just nu pågår i livet vet jag inte. Det enda jag vet att jag kände var att jag ville få sova. En ordentlig natts sömn. Som tur var blev det inte mycket men det blev och det räcker. Jag kanske kan dra en lärdom i att jag är extra känslig när det svajar stort som nu med bortgång av min förälder vilken skedde i onsdags. Fast onsdagkvällen klarade jag. Då var jag inte ensam som i går. Så kanske är jag kapabel att klara även tunga situationer bara jag just nu inte är ensam. Att ha sällskap fungerar som en yttre säkerhet mot att fylla glaset. Det var tokigt att det fanns kvar hemma. Hade inte hunnit gå till nedkastet med resterande. Till bolaget hade jag inte gått i går det vet jag med säkerhet och det är skönt. Har tagit ledigt nu ett par dagar så i dag får målen bli: duscha, gå på ett tidigare bokat möte för en tjänst jag sökt, plantera om några blommor och sedan se om jag kan hitta en bild på min förälder. Jo så klart ska det sista vinet bort också, det är prio 1. Jag vet inte om det är för höga mål utifrån status. Jag måste våga prova. Åter tack för allt stöd det värmer mycket!
vår2022
@Guldlock Beklagar sorgen❤️. Det bästa du kan göra är precis som du planerar. Fokusera på andra saker och kasta sista vinet. Ett steg i taget, det ena benet framför det andra. Inte fly dina känslor i alkohol, det kommer inte att läka dig. Låta dina äkta känslor komma och vara i äkta kontakt med dem kommer att ta dig framåt. Låta sorgen få ta plats och ha sin process❤️.
Du vågar och du kommer att klara det❤️. Sköt om dig❤️
Tråd: Alkoholism som gått i arv av ingenspeciellalls
ingenspeciellalls
Tack för alla svar, berättelser och tankar, blir både överväldigad och rörd av att läsa.
Det har varit några smärtsamt plågsamma dagar sedan dess att jag skrev här första gången, alltså i måndags, då insikten och medvetenheten nådde mig på något mer allvarligt sätt. Då hade jag druckit varje dag i fem dagar. En av dagarna halsade jag några öl under en timme då partnern var iväg (jag som skickade iväg partnern). Sedan vart det några öl o vinare själv under söndagen och måndagen, där emellan drack vi ihop (min partner har inga beroendetendenser/provlem).
Sedan natten mellan måndag och tisdag har jag inte druckit alls, däremot har tankarna på alkohol upptagit STORT utrymme. Skammen och ångesten har varit värst. Nu i helgen har jag sedan länge tillbaka en grej inplanerad där jag vet att jag kommer dricka, vilket oroar mig. Är inte särskilt sugen, då jag oroar mig just för ”stoppet”. Samtidigt vill jag inte heller avstå denna gången, det hade känts jobbigt att göra det. Vet inte om det är rimligt men så är det i alla fall.
Tror ni att det är möjligt att lära om hjärnan så att man kan hantera ”stoppet” och dricka lite lagom? Jag har ADHD och autism, det kan också vara relevant att nämna eventuellt, antar att fler är som jag då a är en ”bra” självmedicinering för dessa
Nu tog tanke o skriv-kraften slut
På återseende
Bubbelmorsan
@ingenspeciellalls, vad fint att du besöker oss och berättar hur du har det🩷.
Dricka lagom går inte att ”lära sig” om man utvecklat alkoholism. Det är den tråkiga och hårda sanningen.
Man brukar i AA-världen lista tre saker som utmärker ett alkoholberoende.
1. Fysisk allergi. Man kan inte sluta när man börjat. Man vill ha mer, ett begär.
2. Psykisk besatthet. Man tänker på A konstant. När, var, hur. Starkare än alla andra tankar.
3. Andlig brist. Man funkar dåligt utan A. Irriterad, arg, rastlös etc.
Alkoholen är listig, den vill lura dig tillbaka i sitt grepp. Du är på gång nu och vill förändra ditt drickande. Det är superbra🩷. Det är svårt som attans och det kan ta lite tid. Det kommer alltid finnas en fest, en helg, en dålig dag som gör att man skjuter upp att sluta.
Försök vara nykter en vecka till att börja med. Du kommer få friskare tankar och hjärna och efter det kan du välja hur du vill göra.
Stor kram Och kraft till dig🌸
TeTanten
Att utforska sina tankar och handlingar ärligt är väldigt hjälpsamt för att komma vidare.
