Senaste kommentarerna i forumet

Hanna0425 2026-02-16 - 13:32

Hallå alla,
jag har skrivit en del och fått mycket bra stöd i forumet "Förändra sitt drickande" men undrar om mina inlägg möjligen passar bättre i detta forum. Jag har jobbat med att minska min alkoholkonsumtion under de senaste månaderna och även om jag inte är i mål ännu så har jag saknat att kunna diskutera denna resa med likasinnade, och jag upplever att många i andra forumet avstår alkohol helt. Någon här som också har som mål att dricka "måttligt"? Mitt mål är max tre glas, två till tre gånger/månad.

blyg alkoholist 2026-02-16 - 12:47

Jag klarar inte alls av att begränsa drickandet när jag väl börjat. Dricker tills jag stupar och får ett vidrigt mående som ett brev på posten efteråt, i dagar och i veckor. Varför kan jag inte hejda mig och vara måttlig som jag kunde förr? Är enda alternativet att försöka stå emot helt

Guldlock 2026-02-16 - 17:33

Hej, Är inne på min 17.e dag som nykter. Det som hittills har hjälpt mig har varit att skriva mycket här både i tid och otid. Ibland några gånger samma dag. Har även påbörjat självhjälpsprogrammet. Absolut ingen raksträcka men med en dag- och ibland en stund i taget har det gått hittills.
Jag hejar på dig! 🌺

november25 2026-02-15 - 23:54

@ruccola123 Vad bra att det kändes hjälpsamt. Hade nästan tänkt skriva och be om ursäkt🙈 Kan bli så entusiastisk ibland och skriva massa som kanske blir för mycket.
Klart att det är jätteknepigt att ta hand om sig själv på alla plan medan den man lever med har destruktiva vanor. Kanske hinner/orkar du inte träna men kan iaf ta en 5 min promenad i solen🌞

Vad intressant med graviditeten och måendet. Jag har också levt med ångest under livet. Tycker att måendet har blivit jämnare utan alkohol, och om jag känner av ångest kan jag lättare avleda mig själv eller att det helt enkelt går över ganska snabbt av sig självt. Jag har lättare att se positivt på saker nu och självförtroendet har blivit bättre😊

Hoppas det går bra för din man att få hjälp🙏
Har du anhörigstöd?

SensibleFlounder 2026-02-15 - 23:23

@diris Det är HAN och enbart HAN som kan ta ansvar för hur han vill ha /leva sitt liv.
Har gått igenom två förhållanden som medberoende. Vi-oftast kvinnor-täcker upp fasaden, vi tar skit, lappar o lagar o tassar på tå för vredesutbrotten. Stanna inte för er ert barns skull-snälla🙏🏻 Sök stödjande samtal på beroendemottagningen för de hjälper oss som försöker leva ett liv med dessa män För ditt barns skull ❣️

SensibleFlounder 2026-02-15 - 23:33

@diris Fantastiskt gjort av din dotter! Barn kan vara hjärntvätts liknande lojala, obeslutsamma att
”gola” och inte minst leva i villfarelsen att en dysfunktionell förälder är normalläge, ”man vet ju inget annat”.
Önskar er ALL framgång i er väg framåt och ”ura” hans livsval.

diris 2026-02-16 - 19:53

Idag kom nästa samtal från soc, min pojk blev orosanmälan, troligtvis pga att sambon ändå erkände för soc att han drack nog för mycket…
Detta ledde till att sambon är rasande, på mig, på sin dotter och att vi dragit igång denna skiten.. han ser inte sin del alls i detta, och ser inte sig själv som en alkoholist… jag förstår att han är i förnekelse samt att han abstinens efter en vecka utan alkohol…
Jag börjar fundera på om orkar jag detta…pallar jag…jag har varit en möjliggörande, samt medberoende, trott att min kärlek till honom såklart ska få honom att lyssna och sluta dricka…
Förstår att han är inte alls där i erkännandet…han ser det endast som att vi haft problem med att han dricker. Han själv har inte haft problem…
Jag trodde aldrig att en människa kunde bli så här arg pga att han inte får dricka…
Men jag förstår att jag har satt hårt mot hårt IOM orosanmälan och han är inte redo att erkänna..

Azalea 2026-02-16 - 22:26

Känner igen alla dina känslor då jag själv varit i den situationen du är nu.
Det tog väldigt lång tid, flera år, men till slut orosanmälde båda jag, sonen och hans syster. Jösses vilket liv det blev första gången och inte bättre gångerna efter.
Men det är det rätta att göra .
Ansvaret ligger helt hos honom för den situation han hamnat i och förhoppningsvis kan det leda till ett uppvaknande där han kan söka och ta hjälpen som finns.
Ta hand om dig och dina barn, tillsammans är ni starka

lillkaoset 2026-02-16 - 20:21

Det går faktiskt inte något vidare 😞 har inte varit helt utan alkohol någon dag hittills. Men enbart druckit mitt/mina glas på eftermiddag/kväll, inget innan på dagen i alla fall trots att jag velat så försöker se det som framsteg. Var också ute med min sambo och några vänner i lördags och höll mig till enbart 2 glas, till skillnad mot för hur det har varit de gånger jag festat till det senaste 1,5 åren, även om det varit väldigt få gånger har det mestadels spårat ur med minnesluckor och extrem bakfylleångest dagen därpå och efterföljande dagar.
Men, vi åkte iväg till en annan stad över dagen i lördags och jag hade inte med mig alkohol som säkerhetsbeteende och peppade mig själv med tankar som att jag är tillräckligt stark i mig själv och att jag minsann ska bevisa för mig själv att jag inte behöver det, och det gick inte alls bra. Jag fick flera panikattacker under dagen. Så fort vi var på väg hem kände jag ett lugn över att komma närmare tryggheten - mina glas. Så det känns som ett stort nederlag.
Men jag har börjat gå igenom kursen här och försöker vara väldigt medveten om vad jag gör när begäret blir för starkt. Ska fortsätta med det.

