Tråd: Återfall av Ungtjej981

Ungtjej981

Min sambo har varit utan alkohol i närmre 3 månader efter att jag ställt ett ultimatum, kändes verkligen som att han tagit sig ur den onda cirkeln och började må bra. Idag fick han ett återfall, hittade honom stupfull. Efter att han sovit och nyktrat till trodde jag vi kunde prata om det, men han pratade mest om att han bara är värd att älskas om han är en viss version av sig själv.

Jag är så otroligt ledsen och vet inte vad jag ska ta mig till, trodde verkligen att allt började bli bra

Ungtjej981

Jag förstod när han sökte hjälp att återfall är väldigt vanligt, men det är hur han pratade efter att han nyktrat till som får mig ur balans… hur ska man tänka, jag älskar honom och förstår att han inte mår bra, men på något sätt verkar han inte förstå själv att han inte mår bra, han menar att drickandet är en ”del av vem han är”, och att jag inte älskar hela honom.

När jag satte ultimatum för några månader sen var jag på min botten, i princip hela vår relation har bestått av smygdrickande och gömda ölburkar i olika grad. Jag fick en panikattack och det började gå ut över min prestation på mitt jobb.

Jag känner mig så otroligt ensam, när han är helt väck känner jag mig som den ensammaste personen i världen. Sen menar han att han är i sitt sämsta stadie när han sitter och är stupfull och inte kan forma en ordentlig mening, då är det som att jag är boven som i stunden blir arg, ledsen och besviken när han inte kan prata för sig.

supportivechaos

@Ungtjej981 ville bara säga att du inte är ensam. Jag känner med dig och blir så ledsen av att läsa det du skriver. Jag förstår din sorg, besvikelse och förtvivlan.
Hur länge har ni varit tillsammans? Hur länge har det varit såhär?

Ungtjej981

@supportivechaos tack, det är så otroligt hemskt att vi har det såhär, men samtidigt lättande att veta att man inte är ensam.

6 år blir det nästa år. Varningssignalerna fanns där i början har jag insett i efterhand, men jag har aldrig varit i kontakt med alkoholproblematik förut så jag insåg (läs accepterade) nog inte förrän kanske 3 år in att han har någon form av alkoholism. Sen har det som sagt pendlat upp och ner, styrs väldigt mycket av hans stressnivå och hur han själv upplever att han presterar i livet. Han har själv förklarat det som att när han får vara full är då han kan slappna av på riktigt, inte behöva tänka

Ungtjej981

@supportivechaos enda sedan jag tog upp min oro för första gången, att han kommer dricka såhär när man väl skaffat familj i framtiden osv, så har han sagt att det inte kommer vara så, det är bara nu livet är svårt och han behöver reda ut saker, att han aldrig skulle supa sig full med barn med i bilden, och jag har levt på detta genom hela relationen; att han är medveten om det och egentligen inte vill vara sån. Det där eländiga hoppet har gjort att man gång på gång har förlåtit och gått vidare.

Men som sagt efter vårt samtal idag så känns det nästan som en tvärvändning, nu är alkoholen helt plötsligt en del av vem han är

Rike

Så tufft♥️
Har haft liknande o till slut trots sa min en gång att jag väljer alkoholen. Nykter.
(Framför vår relation)
Vi kan tyvärr inte bestämma över andra..
Vid ett tf sa han även att om han haft barn kanske han inte hade missbrukat..

Fundera lite över vad du vill.. men som du säger barn är inte en bra idé…
Det blir en osäker framtid som det ser ut nu.

Kan det vara så att han bara är nykter för din skull?

Kram

Ungtjej981

@Rike det är det.. jag har frågat honom många gånger om det är så här han VILL vara, och får alltid att nej det är det inte.. jag har försökt att inte bestämma över honom, mer leda honom åt rätt håll, för att min förståelse är att han vill åt rätt håll men behöver stöd för att nå dit. Det hade varit så enkelt om han sagt att nej, det är såhär jag är och vill vara, men så har det har han ju aldrig sagt..

Nu under tiden han varit alkoholfri så har han sagt själv flera gånger att han mår bättre, tänker inte på alkohol, kommit igång med träning igen, fått massa saker som han vill pyssla med gjort osv. Han är väldigt ambitiös och vill så mycket, så jag kan bara inte förstå varför det blir såhär

Ungtjej981

@Rike det gör så otroligt ont, för vi pratar ofta tillsammans om en framtid med familj och hus, utan alkohol, men det är lite som att han är 2 olika personer, en som vill vara eländig och må dåligt och en som vill må bra och vara aktiv

Ungtjej981

Känns också som att man är så djupt intrasslad i det här, jag är 28 och börjar känna att vart har tiden tagit vägen.. har vänner och bekanta i åldrarna runt omkring, både lite upp och lite ner, som skaffar barn nu, känns som att vi fortfarande är så otroligt långt ifrån det och börjar bli rädd för att man sitter där en dag och tänker på all tid man slösat om det här skiter sig. Desto mer tiden går ju mindre vill man ge upp, just för att man investerar så mycket tid och energi

myssockan

@Ungtjej981 Usch vad tufft. Känner verkligen med dig❤️
Man kanske inte ska dra för stora växlar på just det här han har sagt dock? Det kan säkert vara massa känslor i samband med ett återfall. Kanske känner han sig enormt besviken på sig själv och det här uttalandet kommer som ett förvar.

Jag skulle nog ändå pratat med honom imorrn när han är helt nykter, ställt öppna frågor och sett vad han har att säga.

Men du har ju levt med den här situationen länge nu, och det är fullt förståeligt om du vill gå vidare efter detta. Lättare sagt än gjort, jag vet. Men kanske bättre för dig❤️

Du får försöka sova lite och se vad han har att säga imorrn. Kram!

Ungtjej981

@myssockan ja kan också tänka mig att det är mycket känslor, det är tufft att vara stark och tänka på vad som försiggår i hans huvud.