Tex kan du fundera på varför du känner att du måste/tänker dricka på denna planerade grej. En vanlig ide är ju att det känns som man ger upp nått fantastiskt, att allt blir förstört annars eller att en tillställning inte är nått värt utan alkoholen.
Då kan man dra det vidare till varför det känns så? Och varför? Och var går gränsen för att det inte skulle vara så? Sjukdom (man kan inte alltid dricka tex inför en operation, undersökning eller pga en medicin). Transport (skulle man skippa tillställningen om man var tvungen att vara nykter pga bilkörning?) Grupptryck, skulle man offra alkoholen om alla andra var nyktra eller en vän bad dig vara nykter ihop?
Poängen är, hur viktigt är det egentligen. Och VILL man dricka eller VILL man bara inte ta tag i allt besvärligt som kommer upp om man låter bli.
Nu står det inte och hänger på ett tillfälle, men det är ett bra exempel att utforska. För det kommer vara många tillfällen att dricka framöver. Och det är rätt nice känsla att vakna och känna att man inte drack igår….
Och det är irriterande att känna att det är så viktigt att få sin alkohol att man styrs av det. Att man inte är en sån där person som bara kan dricka ibland eller låta bli utan att blinka.
Oavsett vad du beslutar så fortsätt kolla in här och skriv av dig. Det är alltid skönt att ventilera med andra som förstår.
Tråd: Det svarta hålet av somber
Jenny
Hej somber. Fint att du hittat till forumet, välkommen! Hur är det med dig? Vill du berätta lite mer om din situation?
Tråd: Häller i mig när jag dricker av Smultronpaj
Jempa123
@Smultronpaj heja dig ❤️💪🏽 det kommer toppen!! Och 13 dagar!! Det e verkligen inte fy skam ❤️
Bubbelmorsan
@Smultronpaj. Grattis till 14 dagar💥! Stort lycka till idag, du är så bra🩷.
Kram🌸
vår2022
@Smultronpaj Det kommer att gå bra! Stort grattis till 14 dagar!🥳. Superbra jobbat!💪❤️
Tråd: Here we go again... av lejla77
lejla77
Tack snälla @Jempa123 🥰🙏
Ja man är nog så illa tvungen i processen att omprogrammera hjärnan, och känslor -både positiva känslor och negativa, för båda triggar ju tydligen iaf hos mig .
Är jag glad eller något roligt har hänt då kan man fira med a.
Något negativt- då använde jag a som en vuxennapp.
Det har varit några dagar med dippar nu som man har varit tvungen att ta sig igenom, en del av hela omställningen gissar jag eller klimakteriet ( det kan också bråka med ens psyke . .
Men har inte haft några mer sug efter a - tack och lov!!
Har ju fått en ny "vän" i Tonic water 🤣
Så det går några flaskor..Välvärt det.
Nu har jag dock hamnat i ett dilemma, där jag har hittat ett recept där vin ska ingå( så klart!??)
Men jag känner mig inte redo att gå in på bolaget än..
Så får nog spana in vad matbutikerna har att erbjuda istället..
Dessa fällor...suck.
Jempa123
@lejla77 om det är mat du ska laga går det utmärkt med matlagningsvin från en livsmedelsbutik ☺️
Tråd: Vilken hjälp har ni fått från socialtjänsten? av RedRidingHood
RedRidingHood
Jag blir så rörd i vilket fint stöd det finns här. Ni är så fina! Jobbigt att höra vilket medberoende ett barn kan få. I onsdags gjorde jag det jobbigaste, som gett mig ångest i veckor. Jag berättade för min man att jag vill lämna på familjerådgivningen. Det var tufft att säga det, och det kändes inte lättare efteråt. Han pendlar mellan att jag borde åka hem till mina föräldrar och att jag ska ut från huset så fort som möjligt. Så plötsligt byter han strategi på kvällen och vill att vi ska fortsätta. Han erkände för första gången att han gjort fel som valt att dricka alkohol med främlingar han träffat samma dag istället för att äta middag med familjen på vår semestervecka i somras. Han erkände att han gjort fel som inte följde med mig och barnen dagen före vår sons födelsedag från puben och ut för att promenera längs ån på något som firas här varje år samma tid. Vi gick på det innan vi åkte in till BB och blev föräldrar och har det som tradition. När sonen fyllde år på morgonen låg min man i sängen och sov/bakis. Han kunde inte låsa upp dörren när han kommit hem på natten. Det är så dags att vakna upp nu, efter att jag försökt att göra slut 10-15 gånger sedan sommaren 2024. Han lovar och säger en massa fina saker, bättrar sig på vissa men tycker alltid att det är hos mig anledningen ligger. Jag borde stå ut med någon liten dålig sida för han har så många bra säger han. Jag är 40+ och alla vill göra slut i den åldern, det är bara en kris. Det är bara jag som har stressigt på jobbet, jag vill ju alltid göra slut då! Han vill inte att vår son nu både ska behöva prata med socialtjänsten och vara med om en separation. Han pratade nästan omkull mig redan första kvällen. Men nu ser jag det klart igen, så sjukt svårt att inte låta sig påverkas av en manipulativ människa. Imorgon ska jag träffa socialtjänstens avdelning för våld i nära relation. På söndag flyttar har en vecka till en stuga utanför stan. Kommer behöva åka hem för att ta sonen till skolan varje morgon. Känner att jag behöver komma bort, jag vet inte när han vänder kappan nästa gång. Den här gången är inte bara ytterligare ett försök att ta mig ur. Jag ska lyckas men det är det svåraste jag någonsin gjort. Tack för att ni finns.