Bubbelmorsan 2026-02-16 - 21:04

@lillkaoset, var inte för hård mot dig själv🩷. Du är här, du skriver, du reflekterar och du försöker och tar små steg framåt.. Allt börjar med steg framåt och alla steg räknas, stora som små.

Medicinerar du för din ångest? Kanske är bra att göra nu när du ska göra den här förändringen som ju är supertuff. Som en krycka en period?

Fortsätt kämpa. Starkt av dig att ta tag i ditt drickande.

asdf1973 2026-02-16 - 07:48

@YmaSumac hur går det?

YmaSumac 2026-02-16 - 14:34

@asdf1973
En vecka idag utan alkohol, idag har jag känning av suget, som belöning. Nej! Jag ska kämpa på en månad nu. Går upp tidigt numera, idag redan klockan 07 30. (Jag är egenföretagare så behöver egentligen inte). För nån vecka sedan kunde jag sova till 15.00. Jag mår bra, känner mig starkare!

asdf1973 2026-02-16 - 15:57

@YmaSumac starkt jobbat. Jag blir glad av att höra att du mår bra och att det går enligt plan. Fortsätt att kämpa.

YmaSumac 2026-02-16 - 19:47

@asdf1973
Tack, lite förvånad själv över min bedrift :). Kanske för att jag noterar de nya nyktra dagarna här. Det är en sporre. Lycka till själv!

Guldlock 2026-02-16 - 12:07

Lunchnotering: gick ut för att handla lunch. Såg systembolagsskylten. Om det här varit för några veckor sedan och jag mått som jag mår i dag vilket är sorg över barnets födelsedag igår som kommer och går i kraftiga vågor så hade jag gått in och handlat för att ha efter arbetsdagens slut. Nu såg jag skylten och tänkte just de tankarna jag skrev ovan. Känner mig stolt. Magen hugger av sorg. Hoppas det kan släppa lite om en stund.
☀️ skiner och det är fint 🌺

Dragonfly 2026-02-16 - 18:38

@Guldlock När det gäller våra barn så är vi så hudlösa. Och blir det inte som det är tänkt är det en tung sorg att bära. Modigt att stanna kvar i känslan och inte låta den ta över och styra dig. Jag tänker på dig.

YmaSumac 2026-02-16 - 19:45

@asdf1973
Det stämmer med maten, jag äter nu middag tidigare på kvällen, det raderar nästan mitt alkoholsug. Förut drack jag gärna vin före maten, det kunde bli en hel del innan jag åt.

Guldlock 2026-02-16 - 22:24

@Dragonfly ja visst är det så 💖 det bästa som hänt och finns.

Funderar på hur känslor inte förändras eller förminskas men ändå blir annorlunda nu utan 🍷.

Tack för att du tyckte jag var modig. Har inte tänkt just så. En fin ny vinkel.

Guldlock 2026-02-16 - 22:28

Dag 17 nått sitt slut och trots känslosvall slår hjärtat fortfarande. Tacksamhet 🙏🏽 🌺

Jempa123 2026-02-16 - 22:14

@lejla77 låter ändå som en ganska fin söndag! Ja men sömn behöver man ju, jag sover oxå mkt mer, tror jag tryckt undan tröttheten innan med vin 😅😅

Amanda L 2026-02-15 - 23:28

Håller med. Ibland vill jag hoppa över det där lite skaviga i början på en fest, när det skulle vara skönt att hälla i sig lite smörjmedel… Men till vilken kostnad? Jag behöver också påminna mig om hur det blir i den verkliga verkligheten. Det blir aldrig bara ett glas…

Amanda L 2026-02-15 - 23:38

@Dragonfly PS Hade bjudit hem en hel del människor på middag förra veckan. Jag bjöd på soppa och vin. Själv drack jag alkoholfritt. INGEN undrade över det. Som vanligt.
Jag har nu varit nykter i tre år om ngn vecka och jag kan säga att det sammanlagt kanske är 5-10 ggr det hänt. Men inte i sällskap, utan mer nån vän som frågat. Jag har svarat på lite olika sätt, alltifrån att jag druckit färdigt, eller att jag mår bättre utan alkohol eller att jag var för bra på att dricka.
Det är snarare så att jag VILLE berätta under en tid. För jag var så stolt över mig själv. Men ofta märkte jag att folk inte ens märkte att jag inte drack alkohol.
Och det är många här som säger samma sak. Det visar sig att folk är mycket lite intresserade av vad man dricker…:)

Carisie 2026-02-16 - 09:07

@Amanda L @Dragonfly Visst är det så! Men jag tänker att för människor som inte anser/känner/upplever att alkohol är viktigt så är det inte intressant vad någon annan dricker. Det är mest (enligt mig) folk med problematisk relation till alkohol som skulle bry sig om att förlora en dryckesbroder alt kunna maskera sin egen överkonsumtion i skuggan av den som alltid blir fullast.
🩵

