Tråd: Neeeeeeeej av Hoppfulla

Hoppfulla
Åh, jag blir helt slut av den här stressen. Min man har efter ultimatum haft ett uppehåll på ca 4 mån. Nu tycker han att han förtjänar en öl på en fredag så lät det förra helgen. Vaddå 1 öl? Det blev såklart 2 på fredagen OCH 2 på lördagen. Det här låter ju inte så farligt. Nej det skulle det inte vara OM man inte hade haft ett beroende. Igår kom han hem efter jobbet och nu hade han köpt 6 öl till helgen. Det är ju precis det gör vi har pratat om. Det funkar inte att bara dricka lite ibland då det hela tiden blir fler och fler dagar. Jag orkar inte gå runt och vara någon jävla polis. Jag har inte sagt något denna gång utan bara iakttagit. Blir såklart arg inombords men tänker att det här ger mig bara mer tydligt besked på att han inte klarar av det här.

Stark2025
Förstår hur du känner. Men gå in och läs dina tidigare trådar du får så fina svar där och de behöver bara landa i dig. För han har redan övertygat sig själv att han kan dricka och börjat, då brukar tyvärr inget hjälpa.
Ge fokus till det du kan förändra, vad vill du göra, vad kan du göra. Ge dig själv den uppmärksamhet som du annars lägger på att få honom att göra eller inte göra.
Lycka till

Tröttiz
@Hoppfulla
Hej.
"Förtjänar" riktigt säger mycket om problematiken ... 🙄 Det har jag hört också av mitt ex. Tragikomiskt egentligen, "... nu har jag varit utan öl x antal veckor så nu får jag börja unna mig öl" ... 🫣😬 Beroendehjärnan och logiken tänker jag. 😔
Det jag lite tänker är att du har sagt till honom om vad som gäller, och jag tolkar att du då berättat hur du ser på situationen. Han vet hur du känner.
Jag funderar på hur ser du på situationen, om du kan fatta beslut vad du ska göra utifrån det du upplever?
T ex om du vill vara hemma då han dricker? Hur går dina tankar?
🌹

Kevlarsjäl62
@Hoppfulla Jag har upplevt exakt samma scenario, fler än en gång. Det är därför jag inte tror att det finns något vi anhöriga kan göra. Böner och tårar hjälper inte, skapar bara skuld som kan komma ut i ilska. Ultimatum hjälper inte, det har du nu smärtsamt fått erfara. Jag gjorde samma resa. Det är fruktansvärt stressande och helt enkelt farligt för hälsan att leva som du gör nu. Beroendesjukdom är verkligen en anhörigsjukdom.

has
@Hoppfulla förstår tröttheten, men det låter som ditt perspektiv hamnar rätt mitt i det svåra - du iakttar och ser hur det blir för dig!
Ett jätteviktigt steg på vägen att skilja ut vad som är ditt och vad som är din partners❤️
Tråd: 6 månader senare av Nessa

Nessa
Slutade dricka för sex månader sen. Vinet tog över mig helt och jag drack till slut varje kväll. Orimliga mängder, började gömma vinflaskor som jag fyllde på glaset i i smyg så att det inte skulle se ut som jag drack så mycket från flaskan som stog framme. Sambon var konstant irriterad på mig men jag fattade inte varför. Egentligen förstog jag precis varför men jag ljög för mig själv och inbillade mig att det inte var så farligt. Det var ju bara några glas..
Det slutade nästan varje gång med att jag somnade av det höga intaget och vaknade med minnesluckor nästa morgon. Kunde inte minnas vad vi hade sett på för film eller vad vi pratat om. Fick panik av detta inombords och dränkte ångesten med ännu mer vin för att slippa tänka på det.
Fick ultimatum efter ultimatum men fortsatte ändå. "Det var ju inte så farligt...kan jag bara få ha mitt vin för att koppla av???"
Men det förstörde allt. Sista ultimatumet insåg jag att jag verkligen hade problem och jag slutade tvärt.
Nu har det gått sex månader och hittills har det fungerat bra men nu från ingenstans har jag börjat få tankar på om jag kan bli "normal. Kan jag dricka igen fast måttligt? Måttligt har aldrig varit min grej och jag blir som Gollum efter ringen när jag har vin framför mig....my precious..1-2 glas har aldrig fungerat för mig, jag vill alltid ha mer. MÅSTE ha mer som om det inte fanns någon morgondag...
Vet inte vad jag vill med denna tråd egentligen för jag vet ju innerst inne att det aldrig kommer gå. Men behövde ventilera

