Tråd: Min sista tråd! av Kärringen
Kärringen
Min sista tråd!
Då kommer den, den sista det trodde jag aldrig jag skulle skriva någonsin. Jag lämnar er för jag har ett liv att leva och ett liv som har utvecklats till ett spännande och levande liv.
Brytningen kom med en man som fick mig att uppleva livet på helt nya villkor. Men för att inte hamna i gamla hjulspår så började jag bygga mitt eget, gick med i en hårdrocks kör, började en skrivarkurs, går biblioterapi och ska börja träna .
Successivt kom det ett självförtroende och en självkänsla jag inte ens trodde kunde finnas och det känns fantastiskt. Det känns som det är 2 liv, det som var som numera känns som det är 100 år sedan.
Jag kommer aldrig vilja ha ett traditionellt förhållande igen. Nu blir det på helt annan plan, 2 separata liv som ibland möts och mår bra idet.
Är så tacksam för detta forum och alla som orkat stöta och blöta, det blev sin lilla tid 9 år i ett förhållande som utplånade mig totalt. Så detta är min revansch.
Vill skriva detta för det finns hopp, man måste bara våga tro det och sen agera efter det man för dig själv känns rätt.
Tack alla ❤️
Tråd: Ska det vara så här? av Vårbarn
Vårbarn
Är sambo sedan 7 år ungefär. Jag skriver detta efter att han som vanligt börjat dricka öl vid 11 tiden på förmiddagen en söndag. Jag var först och handlade, sedan en promenad, och när jag kommer in är han ju onykter, något jag börjar vänja mig vid alla söndagar. (lördagar och vardagar också men söndag värst). Han fick ett nytt jobb i höstas efter att varit arbetslös en tid, sedan dess har det bara blivit värre upplever jag det som. I alla fall, så när jag kom tillbaka hem efter promenaden, då säger han: "Vi kanske kan ligga sen?" Varpå jag säger: "Ja om du nyktrar till" Då muttrar han: "Jaha det är lika bra att ta livet av sig, och jag är ju trött, du är ju ledig i flera månader". Vilket jag är, tre månader för att vara exakt. Men det har ju inget med saken att göra. Jag dricker inte hela tiden när jag jobbar. Men han verkade ju liksom skylla ifrån sig och lägga skulden på mig känns det som....I vilket fall som helst så la han sig och somnade, jag brast ut i gråt. I veckorna intalar jag mig att det inte är så farligt, men varje helg är en prövning. Jag är i grunden en positiv människa och rätt konflikträdd, men just idag var jag tvungen att säga ifrån. För det känns inte normalt detta, och ibland undrar jag hur jag kunnat hamna här. Det ska sägas att han inte är våldsam eller så, det är "bara" att jag tycker det är jobbigt när han är onykter och inte sig själv liksom. Jag dricker ytterst sällan själv.
Kevlarsjäl62
@Vårbarn Det finns inget "bara" i din situation. Det är så lätt att börja tänka så, jag har levt i en liknande situation i många år. Det bryter ner en och gör en osäker och förvirrad och det handlar egentligen om våld, man gör våld på sig själv. Jag levde ett liv som gjorde mig frustrerad, ledsen och maktlös. Det ska inte vara så. Det är helt fel och du ska lita helt på din känsla. Fortsätt skriva, här finns otroliga människor! Modiga, medkännande, peppade som delar med sig av sina upplevelser. Du är själv en av dem 🧡
november25
@Vårbarn Du ska absolut inte behöva ha det såhär som du beskriver! 🙏
Har du funderat på att söka samtalsstöd för anhöriga?
Jag har precis börjat på det och tycker det är väldigt hjälpsamt 😊
Tråd: Insikten om psykisk misshandel av Sommarsol_2023
Sommarsol_2023
Jag har tidigare skrivit några enstaka trådar och inlägg här om min situation.
Missbrukande (numera ex) man, två barn och en separation som har varit allt annat än enkel.