Dragonfly 2026-02-16 - 18:44

@Carisie Så är det nog. De som inte har problem med alkohol har inte problem med folk so inte dricker. En del vänner har jag redan valt bort eftersom det enda vi hade gemensamt var drickandet och det räckte inte för mig. Och nu är det inte aktuellt längre. Sen kan jag tänka mig att en del kan vara nyfikna på alternativet att vara nykter om det är något de själva har gått och funderat på.

ruccola123 2026-02-16 - 11:12

@november25 känner att vi har så mycket likheter. Min man är också väldigt positivt lagt, verkar vara lik din. Jag har också tyckt att känsloförnekelsen hos honom varit jobbigast. Kanske därför man länge trott att det nog inte är ett problem? Han har också en otroligt bra fasad utåt, vill vara alla till lags, vill inte besvära, bryr sig om allt och alla. Undrar om folk har sett eller märkt.
Men nu när han verkar ha kommit till en djupare insikt om sin problematik, är han inte den positiva sprudlade längre. Annat som sitter djupare har kommit fram och han har delat det med mig. (Inre stress, rastlöshet och tvång tex)
Kanske är detta positivt på sikt?
Hur var det för din man?

november25 2026-02-16 - 20:35

@ruccola123 Vad skönt det känns att höra att man inte är ensam just i denna lite annorlunda situation! ❤️
Låter som att ni är i en bra process😊

Många här skriver om hur deras nära blir elaka när de dricker och hur de lämnar över allt praktiskt på dem. Det stämmer ju inte för oss...
Ja, jag tror verkligen att man inte uppfattar problemet på samma sätt när "allt annat" funkar så bra. Hög igenkänning på din beskrivning. Min sambo är den som hälsar på grannar och frågar hur de har det, skjutsar och lånar ut pengar. Pigg och uppe tidigt på morgonen. Otroligt duktig på sitt jobb. Väldigt snäll person.

Vi har samtal bakom det sprudlande också förstås, där han kan berätta mer om sina känslor. Under de nyktra veckorna var han mer dämpad, men det var ju jobbiga dagar också förstås när alkoholen gick ur kroppen. Men tyckte att han landade på ett helt annat sätt i sina känslor då, kunde säga att han kände sig trött tex.

Han har en väldigt svår uppväxt bakom sig, där han verkligen fick kämpa för att överleva. Det har nog gjort att han blivit så van att ta hand om andra och inte se sig själv.

Nu när han dricker igen ligger locket mer på. Jag vet inte hur det är, om han har känslor han inte visar eller om han mer trycker undan dem och faktiskt känner sig positiv.
Men känner igen de sakerna din man öppnat sig om, från saker min sambo skrapat på ytan på. Perfektionism, rastlöshet med mera.
Han verkar inte ha kopplat ihop sina upplevelser med varför han dricker. Säger bara att han inte vet varför han gör det.
Men känns som det borde falla på plats såsmåningom för honom, vet inte exakt hur han ska komma dit men tror han kommer göra det.
Kanske blir det lättare för honom att visa känslor och inte ta ansvar för så mycket då?

Kameleont 2026-02-16 - 19:05

@november25 Jag känner för dig o känner igen mig i sorgen o tröttheten. I grubblandet om hur det blev, vad varför o om jag gjort annorlunda i en situation eller ett samtal. Man blir galen av allt grubblande o väldigt trött.
Det finns ju mycket gott som ändå kan komma ur din mans ansträngningar att hjälpa till, att han vill väl. Men att det landar med en sorglig känsla hos dig är fullt förståeligt. Det egentliga problemet är ett annat o då står man ändå ensam när det skyls över eller inte adresseras.
Min man försöker också, om än mer blygsamt än din, o det är eg på tok för lite. Där känner jag en sorglig ömkan över hans oförmåga att inse hur futtigt det lilla han gör är,om man ser till helheten här hemma. Men samtidigt kan jag se att kanske förmår han inte mer just nu. Han mår uppenbarligen inte bra. En gammal obehandlad diagnos finns med i bakgrunden.
Min man o jag pratar inte om hans drickande. Det är månader sedan jag lyfte min oro senast. Sen dess har inget blivit bättre. Senaste tiden märker jag en ökning i drickandet, som alltså mestadels sker i smyg.
Det blev en effekt av senaste samtalet. Han blev medveten om att jag är medveten o började gömma o smyga. Så jag kontrollerar mängden i smyg (periodvis) o det hela blir en sinnessjuk dans i tystnad. Var o en för sig. Sorglig nedåtgående spiral.
Min man dricker numera dagligen ca 3 långburkar starköl. Sett att det köps med högre % senaste veckorna. Enstaka dag kan förekomma utan att han dricker. Tror jag. Han är aldrig redlös. Smålullig o gladare, mer pratsam o aktiv blir han. Men ingen att ha ett meningsfullt samtal med. Han sköter jobbet som han ska. Han har med tiden blivit mer o mer kritisk, negativ o nedvärderande mot andra. Inte så mycket vi närmast, även om jag får spydigheter ibland. Tröttsamt med den synen på samhället o medmänniskor i allmänhet. Känner att hans negativa sidor förstärks. Han har aldrig strösslat med komplimanger eller beröm. Tystnad är han bra på. Numera kommer det istället ut sarkasm o negativitet som han verkar tro ska vara roligt. Det är det inte.
Han är i förnekelse över sitt beroende. Han hävdar att han inte är beroende. Jag märker ju att det finns mycket skam för honom kring detta. Jag upplever det oerhört jobbigt att se hans skam. Det är mycket därför jag drar mig för riktiga samtal med honom om drickandet.
Känner mig väldigt ensam i allt detta. Ensam i tvåsamhet är så sorgligt.
Hsr också tänkt att det vore bra med samtal för mig själv o även funderat på äktenskapsrådgivning tillsammans. Men orkar inte ta steget. Eller vågar inte.
Hoppas du hittar ork att ta dig till ett samtal. Jag tror vi behöver få lufta o få bekräftat att vi inte är knäppa med allt vi funderar på o jonglerar runt med.
Styrkekram till dig!