Han har sagt vid ett flertal tillfällen att han hatar att se mig ledsen och vara orsaken till det.. vet knappt vad som är upp eller ner längre efter alla motsägelser

Kram, tack för allt stöd ni som skriver här i tråden, behövde verkligen det ikväll❤️

myssockan

@Ungtjej981 jag förstår det. Herregud så jobbigt. Tycker du inte att det kommer något vettigt imorrn och du bara är trött, kanske du ska testa ett uppehåll från honom och att han får testa att bli nykter på egen hand - om han verkligen vill. Sen kan han ju återkomma😊

Min är alldeles i början av att försöka bli nykter/dricka normalt (med mig) men ser jag att han inte försöker seriöst kommer det bli så för mig med. Man får inte gå under själv i eländet❤️

Rike

Du är ung - det blir inte lättare om 10 år och barn har kommit in i bilden och blir utsatta.
Klarar han det ett par år och verkligen landar i nykterhet så kan det ju vara stabilt, men barn ska inte födas in i problem om man kan undvika det. Dessutom innebär småttingar en himla utmaning om man inte mår bra…

Men som ovan skriver försök vila lite, prata med vänner eller alkoholhjälpen.

Thompa_68

@Ungtjej981 Jag har flera gånger fortsatt att missbruka alkohol, väl medveten om konsekvenserna för min egen del, av den anledningen att jag hatade mig själv och tyckte att det lika gärna kunde få gå åt helvete. Lite som ett utdraget sätt att avsluta livet. Jag var då väldigt egoistisk och tänkte lite på hur det upplevdes för mina närmaste. Nu har jag äntligen hittat vad som jag i själ och hjärta känner är en varaktig nykterhet, där jag fokuserar på det positiva i livet utan alkohol. En alkoholist kan inte dricka, så är det bara. För att uppnå en uthållig nykterhet måste man finna glädje i livet och inte sakna kickarna och verklighetsflykten som alkoholen ger.

Med mina erfarenheter tänker jag att det avgörande nu är att din sambo direkt återvänder till nykterheten och därifrån arbetar med sig själv för att göra den varaktig. Återfall kan man få, och som @myssockan skriver blir det väldigt turbulent inombords. Det kan ta en tid att sortera tankarna, men att hålla sig nykter är då viktigare än någonsin.

Rike

Och PS
Du har all rätt att välja vilket liv du vill leva!

Ungtjej981

@Thompa_68 tack för att du delar dina erfarenheter, det är så otroligt svårt att sätta sig in i hans situation.. hur upplever du är det bästa sättet att visa stöd härifrån? Känner mig ofta tjatig, trots att allt är med välmening för hans mående

Thompa_68

@Ungtjej981 I grund och botten är det hans eget ansvar och beslut hur han vill hantera det som för mig rätt uppenbart är alkoholism. Ingen, inte ens du som han borde värdesätta mest av allt i livet, kan få honom att inte ta det där första glaset, om han inte själv är motiverad och bestämmer sig.

Om/när han väl bestämt sig tror jag omgivningen kan göra en hel del, med att inspirera till aktiviteter och samtal som väcker positiva känslor och skapar nyfikenhet på livet. Det förefaller som du redan visat mycket stöd i det avseendet. Nu måste han visa beslutsamhet och vinna ditt förtroende för att han tar tag i sin alkoholism och drar de nödvändiga slutsatserna för ett gott liv tillsammans med dig.

fooliehutten

@Ungtjej981, rent krasst utifrån det ultimatum du ställde för 3 mån. sedan. Vad blev det av detta? Ni har varit ihop många år härvidlag och har han inte kommit längre med sin drogkärlek på den tiden, så är väl frågan om du inte curlat tillräckligt nu. Du är 28 år ung och kanske vill bilda familj och skaffa barn. Tänk inte så mycket på ”fyllot”, tänk på dig själv som Rike så klokt uttryckt det. Den som borde skriva här är den som valt flaskan, tipsa om forumet och lämna ansvaret för hans val till honom. Styrkekramar till dig🤗

Tråd: Ny väg av Kebne1

Kebne1

@Andrahalvlek ja, för mig personligen behöver jag mötet, se människor. Forumet finns också för mig i bakgrunden. Jag är på steg 4. Jag gör allt mycket mycket långsamt. I vanliga fall gör jag allt med blixtens hastighet. Men inte med detta.

Kebne1

@Silvertärnan sån befrielse! Det är som att den mentala besattheten flugit all världens väg och livet har börjat få riktig mening. Men en dag i taget.

Molnet

@Kebne1 .Vad härligt det låter.Kanske får tänka om.Varit på AA en gång & fattade ingenting.Jag gick därifrån & drack öl på stan😱Fast jag gav nog upp lite för lätt.

vår2022

Hej @Kebne1! Vad fint att få höra och vad glad jag blir för din skull att du liksom hittat hem❤️. Låter härligt med ett gäng kvinnor som håller varandra stenhårt om ryggen, det är guld värt! Modigt av dig att komma iväg på AA och du har alltid haft ett starkt driv till att få till en önskvärd förändring i ditt liv, nu är du på god väg!

Din inre kompass leder dig rätt! Sköt om dig❤️

Tråd: Barn med en missbrukare som vägrar hjälp av supportivechaos

supportivechaos

@has Tack så mycket för att du delar det du varit med om. Ditt svar träffade verkligen. Särskilt det du skrev om hur du först inte ens förstod vad du befann dig i. Det är precis så jag känner nu: trött, ensam, förvirrad och nästan bortkopplad från min egen kompass. Så knäppt hur man liksom vänjer sig, man kan så lätt bara koppla bort ur man blivit behandlad vid olika tillfällen för personen 80 % av tiden är så gullig och snäll.

Det du skrev om att gaslighting och skuldvändning kan fortsätta även när någon är nykter… det gjorde mig både ledsen och mer klarseende. Jag har också börjat förstå att de här beteendena är mycket djupare än alkoholen.

I mitt fall är min partner helt i förnekelse. Han säger att:
han “inte har något problem”
det “bara drabbar honom”
han “kanske blir lite för full ibland men det är inte så farligt”
han “redan testat att få hjälp” och “aldrig mått bra av det”

Samtidigt gör han allt du beskriver: vrider på samtal, snurrar till allt tills jag inte vet vad det handlar om längre, härmar mig, får mig att ifrågasätta mig själv och kan till och med använda vårt barn mitt i konflikter för att tysta mig.

Men det som är allra mest förvirrande är hur han plötsligt kan gå runt och vara överdrivet trevlig.
Superpratig, skämtsam, hjälpsam, extra gullig mot barnet, som om allt är helt normalt. Det gör något med mig. Jag får dåligt samvete, börjar tänka “är det så farligt?”, “överdriver jag?”, “han försöker ju”. Det blir som en normaliseringsprocess där jag tappar mig själv.

Och samtidigt kan han ena dagen säga: “Jag förstår hur det har skadat dig”, och nästa vecka låtsas som om de orden aldrig sagts och istället säga att jag är problemet.
Det är som två olika personer. Och det är det som gör det så svårt att lämna- inte för att jag tror att relationen kan bli bra, utan för att känslomässig förvirring är en så stark kraft.