Vi delar fortfarande tak ett par månader till, men i början av juni går flytten och då är vi äntligen fysiskt separerade.
Gud vad jag har kämpat för att komma hit. Jag har verkligen fått ta en sak i taget för att något överhuvudtaget ska gå igenom. Små steg framåt hela tiden.
Mitt i allt detta har jag också sakta börjat inse något som varit väldigt smärtsamt att se: att jag under lång tid har utsatts för psykisk misshandel – och till viss del fortfarande gör det.
Det har skett så gradvis och under så lång tid att jag inte såg det komma. Allt blev normaliserat. Jag anpassade mig mer och mer utan att riktigt förstå vad som hände.
När jag nu börjar sätta ord på saker ser jag hur många beteenden som blivit ”vardag”.
Till exempel en så enkel sak som middagarna hemma.
När det är 5–10 minuter kvar tills maten är klar brukar jag säga till alla att maten är klar om några minuter. När den är klar ropar jag in alla så vi kan duka fram tillsammans. Barnen kommer alltid. Men ex-mannen har satt i system att börja göra något annat just då.
Vi andra sitter ner och väntar. När vi sitter där börjar han först lägga upp mat, och sedan börjar han ”ordna” saker han tycker saknas – någon sås, något tillbehör som plötsligt ska fixas.
Om vi börjar äta medan han gör detta blir han arg för att vi inte väntar.
Så det slutar med att jag och barnen sitter med tallrikarna framför oss och väntar tills han behagar sätta sig.
En annan sak som hänt är kring pengar. Vid försäljningen av vårt tidigare hus tog han hela handpenningen från vårt gemensamma konto utan att säga något till mig eller stämma av först. Jag fick reda på det i efterhand.
Det har också flera gånger försvunnit pengar från vårt hussparkonto – ofta runt 10 000 kronor åt gången. Det är pengar som ska gå till husreparationer eller oförutsedda kostnader. När jag frågar vad pengarna gått till får jag bara svaret:
“Husgrejer.”
Jag har också märkt hur lite utrymme jag haft att tycka eller känna något själv.
Om jag inte håller med honom blir han ofta irriterad och säger:
“Varför måste du alltid säga emot?”
I början protesterade jag och sa att jag har rätt till en egen åsikt och att vi inte behöver tycka lika. Men efter ett tag slutade jag protestera. Och efter ytterligare ett tag slutade jag säga vad jag tyckte överhuvudtaget.
Det var helt enkelt lättare så. Då blev han inte arg och stämningen höll sig lugnare.
Samma sak gäller känslor.
Om jag försöker berätta att något han sagt eller gjort gjorde mig ledsen får jag höra att jag är överkänslig. Att jag läser in saker som inte finns. Att jag har uppfattat situationen fel.
Det vill säga: mina känslor får egentligen inte finnas, särskilt inte om de är negativa.
Separationen i sig har också försvårats. Han ville länge inte skriva under skilsmässoansökan, så till slut fick jag ansöka själv.
Bodelningen förhalas också genom att han
– inte vill prata om den
- gömmer saker som han anser är hans eller som han vill ha (frågar jag om dem så vet han inget ljuger och blir arg)
– och trots överenskommelse om att ta det via jurister inte skickar kontaktuppgifter till sin jurist och förhalar på alla möjliga sätt
Allt detta låter kanske tydligt när jag skriver ner det. Men när man lever i det blir det suddigt. Man vänjer sig. Man anpassar sig. Man börjar tvivla på sin egen upplevelse.
Just nu försöker jag bara hålla fokus på nästa steg: att vi flyttar isär i juni.
Det känns både skrämmande och som en enorm lättnad.
Jag skriver här mest för att få sätta ord på det jag har börjat förstå – och kanske också för att höra om någon annan känner igen sig i den här typen av långsam normalisering av psykisk kontroll.
Tack till alla som delar här. Det betyder mer än ni kanske anar.