Hoppfulla 2026-02-16 - 19:15

@Kameleont och @november25 känner så igen mig. Efter ett uppehåll med ölen där jag ställt ett ultimatum så har han själv beslutat att han ”får” dricka öl på helgen. För att jag inte ska gå i taket överöser han mig med komplimanger och gör mer saker än han brukar annars. Allt för att jag inte ska kunna säga något om ölen. Men det är ju ölen som är felet. Jag blir mest avig till honom när han är så där kärvänlig. Han vill bara fysisk men jag känner inte för det, pga stor besvikelse. Jag känner mig så ensam i denna tvåsamhet. Funderar starkt på att gå på ett AA-möte men det känns läskigt….

Kameleont 2026-02-16 - 21:06

@Hoppfulla Ja visst känns det läskigt! Har funderat på olika möjligheter till stöd men vet inte om jag vågar ta steget. Skräms lite av den okända gruppen. Hamnar ofta i situationer där jag lyssnar på andra utan att själv bli hörd. Delvis pga att jag tar ett steg tillbaka o vill avvakta till en början, men behovet att bli mött finns ju kvar, o sen hinner samtalet ofta ta slut. Erfarenhet av att grupper ofta blir 'kidnappad' av folk som älskar att lyssna på sin egen röst sas. Men nu är jag rätt dömande o skäms lite, men detta gör att jag drar mig för att ta mig till ev möten. Självklart är inte alla möten o dess deltagare så. Psykologsamtal på egen hand kanske passar bättre för en något introvert person som just nu är socialt slutkörd.

Trötta, ledsna, arga o frustrerade. Jag kan se oss från ett helikopterperspektiv, o jag förstår så väl o ömmar för oss. Önskar jag kunde göra något för att hjälpa oss.
Vi sätter oss själva långt ner i prio, blir inte hörda, inte stöttade, kör på o hanterar allas välmående runt om oss, samtidigt som vi har en ständig oro o osäkerhet om alkoholkonsumtion att ta hänsyn till o parera. Den som ska stötta oss förmår inte eller har ett annat fokus/prio - alkoholen.
Inte klokt!
Inte undra på att orken tar slut.

Den fysiska närheten...
Ju mer besvikelse desto mindre lust till närhet. Helt naturligt. Känner jag också igen.
Samtidigt har jag märkt att nu när jag saknar min man, saknar den trygghet han brukade ge mig. Den omhändertagande, att han brydde sig om oss/familjen. Känner inte att han finns längre på det viset, att luta sig mot. Så när längtan efter närvaro o trygghet blir stark har jag tagit fysik närhet o sex som en slags kompensation. För stunden ger det ju något men... Hur sorgligt är inte det?

Bubbelmorsan 2026-02-16 - 20:34

Snart 4 månader, på onsdag för att vara exakt.

Tänkte delge min resa och just idag blir det lite halleluja från mig. Har känt mig så tacksam idag för min nykterhet och den mycket djupare relation jag fått med min dotter nu när jag är närvarande på riktigt. Vilket var omöjligt när jag drack på kvällarna och var trött på helgerna. Det fattade jag inte då men fattar nu🩷

Det har varit svårt och lätt samtidigt. De första 10 dagarna var tuffa med huvudvärk och trötthet och de första tre veckorna handlade om att bryta vanan att dricka alkoholen på situationer jag starkt kopplat till lyx, guldkant och unnande. (Helknäppt tycker jag nu).

En framgångsfaktor för mig har varit att se små framsteg i hälsa och utseende och tänka fina tankar om att jag tar hand om min kropp och min hjärna. Jag vill vara frisk, fräsch och hälsosam och det blir jag inte med alkohol. Sedan har jag överöst mig själv med belöningar, varenda sparad a-krona har jag köpt dyra krämer och behandlingar för🎉

Med hjälp av terapi som bygger på 12-stegsprogrammet så förstår jag varför jag druckit för mycket. Jag har levt ohållbart och behöver göra förändringar i mitt liv som jag nu jobbar aktivt med. Kan nu se på mig själv med snälla ögon, känna sympati för hur jag slitit sönder mig själv…

Ett ohållbart liv är dock fortfarande ett ohållbart liv även om man tar bort alkoholen. Det tror jag är viktigt att inse, att ett alkoholfritt liv inte betyder att alla utmaningar försvinner. Man har inte längre snuttefilten kvar att ta till utan måste möta alla känslor och situationer utan a och det var svårt i början. Men det man tränar på blir man bra på. Tidigare olustkänslor kan jag nu parera ganska bra och de är kortvariga och övergående. Jag vet det nu och då är det så mycket lättare.

För er som är nya vill jag uppmana till att ta en dag i taget och ha tilltro till processen. Ge dig själv tid, det blir bättre och enklare och man får tag på sig själv, finner lugn och kraft allt eftersom. En längre period krävs för processen och återhämtningen och den riktiga vinsten tror jag. Även om man har som mål att dricka måttligt så kanske man ska prova en längre tids nykterhet. En kort tid av sitt liv ändå och alkoholen finns kvar, det törs jag lova…

Jag hade aldrig trott att jag skulle kunna sluta dricka utan saknad, att mitt liv skulle vara ok utan alkohol. Trodde det skulle bli deppigt och trist och därför var mitt första mål en veckas uppehåll. Det som kändes omöjligt blev möjligt och ina tankar idag är helt annorlunda. Det är verkligen häftigt!!