Flarran
Hejsan! @Nessa, Bra gjort att du slutade dricka för sex månader sedan och att du nu lyssnat på din inre nyktra röst och hittat hit till forumet. Det är inte konstigt att det kommer tankar på drickande så här före jultider. Det är ofta rätt så förknippat med onödiga drycker. Men försök att ladda upp med alkoholfria alternativ som du gillar. Sedan är det bra om du inte har alkohol hemma, för det man inte har, kan man inte råka att dricka av liksom. Du gör helt rätt som skriver av dig lite, det är faktiskt en rätt så bra terapi. Det finns även många kloka skribenter här på forumet så du hittar säkert en hel del tips som kan vara bra när det kanske dyker upp lite knepiga tankar.
Kämpa på kompis!

Nessa
Tack för ditt svar, det värmer!! :)
Har sedan jag slutade endast druckit alkoholfria öl och det har funkat fint, tills nu :( Men att läsa alla inlägg i trådarna känns skönt på ett sätt att man inte är ensam. Varför kan jag inte bara vara normal som "alla andra" som kan unna sig ett eller två glas....tankarna maler

Amanda_
Hej Nessa, jag har en liknande bakgrund men ultimatumet kom från mig själv. Nykter snart 8månader nu men har precis som du tankar på om det inte skulle gå att dricka måttligt ändå. MEN tror att det bara kommer eskalera och så får man börja om igen.
Fördelarna med att vara nykter överväger de som kommer från vinet.
Kanske du kan skriva ned två listor och ställa dem emot varandra?
För mig blev det så tydligt att nykterhetens positiva effekter vida överstiger de jag listat med att dricka vin.
Bra jobbat med 6månader som alkohol fri! Starkt!

Nessa
Tack Amanda :) Och bra jobbat du med!
Jag tänker också att det bara kommer att eskalera för min del om jag dricker igen. Men jag VILL vara den som kan, som känner sig nöjd efter två-tre glas. Varför ska just jag hamna i detta :( Älskar vin och det känns så orättvist allting. Även om jag själv satt mig i denna sisten och låtit det urarta.
Ja det håller jag absolut med om, fördelarna är extremt många jämfört med det lilla som vinet ger.

Thompa_68
@Nessa Tack för att du delar! Jag har i mångt och mycket samma erfarenheter som du. I väldigt många år har jag pendlat mellan ett missbruk av alkohol till nyktra perioder som varit alltifrån dagar till många månader. Efter varje nykter period har jag förr eller senare hamnat i okontrollerat drickande. Det kan ha tagit en helg, en månad eller till och med ett år, men till slut var jag tillbaka på ruta 1.
Sedan drygt en månad är jag återigen inne i en nykter period, förhoppningsvis den sista i mitt liv. Jag kan fortfarande inte sätta fingret exakt på vad som gjorde att jag nu för första gången på riktigt känner att detta är en varaktig nykterhet. Men jag vet om ett antal faktorer som varit väldigt viktiga för att både säkra och trivas i nykterheten:
- Av med offerkoftan, visst kan jag tycka synd om mig för att jag inte kan dricka som alla andra, men vad får jag ut av det navelskådandet? Det är ju bara som det är, precis som att alla inte kan hantera en boll, sjunga, dansa eller äta allt man vill. Acceptera och gå vidare!
- Fokusera på det positiva med nykterheten. Att få njuta av livet innerligt och ärligt, att starkare uppleva nöjen och fröjder. Till exempel kärleken, för visst är det mycket härligare upplevelse att kyssa, smekas och ha sex nykter än berusad och avdomnad. Eller umgänge med nära och kära, att kunna vara sig själv och komma ihåg vad andra sagt stärker banden. På krogen minns man smaker och lukt så mycket bättre nykter än marinerad i alkohol. Och så vidare.
- Se möjligheterna med att vara nykter och ta tillvara på dem. Tänk att kunna köra bil när jag vill, träna när lusten faller på, gå upp tidigt om jag vill (sällan) eller ta en rejäl sovmorgon, ligga och dra mig och kunna tänka klara tankar, läsa en bok eller annat intressant och faktiskt ha utbyte av det.
- Utforska det alkoholfria sortimentet på allvar, det finns en hel del som man faktiskt kan njuta av och inte bara dricka för att man måste avstå alkohol. Jag kommer på mig själv med att längta till fredagskvällens alkoholfria öl (Guiness en favorit) och några goda cocktails som går att hitta på Systembolaget, eller varför inte botanisera i tonicfloran? Blir det lite flytande socker må det vara hänt, det är ändå ofantligt mycket bättre än alkohol.
Sedan kan man absolut tänka på det hemska med alkoholen och vad det gör med ens hjärna och övriga kropp och vilken väg man vandrar med okontrollerat drickande. Men det här jag har jag resonerat om med mig själv i herrans många år och aldrig lyckats få till en varaktig nykterhet med enbart.
Öl och vin är gott, inte tu tal om annat! Men det är inte värt priset att ta det första glaset som alltid kommer att följas av fler till dess panik, ångest och skam inträder. Kan man inse och acceptera det har man kommit långt, det är ett viktigt vägskäl, men beslutet om vägval behöver backas upp ordentligt av positiva tankar om livet som nykter och dess möjligheter.
Jag önskar dig all lycka!