Det du skrev om din barndomsvän, att det enda som hjälpte honom var att folk tog avstånd… den meningen är viktig för mig att höra. Jag inser mer och mer att jag inte kan få honom nykter eller förändrad. Och att jag måste börja tänka på hur jag själv ska tillfriskna ur mitt medberoende - för min egen och mitt barns skull. Träffade en kollega som är nykter alkoholist som sa samma sak ungefär som din vän. Typ: jag hade nog aldrig blivit nykter/sökt hjälp om jag inte blivit lämnad. (Hans exfru lämnade alltså honom till slut)

Tack igen. Det betyder mycket att läsa om någon som tagit sig igenom det, och som förstår mekanismerna på djupet.

supportivechaos

@esterest Tack snälla för dina ord. De betyder mycket.Jag ska absolut kolla upp Alla kvinnors hus. Det känns så ensamt ibland.

myssockan

@supportivechaos Du låter klok och empatisk!
Känner igen så mycket i din beskrivning från upplevelsen när jag själv levde i en destruktiv relation. Då var det en narcissist jag råkat ut för, och beteendet var som du beskriver med skuldförskjutning och gaslighting. Han kunde byta helt tvärt från ilska och hot till uppsluppen glädje. Och när han var glad var han så himla snäll och fin på alla sätt. Tills nästa utbrott och hot kom. Och allt var mitt fel.
Jag hade full fokus på vad som var fel i hans liv och med honom och hur det skulle ordnas, och tappade helt bort mig själv och mina känslor. Det är just den där förvirringen som gör det så svårt. Den känslomässiga bergochdalbanan kan också göra en rent fysiskt beroende, eftersom man pendlar mellan förtvivlan och hopp. Jag har senare också läst om våldscykeln, och den har hjälpt mig förstå hur mönstret höll mig kvar även om det snurrade snabbare och snabbare och jag mådde sämre och sämre. Den kan du lätt hitta genom en googlesökning. (Viktigt att komma ihåg att psykiskt våld är minst lika illa som fysiskt) Genom att läsa på om de här sakerna kan man skapa lite distans. Traumabindning är ett annat begrepp som man kan läsa om som förklarar varför det blir så himla svårt att lämna.

En annan konkret fråga är: fyller den här relationen dina behov? Vad är egentligen dina behov? Och tror du att den här partnern kan tillgodose dem?
Vilka behov har ditt barn?
Jag förstår att man kanske då lockas att tänka på hur partnern skulle kunna bli om han blev nykter, men det låter faktiskt som att det här beteendet inte är direkt kopplat till alkoholen.

Om du bestämmer dig för att lämna, har han alltid möjligheten att bli nykter och då erbjuda dig möjligheten att försöka igen. Du kan då fundera på om du vill det, och vill du det kan du utforska om hans beteende har ändrats.
Kanske är det bästa motivationen för honom? Och är det inte det, så kan du känna att du fattat rätt beslut. På så sätt kan det inte bli fel:)

Du är inte ensam. Kram!

Tråd: Jag måste bli alkoholfri av Hagman

Hagman

Jag har funderat på mig och kopisrn alkohol. Det är inget bra förhållande. Av tio tillfällen så böir det för mycket 6 gånger och av de sex gångerna blir däg 3 jätte mycket för mycket så jag riskerar att göra mig illa. Ramlar slår mig och det kan för mig vara personligt farligt då jag äter blodförtunnande. Detta händer på helger och ledigheter. Har inget sug på vardagar. Men tar en dag/ helg i taget. Mål ett vara nykter fram till nästa ablation. Därefter ta nya beslut.

vår2022

@Hagman Håller med, låter inte som en bra förhållande. En enormt stor osäkerhet, risk och farligt då du äter blodförtunnande och har hjärtproblem. Bra ändå att du inte har sug på vardagar. Gäller att hitta något annat att belöna dig med på helger och ledigheter. Kanske att engagera dig i något, fysisk aktivitet eller någon hobby, läsa, pussla eller bygga något sysselsätter både tankar och händer/kroppen. Du ersätter en dålig helgvana med en bättre vana som till slut blir en ny rutin. Du frisätter också må bra hormoner.

Att ta en dag/helg i taget är bra och ju fler helger det blir desto lättare kommer det att kännas. Ta hand om dig, din kropp/hjärta kommer att tacka dig och du kommer att må så mycket bättre! ❤️

asdf1973

@Hagman Jag tänker att det är väldigt starkt av dig att identifiera och inse problemen som alkohol medför i ditt liv. Jag hejjar på dig och hoppas att du klarar ditt mål🤗

Tråd: Från ytterlighet till måttfullhet av myssockan

myssockan

Veckan som gått avslutades med 5 enheter totalt. Denna vecka satsar jag på 0, efter fyra veckor av låg konsumtion. Det känns väldigt bra, och jag känner mig inte speciellt sugen på alkohol.

Tack @Bubbelmorsan! Du kan köpa en jättebra värmeborste för under tusenlappen😎 En annan sak som jag unnat mig är en mysig tyngdfilt i soffan. Den fyller på med endorfiner och hjälper mig att få ro i kroppen på kvällarna❤️

Ja, jag har ju varit lite tröttare, men också känt att jag sovit bättre. Men då har jag ju fortfarande ändå konsumerat lite alkohol.
Jag är väldigt van att vara trött eftersom jag också haft/har utmattningssyndrom 😂 Så jag har massor av strategier för att spara och ransonera med energi😁 Men kanske att alkoholen där kommit in som den lilla mirakelmedicinen som gjort mig pigg och fått mig att känna mig energisk och rolig... Det kom jag på nu när jag skrev.
Tycker det ger så mycket att kunna byta tankar och erfarenheter såhär!