Andrahalvlek 2026-02-16 - 21:41

@Bubbelmorsan Blir nästan tårögd. Det är så fint när nykomlingar stapplar in och tar sina första steg, och vips är de några månader nyktra och så mycket klokare 😍 Det är så viktigt att ha tillit till processen och lyssna på dem som gått före. Och nu tillhör du dem som kan vägleda rookies!

Och det är helt rätt att sluta dricka är steg 1. Sen följer steg 2, 3, 4, 5 osv. Vi är många gamlingar som bytt jobb, flyttat, separerat osv.

Back the days använde vi alkohol både som broms och startgas: som nyktra måste vi leva mer hållbart. Se till att kroppen och knoppen får bra kost, träning, vila, sömn och glädje. Inte tömma batterierna, hela tiden fylla på med bra saker.

Kram 🐘

Jempa123 2026-02-16 - 22:12

@Bubbelmorsan tycker du säger det så bra, ett ohållbart liv blir inte hållbart bara för att man tar bort alkoholen. Det är verkligen i de banorna jag är och gräver just nu. Men det ska bli bra ❤️ tack för att du så frikostigt delar allt och inspirerar. Och stort grattis till dina 4 månader 🙌💪🏽🙏🏽

vår2022 2026-02-16 - 22:28

@Bubbelmorsan Vilken bra och utvecklande process du är med om! Så mycket som fallit på plats. Att med tiden så klarnar sikten och tar bort alkholhöljet som skymmer sikten inåt. Att processa inåt och ut. Så fint att du lyssnade på dig själv och blev nyfiken på vad en längre tid än en vecka skulle kännas och bli.

Håller med dig om att lita på processen, som är flera processer på de flesta livsområden. Som processen med att så ett frö och få se en planta växa och gro för att sedan slå ut i knopp och blom. Det gäller att under tiden vattna, plantera om, gallra, gödsla och ge kärlek. Kanske blir plantan hängig och torr mellan varven och då får man ösa på med mer omtanke och näring. Att ha uthållighet och inte ge upp processen, lita på att det kommer att går bra. Man får allt mer skills under processen och även belöning när det blomstrar.

Stort grattis i förskott till 4 månader!🥳🥳🥳. Så bra jobbat!❤️

Vitvargen 2026-02-16 - 14:54

Om en vecka är det ett halvår sedan jag kastade ut alkoholen ur mitt liv, det börjar dra ihop sig till ett halvårsbokslut. Jag ser att den här tråden knappt handlar om alkohol längre utan om en massa andra saker som arbete och sömn nu efter julen var överstökad, möjligt att just denna tråden spelat ut sin roll nu för mig som "dagbok".

Det är en del forummedlemmar från starten slutet augusti -25 och däromkring som jag saknar, hoppas de alla lyckats frigöra sig från alkoholen och att de kanske helt enkelt inte tänker så mycket på det längre så det är därför de slutat skriva inlägg.

Det som hjälpt mig mycket är att få vara del av en gemenskap här och ta del av allas tankar och strategier, uppmuntrande ord och peppning och jag tror att det är vad många behöver - både när det "går bra" och om det blir bakslag på ett eller annat sätt som det blir för de flesta. Viktigt att detta stöd kommit från både folk i liknande fas och från de som kommit längre på sin resa, och sedan detta med att vi har olika mål, olika bakgrunder osv - alla är betydelsefulla!

Kämpa vidare alla, fortsätt skriva i era trådar!

Amanda L 2026-02-15 - 23:57

@Himmelellerhelvette Tack för dina inlägg.
Det känns trösterikt att andra har problem efter så lång tid. Om en vecka fyller jag tre år som nykter och därför tänker jag extra mycket på vad jag uppnått och inte. Mycket är såklart så mycket bättre. Att slippa vara bakis och slippa minnesluckor och ångest…
I början tar ju kampen mot alkoholen all kraft. Det var nog ett drygt år då jag ägnade mig mycket åt att skapa nya vanor, skapa ett nyktert liv osv. Efter det dök underliggande känslor och problem upp. Allt det jag dränkt med alkohol..
Dessa har jag försökt arbeta med och lösa, men inte riktigt lyckats med. Jag blir exvis sp fruktansvärt låg om jag känner att någon är kritisk eller missnöjd med mig. Eller om jag känner att någon trampat på mig. Jag kan älta detta i veckor!
Och jag kan inte strunta i det…
Inte heller har jag velat skriva om detta då jag tänkt som du. Att det kan stjälpa någon annan…
Men jag återkommer gärna till det om du vill bolla detta. 🙏🏻😊
Jag kan isf förklara mer och kanske kan vi hitta bra strategier?