vår2022
@Nessa Hej! Bra att du sätter ord på dina tankar. Då får man bättre syn på vad som pågår inombords och i tankar/känslor. Du har också god självkännedom om att du inte kan dricka normalt att du blir Gollum😂. Stor igenkänning i hur det var för mig också för över 4 år sedan. Du skriver också att alkoholen förstörde allt och att när du fick det sista ultimatumet insåg du att du verkligen hade problem och slutade tvärt. Känns detta ultimatum inte så viktigt längre? En annan sak är att ofta har man gått och tänkt på att vilja dricka en längre tid innan ett återfall, det kommer inte hux flux, utan rätt så ”planerat”. Det är då inte längre värt så mycket att vara nykter och med låg motivation för ultimatum eller annat. Med tankar på att kanske, eventuellt kunna dricka normalt brukar väcka alkoholdjävulen till liv. Då kan det vara bra att försöka aktivera sig med något och flytta bort fokuset från dessa tankar.
Ett tips kan vara att fundera på vad som är viktigt och värt för dig i ditt liv. Är det värt att dricka för att riskera tråkiga konsekvenser? Som du skriver att alkoholen förstörde allt. Det är viktigt att känna meningsfullhet i det man gör. Kanske saknas det något som kan göra det meningsfullt? Vad behöver du i så fall göra för att det ska kännas meningsfullt? Då kan säker motivationen också komma tillbaka.
Ge dig tid, det går upp och ned som livet gör, men det blir bättre. Att sluta dricka är bland det bästa beslutet mitt liv och jag ångrar inte en sekund! Ha det gott!🌟
Tråd: Nu sitter man här igen av anonym123456

anonym123456
Hade över 4 månader nykter. Trodde jag kunde dricka någon dag bara. I helvete heller. Måste acceptera att det går inte. Nu känner man sig som den mest värdelösa människan i världen!

Ursus
Det är du inte, dina fyra månader kan ingen någonsin ta ifrån dig och det är ett kanonjobb. Sedan föll du tillbaka men det är mänskligt - hur många gånger har inte jag slutat för att sedan falla tillbaka. Personligen börjar jag behandling på måndag för insåg att jag kirrar inte detta ensam. Har du bett om hjälp från kommunen? Eller vänt dig till något sammanhang där du kan träffa likasinnade? Gjorde själv båda delarna till sist.
Men som sagt - dina fyra månader kan ingen ta ifrån dig. Var stolt över det och gick det en gång går det igen, kanske med ännu bättre resultat nu.
Tråd: Svårt att bara gå och inte hjälpa till av Stark ibland

Stark2025
@Stark ibland har inget direkt råd att ge just nu, men du är inte ensam vi är flera här inne som är i samma karusell som du. Ena stunden så klok och sund för att i nästa få hjärnan kidnappad igen och falla för alla fina löften och ord.
Jag är fortfarande så otroligt kär i den personen som gör mig så illa. Men har landat i att det är okej att han är min stora kärlek, men jag kan inte leva med honom eller ha honom i mitt liv.
Har kommit så långt nu att de sunda tankarna har övertaget och svackorna blir kortare och inte lika djupa. 💕

Åsa M
Att vara medberoende är ett helvete. Men du kan inte fixa honom. När du inser det så lämnar du. Önskar dig styrka! 🤗