RedRidingHood
@Rike jag hoppas verkligen det blir precis så som det blev för dig. Barnen är så kloka❤️. I somras åkte min man och son på semester 3 veckor själva. Under dem veckorna när jag och min äldsta son var själva började jag spela mycket mer musik, jag började sjunga när jag strök tvätt och kände mig så himla lycklig och lättad. Till och med grannarna uppmärksammade att jag sjöng 🙈 ( vilket de nog aldrig hört från vårt hus tidigare). Längtar så tills jag får känna den lättheten igen av att inte tyngas ner av en destruktiv person som jag behöver rätta mig efter.
has
@RedRidingHood väl kämpat och så bra att du får hjälp!
Det är verkligen svårt att hålla fast vid sin egen verklighet när någon annan försökt förvränga den under flera år. Och fortsätter göra det med alla medel den kan.
Klokt att få lite fysisk distans.
Jag försökte tillämpa grey rock metoden så mycket jag bara kunde när jag var där du är, det gjorde att hans metoder skiftade allt snabbare eftersom han inte kunde kroka fast mig med något.
Håll fast vid den där bilden då du står och sjunger när du stryker, det är tufft just nu men det är dit du är på väg❤️
Rike
@RedRidingHood
Om du anar vad jag håller på dig, blev riktigt berörd av din beskrivning med sången. Var just det som min son poängterade (om än utan sång 😁) hu, gråter aldrig men nu fick jag tårar i ögonen.
Livsglädjen.
Ja manipulationen o projiceringen är tuff. Och ofta egoistiskt.
Kram!!!!!
Fortsätt uppdatera!
Tråd: Nytt år, nya möjligheter!? av Stinalotta
Stinalotta
Dag 24 utan alkohol. Känns som ett annat liv när jag satt där & drack varje kväll. Nu har mitt liv så mycket mer mening & jag känner mig betydligt nöjdare över mig själv. Då var varje dag en skam & otroligt tuff att ta sig igenom. Den känslan ska jag försöka hålla fast vid & påminna mig om när man blir alltför kaxig & tror att alkoholen gör en gott. Ville bara skicka lite positiva vibes till alla er som kämpar. Det kan bli bättre! 🙂
Thompa_68
@Stinalotta Härligt att läsa, visst blir livet betydligt mer meningsfullt utan alkoholens vidriga klor, samtidigt som det kan vara jobbigt att ta sig an utmaningar och sådant som skaver. Alkoholen dövade ju den smärtan, men det underliggande fanns ju kvar oavsett hur ofta och länge man var berusad. Även det ger livet mer mening, att kunna tackla en liten utmaning och få känna glädjen över att man faktiskt fixade det.
Andrahalvlek
@Stinalotta Gött! Njut av det nya livet ❤️ Jag har ett enkelt recept: Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Håller man de två punkterna nära hjärta och hjärna så kan man njuta fullt ut av det nyktra livet.
Kram 🐘
Carisie
@Stinalotta Bra jobbat!!! Jag minns dina tidigare ganska uppgivna inlägg - det blir bättre! Lita på processen ! 🩵
Tråd: Jag gjorde det igen av alkoholhjälp
Jempa123
@alkoholhjälp kul att ”höra av dig” och krya på er ❤️ såna tråkiga tider med mkt skit som går runt nu
Tråd: Det hände igen av majken1987
Jempa123
@majken1987 tycker kanske det var ett litet udda bemötande av dem men vad vet jag 🌟 tycker du är grym som gick dit ivf 💪🏽❤️
majken1987
@Jempa123 haha ja superkonstigt, jag verkade ”hamnat fel”. Men men jag vill ju ha hjälp med att fortsätta vara nykter så det är ju det viktiga. Den jag träffade hade kanske hand om än mer akuta fall och kanske hela mottagning också för den delen. Nåväl de hänvisade ju mig rätt iaf och jag är fortfarande nykter så det känns skönt :)
Jempa123
@majken1987 ja de kanske har ”akuta fall” men hade det varit jag i ett annat läge än just idag hade jag tagit det som typ kvitto på att jag kan fortsätta dricka 😅 men så starkt av dig att bara tacka för dig och få en annan tid.