Kevlarsjäl62
@Sommarsol_2023 Jag är så imponerad av din styrka! Att du drivit igenom denna separation trots att han gjort det riktigt besvärligt är helt makalöst. Psykisk misshandel har du med all tydlighet varit utsatt för och jag får många tankar själv när jag läser din beskrivning. Du är fantastisk och jag önskar att du fick komma därifrån snabbare än snabbt. Men så mycket som du klarat redan, så kommer du klara resten. Tänker på dig, så skriv gärna här igen 🧡
has
@Sommarsol_2023 jag känner igen nästan allt du skriver. Och jag förstod det inte heller förrän i separationen och eftervåldet.
Det är brutalt att först förstå att man lever med en alkoholist. Sedan inse att man blivit utsatt för våld.
Hos oss höll det sig också ”lugnt” om jag inte hade någon egen vilja. När jag började stå på mig blev allt värre och värre, och jag blev problemet: överkänslig, måste alltid ha min vilja fram, svartsjuk, kontrollerande osv osv.
Först efteråt har jag förstått att allt det här har projicerats på mig och egentligen gäller honom.
Jag har fått fantastiskt stöd från kvinnojouren, rekommenderar varmt en kontakt där om du har möjlighet❤️
Sommarsol_2023
Tack för allt stöd och tankar.
På något vis känns det lättare när jag får bekräftat att det inte är mig det är ”fel” på. Vilket jag konstigt nog länge trodde.
Tråd: Lämnad av nästan alla pga alkoholen av Tissmi
Tissmi
Varit helt alkoholfri i 3.5 år. Dock är sorgen av att bli lämnad nästan helt själv så stor och stark. De enda som finns kvar i mitt liv är mamma och mina två yngsta barn (unga vuxna).
Att jag varje dag väljer bort alkoholen är nu ganska enkelt. Det är egentligen inget jag tänker på längre. Vill verkligen inte ha det och saknar det inte alls. Däremot är jag så fruktansvärt ensam och ledsen. När botten blev nådd för 3.5 år sedan lämnade min särbo sen drygt 8 år mig. Han bara drog och hörde inte av sig. Efter 6 månader kom han och hämtade lite grejer och efter det hördes vi lite sporadiskt men mina känslor var borta då jag blev så besviken att han bara drog. Förstår ju verkligen att han var besviken på mig med men då vi alltid pratat om att bli gamla ihop och att vi var varandras själsfrände trodde jag att han skulle finnas vid min sida. Mina två äldsta barn ville inte prata med mig och så har det varit. Jag skriver till dom minst en gång i månaden och får korta svar. Ibland inte alls. Då jag inte haft några direkta vänner innan så är det tomt på den fronten också.
Känslan av att klarat av detta helt själv är ju en bra känsla men jag känner mig tom. Jag försöker göra saker jag gillar men att alltid behöva göra det ensam är inte så roligt. Att alltid vara själv på t.ex. helger och högtider är numera så trist. Dock är jag glad att jag valt bort alkoholen.
Tråd: Mörker till ljus av Ledlampa
Andrahalvlek
@Ledlampa Jag instämmer till fullo. Just därför har jag också haft svårt att ta till mig AA:s budskap. Jag tror på min inneboende kraft, det är jag som gör jobbet. Sen har nykterheten hjälpt mig att låta min fulla potential göra jobbet.
Dock hamnade jag efter tre nyktra år i en svår depression, något jag genomgått flera gånger genom livet. Jag hade slutat med SSRI-medicin, men fick börja igen. Min pappa led av depressioner i hela sitt liv, och var gravt alkoholiserad. Dog av sitt missbruk. Sannolikt har jag ärvt hans sårbarheter för psykisk ohälsa och beroende.
Så nu tänker jag ta medicinen livet ut, för att orka ta itu med alla delar i mitt liv. Jobbet har fixat till sig, just nu är det mycket fokus på kost och träning. Det handlar inte om hur länge jag vill leva, det handlar om HUR jag vill leva.