fooliehutten 2026-02-16 - 03:26

@Amanda L, tack för att du delar dina tvivel. För mig lyfter det lite när jag läser att du har det tufft på snart tre år; ett ärligt erkännande att de finns de här motstånden i livet som vi har av och till. Jag har dem också och brukar se dem som friktioner som behövs att ta spjärn emot för den egna livskraften. I tanken släpper jag i stunder av svårmod fram min bortre gräns; den förlösande idén om parkbänken, där jag hamnar när jag förlorat allt. Hur rimlig är tanken? Inte särskilt så här i nykterhetens rikedom. Men ”parkbänken” den var aldrig där borta i parken när jag drack alkohol. Nej, den var härhemma i soffan där flykten från livet och dess ”jobbiga” friktioner med tiden troligen lett mig bort till den riktiga bänken där ute i parken? Är detta bara ett utlopp för min själs domedagskaraktäristika? Ja kanske jag har en faiblesse för domedagen, den känns närvarande och avlägsen och därför är den nog inte så farlig att vi inte kan dela med oss av den till varandra. Vi får inte glömma att det som får trollen att spricka är när vi tar fram dem i dagen och vågar dela dem med varandra. Kram på dig 🤗

Himmelellerhelvette 2026-02-16 - 08:20

Tack fina @Amanda L ❤️ Så skönt att du känner så, det är ofta bland det värsta känslorna i det där man känner sig ensam i en fråga. Jag tror jag uppfattat forumet fel. Att det bara skulle hjälpa mig ur beroendet och att jag sedan ska visa alla nykomlingar att det nyktra livet är magiskt. Men som du beskriver så har ju alkoholen bara varit den som lagt locket på det underliggande problemet/problemen! Det är ju där jobbet ligger! Klart jobbet ligger i att lyckas vända hjärnan från att tänka att utan alkohol blir livet grått, till att jag vill inte dricka alkohol för jag har genomskådat den och vad den gör med mig! Det jobbet måste man göra annars kommer man inte dit där vi behöver bearbeta det underliggande. Jag fortsätter gärna bolla livet efter nykterheten med dig och finns det andra så bara hoppa in. Vi får inte underskatta allt efterarbete när alkoholen inte längre är det vi jobbar med primärt. Jag tror det kan vara där vi tillslut tar återfall efter många år för vi missuppfattar att ”allt borde vara bra nu så jag måste ha misslyckats” Kram❤️🙏

miss lyckad 2026-02-16 - 12:49

Jag har sett flera människor ta till andra beroenden, när dom slutat med alkohol. Många närstående ” ser” det inte om det handlar om tex sport, skärm, spel, mat osv. Som jag ser det gör alla beroenden oss obalanserade. Om inte hela tiden, så stundtals. Jag minns mig själv, när jag bodde med x- mannen och han efter nästan 1 års nykterhet började dricka. Jag blev väldigt obalanserad, och kände som att jag nyligen själv druckit, trots att det var 1,5 år sedan jag slutat då. En tjej på forumet skrev att det var x- mannens beroende och drickande som ” spillde” över på mig och gav mig dom känslorna. När jag förstod det, kändes allt lättare. Just att förstå sig själv, hjärnans beroende, beroenden, var hjälpsamt för mig. Då kunde jag även göra de rätta valen för mig själv. Det finns säkert många som inte märker att dom har fått ett nytt beroende, men om man tänker på något väldigt mycket av sin vakna tid, kan det vara ett beroende. Dvs man behöver inte utöva beroendet hela tiden, men våra tankar visar på om vi är beroende. I mitt fall tänkte jag väldigt mycket på alkohol när jag var nykter. Oftast på att försöka att inte dricka. 🥹. Jag har observerat mig själv, framför allt de första nyktra åren, så jag inte tog mig ett nytt beroende. För snål för att spela, shoppa, droger är inte min grej, osv. Men bra att rannsaka sig själv, då och då. 🌟

Vitvargen 2026-02-16 - 14:22

@miss lyckad, intressanta reflektioner om beroende i allmänhet. Allt som tillåts uppta så mycket uppmärksamhet i vardagen så att det inkräktar på möjligheterna att uppnå de högre målen i livet är ju något man får ha ögonen på. Det krävs balans mellan arbete och sömn, mellan arbete och fritid som verkligen är fri tid och inte präglat av en massa måsten för att göra andra nöjda, mellan lustfyllda saker och vad som bara måste göras för att degen ska in.

En intressant bieffekt av att sluta med alkohol blir att man uppmuntras mycket starkt att se över hur alla de andra belöningsmekanismerna fungerar i samma veva, alkoholen har skruvat ned känsligheten i många av dessa eller gjort dem ineffektiva. Vissa kan behöva återupplivas aktivt från sin dvala om de legat oanvända under lång tid, tex kan kroppen vara en smula nedgången och behöver mjukstartas för att kunna komma igång med träning och för att endorfinkickarna ska komma.

En del kan gå "all in" på träning, andra på mat/socker, sex, onlinespelande etc. Vissa saker kan ha mer negativa effekter än andra om det sker ohämmat och blir en besatthet, i lagom doser och i balans kan det vara utmärkt.

Det är nog väldigt viktigt med det där självreflektiva du är inne på, ha ögonen på sig själv men samtidigt ska man ha i minnet att det är få saker som förstör möjligheterna att leva ett gott liv så effektivt som att vara i klorna på alkohol och liknande som ju saboterar de naturliga belöningsmekanismerna direkt via välkänd neurokemi. Blir man av med alkoholen så är grunden lagd, och erfarenheterna från nykterhetsprojektet kommer väl till pass för att bygga nya bra vanor och skapa balans i tillvaron!

november25 2026-02-16 - 00:06

@Villmåbra79 Inte lätt när man är van vid att ta in andras känslor runt om sig och försöka göra "allt bra". Känner igen mig mycket i det. Tänker att du är på god väg mot ljusare tider när du är i processen att lära känna dina triggers. När jag satte ord på mina kändes vissa helt oöverkomliga, typ "händer det här MÅSTE jag dricka". Men märkte sen att så fort jag fått klart för mig vilka känslor och tankar det handlade om, var det som att de förlorade en del av makten över mig.