Tänker mest att beroende är progressivt så kanske man inte är där idag men det går snabbt att vara där imorgon istället så vill man sluta förtjänar man att bli mött i det tycker jag ❤️
Men verkligen heja dig 💪🏽
Tråd: En nykter dag i veckan av november25
november25
Hej @esterest 😊 Ja, det gäller att kunna leva med ovissheten.. Och det är svårt.
Han har inte varit påverkad när vi pratat. Men första ölen märks heller inte på honom.
Jag vet inte än hur veckan gått, kanske får jag inte ens veta sanningen när jag frågar honom imorrn. Det känns jobbigt.
Tycker ändå det har gått bra, för jag har jobbat själv och haft fullt upp med det. Men nu känns det lite jobbigare inför morgondagen. Kanske blir jag besviken... Kanske kommer jag att hitta burkar igen fast han var så beslutsam att ta en nykter månad.
Jag läser Beyond addiction - How science and kindness make people change. Jag tycker mycket om den hittills. Den har perspektivet att anhöriga ska ta hand om sig själva i första hand för att orka. Men de rekommenderar inte att man avskärmar sig på samma sätt som böckerna om medberoende gör. Utan man är mer delaktig i att hjälpa den beroende, med sitt eget beteende (om medberoende har jag läst Djävulsdansen och Bli fri från medberoende, också bra)
När det gäller poddar så hjälper de mig genom ökad förståelse för hur beroende funkar och hur det varit för andra. Sober powered ger bra kunskap med stor bredd på teman. Sen tycker jag om The house podcast. Där finns intervjuer med berättelser om erfarenheter av beroende och medberoende. Båda dessa finns på Spotify.
Hoppas du kan hitta något som passar dig! 💞
Tråd: Nu SKA jag trappa ner - start 27 oktober av Hanna0425
Jempa123
@Hanna0425 tack detsamma ❤️ jag unnar mig oxå div alkoholfria drycker. Och instämmer, forumet gör så mycket!
Tråd: Måste ändra dryckesvanorna radikalt! av Vitvargen
Vitvargen
@Andrahalvlek, jag ska kolla in den där 1%-metoden litet närmare. Först tänkte jag att det är ungefär vad jag redan gör men det finns fler saker där, har slarvat med vissa av grunderna. Det där med att ordna den fysiska miljön så den uppmuntrar till vad man vill göra, jodå det finns ett helt träningsrum med allsköns maskiner men jag använder det alltför sällan (till skillnad mot frugan). Bättre på det här i jobbet, har en aktiv bra arbetsplats, diverse saker ställs fram och tas bort efter vad jag ska fokusera.
Punkten att skapa förutsättningar att se små framsteg mot målet, "gamification", detta tror jag är min nyckel. Små uppmuntrande "belöningar" när jag gör saker som för mig närmare dit jag vill, direkt feedback. Det stora slarvet ligger i bristande disciplin, att "bara göra" enligt förbestämt schema, låta det bli rutin. Då ändrar man så småningom sin identitet till "jag är en sån där person som ... ".
Ett exempel är ju delvis det vi gör här tillsammans på forumet: "idag dricker jag ingen alkohol". Genomför man detta x antal dagar så blir det identitetsförändrande, jag är bevisligen en som inte dricker alkohol längre - jag har blivit vad jag gör hela tiden (eller inte gör i detta fall).
Men vad jag ska göra härnäst är att sätta upp en vanig papperskalender på väggen, kalla den Träning, och kryssa i varje dag jag kört ett pass. Det var litet så vi gjorde i början när vi slutade dricka, kryssa i alkoholfria dagar och gladdes åt att de bara matade på mitt framför ögonen på oss! När träningsklockan kommer ska det sättas mål, aktiveras träningscoacher etc - krävs det någon liten slant i prenumerationsavgifter på tjänsterna så må det vara hänt tycker jag, AI-sömntillägget Zepp aura tyckte jag var värt några hundra om året i alla fall efter att provperioden tog slut.