Du är inspirerande med ditt plötsliga beslut som blivit så framgångsrikt😊 Otroligt starkt jobbat att kunna gå ner till 0 från den bubbelmängden 💪✨ Kör på! 😎

luenna

@myssockan Hej, vad fint det är att läsa din öppenhjärtliga berättelse! Jag är ny här sedan en dryg vecka och blir inspirerad av att läsa i forumet. Min historia är lite annan än din men jag kämpar nu med att få fler alkoholfria dagar per vecka än de med alkohol, men också med att mängden enheter ska bli lägre de dagar jag dricker. Lever själv och en risk för mig är att dricka ensam hemma, då ingen ser eller bryr sig, men detta har gjort att antal glas per dag blivit fler. När jag är med vänner så blir det kanske 2, max 3, glas vin när vi ses, vilket ju är helt hanterbart. Det är åt det hållet jag vill gå...... Fint att följa dig här och önskar dig stort lycka till!!

myssockan

@luenna Tack snälla! Vad roligt, det värmer:) Jag tycker också att det är inspirerande att läsa i forumet och har lärt mig så mycket här.
Jag har också haft problem med att dricka just för mycket per gång när jag dricker själv hemma. Som du säger, finns det ingen som ser och kan reagera då. Jag tror också att det för mig har berott på att det inte finns något naturligt stopp, möjligtvis förrän alkoholen tar slut. När man inte är hemma kan man ju påverkas av miljön och det som händer. Nu är det dags att äta, eller nu är det dags att börja åka hem. Medan man hemma har fritt spelrum. Tror att det varit mycket så för min sambo också, sedan hans skilsmässa innan vi träffades (det var då han började dricka ännu mer och varje dag).

Förra perioden när jag hade problem med alkoholen (då jag mådde psykiskt dåligt) minns jag att det bästa steget för mig var att inte ha alkohol hemma. Det startade förändringen då, och hjälpte mig att inte dricka hemma.

Jag tänker nog att den här gången ska jag göra samma - alltså inte dricka när jag är själv. Skulle säga att det är en risksituation för mig.
Jag har inte tänkt lika mycket på det den här gången, eftersom det allra jobbigaste denna gång är att låta bli att dricka när min sambo dricker (vilket har varit varje dag, herregud). Så när han väl är bortrest har jag knappt kommit på tanken att dricka, bara passat på att vara nykter.
Det är så bra här i forumet, för man kommer på nya saker medan man skriver.

Tycker du gör det bra som kan dricka 2-3 glas med vänner utan att det blir mer. Det tränar jag på!:) Bra kämpat och fint med sällskap här på forumet. Stor kram!

Bubbelmorsan

@myssockan, tack😍! Tror det är så att alkoholen piggar upp en men falsk pigghet som man får betala för senare.

Hade en toppendag igår men idag känns det återigen lite trögt och deppigt och tanke på bubbel dök upp. Jädra tankar. Fick köra ett tuffare pass på gymmet och sedan kom min stora tjej på besök så då glömde jag bort suget och Systemet hann ju stänga👍. Jag tror stenhårt på att inte ha alkohol hemma. Jag dricker inte själv på krogen och finns inget hemma då blir det inget. Det är mitt främsta knep att hålla mig sysselsatt tills skitbutiken stänger. Fredag och lördag särskilt.

Det sociala har jag löst genom att jag sagt till arbetskompisar och familj och vissa vänner att jag har en A-paus till nyår. Så då är julen löst och flertalet bjudningar i december.

Tycker du kämpar på jättebra och följer din plan

myssockan

Tack @Bubbelmorsan ❤️ Ja gud ja, en så falsk pigghet. För sen sover jag ju sämre, blir seg, får huvudvärk, i värsta fall illamående, och mer oro och ångest i bergodalbana än när jag är nykter.

Vad duktig du är som tränar. Jag går promenader, men borde börja med nån mer fysisk aktivitet.

Tack för att du delar med dig om tyngre dagar också. Jag känner mig också låg till och från, och antar att det har ganska mycket med den här obalansen av dopamin i hjärnan att göra. Jag känner mer och mer att jag kanske ska vara nykter en längre period än en månad, för att återställa det här. Det känns iaf positivt😊

Att inte ha alkohol hemma är ett smart och relativt enkelt steg ändå. Som hjälper en mycket. Håller helt med dig! Jag dricker inte heller ute. Och på vår ort finns inte skitbutiken😂 Det är flera mil dit.

Hoppas du sover gott och är piggare imorrn! ❤️

Tråd: Min man söker äntligen hjälp av sommar2023

Vågen81

Hej, vill bara skriva att vi fått otroligt bra hjälp av socialtjänsten . Min sambo hade dolt sitt alkoholmissbruk under en lång tid och till slut trillade två orosanmälningar in via skolan . Det var vändpunkten. Du behöver inte oroa dig. De kommer kunna hjälpa er på många sätt. Jag var också orolig i början men blev lugn när jag förstod vilken hjälp vi kunde få.

Åsa M

Läkare har skyldighet enligt lag att anmäla om det är barn inblandade. Oavsett om din man vill ha hjälp eller inte så är barnens rätt till trygghet större än en vuxens behov av alkohol. 🤗

Tråd: Jag gör ett försök... av asdf1973

Thompa_68

@asdf1973 Bra jobbat, grattis till tre veckor! Jag upplever också att det hittills är enkelt att avstå alkohol, men tuffare tester kommer. Det kommer tankar och ibland sug, men jag försöker stå emot med tankar om allt positivt med att vara nykter snarare än upprepa allt dåligt med att dricka. Det har funkat rätt bra när jag också utfört aktiviteter som är omöjliga eller svåra att utföra onykter, som att köra bil, träna, nörda ner mig i lite hobbyaktivitet som kräver klar tanke, umgås med min fru både till kropp och själ etc. För varje konkret sak jag utför kan jag finna en extra glädje i att ruset inte står i vägen och att jag faktiskt får en belöning av det jag gör i vardagen, utan att söka det via alkohol.

Vi håller i detta!

asdf1973

@Thompa_68 tack för uppmuntran.

Jag känner som sagt att det är lätt att avstå alkohol nu. En orsak till det är nog att jag så många gånger tänkt "nu får det vara nog" men ändå suttit där med en öl helgen där på. Jag har blivit besviken på mig själv under så många år och har nu hamnat vid den punkten att nu får det f-n vara nog.

Mitt sug kommer fortfarande av alkoholromantiken och rädslan av att hamna utanför ett sammanhang på grund av att jag avstår att dricka (dålig självkänsla). Jag vet att det ligger flera tuffa utmaningar framför mig. Jag försöker identifiera dem och mentalt förbereda mig. Jag har tex. vänner där mycket har handlat om att träffas för att prova öl, whiskey och rom. Jag är helt införstådd att enda sättet att ta mig an dessa möten är att säga till dem "jag har tagit en paus från alkohol för att jag inte mår bra av att dricka". Första gången jag tänkte tanken så var den skräckartad men nu har jag accepterat hur jag ska lösa situationen och jag vet också att de kommer att acceptera mitt beslut för de är väldigt fina vänner. På samma sätt rustar jag inför för mig tuffa situationer.