Rike
Fundera inte på varför. Klandra inte dig själv, vi är många som stannat för länge.
Men när du lämnat kommer du snart att inse att det var det bästa du gjort i ditt liv o för alla inblandade i ditt liv ♥️
Tråd: Hurtbulle på riktigt. av Maud

Maud
Dag 2 på det vidare livet. Det känns som igår.
Det är ganska stort att jag bytt över till det vidare livet.
Arbetsdag i mörka december, december är lite tung och mörk. Dagarna är korta och orken hänger inte riktigt med. Kroppen skriker efter att få rätta sig efter dagsljuset= gå på sparlåga.
Men samhället vill annat. Vi ska streta på.
Jag är inte så stretig, okejar tröttheten och behovet av vila och ro.
Jag firar advents tid med ljus o tidiga kvällar.
Mingel och glögg, måsten och stress har jag vuxit ifrån.
Antidepprundorna hänger med i det vidare livet. De är en del av att jag är här!
Må så gott alla!🥰

vår2022
@Maud Hej! Välkommen hit! Jag tyckte också att det var stort att byta till det vidare livet och ett konstaterande av val av livsstil, ett nyktert och hälsosamt liv för gott! Även om jag visste det långt tidigare😁.
Stort grattis till över 1 år!🥳🥳🥳. Ha det så gott!❤️
Tråd: Är det möjligt att vara måttlig? av Amanda_

Gåbert
@Amanda_ Jag håller med om fördelarna med att vara nykter. Men det bör också sägas att de flesta kan klara dricka ett eller två glas då och då, och nöja sig med det. Samtidigt är det många som sitter fast i ett beroendemönster och inte bör ta risken att ens prova et där glaset.
Vi är väldigt olika. Frågan hur du funkar och vad som är din väg, det vet du bäst själv.

zalkin
Jag är är mycket tveksam till att det går att förändra sitt drickande. (Inte utifrån att vara moralpolis utan utifrån den progressiva sjukdom alkoholism innebär. Har man nått punkten att man utvecklat ett problemfrickande så har vi under lång tid tänjt på gränsen för vad som är möjligt att dricka under en kväll. När vi börjar igen tror jag att vi ganska snabbt är där igen, att tänja den yttersta gränsen. Med några få undantag såklart. Med det sagt, en dag I taget, första klunken väljer jag, sen väljer alkoholen. Allt gott!

vår2022
@Amanda_ Instämmer med @zalkin. Tror att de som klarar av att dricka måttligt inte har tankar på om det kan dricka måttligt, de har sin gräns inbyggd. Har man hamnat i ett alkoholberoende har man även förändrat strukturer i hjärnan och som aktiveras när man dricker, man får sug, vill dricka allt mer och man tappar kontrollen. Det är klart att några kan lyckas, framförallt de som inte hamnat i alkoholberoende.
Troligen vet man ganska bra själv om man kan dricka måttligt, en annan sak är att känna sig motiverad till att inte dricka och att det är värt att inte göra det. Så man behöver hitta sitt varför och vad som är värt och meningsfullt i livet och om det är meningsfullt att ta in alkohol i sitt liv.
Ha det gott!🌟
Tråd: Hur tog ni er ur? Och ni som är kvar, hur tänker ni? av supportivechaos

has
@supportivechaos Jag brottades massor med de där svängningarna du beskriver under flera år.
Men idag hände en så märklig sak som jag tänker kan beskriva hur det är ”på andra sidan”.
Häromdagen fick min vuxne son ett märkligt meddelande som vi tolkade enbart kunde komma från mitt ex om att denne hade skickat ett blomsterbud till mig.
Starkt triggande då jag varit väldigt tydlig med att jag inte önskar någon kontakt och vi inte haft nån kontakt på flera månader.
Gjorde med kvinnojouren upp en plan för hur detta skulle hanteras bäst.
När blomman väl kom visade det sig vara från en kär vän.
Kroppen andades ut och jag insåg att det inte längre finns ett uns av den där förvirringen eller längtan kvar.
Ingen fundering på om han nu fått hjälp eller mirakulöst blivit en ny man.
Alla tankar och känslor handlade om att freda mig själv och mitt hem. Att slippa mer kontakt.
Och när jag förstod att det varit ”falskt alarm” andades kroppen ut. Mitt hem blev åter min trygga borg. Och insikten om att jag aldrig någonsin kunde slappna av i det gemensamma hemmet blev så tydlig.
Jag önskar jag hade lyssnat mer på vad kroppen sa då, men när stressnivån är så hög mer eller mindre konstant blir det svårt att lyssna inåt…