Kram 🐘
Andrahalvlek
PS. Jag tror dock på ödet, att det finns en mening med det mesta som händer. Jag tror bannemej också på skyddsänglar, det har jag fått ”bevis” på några gånger. Så helt utan tro är jag inte.
vår2022
@Ledlampa Låter bra att ta en dag i taget. Att se det som en process med medgång och motgång, men alltid ändå ett steg framåt.
Jag tänker också att kraften som krävs kommer inifrån och är från mig själv. Kraften består av en djupare kontakt med mig själv och där jag tydligare ser mig själv. Vem jag är, vilka känslor jag har, hur jag tänker om mig själv, vad jag har för behov, vad gör gör som är bra och mindre bra, vad det är som får mig att känna och tänka som jag gör, var ursprunget finns, enkelt uttryck självkännedom och självmedkänsla. Jag tycker inte att det är egocentriskt/narcissistiskt utan mer att jag vill ta ansvar för mitt liv, hantera det på ett bra sätt mot mig själv och andra.
Jag har även en andlig sida som en slags kraft som leder mig. Det handlar för mig om att utforska mig själv, hitta mitt inre lugn och gå i riktning mot mina värderingar. Att finna meningsfullhet, tillhörighet och ett sammanhang för mitt liv. Känna medveten närvaro och tacksamhet. Vara tillgänglig, känna närhet, vara sann och autentisk mot mig själv och med andra. Viktiga element i min andlighet är träning, stillhet och naturen.
Den inre kraften och den andliga kraften hör ihop och skapar balans. Det gör min tillvaro mer spännande och det gör mig nyfiken att utforska livet och öppna mina sinnen för fler perspektiv.
Ha en fin söndag!🌞
Tråd: Jag vill inte längre… av Hoppfulla
Kevlarsjäl62
@Hoppfulla Var inte rädd 🧡 Hur det än slutar för er, så tror jag inte att en separation gör saken värre, jag tror tvärtom. Det skulle kunna bli ett uppvaknande, det blev det för min man. Tyvärr hade det nog gått för långt och han klarade det inte ändå, men det finns ju flera som lyckats efter att verkligheten knackat på
Kevlarsjäl62
@Hoppfulla Vi separerade utan att skiljas, den möjligheten finns ju och min trettioåriga erfarenhet säjer mig att jag var en "möjliggörare". Jag känner mig så säker på att det aldrig är en nackdel att ta avstånd, för din skull, men även för bäraren av beroendet
Tråd: Andra gången gillt av Guldlock
Guldlock
@Suey det handlar om annat som kommer upp. Det händer mycket i mitt liv nu som gör ont. ☀️ 🌺
Guldlock
@vår2022 ja du har nog rätt. Jag har lyckats döva så länge. Har gett katastrofala konsekvenser som jag just nu delar med. Förvirringen är stor. Det hjälper att vara nykter och veta att jag inte skapar mer förvirring genom att lägga dimmolnet på med mer 🍷
Att jag kunnat ta 1 stund i taget och 1 dag i taget i nu 37 nyktra dagar vad gäller alkon gör att jag mitt i krisen vet att jag kan ta även den en stund i taget. En ynnest mitt i allt som gör ont. I dag skiner solen utanför fönstret ☀️ 🌺 . Önslarnsig en fin söndag :)
Guldlock
@Bubbelmorsan hur har du det? Tänkt på dig mellan varven och hoppas du har det bra. Som du förstått inte orkat skriva så mkt. Tar en stund i taget. Gråter en hel del. Har lyckats plantera om ett par växter, alltid något. Hur går det med dina frön?