Vi kämpar på💪

Thompa_68

@asdf1973 Känner igen mig så mycket, en dålig självkänsla har lagt grunden för mycket besvärligheter i mitt liv, inte minst mitt förhållande till alkohol. Som nykter är jag mig själv och nu försöker jag varje dag påminna mig om att jag faktiskt duger som jag är. Det går bättre och bättre hittills.

Skönt att du har fina vänner, det underlättar mycket. Jag har också vänner som står vid min sida, vår kontakt har inte riktigt varit så djup eller frekvent som den kunnat vara utan alkoholens inverkan på mig, men nu är jag tacksam över att ha dem kvar så jag kan försöka bli en ännu bättre vän.

Ta hand om dig och ha en fin dag!

Tråd: Denna gång är det på riktigt! av Thompa_68

Thompa_68

@Andrahalvlek Tack för kloka tankar som alltid! Det där med vård och helhetssyn låter ju suveränt och är något som verkligen saknas överlag. Beroendeproblematik har ju ofta fler bottnar, allt från psykisk ohälsa, relationer, ekonomi, självkänsla etc. Det skulle nog vara väldigt mycket effektivare att ta ett helhetsgrepp än att studsa mellan olika enheter för stöd och hjälp.

Jag är definitivt en förespråkare för nykterhet, men har en slags rädsla för att pendeln ska svänga för kraftigt åt andra hållet mot hur det varit. Som ung kunde jag obetänksamt raljera med de som valde nykterhet och tyckte de missade mycket i livet. Nu vet jag att den som missat mycket är jag och alla andra som levt i alkoholens dimvärld långa perioder. Men jag vill inte nu börja peka finger åt de som vill dricka. Att vara en förespråkare för att det ska finnas alkoholfria alternativ kommer jag absolut att vara, men i dagsläget är jag inte redo att plocka undan alkohol från tillställningar med nära och kära. Det kanske kommer med tiden.

Thompa_68

@vår2022 Tack för din värdefulla återkoppling! Jag har nog insett flera gånger att jag har problem med alkohol. Däremot har det tagit till nu att acceptera att jag faktiskt inte kan dricka kontrollerat och därför måste avstå från det första glaset på obestämd tid, en dag i taget. Jag har också haft flera nyktra perioder, en del ganska långa, men alltid kommit tillbaka till drickandet och tappat kontrollen. Här tror jag det avgörande varit att jag tidigare alltid sett nykterheten som ett nödvändigt ont, med en känsla av att avstå något värdefullt och att livet är begränsat och mindre roligt. Hade jag på något sätt kunnat fokusera på det positiva med att vara nykter och de möjligheter som det öppnar hade jag nog kunnat hålla i nykterheten tidigare i livet. Nu blev det mest en transportsträcka till återupptagit drickande, mer för att glädja min omgivning än att tillfredsställa mig själv.

Det hade nog så här i efterhand krävts mer hjälp för att göra denna ändring av inställning till nykterhet. Jag har provat en hel del, men aldrig haft ett samtalsstöd som just borrat i varför alkoholen varit så viktig och intimt förknippad med glädje för mig, och hur jag kunde göra för att uppleva belöningskänslor utan alkohol. Att vara nykter i offerkofta är dömt att misslyckas, i vart fall för mig.

Nu är jag verkligen på en bra väg, med nykterhet och tillfredsställelse, där jag ändrat mitt liv för min egen skull i första hand. Det svider ibland att det tagit så lång tid att komma hit, men jag försöker leva i nuet och inte älta det som varit. Kanske är det också där drivkraften att berätta om mina erfarenheter för andra. Skulle det ge någon inspiration att ta steget till ett bättre liv utan alkohol tidigare än man kanske trott man skulle klara av vore det en seger, även om jag förstås aldrig skulle få veta det.

Thompa_68

@Silvertärnan Stort tack för dina tankar, uppskattas mycket! Jag har varit på botten några gånger, varefter jag inlett nykterhet men alltid misslyckats få den uthållig. Nu känns det innerligt som att jag kommit till ett helt annat läge, denna gång utan att ha varit på någon riktig botten. Det var mer en känsla av att jag faktiskt var trött på att dricka, kan inte sätta fingret på vad som fick tankarna att gå i andra banor denna gång. Men att fokusera på det positiva och möjliga med nykterhet, som flera här i forumet verkligen inspirerat mig till, känner jag är en synnerligen viktigt framgångsfaktor.

Gåbert

@Andrahalvlek Jag håller helt med dig om alkoholromantiken. Ta bara allt snack i medierna om roliga snapsvisor. Jag var på julbord förra veckan med jobbet. Tack och lov bjuds det inte på alkohol längre, men kollegorna beställer ändå, på egen bekostnad. Inte så solidariskt med dem som ev har alkoholproblem. Själv drack jag vatten och var helnöjd.
Sedan är jag nog lika kritisk mot de absolutister som odlat myter om alkoholism som en sjukdom som enbart är genetisk och alltid obotlig. För de allra flesta som är i riskbruk handlar det trots allt om att det finns behandlingsmetoder och digitala självhjälpsprogram som bevisligen fungerar för väldigt många (även om det förstås är olika och vissa troligen gör klokast i att välja helnykterheten.)

Andrahalvlek

@Thompa_68 I början är man nästan lite nykär, eller nyfrälst. Man vill skrika ut sitt budskap: Hur kan ni inte se detta?

Det lugnar ner sig, tack och lov. Om någon frågar svarar jag, och jag kan prata om det mycket: om någon är genuint intresserad. Annars pratar jag inte om det, jag ser bara till att själv få alkoholfritt i glaset. Och går och lägger mig när de andra börjar gapa. Herregud vad vanlig samtalston skruvas upp bara pga alkohol.

Men behåll du den nyfrälsta känslan ett tag, jag tror att den är svinbra att ha i början. Likaså den positiva inställningen, nyfikenheten på livet.

Kram 🐘

Thompa_68

@Andrahalvlek Tack, jag känner verkligen det du beskriver. Bra att vara medveten om det, känns som sagt skönt att känna energin det just nu ger, en sådan stor skillnad mot tidigare försök till nykterhet där jag mer beklagat mig över vad jag gått miste om och saknar.