För bara några månader sen hade jag svårt att föreställa mig att det skulle gå en enda dag när min sambo drack och jag inte drack med honom. Helt sjukt. Känns så overkligt nu när jag varit utan alkohol i fem veckor!

Förändring kan ske snabbare än man tror😊 Tycker du gör ett bra jobb! 💪🌞

Kameleont 2026-02-16 - 19:21

@esterest Fint att läsa var du är nu. Det sköra låter varsamt fint o inger hopp. Blir lite rörd när jag läser om dina tankar kring att säga 'älskar dig' tillbaka på olika vis beroende på...

Relaterar mycket till er tystnad. Min man o jag är på en annan plats i denna galna alkodans, men tystnaden är i allra högsta grad närvarande. Vi pratar så klart - om andra saker än det som är det viktiga.
Fortsatt lycka till!

Kameleont 2026-02-16 - 19:24

@november25 Vill bara lägga till att jag imponeras av att du respektfullt pratar o lyfter problemet med din man. Att du vågar peta i det! Starkt.

aeromagnus 2026-02-16 - 06:39

Känner mig allmänt energilös. Orkar/har ej lust med träning eller något. Konflikter på jobbet (inte inblandad i dock) är inte så kul. Klarade min senaste tenta på 5p iaf. Det är skönt. Det märks tydligt vilken hierarki det är på min arbetsplats och vilka som är värda lite mer än andra. Vi har en fb-grupp där vi skriver i. Kan komma jag är sjuk idag. Kommer massor med krya. Jag testade skriva att jag inte heller mår bra. Inga krya. Det är lite intressant tycker jag. Har lovskola denna veckan, elever som bett och tjatat på att det är jag som ska ge dom matteundervisning så det känns bra iaf.

Andrahalvlek 2026-02-16 - 08:02

@aeromagnus Men så fint, att eleverna verkligen önskat att du ska undervisa dem i matte. Måste vara likvärt med att få en guldmedalj som lärare 🤩

Det är tuff tid just nu: mörkt och kallt i både fysisk mening och i världen. Man orkar knappt ta del av nyheterna. Just då tror jag det är allra viktigast att fokusera på det som faktiskt är positivt. Den soliga lördagen fyllde på mina batterier tex. Ett samtal med min chef häromdagen där han lovordade mitt arbete likaså.

Och sen tror jag att utebliven träning försämrar ditt humör också. Gör det bara: tänk inte så mycket. Den värsta motståndaren är latmasken, fös hen åt sidan och gör bara. Hitta en tid som passar. För mig är tex direkt efter arbetet-träning det enklaste att få till. När jag ändå är på väg, innan jag varvat ner. Sen kan jag njuta av varmt bad, middag och tv-soffan ännu mer.

Peppkram 🐘

aeromagnus 2026-02-16 - 15:33

Andrahalvlek du hår så rätt i allt det du skriver. Latmasken är den värsta fienden som finns. Jag jobbar ju för eleverna som sagt. Jag bor drygt 5 mil från jobbet så det tar nästa 50 min hem. Slutar oftast vid 16.30, hem hungrig träna sova typ. Behöver nog hitta rutiner att varje måndag, onsdag, lördag och söndag ska det tränas oavsett intensitet så ska det tränas. Unnade oss en semla idag så det blir väl att träna bort den :)
Jag är nog en människa som överanalyserar och som en av mina kollegor sa förra veckan. Du ska inte vara så hård mot dig själv. Hon har ju rätt, så rätt

Andrahalvlek 2026-02-16 - 15:44

@aeromagnus Springa hem blir tufft, men sen kan du springa direkt när du kommer hem? Eller besöka gymmet på vägen hem? Klä på dig i träningskläder redan innan du kör från jobbet!

Och angående hierkin på jobbet. Det finns alltid inofficiella ”ledare” på arbetsplatser. Låt dem inte bekomma dig ett dugg: låt dem hålla på. Hitta dina likasinnade, och håll dig till dem. Det där bossandet och fjäskandet kan de andra hålla på med. Det är mest synd om dem.

Kram 🐘

Andrahalvlek 2026-02-16 - 15:49

@aeromagnus Lunchträning är bra också! Innan jobbet skulle jag dock aldrig fixa. Man måste hitta sina egna luckor, och sen inte tänka alls utan bara göra.

Kram 🐘

Jempa123 2026-02-16 - 18:18

@lejla77 tack fina du ❤️ ja visst är det så och idag blev en mycket bättre dag!!

Jempa123 2026-02-16 - 18:19

@Bubbelmorsan tack ❤️ jag älskar Karin Boye. Och ja visst är det så. Jag tänker också att det är nytt för mig att vara i obekväma känslor för tidigare har jag ju bara druckit på dem för att döva det.

Men idag blev en bättre dag och det handlar ju om att vara även i de mindre roliga känslorna och sortera så kommer de passera, istället för att skjuta upp och bygga på dem med att dricka alkohol 🌟❤️

Jempa123 2026-02-16 - 22:07

Dag 47. Åkt massa skidor idag, känner mig mycket gladare. Vet att jag mår bra av fysisk rörelse. Sommar gott nu och hoppas på en lika fin dag imorgon ❤️

Carisie 2026-02-16 - 09:17

@vår2022 God morgon vårfru 🧚🏻 Både jag och vink-katten (https://www.google.com/aclk?sa=L&ai=DChsSEwjPs6yfyN2SAxWTGKIDHQUPH8YYAC… LÄNK ENDAST FÖR BILD AV SÖT KATT 😅) är i farten och är uppe och viftar.