Guldlock
@Dragonfly ja det är så svårt det där med prestation tycker jag. Har insett att jag gjort så mycket för andras skull. Eller vad jag trott andra vill. Blivit en total soppa av allt. Jag hoppas du har det fint och njutit av helgen? 🌺
Guldlock
@Andrahalvlek det där med skuld, skam och slå knut på sig själv. Ja precis så. Och med 🍷 hjälp har det blivit en himla röra där jag skällt ut dem som jag älskar allra mest rejält. Jag får se om det går att reparera. Kanske kanske inte men jag hoppas det. Det är egentligen inte så jag är. I grunden. Det var jag och jag äger det jag gjort. Jag vill tillbaka till den jag var innan och jag vill tro att utan 🍷 hur ont allt jag nu står i gör så ökar möjligheten att allt på sikt kommer att ordna sig. 🌺
Guldlock
Försökt att läsa ikapp lite här innan det är dags att kliva upp. Klockan är nästan 10.30 och dagen är i full gång utanför fönstret. ☀️ skiner. Dag 37.
Pendlar mellan att livet är nattsvart och djupaste sorg och så ibland små glimtars tysthet och vila. Dom glimtarna är sköna.
Sorgen är så intensiv och konstant att det täcker över alla tankar på 🍷 så jag vet inte om det nyktra arbetet är lagt på hyllan? Vill ändå tro att alla dagar utan 🍷 oavsett om jag arbetar med just det aktivt ändå läggs på +kontot på nykterhetens väg.
I går ingen ☀️ ute. Den skiner i dag.
Har ständigt en smärtande sorgeklump i magen. Jag måste bara våga låta den vara där. Försöka gå ut i ☀️ få in rörelse. Sover dåligt trots läkemedel. Fick få tabletter och vågar inte be om fler. Så rörelse hjälper nog även där. Nu ☕️
Önskar alla fin dag 🌺
Dragonfly
@Guldlock Att göra saker för andra är fint men ibland blir det inte bra. Nu är jag bättre på att vänta innan jag lägger mig i, och frågar alltid innan. För mig var det också en blandning av kontrollbehov och duktig-flicka syndromet. Är mycket mer avslappnad nu på den punkten. Och när någon gör något för mig blie jag väldigt glad och är inte sen att säga det.
Skönt med sol i dag. Det kan göra livet lite lättare. 🌺 Heja dig.
vår2022
@Guldlock Tänker att det är bra att du våga låta sorgen vara där. Sorg är smärtsamt men även en läkande process. Det är kroppens och själens sätt att bearbeta en förlust och anpassa sig till en ny verklighet. En ny tillvaro och där alkohol inte lägger sig i processen och förvränger den. För att läka känslomässigt behöver man känna och bearbeta den smärta som förlusten orsakar, snarare än att undvika den.
Hoppas du fått en fin dag i solen, rörelse är typ bra medicin mot allt och att du får en bra natt!❤️
Tråd: Here we go again... av lejla77
lejla77
Hej! @Jempa123 ❤️
Bara bra här, haft lite mycket på min tallrik- fullt upp medvetslös! 😁
Men fortfarande i nyktert tillstånd och så hoppas jag att det förblir! 🙏
Hur går det för dig?
Jempa123
@lejla77 så kan det vara ❤️ jag har haft det väldigt intensivt på jobbet så kan relatera. Men försöker prioritera träning, sömn och vila. Mig själv 🌟. Och jag är fortsatt nykter och för det mesta väldigt nöjd med det 🙏🏽
Tråd: Efter styrkan kommer rädslan av Sommarsol_2023
Sommarsol_2023
@Rike tack för att du frågar hur det går!
Jag har inte varit här inne på evigheter. Det betyder inte att det går så bra för det. Snarare att det har varit överväldigande mycket att ta in och försöka genomföra.
Tråd: Denna gång är det på riktigt! av Thompa_68
Gåbert
@Thompa_68
Är med dig i tankarna och hoppas att du kan ta hand om dig på ditt kloka sätt. Ser fram emot att få läsa här så småningom. kram
Tråd: En nykter dag i veckan av november25
esterest
@november25 hur har du det? Har inte vart inloggad så mkt, loggar i Less-appen istället som stöd. Såg att ditt anhörig-stöd blev inställt, fått ny tid?
november25
@esterest Hej! Vad roligt att höra från dig igen! 😊
Jo det är ganska bra. Sambon fortsätter med försök på längre alkoholfria perioder. Jag träffar bara honom när han inte dricker nu, och det känns som det var ett bra beslut. Han är tredje dagen på en ny medicin mot sug nu, och den behandlingen kan vara lika effektiv som samtalsterapi har jag läst. Så det finns hopp igen😊
Ett framsteg för mig: igår trodde jag att han börjat dricka igen, (men det visade sig att han bara blivit dålig av medicinen.) Och jag tog det helt lugnt! Bara kände att det var en del av processen och att han får sköta den.