Thompa_68

Fyra veckor som nykter idag, en klapp på axeln till mig själv! Att räkna dagar gör jag inte för att bevisa något eller för att ha en ursäkt för att försöka börja dricka kontrollerat igen - "titta vad duktig jag är, utan alkohol så länge, jag har koll, klart jag kan börja dricka igen". Nej, jag gör det för att ladda med positiv energi och känna en tillfredsställelse i vad jag kan uppnå när jag bestämt mig.

Det är fortfarande en dag i taget och nykterhet på obestämd tid som gäller, jag tänker inte hamna i limbo med ältande av tankar i alkoholromantikens land: ska jag aldrig mer få fira på riktigt, aldrig uppleva det där första sköna ruset, den där underbara smaken av en kall öl, få vara en del av högljudd och utlevande glädje. Dessa tankar har under många år avslutat varje nykter period och sedan förr eller senare lett till ett rejält återfall med allt vad det inneburit för hälsan, relationerna, ekonomin och livslusten. Därför går jag verkligen i kamp med dem nu, och bestämmer mig varje dag för att de inte ska få någon plats. Det är självklart att jag ska uppleva glädje och gemenskap i mitt liv, högt och utlevande om/när jag vill, men utan en konstlad lyckovärld driven av alkohol, där varje dagen efter är en riktig örfil och det riktiga livet är svårt att leva.

Min dåliga självkänsla är en stor bidragande orsak till mycket negativt i mitt liv, inte minst hur jag hanterat alkohol. Även här tar jag nu varje dag som en möjlighet att påminna mig om att jag duger som jag är och att jag som alla andra faktiskt kan förbehålla mig rätten att förändras och bli en ännu bättre medmänniska dag för dag.

Mitt mående har verkligen förbättrats de senaste veckorna, som jag förvisso vet att det alltid gjort vid tidigare nyktra perioder. Några kilon har försvunnit, jag tänker klarare och mer positivt, orkar slutföra fler arbetsuppgifter och på ett bättre sätt, engagerar mig mer i min omgivning etc. Fortfarande belönar jag mig lite för mycket med onyttigheter, men igår körde jag ett första styrketräningspass efter en timme på banan, kändes bra. Jag är inget fan av gym, men vet att det ger positiva effekter, jag får bättre hållning, mindre problem med ryggen och spelar bättre. Det som funkar för mig är att satsa på korta pass några gånger i veckan, enligt till exempel detta program: https://www.styrkelabbet.se/traningsprogram-for-nyborjare/
Det tar max 15 minuter om man är uppvärmd, sedan några minuter för stretching där man också kan reflektera lite över hur bra det känns att vara nykter och behandla kroppen väl. Jag ska verkligen hålla i detta nu, känner hur betydelsefullt det är, liksom jag också känner en skön träningsvärk idag...

Idag vankas det julbord med jobbet och jag ser verkligen fram mot ett alkoholfritt sådant. Min arbetsplats har inga problem med alkoholromantik, det är en överlag hälsosam och nykter miljö, men det är klart att för mig som alkoholist är det en utmaning med ett överdåd av mat och mängder av alkohol på menyn och i min närhet. Jag ser fram mot att kunna skjutsa kollegor både till och från julbordet och ha en trevlig kväll där jag kommer ihåg vad både jag och andra sagt. Sedan att komma hem och njuta av sängvärmen från min älskade livskamrat, det blir fint.

Jag önskar alla en fin tisdag, snart är november ett avslutat kapitel och vi får tända ljus på riktigt. Även om man ska ta en dag i taget och leva här och nu så måste jag säga att november är en riktigt skitmånad för mig som gärna får ta slut så snart som möjligt. Jag ser fram mot årets absolut största och viktigaste högtid, vintersolståndet. Då har vi verkligen något att fira, att det vänder och går mot ljusare tider, till skillnad från midsommarafton som egentligen borde vara mer av vemod och gravöl (givetvis i alkoholfri form...).

Tråd: En nykter dag i veckan av myssockan

myssockan

Igår klarade sambon sin alkoholfria dag (och första dagen på vita veckan) till stor del på egen hand, eftersom han reste på jobb. Det var så fint att prata med honom nykter på kvällen. Vi ringer alltid med videosamtal, och igår blev det något samtal extra. Ja, jag erkänner att jag ville kontrollera att det verkligen gick bra.. Men jag känner iaf mer att det är hans egen process nu.

Tråd: Att bryta en ond spiral av eliz

eliz

🫤 känns jobbigt just nu. Flera flera dagar har gått bra men nu…vad hände?!
Upplever att humör och hormoner påverkar. För er som det går bra för….gör det alltid det?
Men, jag ger inte upp. Ett tillbakaslag, men reser mig upp igen 💪🏼

Thompa_68

@eliz Bra där, snedsteg händer, bara att räta upp riktningen igen! Var snäll mot dig själv och acceptera att det kan bli fel, du är lika mycket värd för det! Jag upplever mestadels fortfarande positiv energi i min nykterhet, men självklart har även jag dagar när det känns lite tyngre och tankar på alkohol dyker upp, tillsammans med ett visst sug. Men ännu så länge ser jag övervägande fördelar och tänker inte på att jag saknar eller måste avstå från något. Det kommer tuffare tester i december, men en dag i taget.

Tråd: Nu SKA jag trappa ner - start 27 oktober av Hanna0425

Hanna0425

EN riktigt dålig helg då jag bara drack och drack kändes det som. Fri tillgång klarar jag inte av och borde veta bättre. Jag tänker hela tiden att jag inte ska banna mig själv för hårt när jag "Misslyckas" men igår var det svårt. Bannandet leder liksom ingenvart och jag känner mig bara misslyckad. Ny vecka, nya tag. Denna vecka blir det måndag till onsdag alkoholfritt, nästa vecka är min sista med 3 dagar alkoholfritt/vecka, då går jag över till fyra. Jag känner mig redo trots allt, de dagar jag var utan förra veckan kände jag knappt nåt sug, förutom att jag såg fram emot drickdagarna. Det blir enklare, jag vet det.
Särbon hoppade raskt av sin vita månad också, inte pga mig. Nu pratar vi om att inleda året utan alkohol, vi får se. Jag känner mig positiv men också lite skeptisk till att sluta helt, skeptisk för att jag inte riktigt tror att jag vill. Jag vet att flera av er jobbar med delmål som ni sen förlänger, det verkar fungera för er, är det nån som vill berätta om sina erfarenheter?