James Clear: https://www.youtube.com/watch?v=U_nzqnXWvSo
Andrahalvlek
@Vitvargen Jag har just en klassisk väggkalender. På den skriver jag antal dagar per månad som jag varit sockerfri, och antal dagar som jag har sprungit. Nu i januari är jag på väg mot personligt rekord i antal på båda! I fucking januari. Obegripligt. Och bäst är att varje månad börjar jag om på noll. Sket sig en månad får jag en ny chans.
Kram 🐘
Vitvargen
@Andrahalvlek: mycket bra idé detta! Det måste vara något påtagligt man har mitt framför ögonen varje dag, bara digitala markeringar i min outlook-kalender duger inte. Bra jobbat verkligen med din träning och sockergrejen, tar med mig detta.
Sedan jobbar du med sömn och puls med, sådana där smartbands och liknande handlar ju också om att synliggöra vad som händer när man gör olika saker, testa effekt av att göra si eller så. Blir intressant att se vad jag väljer att presentera på min dashboard i nya klockan, det är ju samma princip: att påminnas hela tiden om det man vill jobba med, få direkt återkoppling mitt framför ögonen!
Tråd: Lagom roligt av fooliehutten
Vitvargen
@fooliehutten, du har gjort massvis redan som lägger en god grund för livet du vill ha. Även om min egen resa varit relativt smärtfri hittills så kan jag delvis känna igen mig i vad du skriver i mina egna platåer under de fem månader som gått hittills: nykterhet är ingen "silver bullet" för allt och mycket som gömts och bedövats bort kommer fram i all sin nakenhet.
Som @vår2022 skriver så kan en del behöva litet hjälp på traven för att dessa balanser i signalsubstansprocesserna ska återupprättas, tycker inte du ska tveka att kontakta vården om detta som så otroligt många upplever (även icke-alkoholrelaterat). Nästan en folksjukdom idag, om det beror på all vår konsumtion och närvaro i sociala medier eller annat vet man väl inte riktigt men bidrar kanske.
Jag skulle även vilja slå ett slag för att ta tag i sömnen på ett metodiskt och målmedvetet sätt, bokstavligen vrida klockan rätt med olika medel för att få sammanhang och kvalitet i sovandet. Även här finns professionell hjälp att få, kanske som del i vårdkontakten enligt ovan. Sömnen är extremt viktig som grundförutsättning för psykiskt mående och hur man fungerar. Som så mycket annat är sömnmönster individuella till viss del, vissa trivs bäst med en bifasisk dygnsrytm och är nästan standard i vissa kulturer, vissa vill sova allt i ett svep som jag.
Varmt lycka till!
fooliehutten
@Andrahalvlek, tack för att du delar med dig. Kanske värt att testa i alla fall? Alla decenniers självmedicinering har ju inte direkt lett framåt och det tar ju tid för återhämtningen att etableras. De fysiska framstegen av nykterheten märks tydligt och numer är tarmarnas och hudens välmående på plats. Den där ödsligheten i själen verkar dock ha en längre startsträcka hos mig. Första året var lite lättare än detta år, men det har hänt så mycket 2025 att det måste ha påverkat. Tredje åldern känns i sig inte så farlig, utan det är väl mer det här med att min flykt från mig själv inte längre har någon framtid. Knäppa tanke! Ja för jag vill ju vara där jag är och kämpa in mig i att leva och inte ägna energi åt överleva. Tack igen och kram 🤗
fooliehutten
@Vitvargen, tack för igenkänningen. Ja sömnen är som du nämner en viktig del i måendet. Min har varit halvpissig i 40 år; kanske inte så konstigt att jag är lite trött och sliten? Jag har inga sociala medier annat än AH, men det är lätt att till exempel fastna i trumpkritiska klipp på youtube och andra ställen. Tror jag måste bli mer bok- och musiktrogen när nattmaran väckt mig. Tack igen för peppen 🤗
fooliehutten
vår2022, Andrahalvlek och Vitvargen, ni gjorde den här dagen lättare och jag mår klart bättre nu. Det är mycket tack vare ert goda och vänliga stöd tidigare idag. Från hjärtat mitt tack till er. ♥️
fooliehutten