Kameleont
@Tröttiz Den meningen minns jag att du delade med dig av i början av min tid här på forumet o jag tyckte om den redan då. Tack! 🌸

myssockan
Jag tänker just nu att jag får försöka lämna i små steg. Klarar inte av att ta ett stort beslut, är inte redo. Så jag är kvar. Men jag börjar skiljas från drömmen jag haft om framtiden med honom. Hoppet är väl inte dött än, men försöker ha mer distans och fokusera på mig själv istället för att kontrollera och påverka honom. Det känns som att det kommer att leda mig ut och bort. Det känns också jobbigt, men verkar vara det enda rätta. Mer distans, mer klarsyn...
Det gör så ont.

Rike
Jag pendlade men gick på en lägenhetsvisning och där o då blev allt möjligt, jag såg min fristad.
Kanske en början? Alternativet till misären blev tydligt 🤗
Tråd: Nu finns det inget hopp längre. av Kevlarsjäl62

Kevlarsjäl62
@Kameleont Jag kände inte alls att du gick för hårt fram, du har rätt. Kanske kommer det dit, att jag måste stänga dörren helt, när det blir alltför tungt.
Jag känner med dig i din svåra situation. Bevisligen finns det flera här inne som lyckats ta sig ur sitt beroende, jag är en stor beundrare av dem alla, så det finns fortfarande hopp för "er". Men jag skulle vilja säja samma sak till dig, distansera dig och låt tillfrisknandet bli hans val och hans arbete. Men det är inte lätt, jag om någon vet det. Du älskar någon som är väldigt sjuk, som kan hålla sjukdomen stången om han bestämmer sig för att ta den svåra vägen, du är medberoende, INTE SVAG OCH YNKLIG ❤️❤️❤️
Tråd: Den sista som trodde han skulle skriva här av a3519

a3519
@fooliehutten @Gåbert @Surkärring
Tack för era svar! Jag förstår inte varför jag inte fått notis om svar på min tråd?
Jag är här, fortfarande. I samma situation som tidigare. I denna stund (kl 23,30) så har jag druckit ca 70 cl Dworek vodka sedan kl 18. Ingen ser ens på mig att jag druckit, inte nära personer eller vänner. Så jag antar jag byggt en herrejösses tolerans. Jag uppskattar alla era tips, från hjärtat. Jag menar det. Men det börjar kännas som jag är "slut som artist", "just innan målsnöret", och andra liknelser... Åter igen, TACK till er som i alla fall läst igenom mina patetiska texter. ;)

fooliehutten
@a3519, "it ain't over till the fat lady sings". Du 53 & jag 62, jag la ner skiten för snart 22 månader sen. Du har gott om tid att göra detsamma. Fortsätt att skriva, fortsätt att kämpa. Jag är här nu så tillsammans med mig kan du lämna alkoholföreställningen innan fettot tar över scenen. Styrkekram i kampen 🤗

Gåbert
@a3519 Förstår att det kan vara tungt i dag.
Vad tänker du kan vara ditt nästa steg? Har du kollat under Stöd-fliken här?
Tråd: Jag gör ett försök... av asdf1973

asdf1973
Då var det fredag igen. Helgen bjuder inte på några större utmaningar. Vi ska träffa vänner för lunch och sedan julmarknad. Visst hade jag tidigare försökt hitta lunchställe med alkoholhaltiga drycker, men det naturliga är väl att inte börja dricka kl11☺️ så det känner jag att jag klarar av. Annars blir det en lugn fredag och lördagkväll hemma och jag känner inget sug efter alkohol.
Har börjat fundera kring julen och vilka utmaningar jag ser med den. Det jag kommit fram till så här långt är att jag har haft mycket ångest kring julen pga alla förväntningar som följer med den. Jag har känt ett ansvar för att allas jul ska blir enligt deras förväntningar, en omöjlig uppgift som leder till stress och självmedicinering. I år ska jag försöka vara närvarande och observerande. Försöker också inse att jag inte är ansvarig för andra, om jag bara är mig själv så får det vara bra så...
Tråd: Inte dricka av Leffe62