Gåbert

@Hanna0425 Beklagar, förstår att det känns som ett misslyckande, men du hade ju inte bestämt att inte dricka alkohol i helgen, så egentligen ska du inte känna skam eller skuld. Du fortsätter ju med din plan! Verkar lite knepigt med särbon, som börjat dricka igen. Får du det stöd du behöver i din utmanande resa?
Själv vacklar jag lite; känns som att dagarna går långsamt denna månad, och jag har ju sagt att jag ska ta en dag i taget och fatta beslut om ny plan 1 dec. Antingen fortsätter jag med en dag i taget, tar nya beslut när det kommer vinprovningar och glöggbjudningar - eller så bestämmer jag att ta en helvit månad till. Alternativt beslutar jag att göra några avsteg i december och sedan köra helvitt i januari. Viktigast är att mina beslut om mål känns helt acceptabla och realistiska.
Kämpa på!

Thompa_68

@Hanna0425 Jag är inte ute efter att skriva någon på näsan hur man ska hantera sitt förhållande till alkohol. Men, efter många år av alkoholmissbruk, perioder av nykterhet, återfall har jag till slut insett och accepterat att jag inte kan dricka alkohol, det första glaset får mig på fall. Utan den insikten och acceptansen har jag försökt dricka kontrollerat så många gånger, med massa olika metoder, utan att lyckas. Nu inser jag varför, och har även inlett en nykterhet som jag hoppas och tror kommer vara uthållig.

Frågan om viljan att sluta med alkohol är tudelad för mig. Först och främst gäller det att svara ärligt för sig själv om man har förmågan att dricka kontrollerat. Om vet med sig att man inte själv kan styra över när man dricker och inte heller hur mycket man får i sig när man väl dricker är det inte en framkomlig väg att försöka dricka kontrollerat.

För att fatta beslutet att avstå alkohol har det sedan för mig visat sig enormt betydelsefullt att slänga alla negativa tankar och känslor om saknad av rus, gemenskap, glädje överbord. Istället gäller det att fokusera på det positiva med att inte vara kvar i alkoholens bojor, och de möjligheter det ger. Ser man på nykterhet som ett fängelse blir den inte långvarig.

Jag försöker verkligen ta en dag i taget och ser på min nykterhet som tillsvidare för att inte noja över jobbiga känslor som lätt kommer av att tänka "för alltid". Däremot räknar jag fortfarande mina dagar som nykter och ser med tillfredsställelse och viss stolthet på vad jag uppnått, så det är väl mina delmål i retroperspektiv just nu.

Jag önskar dig all lycka i din väg framåt, var och en har sin resa att göra och som @Gåbert skriver, det är viktigt att besluten känns acceptabla och realistiska. Frågan är bara om det är besluten eller man själv som behöver förändras för att uppnå det.

Tråd: Steg ett är att skriva här. Hjälp mig. av Villhöver

Bubbelmorsan

@Villhöver. Jag saknar dig här på forumet. Snäll kika in och berätta hur du har det🩷.

Tänker att det är lätt att få prestationsångest att "alla" andra kan men inte jag, men tycker det är viktigt att man ska få ramla av vägen, ha det tungt, känna sig misslyckad. Det är ju så sjukdomen ser ut för flertalet av oss och det är också viktigt att se att andra har det tufft också🩷.

Thompa_68

@Bubbelmorsan Tack för att du är så empatisk och bryr dig, jag har lätt att gå på i min positiva energi när det flyter på för min del, inser att det inte bara kan ge inspiration utan också prestationsångest som du skriver. @Villhöver det är verkligen helt ok att tappa kursen, alkoholen är en svår fiende som inte besegras i första taget. Många av oss som nu berättar om lyckosam tillvaro har försökt och misslyckats många gånger förut och vet vad det innebär att känna sig värdelös och uppgiven. Så länge man försöker finns det hopp, men det kan ta lång tid mellan försöken och det är ok. Sök inspiration av de exempel på förhållningssätt och metoder som finns i forumet och ta kraft från alla de vänliga, empatiska och vackra själarna som generöst delar och bryr sig om andra i forumet. Jag hejar på dig!

Bubbelmorsan

@Thompa_68, ja precis. Det är lätt att kämpa på när man är på banan lite mer men man ska aldrig glömma att det kan bli jag som ramlar av också hur bra det än går nu. De berättelserna är minst lika viktiga. För det är säkert fler som ramlar gång på gång än de som "lyckas" hålla en stadig kurs. Som du skriver, flertalet av oss har försökt och ramlat av vägen flera gånger och känt sig värdelösa. Det är tuffa känslor och då kanske svårt att skriva här men det är ju då det är viktigare än någonsin tänker jag.

asdf1973

@Bubbelmorsan @Thompa_68 Precis som ni skriver är det nog bra att visa hur verkligheten ser ut. Jag har själv misslyckats i många år, någonstans mellan 6 och 10 år. Det är först nu när jag insett vart jag hamnat, hur miserabelt dålig jag mår och verkligen är redo att ta tag i det som jag också vågar (måste) skriva här på forumet. För någon som inte ser min historia kan det se enkelt ut, men jag lovar att det har varit en krokig väg fram till denna punkt.

Tråd: Aaaahhhh... av Surkärring

Surkärring

Idag passerar jag 60 vita dagar.
Nästa milstolpe i min app blir 90 dagar, vilket infaller på julafton.
Vilken kul grej att se fram emot!

Bubbelmorsan

@Surkärring. Hurra för dig🎉👏

Surkärring

@Bubbelmorsan hej och tack så mycket!
Jag känner det verkligen så, heja mig ❤️
Hur går det för dig?

vår2022

@Surkärring Snyggt jobbat! Grattis till 60 dagar!🥳🥳🥳

Bubbelmorsan

@Surkärring, det går bra ändå. På dag 37 idag. Har haft det lite motigt sista veckan. Trött och håglös och mer sug än tidigare. November ut är mitt närmsta mål och då sätter jag nytt mål efter det. En dag i taget.

Andrahalvlek

@Surkärring Grattis till 60 nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Och vilken fin julklapp du ska ge till dig själv 😍

Kram 🐘

Thompa_68

@Surkärring Grattis till dig, så bra jobbat!

Surkärring

Tack @andrahalvek och @thompa_68

Surkärring

@vår2022 tack!

Surkärring

@Bubbelmorsan hej bra kämpat! Du fixar det, november är snart slut ❤️

Bubbelmorsan

@Surkärring ❤️.

Tråd: 50 dagar innan av Högmo

Högmo

Ja dagarna rullar vidare. Den där festen jag var bjuden till (och faktiskt gick på)
Vi skulle diskutera lokal historia. Det blev inte så mycket av den varan. Två 33 cl lättöl drack jag. Hade kunnat vara utan mötet. Mest fyllesnack om annat.