Jag har inte fått ny tid än men hoppas att hon är tillbaka igen imorrn så jag kan få en.
Vad är Less-appen? 😊
Tråd: Nu jäklar är det dags av Bubbelmorsan
Bubbelmorsan
@Suburra, hej👋! Bra jobbat till dig!
Blir lite nyfiken om det är ok. Det låter som om du är lite besviken på att du inte känner glädje över din nykterhet?
Jag bestämde mig tidigt över att jag skulle belöna mig själv med små presenter i resan, först varje vecka, sedan månader och senast 100 dagar. Nu 150 dagar. För det är en bedrift att bryta ett beteende och klara av det när alkohol är en sådan stor del i umgänge, fester och andra sammanhang.
Sedan har jag sett så många vinster i fysiskt och psykiskt mående vilket gör mig glad. Jag är på en resa och mår bättre och bättre.
Jag tänker att det nog finns massor av vinster för dig också?
Jag tycker du gjort ett fantastiskt arbete. Varför inte precis som jag ge dig själv något fint på 150-dagars dagen?🩷🎉🎁
Andrahalvlek
@Bubbelmorsan Visst är det märkligt att vi tänker att vi ska dricka för att ”ställa upp”? What!? I vilket annat sammanhang skulle man göra så? Jag kan dock ibland känna ”pressen” om någon bjuder på hembakat, jag försöker ju låta bli socker. Äta av artighet!? Och samma sak med dryck.
Om ni är kompisar på riktigt borde hon vara jätteglad för din skull, att du lyckas vara alkoholfri. Å andra sidan är de som protesterar mest mot ens nykterhet ofta de som också borde fundera allvarligt över sitt drickande. Ett snack på tu man hand mellan er skulle nog lätta på trycket. Min erfarenhet är att de som vill en väl rätt snabbt omfamnar ens beslut, är glad för vår skull.
Kram 🐘
vår2022
@Bubbelmorsan Du känns så trygg och stabil i din nykterhet och i dig själv. Roligt att du hade en toppenkväll med dans och mingel. Fint att du hade förberett dig och anade vad din vän skulle säga och önska. Nu vet hon nog bättre förhoppningsvis till nästa gång.
Hoppas du haft en skön söndag!❤️
Jempa123
@Bubbelmorsan låter riktig fint! Jag drar mig ännu för fester o sånt. Men hoppas det ska kännas bättre framöver. Jag gillar ju inte onyktra människor, har insett att jag tolererat det bra för att jag själv varit onykter 🤣
Relaterar till att göra det där första valet och sen blir det odramatiskt. Känns fint 😇 har även tagit efter dig med att ge mig själv lite belöningar då och då. Bra grej!!
Bubbelmorsan
@Jempa123, hahaha! Ja fulla människor suger, förutom en själv då😂.
Jag har valt bort större fester hela vägen men nu var det dags. Tror det är klokt att vänta om det känns risky. Så har jag iallafall känt. Trots att jag är relativt länge i min nykterhet så har hjärnan dividerat med mig en del innan den här festen.
Bra att du ger dig själv belöningar. Viktigt tycker jag att berömma sig själv.
Ha en fin dag🩷
Tråd: Aaaahhhh... av Surkärring
Jempa123
@Surkärring grattis till dina 162 dagar 💪🏽💪🏽💪🏽 tycker också jag börjar tycka mer och mer om mig själv.