@fooliehutten, spånar om livet i undergångens ekorrhjul. Jag drömde att jag blivit nedsänkt i en annan livsform; starkt ljus och trådburar var den omgivande världens närmaste gränser, utanför detta inferno nådde perceptionen inte. Ändå var jag i detta ”här” medveten om det ”där”, där jag innan metamorfosen befunnit mig. Det ”där” som i dystymins mjuka (h)järngrepp hållit mig mentalt inlåst sen barnsben. Flykten från det ”häret” påbörjades när 15-åringen första gången smakade starkt; buren revs och det gråtrist bleka byttes till en sprakande explosion av färger. Världen kunde i ruset bli ett enda stort tivoli🎪. Drömmens förvandling av jaget var lika omtumlande, men klaustrofobisk och borde lett till mental kollaps, men trösten fanns här i den flykt som erbjöds i ett återupprepat elektriskt obehag följt av det återkommande behaget. IRL hade behaget kommit före obehaget, men i realiteten hade turordningen ingen betydelse på min tidsaxel. Jag fortsatte att trycka på spaken, förvandlade hjärnan till kalops och hade här- och därmed skrivit in mig i den undergrupp där meningen med livet var att gå under… tvärt vaknade jag och kastade en sömndrucken blick på forskningsrapporten jag somnat ifrån: ”I djurstudier har forskargruppen identifierat en undergrupp råttor som fortsätter trycka på en spak för att få alkohol – trots att varje tryck också ger en mild elstöt. De flesta slutar, men vissa fortsätter”. Ja, jag tänker då absolut undvika spakdjäveln idag! Även om jag just i detta nu har lite svårt att riktigt urskilja om jag är en man som just vaknat ur en dröm eller om jag är en labråtta som drömmer sig att vara en fooliehutt? 🐀🤔
vår2022
@fooliehutten Drömmar kan verkligen vara hemska och kännas så verkliga. Blandat med det man varit med om under dagen och som kan trigga egna undertryckta känslor och händelser. Drömmar är ju läkande och bearbetar känslor, kanske har du kommit i kontakt med en djup känsla där du satt fången i buren? Att du kände dig oförmögen att komma ut ur buren och bara fortsatte att dra i spaken? Kanske kan du i nästa dröm kan öppna buren och släppas fri? Du har verkligen tagit steg mot friheten genom att sluta dricka, även om det emellanåt kunde få dig att känna dig konstgjort fri, en liten stund, men som i det långa loppet drog åt tvångströjan ännu hårdare med dubbla lås på buren.
Lite tankar från mig😁. Ha en fin fredag!❤️
Vitvargen
@fooliehutten, jag förstår att den där forskningsrapporten kändes ända in i märgen. Din hjärna visualiserade innehållet i detalj för dig genom att sätta dig i råttans sits, du identifierade dig som en av de få råttor som fortsatte trycka fram alkohol trots obehaget av elstöten. Detta är viktigt: det var nedslående för dig att se detta och du kände dig rätt ensam på så vis som en av de få, särskilt mot bakgrunden av dina minnen från femtonårsåldern.
Experimentet du läste om är visserligen en smula belysande för fällan man hamnar i som alkoholberoende, forskarna har dock missat en extremt viktig detalj som du själv noterade: de negativa effekterna kommer med en relativt lång tidsförskjutning *efter* intaget, och utvecklas progressivt över mycket lång tid. Modellen är därför alltför förenklad för att man ska kunna komma någon vidare vart i alkoholforskningen, ingen av oss som är här har upplevt några omedelbart negativa effekter av "första glaset" snarare tvärt om. Du skriver målande om detta hur din värld fick färger, andra kan beskriva det som att det lossade tungans band, kunna bli mer social etc.
Med detta vill jag säga att du inte är en av de få utan en av oss många!
Ha en skön fredag, foliehutten och fortsätt skriv och utforska!
Vitvargen
OBS: jag borde skrivit att *jag tolkar din berättelse som* att du kände si och så, jag vet inte vad du faktiskt kände såklart.
I all välmening,
Vv
Tråd: När ångesten & besattheten leder dig till att välja återfall. av Molnet
Molnet
Med tiden har min rädsla för sug efter A minskat.Jag ser nu att ett sug inte är ett kommando.Nej.Det är ju bara en tanke.Och tankar försvinner om man inte ger näring till att tänka på den.Hur ska jag klara det?Hur ska jag kunna stå emot?Sug är ett minne från att vi gång på gång gett kropp & knopp A när vi känner att vi vill ha det.Och i mitt fall var det inte för att jag tyckte det var så gott eller att det var så roligt.Nej jag ville ha en Quick fix att varva ned på.Slippa känna obehagliga känslor som stress,oro,värk etc….När de uppstår nu.Frågar jag mig själv.Vad behöver jag just nu?Behöver jag äta & dricka något?Behöver jag vila?Behöver jag röra på mig?Är jag uttråkad & tycker att allt är grått & trist?Är jag arg/ledsen på någon/något?Behöver jag göra andningsövningar.Är kraven på mig själv för höga?Av mig själv / andra?Och svarar jag ja på en / flera av ovan får jag först distrahera mig lite med något.Äta& dricka & lägga upp en planering för de andra sakerna.Tror att det är ett betydligt vettigare & sundare sätt att lösa problemen på.Nej Quick fix med vin skippar jag idag med.Tjingeling sålänge!😇😊🙃 Veckans ledord:självsnäll
Andrahalvlek
@Molnet Spot on! Back the days var vi så vana vid att dränka alla känslor i alkohol. Det var lösningen på allt: och guldkant och firande i parti och minut.