Tonåringen med pojkvän dök upp igår och firar sitt sportlov med oss 🙏🏼. Gullisar! Då kom jag att tänka på ditt resande barn - hur hade hon det i Sydamerika?

Skaka rumpan i zumba kanske hade varit nåt? Finns det skak-Zumba-latter tror du? 😂 Solen skiner och det är bara -4 så jag tror ta mig katten att jag ska bege mig ut på promenad.

Hoppas du får en fin dag och en härlig start på ny vecka.
❤️

vår2022 2026-02-16 - 19:57

@Carisie Det var en söt katt 🐈‍⬛. Undra om mina hundar skulle få för sig att jaga den😂. Vi har en grannkatt som är så himla cool. Hon hoppar upp på vårt tak och sitter och glor på hundarna och svassar förbi dem med högt huvud bakom häcken där de inte kan komma ut.

Min dotter har kommit hem från Sydamerika och det var en fantastik resa. Hon fick också en chock av kylan och vintern här hemma. Hann inte ut i det vackra vädret idag, suttit på möten på kontoret från morgon till em. Men imorgon jobbar jag hemifrån och kan komma ut en sväng på lunchen.

Ha det gott och en god natt!❤️

Rehacer 2026-02-16 - 10:49

Dag 41 idag.
Det tog 39 dagar tills det hände. Tills jag hittade det där befriande, genuina skrattet och fnittret igen. Det var förvånande och samtidigt så underbart!
Jag minns förra gången, när jag inte druckit på länge, att jag blev så förvånad över det - över skrattet. Att det liksom ändrade skepnad. Att det blev äkta och bubbligt. ❤️
Jag är i grunden en glad person, jag har lätt till skratt. Jag tycker det är märkligt att upptäcka att man kan ha olika skratt. Vad beror det på. Det är precis som att skrattet inte landar helt i hjärtat när man är i alkoholdimman.
Har någon annan samma erfarenhet?

Andrahalvlek 2026-02-16 - 12:05

@Rehacer Oh ja, jag minns också skillnaden: när skrattet bubblade upp inombords och aldrig ville sluta. Jag skrattade som när jag var barn. Kiknade av skratt. Alla känslor känns mer som nykter. Även ilskan minns jag, som drabbade mig som en flodvåg gång på gång. Jag kunde bli arg över samma bittra mail från och till hela arbetsdagen.

Tack och lov lugnar det ner sig. Det är lite som att bli kär: känslorna övermannar en nästan samtidigt som de lyfter en till oanade höjder. Men shit vad jobbigt det är i längden, så förälskelsefasen klingar också av efter ett tag.

Njut nu!

Kram 🐘

vår2022 2026-02-16 - 20:11

@Rehacer Härligt! Jag skrattar också så mycket mer som nykter och jag är mer skämtsam också. Sinnet är lättsammare och det är lättare att se det komiska i saker. Troligen också för att skammen inte finns i vägen för skrattet och att jag vågar släppa loss på mig själv. Jag har blivit så mycket mer genuin och sann i mina känslor och det har gjort mig mer lättsam. Närmare till skratt och lättare att ta hand om och hantera motgångar. Mer livsglädje helt enkelt😁.

Kram❤️

Amanda L 2026-02-15 - 23:41

@Andrahalvlek Heja!😄

Andrahalvlek 2026-02-16 - 15:49

@Amanda L Tack ❤️

Andrahalvlek 2026-02-16 - 15:54

Läste en intervju med Anders Hansen, en av mina husgudar. Han är så klok och sansad: och pedagogisk som sjutton. Har lyssnat på alla hans böcker och sett alla hans tv-program. Han lär ha en ny bok på gång: ”Hjärnans akilleshälar”, som släpps på Storytel den 24 april.

Tillbaka till intervjun. Anders Hansen tränar genom att springa i 30 min 6 dagar per vecka. Han tycker inte att det är ett dugg roligt: men han mår bra av att träna, så han gör det. Tricket? Att inte börja förhandla med sig själv. Bara göra, för att man mår bra av det. Precis som med nykterheten, fast tvärtom.

Kram 🐘

Andrahalvlek 2026-02-16 - 15:55

PS. Anders Hansens bok ”Hjärnstark” handlar just om motionens positiva påverkan på vårt psykiska mående.

Andrahalvlek 2026-02-16 - 22:10

10.000 steg/dag 80 dagar i sträck, yes! Under den mest tråkiga perioden på året dessutom. Jag är så trött på mörker, snö och kyla att jag nästan kräks. Men i helgen sken solen, och som jag njöt 😍

Till helgen ska jag resa till äldsta dottern. Vi ska på show, kolla mello på tv ihop, promenera och renovera. Lovely ❤️

Kram 🐘

miss lyckad 2026-02-16 - 13:12

Nu har det varit kallt i mina trakter i flera veckor. Igår morse -18. 🥶. Jag gillar inte snö och inte kyla. Hellre regn och rusk. Men vädret är något man måste acceptera, eller flytta, till varmare klimat. Nu jobbar jag 50% vilket är underbart. Jag kan göra mer saker jag vill göra, istället för att jobba. Jag planerar en del för framtida försäljning av hus och flytt. Får se hur det går. Jag har kommit igång ganska bra med målandet här inne i huset. Det blir fint. Skönt att bara vara, när jag har jobbat mycket också. Jag har några månader på mig, enligt min framtidsplan. 🍃🌟💫🍃