Visste inte alls det med maten…men lagar oftast med matlagsningsvin om jag ska ha i nåt. Men intressant!
Tråd: I dag börjar mitt nya liv! av Gåbert
Gåbert
En fin, vit vecka avrundad med ett par glas på fredag o lördag. Helt enligt plan. Känns stabilt, men jag är beredd på att det kommer svåra dagar.
Jag tror inte på "alkoholdjävulen", utan på att det är mina dåliga vanor att självmedicinera, som kan poppa upp om något händer som gör mig deppig. För min del handlar det då om att komma ihåg att tänka: "Var inte destruktiv, var rädd om dig själv. Du kommer att känna dig stolt när du vaknar i morgon!"
Tråd: Jag vill inte leva med en alkoholist längre av esterest
esterest
Tre veckor sedan min förra anteckning.
Det har gått ganska bra. Vardag går bäst kanske. Rutiner fungerar. Gå-ut-grejer och resor är lite mer krävande inslag.
Så flög topplocket en andra gång igår.
Precis som förra gången var det lite oförberett i stunden. Mitt i frukosten på ett café. Men kanske säger det något om mitt egentliga tålamod. Han kom hem onykter kvällen innan, rättfärdigade sina glas, hade inte ätit, uppträdde klumpigt och sa inte snälla saker.
Att topplocket flög dagen efter var för att han ville boka in oss på en weekend med vänner. Som om kvällen innan inte var ett problem. Jag svarade med att jag bad honom söka hjälp för sin alkohol, imorgon måndag. Om han väljer att inte göra det så behöver vi flytta isär.
Så där är vi nu. Mitt i äktenskapets största ultimatum.
november25
@esterest oj vad stort. Hur tycker du att det känns?
Ibland kan det vara skönt när valet äntligen ligger på den andra personen. Men också ångestfyllt.
Hoppas att han äntligen vågar ta steget att söka hjälp så att ni kan komma vidare🙏
Tråd: Nu är jag här igen av Jempa123
Andrahalvlek
@Jempa123 Nu ska du få uppleva att njutningen i husbilen egentligen inte är förknippad med alkohol. Njutet kommer ändå! Och det blir dessutom mycket starkare 😍
Kram 🐘
Jempa123
@Surkärring drog igång med nåt stärkande program för knäna idag på gymmet, hittade det på nätet. Ska säkert bli bra ❤️ men ja havet 😍🤩
Jempa123
@Andrahalvlek ja jag tuffar på mot det! Som jag skrivit innanmätet jag är det oftast innan jag ska göra nåt som jag saknar alkohol, eller tänker att jag ska sakna det. Men väl i stunden gör jag det inte. Märkligt det där med vad hjärnan bygger upp för tankar o förväntningar 🌟
Jempa123
Dag 67. Vaknade vid 8.30 och drack sen kaffe ute med blicken mot havet. Var nästan stilla och nästan sol. Våren är här och det är ljuvligt! Kom hem vid lunch, slöade ett tag framför tvn. Sen veckohandla, träna på gymmet, en tvätt och vikandes av massa tvätt. Fick nåt litet ryck och städade ur ett par kökslådor, lagade köttgryta och sen tv-serie med barnen. Dagen kändes oändlig (på ett bra sätt) och energin nästan utan slut. Underbart. Känner mig nöjd och utvilad och redo för en ny jobbvecka. Söndagar var en garanterad vindag innan, oftast med en känsla av vemod över att helgen var slut och en känsla av att vara inlåsta i vardagen. De känslorna är som bortblåsta, så märkligt men väldigt tacksamt 😇🌟❤️
vår2022
@Jempa123 Härligt med den oändliga energin du känner! Att du känner dig nöjd och utvilad inför ny jobbvecka. Låter underbart att kunna kampa, vakna med kaffe och blicka ut över vid havet över helgen. Det är så rogivande för kropp och själ. Visst är det skönt när söndagen är en energigivande dag istället för en ångestladdad. Även om söndagen är produktiv så slukar den inte all energi, den ger balans och återhämtning.