I början hade jag svårt att tolka mina känslor. Förutom ilska som var lätt att tolka, den känslan betedde sig som en obstinat tonåring. Men jag lärde mig att hia mig, om möjligt sova på saken, tala klarspråk och stå upp för min åsikt.
Förra veckan blev jag arg av en jobbgrej. Kom då på att det var så länge sedan senast? Varför? Jo, för att jag har bytt arbetsuppgifter och påtagligt stressat ner på jobbet. Jag känner mig så sällan stressad på jobbet att det nästan känns ovant när det sker.
Och jobbgrejen jag blev arg över löste sig. Jag framförde vad jag tyckte och ville se på ett stillsamt sätt, och det föll i god jord hos mottagaren. Påtaglig förbättring nästan direkt.
Det är skönt att slippa oroa sig över att suget kommer övermanna en, för det gör det inte. Suget/tanken kan aldrig lyfta glaset till munnen. Vår vd i pannloben hinner reagera och agera. Vi vet det, för vi har upplevt det många gånger. Allt man övar på blir man bättre på.
Kram 🐘
Jempa123
@Molnet @Andrahalvlek det är så fint att läsa om er som är en bra bit längre fram i nykterheten. Så mycket fina lärdomar. Tack för att ni delar ❤️
Molnet
@Andrahalvlek .Ja ilska är en knepig känsla.Idag efter en väldigt stressig dag då jag varit tvungen att rätta in mig i ledet & fick en alldeles för hög arbetsbelastning på mig gick jag hem med kryp i kroppen.myrornas krig i hjärnan & hjärtklappning.Jo jag var trött & stressad men fram för allt kom jag underfund med att jag kände irritation & ilska.Även ilska på mig själv för att jag inte stod på mig & stod upp för mig själv för att jag redde upp ett kaos orsakat av någon annan.Imorgon kommer jag lugnt & fint framföra min åsikt samt förslag på alternativ lösning till berörd person.En god matbit,vila & en film &lite choklad lugnade mitt sinne ikväll.Nu Natti natti.Andningsminuten & lite stillsam sovmusik i luren
vår2022
@Molnet Ja visst är det härligt när massa saker liksom klarnar och trillar ned. Som att tankar bara är tankar och dit uppmärksamhet går sker tillväxt. Precis som du skriver, tillväxten i dessa tankar växer när man ger näring och uppmärksamhet till dem. Är det negativa tankar som tex hur ska jag stå ut, så får man negativa känslor. Om man istället riktar sitt fokus på positiva tankar som tex jag fixar det, det går över, så sker det tillväxt i dessa tankar och det ger positiva känslor. Självkänslan stärks liksom medkänslan till sig själv. Då går det så mycket lättare och med en positiv riktning framåt där allt är möjligt!
Ha det gott!❤️
Molnet
@vår2022 .Ja man får påminna sig själv om sitt mindset.A&O är att skrota offerkoftan som är alldeles för svettig, kliig att bära.Lösningsfokusering är ett bättre alternativ
Tråd: Nu är jag här igen av Jempa123
Jempa123
@TeTanten @vår2022 intressant och måste säga att jag känner mig mer utvilad nu än för en månad sen. Vill fortfarande inte gå upp när klockan ringer men vem vill det i kyla och mörker 😂😂
Jempa123
Dag 29. Förkylningen har övergått i bihåleinflammation men annars är det bra. Känner mig så mycket mer närvarande i nuet. Vill såklart bli frisk och kunna träna men det är liksom ok. Vilket är en ovan känsla?! Ingen oro, deppighet, stress eller rastlöshet. Bara nån slags stillhet. Idag har jag varit nykter 4 veckor. Det är i mina mått mätt läääänge. Känner mig stolt och nöjd.