Gåbert
@Leffe62 Bra att du kämpar! Vad tror du om att sätta ett mål för helge, maxantal enheter?
Tråd: En nykter dag i veckan av myssockan

myssockan
Jag sörjer drömmen jag hade om hur allt skulle bli i den här relationen. Det gör så ont. Försöker hålla mig själv, validera min sorg.
Tänk att jag har gått igenom det här så många gånger i mitt liv. Drömmen om att någon annan ska göra allt bra. Medberoendet är verkligen som ett beroende eller missbruk. Jag nyktrar till nu. Och som jag gjort förr inser jag att jag måste fortsätta bygga mitt liv själv, utvecklas, hantera mina känslor och bestämma vad jag ska göra och inte här i livet. Det finns ingen fix utifrån.
Jag fortsätter att trilla dit på dessa fixar.
Jag sörjer också vår kärlek, och den här personen som jag tycker så mycket om som kanske varit på väg mot avgrunden länge nu. Jag är bara ett sällskap på vägen dit.
Tråd: Att bryta en ond spiral av eliz

eliz
Oj, fredag igen! Klarar väl sådär att hålla mig borta från alkohol. Färre tillfällen med destruktivt drickande iaf. Gladfull är ju bättre än ledsenfull.

Thompa_68
@eliz Här håller jag inte med dig, är man full har man druckit okontrollerat och det är bara en egen romantisering och/eller tillfällighet att det blev förknippat med glädje eller sorg. Att det är färre sådana tillfällen har ingen större betydelse, den kidnappade hjärnan kommer snart att öka frekvensen. Jag må låta hård, men ibland behöver man höra sanningar, och jag rekommenderar verkligen att satsa på en nykter period om minst två veckor för att du ska kunna tänka klarare och fatta beslut om din framtid. Ta hjälp om du behöver för att klara det.
Tråd: Nu SKA jag trappa ner - start 27 oktober av Hanna0425

Hanna0425
Ett stort steg för mig igår. Jag hade en av mina tre "drickdagar" denna vecka och såg verkligen fram emot vinet men kände mig också lite sugen på att testa att vänta. Så jag väntade, lagade mat (utan vin!) plockade och fixade hemma och hällde upp ett glas först (sent för mig) kl 20. Och sen stannade jag vid det. Jag minns inte ens när det hände sist. Så jag kan logga en etta i alkoholkalendern på en kväll när det alltid lätt hade blivit 3-4. Känns så bra, alla dessa små steg mot ett liv med måttfullhet. Hoppas ni alla får en bra helg!

Gåbert
@Hanna0425 Grattis! Det där är ju så stärkande, att känna att den kontrollen finns. Hoppas att helgen blir lugn och fin!
Tråd: Aaaahhhh... av Surkärring

a3519
Heja, folk begriper inte den makt som krävs över det undermedvetna. Heja från mig
Tråd: Nu provar jag igen! av LAO
Tråd: I dag börjar mitt nya liv! av Gåbert

Gåbert
Ok, nu kommer "erkännandet". Jag har ju lovat att vara transparent. Jag åkte med på vinprovning i går. Hade faktiskt inget direkt sug efter ruset eller ens det goda vinet, men ville inte ännu en gång avstå umgänget i vårt vingäng. Det var sex (!) sorter som skulle provas. Jag nöjde mig med att smutta på varje glas så det blev inte mer än totalt två enheter. Sen kom det fram en bricka med ett dussintal riktigt fina avecer, och det var ett antal timmar innan skjutsen hem skulle rulla... Men jag nöjde mig med ca 2 cl och är ganska stolt över mig själv. Det kunde ha gått illa, men jag hade kontroll. Visst, man kan tycka att jag borde avstått helt, men det var skönt för mig att känna dels att jag inte hade sug att bli berusad, dels att jag kunde hålla igen på ett socialt, trevligt sätt. Nästa gång - om en månad - är jag värd och då blir det lättare för mig att hälla ut. Vad händer i dag då, har jag ramlat av? Nej, det känns inte så. Blir nog ett besök på någon krog i helgen, men max ett glas och inte en droppe hemmavid. Vad tänker ni om detta?

Thompa_68
@Gåbert Jag tänker att jag uppskattar att du delar, att du resonerat med dig och fattat beslut, och att jag håller tummar och tår för att det går precis som du vill. Du får vara uppmärksam på om det blir avsteg från din plan, följer du din metod och mäktar med att ha koll är det bara att lyfta på hatten och tacka för att du visar att det för vissa går att dricka kontrollerat, med metodik och noggrannhet!