Ha en fin måndag!❤️
Tråd: Hopplöst av Kameleont
Tråd: Andra halvlek har inletts av Andrahalvlek
Andrahalvlek
När jag började springa i april för snart ett år sedan insåg jag att jag måste styrketräna, för att inte riskera att skada mig. Jag köpte en slantboard från Trukka. En lutande platta med halkfri yta, där tränar jag tåhävningar och knäböj. Stärker vaderna, fötterna, knäna och låren. Jag har utökat antal efterhand men sen i höstas gör jag 30 tåhävningar och 30 knäböj. Varje kväll.
Det ingår i min gå-och-lägga-mig-rutin att träna några minuter styrketräning. Sen gå ut med hunden 5 min. Jag trodde att det skulle göra det svårare att somna, men faktum är att denna rutin rensar skallen innan läggdags. Ibland bråkar latmasken med mig så jag fuskar vissa dagar, men jag jobbar på att faktiskt göra det varje dag. Har jag träningsvärk så hjälper det att låta musklerna jobba. Är jag trött efter ett löppass hjälper det också musklerna att stretcha.
Det viktiga är att jag inte fuskar mer än jag faktiskt gör det. Om jag skippar vissa kvällar är okej. Att det blir gjort förutsätter dock att jag inte blir sittande framför tv:n för länge. Därför har jag larm i mobilen kl 21.30, då är det dags att stänga av tv:n och göra sig i ordning för sängen.
När tåhävning och knäböj kändes okej utökade jag med kettlebell mellan benen, för ryggen. Nu är jag redo för nästa övning: höftlyft liggande på golvet. Också viktig muskel för löpningen. Och när den övningen känns okej ihop med de andra tre blir det nog kettlebell-lyft med rotation, för överkroppen. Sen får det nog vara nog, då har jag fem övningar som totalt kanske tar 20 min. Fler får det inte bli för då fuskar jag nog för mycket, för att det tar för lång tid. Möjligen sätter jag kvällslarmet på 21.15 i så fall. Mindre tv-tid är bara sunt.
Och idag blir det löpning! Börjar faktiskt längta lite efter det. Tisdag, fredag, söndag är det löpning och idag blir det elljusspåret i skogen. På söndagar springer jag på förmiddagen, då är det gjort. Första springa, sen tvättstugan. Men först frukost!
Kram 🐘
Andrahalvlek
Idag har jag jobbat med min bok, som utgår från mina två trådar här på forumet. Det var evigheter sedan senast, jag tappade liksom drivkraften. Jag blev lätt sittande i alldeles för många timmar, så jag tröttnade helt enkelt. Men det är ju synd om boken aldrig ska bli klar, även om den aldrig blir tryckt. Originalet har jag ju kvar för eget behov.
Ett bra sätt att få saker gjorda är ju att stapla en vana ovanpå en annan, det vet jag av egen erfarenhet. Varannan söndag brukar jag tvätta, så nu är planen att jag jobbar med boken medan jag tvättar. Då får jag helt naturliga pauser också, och en tydlig tid att anpassa mig till. Klockan 11-15 varannan söndag tvättar jag - och jobbar med boken.
Jag har hittills fått ihop 282 A4-sidor. Har harvat mig igenom hela min första tråd, som handlar om mina första sex månader som nykter. Har kommit till sidan 189 på min andra tråd, det vill säga den här tråden. Just nu har den här tråden 350 sidor. Idag hann jag gå igenom 9 sidor. Så många söndagars jobb återstår!
Boken kommer i slutändan inte alls bara att handla om alkoholfriheten, utan även allt annat jag fått ta itu med i nykterhetens spår. Idag handlade inläggen om återgången i arbete efter min sjukskrivning våren 2022. Till oktober 2022 hann jag med idag. Det är nästan lite märkligt att läsa vissa inlägg, alldeles för mycket har jag helt glömt bort att jag gjort och tyckt. Minnet är märkligt.
Kram 🐘