En gammal kollega bjöd ut på aw om en månad. Jag har tackat ja. Hon vill bjuda mig på skumpa för jag fått nytt uppdrag under 2026. Jag kommer skriva till henne att jag inte dricker så är det inte mer med det. Känns nästan självklart? Och det känns fint ❤️
Så tacksam för alla här inne som stöttar och delar!! Tack 🙏🏽
Andrahalvlek
@Jempa123 Det låter som du mitt i sjukdomskaoset börjar ticka in stora fördelar! Jag brukade säga att nykterheten gjorde mig mer grundglad, grundnöjd. Inga känsloexplosioner, mer att ”golvet” liksom höjdes.
Det är ju så att nykterheten inte gör livet till en räkmacka: vi måste själva ta itu med alla surdegar. Och fylla våra liv med roligheter!
Kryakram 🐘
Jempa123
@Thompa_68 tack 🙏🏽 och verkligen detsamma!!
@Andrahalvlek ja men så är det nog?! Fint ju!! ❤️
vår2022
@Jempa123 Det som jag tagit med mig från en yogalärare är att bara fokusera och vara närvarande med det man håller på med just nu, tex diska, tvätta eller vad som helst. Eller som du nu, bara vara i det tillstånd som din kropp är i just nu och bara vara närvarande i det. Liksom släppa taget om annat tillstånd, för det kommer när sjukdomen verkat klart. Det ger stillhet och lugn i systemet. Jag har blivit allt bättre på det överlag men är superdålig på att vara sjuk, blir smått deprimerad för att jag inte kan träna, men det tar så himla mycket onödig energi av mig. Jag ska verkligen försöka bara vara i det nästa gång jag blir sjuk.
Låter som att du hittat din närvaro i nuet, härligt! Tycker också att du jobbar på så himla bra med din nykterhet och att du förhåller dig så positiv till det. Det ger kraft och leder dig framåt på ett bra sätt! Krya på dig!❤️
Jempa123
@vår2022 tack 🙏🏽 ja men visst är det så. Jag e en sån som aldrig har varit här och nu men övar otroligt mkt på det. Saktar ner tempot i vardagen och försöker. Svårt som f-n men övning ska väl ge färdighet. Låter så om jag lyssnar på din resa 🙂 men ja jag tycker oxå det e rätt tufft att inte få träna, mår ju bra av det.
Tråd: Hopplöst av Kameleont
Kevlarsjäl62
@Kameleont Det är så underligt att läsa dina ord. Det kunde lika gärna vara jag för 15-20 år sedan. Så mycket som jag känner igen i både beroendet och medberoendet. Inte minst den enorma tröttheten du känner. Kanske har den blivit kronisk i mitt fall, jag levde i den så väldigt länge. Jag är trött nu också, men kanske inte på samma sätt. Om en månad går jag i tidig pension och det kanske man kan se som en följd av alla år i den där mördande tröttheten. Jag orkar inte både jobb och att "leva". Finns ingen energi kvar till mig själv, barn, barnbarn och vänner. Jag sörjer dock inte över det, jag har ett långt innehållsrikt arbetsliv bakom mig. Nu vill jag bestämma över mitt liv själv så mycket det går (men mycket pengar blir det inte 😊)
Tycker inte att bitterheten får så mycket fäste och det har jag inte råd med heller. Vem vet hur länge jag får vara frisk, hur länge jag får finnas här. För två år sedan upptäcktes det på en hälsoundersökning att jag hade skyhöga kolesterolvärden! Jättesmal, tränar, aldrig rökt 🤔 En ärftlig sort, jag har troligtvis haft de här värdena väldigt länge. Det blev en riktig ögonöppnare, livet kan ta slut tidigare än man räknar med.
Jag tar dag för dag och tycker oftast att jag har det väldigt bra nu, med några ordentliga svackor ibland, det får jag ta. Många små ljuspunkter ändå och jag vårdar mina relationer numer och njuter av dem.
För två veckor sov jag över hos en barndomsvän som har ett jättemysigt hus ute på landet. När vi på morgonen satt vid frukostbordet och tittade på fåglarna vid fågelbordet, då kände jag ett varmt lyckorus. "Tänk att man kan få ha't så gött" (värmländskt uttryck myntat av Mia Skäringer 🙂)
Jag tänker som sagt på dig och jag tycker inte att du ska ta på dig ansvaret att peka på problemet. Han vet, men orkar/vågar inte erkänna det ens för sig själv.
Ta hand om dig så gott du kan så hörs vi igen, härinne. Många kramar ❤️