Vitvargen
@Gåbert, jag ser inte heller detta som ett misslyckande. Jag är rätt övertygad om att jag skulle kunna ta några glas jag också på någon tillställning utan att "trilla dit" igen, saken är bara den att jag inte tycker det ger mig något av betydelse. Det är inte längre något eftersträvansvärt idealtillstånd för mig, inget som ger mig några extra plus i kanten i andras ögon heller om man tänker på det viset.
För att utveckla en smula: som jag skrev i en annan tråd så har jag kommit fram till att jag inte drack vin så mycket för att det var gott eller för att fylla sociala förväntningar, utan använde det nästan uteslutande som medel att zona ut från vardagens stress. Ett bedövningsmedel, en drog helt enkelt. Med den insikten har några glas vin ingen större funktion för mig så jag avstår mer än gärna.
Var och en får prova sig fram till tankemönster som fungerar i vardagens praktik, detta fungerar för mig.
Tråd: Dags igen av Rule74

Thompa_68
@Rule74 Heja dig, härligt att ta del av din medgång! Sömnen verkar vara ett bekymmer för många av oss nynyktra, det är klart att hjärnan upplever en stor förändring som den kanske både njuter av och försöker göra motstånd mot och gör det det mer utmanande att få till bra sömn. Hoppas det blir bättre för dig så snart som möjligt.
Tråd: Jag vill inte leva med en alkoholist längre av esterest

Prissen
@esterest oooh, många saker! Jag har gått den långa vägen där jag provat precis allt. Bara dricka på helgerna. Bara öl och vin. Bara 2 drinkar. Varannan vatten. Men det är ju så, att är man alkoholist så kan det bara gå på ett håll, och det är neråt. Hur snabbt det sker är individuellt. Men den verkliga vändningen var när jag fick ett ultimatum från min fru ( fått många sådana tidigare ), men jag märkte en skillnad - det var på riktigt denna gång. Jag fick nån insikt om att jag kan inte hålla på så här längre, jag har en fru och 2 barn som inte vill annat än att jag ska må bra och ta hand om dem. Jag började gå på möten, och där träffade jag så många som berättade liknande historier. Jag som trodde jag var så unik! Och på den vägen har jag börjat hitta sann glädje i livet igen, det är helt fantastiskt. Det som slog mig i ditt inläggvar hur lik din man jag var. Sket i allt, så länge jag fick hålla på med min alkohol. Jag blev full i skratt när du skrev om den där ostbiten till portvinet, men det är ju bara tragiskt egentligen. Så det finns garanterat hopp om att det kan bli bra, men han måste själv vilja ha förändring.

Thompa_68
@esterest Stort tack för din återkoppling, fint att höra! Jag liksom alla andra skriver både för egen skull och för att dela erfarenheter och tankar som kanske kan hjälpa andra eller i vart fall ge upphov till nyttiga diskussioner och reflektioner. Jag önskar dig en god fortsättning av december och att du manövrerar i hinderbanan så väl det bara går!

Thompa_68
@Prissen Hög igenkänningsfaktor för mig här också, vet fortfarande inte riktigt vad som fick mig mig att äntligen inleda min sista nykterhet, men är så otroligt glad över att jag kommit hit. Jag kan se tillbaka med vemod, men försöker fokusera mest på att leva här och nu och se det positiva i livet som jag nu kan uppleva.

Kameleont
@esterest
Ville ta åt mig lite när @prissen skrev om urkraften o kände bekräftelsebehovet vakna. Tänk att få lite uppskattning för allt kämpande! Men inom mig säger skammen att det är inte styrka, du är svag som inte agerar, som är kvar. Också blir jag liten igen. Det är som om kroppen går på autopilot men hjärnan har börjat ryka. Brandlarmet tjuter. Hur länge ska det gå?
Min har varit på julfest förra veckan. Bjuds generöst på dryck där. Ingen drama, inget ovanligt, sent hem. Jag ville inte ta ett glas till kvällsmaten, inte sugen alls. Mysig fredag själv med stora barn.
En bakis lördag för honom sen, heldag i soffan. 1 advent på söndag o efter fm i soffan gick han ut i garaget o drack. Och så har decemberkvällarna fortsatt.
Han kommenterar förvånat att han har svårt att komma upp i tid på mornarna på sista tiden, särskilt denna vecka. Vad svarar man?
Vill nästan skratta...
Hoppas kvällen o natten blir lugn för dig!

Prissen
@Kameleont all får ta åt sig av detta, det behövs! @esterest, vill bara också säga att jag inte menade att kapa din tråd, säg bara till så försvinner jag snabbare än en 7,3:a.
Men om det kan hjälpa er på något litet sätt att förstå hur "vi" tänker när vi är i aktivt missbruk och allt det för med sig, så är jag mer än gärna behjälplig.
Tråd: 17 dagar nykter, ny medlem av JHL
Tråd: Att angripa det som fick mig att dricka av Ursus

Ursus
Ett halvår senare, flera misslyckade försök och var på väg att ge upp, men det fanns en sak kvar.
Och vad var det? Jo att be om hjälp. Och det fick jag! Börjar ett åtta veckor lång tolvstegsbehandling på måndag.
Att jag inte vågat be om hjälp innan är oförklarligt men tja, "kan själv" sitter djupt.
Och tänkte att i och med detta kanske det är dags att skriva lite här igen. Roligt att se att forumet lever än.

Andrahalvlek
@Ursus Bra att du tagit hjälp! Fortsätt skriv här på forumet, vi vill följa dig under tiden på åttaveckors-programmet - och därefter också! Att skriva är hjälpsamt, då sätter man ord på allt det jobbiga och får aha-upplevelser.
Kram 🐘

Prissen
@Ursus starkt gjort. Du kommer inte att ångra att du får hjälp. Därmed inte sagt att livet blir en dans på rosoralla gånger, men man har en lösning som fungerar ( hur bra som helst ) om jag gör det som krävs från min sida.

Ursus
Tack ska ni ha! Det känns bra att nu faktiskt gå all in med hjälp och med eftervård. Ska dessutom engagera mig i en lokal AA-grupp där jag gått förr. Nä, livet kommer alltid tt ha sina sidor, är ju en del av att vara människa. Hur man sedan tacklar de svårare sidorna är ju hela grejen.
Tråd: Promillebikt av Flarran

Flarran
Nu så är det fredag igen, och än en gång så kan man välja mellan gott och ont om man så vill tänka. Ja, att göra rätt eller fel när det gäller beteende kan man också uttrycka det som. Man kan välja den smala nyktra logiska vägen, eller den breda berusande vägen där man inte har kontroll över vare sig tanke, känsla eller sin själ, utan bara liksom åker med för att vara lite filosofisk så att säga.
Vem är det som kör... Höh?!... Det är ju Jag som kör! Så sade en kul tecknad figur som snart gör återbesök i TV-rutans tecknade kavalkad den 24 december klockan 15.00. Det är ju JAG som kör... Så är det i konsten att hålla sig på den nyktra vägen också. Det gäller att veta att det är en Själv som kör och ingen annan. Det gäller att vara uppmärksam på sina triggers och att vara medveten om att för att ta sig fram nyktert så gäller det att hålla fokus på vägen och inte tappa greppet om prylen.
Tackar för påhälsning @Rule74.Det var trevligt att se att man inte är helt ensam här i världen och att det finns nån som ibland kanske ser att man trots allt tuffar på och gör sitt bästa. Det går ju alltid lite upp och ned i ens motivation beroende på måendet och tanken i stunden. Sitter nu i natten och dricker igen, men ingen alkohol utan bara lite vanligt kallt kranvatten.
Den ”finaste” eller dyraste vodka eller whisky består oftast till 40 procent av det luriga nervgiftet alkohol samt 60 procent kranvatten. 100 procent nervgift funkar inte. Men 100 procent vatten går ju helt utmärkt och funkar utan problem. Inte kostar det skjortan heller. Nog kan man då vara rätt så tacksam för att man har vatten i sin kran allt. Funderar i stunden på om det kanske är dags att fylla sin gamla kaffekanna med vatten och att skopa i lite kaffepulver. Så man har nåt uppiggande alkoholfritt att stärka sig med under denna fredag.
Det är inte så mycket som behövs ibland för att helt nykter och alkoholfri ta sig framåt med ett litet steg i taget. Det tog jag mig en slurk kranvatten på, och tänkte än en gång på att det ju faktiskt är Jag som kör och ingen annan. Kanske dags för lite trevlig musik i hörlurarna som ackompanjemang till fria tankar i natten när man ändå inte kan sova. Något som inte direkt hör till ovanligheterna. Men har då inget att klaga över då jag ju faktiskt sovit några timmar innan jag vaknade till och upptäckte att det var en ny dag här igen. Det går fort nu och snart så är tomten här. Ja, åtminstone väl en tecknad sådan i TV-rutan kan man tänka.
Ha det gott!