Ju längre man avhåller sig från alkoholen märker jag vilka som är ens riktiga vänner. Lite tragiskt att se. Några låtsar de är vänner, låtsas bry sig om hur man har det. Egentligen vill fler utnyttja min ställning (Den ekonomiska) för egen vinning. Göra snabba billiga affärer.
Försöker jobba åt en sån nu.
Snål bakslug jävil Ljuger och förhalar svepskäl. Står mig upp i halsen.

Sover fortfarande uselt. Ofta måste jag tänka efter en stund när jag vaknar Hur gårdagen var, om jag minns allt Gjorde jag bort mig?

Gått ner en massa kilo. Vilket är bra.
Hinner inte riktigt med mig själv. Men det är väl årstiden. Mörkret kommer så fort.
114 dagar. Snart 4 månader. Vit.
Det trodde jag inte efter 1 månad.
Men jag har heller inte riktigt känt något sug Konstigt nog Tråkigt har det varit ibland. Böcker och reels piggar upp då. Ser riktigt fram mot ett nytt år. Nu kämpar vi vidare.

myssockan

@Högmo Bra jobb du gör! Tack för att du delar med dig. Det är rätt mörkt nu men kan vara fint att tända ett ljus. Hoppas du får en fin kväll! 🙏

Högmo

Tack Myssockan 🙏. Det värmer mitt hjärta.

Thompa_68

@Högmo Grattis till dina 114 dagar, grymt starkt! Jag har också upplevt att vissa vänskapsband försvagats, andra stärkts sedan jag började min resa för fyra veckor sedan. För mig är det nog så att alkoholen hjälpt mig överkomma en taskig självkänsla och att jag spelat en roll som inte helt och fullt är jag, med rusets hjälp. Nu är jag mer som jag är, och några vänner visar sig vara mer bekantskaper i festliga sammanhang än några man kan anförtro sig åt.

asdf1973

@Högmo tack för att du delar med dig. Jag tycker att det är väldigt bra att du kan genomskåda din umgängeskrets men samtidigt är det lite tragiskt att inse att alla inte finns i den kretsen för din/er skull utan bara för egen vinning. Starkt att du orkar kämpa vidare💪

Tråd: För hälsan, för barnen, för livet av eling

zalkin

@eling Haha. Medaljspåret hade jag glömt😅 Måndag igen, ny vecka nya möjligheter. Hoppas du får riktigt sköna dagar. Till helgen börjar den stora nyktra träningsmånaden december. Se till nu att stretcha ordentligt i veckan och vara förberedd. Skaffa doping och dopa dig: 1-2 cola zero varje dag, shopping, goda alkoholfria glögger, pepparkakor, stenhård fysisk träning, levande ljus. Programmera med fördel låten Felic navidad i huvet på repeat men med ny text som handlar om hur ofantligt bra du är. Gå in i dig själv, använd ditt makalösa pannben, din vilja och fokusera stenhårt på att målet (nykterhet) är uppnått den 1 januari. Träningen kommer ge resultat och 2026 blir magiskt💥💯❤️👊
Vill du så skriver jag förslag på låttext😀

eling

@zalkin hahah! 😂 Dopa sig med cola zero, shopping och pepparkakor, det låter bra, har inga problem med det! 😂 Gillar alla förslag på doping och stretch förutom kanske stenhård fysisk träning 😄 Vill jättegärna ha förslag på text till låten! 😄

zalkin

@eling Nåja. Sätt igång karaokeversionen av Felic navidad så kör du så det ryker. Obs, uppesittar kvällen behöver sjungas fort för att få in I takten:

Vers 1
Felic navidad,
trycker i mig chocklad
Alladin e så bra,
struntar i sponken, varje daaag

Vers 2
Felic navidad,
snart dags för vinterbad
Slängde ut en minibar, från ett hotellrum, e en superstaaar💥💥💥

Refräng
Nu vill jag ha en chill december
För jag överlevde i november
Jag har på känn att jag är helt unik
Uppesittarkvällen e jag steeenriiik

Lär dig låten och åk med i den när du besöker shoppingcenter mm, snart spelas den i varje högtalare du går förbi....😀

eling

@zalkin haha underbart, har redan börjat träna, tack 😄

Andrahalvlek

@zalkin Underbar låttext 😍

Kram 🐘

vår2022

@zalkin Värsta mellolåten!😂

Tråd: Måste ändra dryckesvanorna radikalt! av Vitvargen

Vitvargen

Vaknade upp idag med en intensiv känsla av tacksamhet. Låg och funderade en stund över allt jag är tacksam över, det blev en lång lista mellan himmel och jord och ska väl inte trötta ut er med allt men några axplock:

- Tacksam att min kropp verkar ha förlåtit mig för många år av obetänksamt intag av alkohol i tid och otid, precis allt har förbättrats markant: hud, ledvärk, magbekymmer, blodcirkulation. Vissa förbättringar märktes direkt, andra har tagit längre tid men är på gång tydligt: att promenera längre sträckor eller ens att kliva upp ur sängen är inte längre smärtfyllda projekt som det varit under alltför många år pga stelhet och ryggproblem.

- Tacksam för alla gamla intressen som nu upptar min tid där jag tidigare "slappnade av med ett glas vin eller tre, fem..." och inte orkade annat. Inte minst tekniska projekt, skett en hel del beställningar från kinesiska leverantörer senaste månaderna av mer eller mindre udda komponenter, allt från U.FL pigtails till routerombyggnad för 10 ggr (!) högre hastighet på 4G-bredbandet, hyperavancerade TMR-moduler för Xboxens utslitna joysticks i handkontrollerna (extremt mycket bättre än originalets stenåldersteknik, vi snackar kvantmekanik här...) - listan av avklarade projekt är redan lång och växer för var dag. Ser fram emot vad det landar för grejer i brevlådan idag och vad det är för projekt jag nu kan förverkliga!

- Tacksam för alla spännande och svåra utmaningar på jobbet, och att jag orkar ta mig an detta med positiv energi där jag tidigare bara gick omkring och ojade mig, försökte hitta sätt att slippa ta tag i besvärliga saker. Skulle inte förvåna mig om det märks i lönekuvertet så småningom men egentligen spelar det ingen större roll, det är ett fritt jobb där jag styr över det mesta och det är värt en hel del.

- Tacksam för min fantastiska familj, min underbara fru och livskamrat som följer mig och peppar i vått och torrt, härliga barn och barnbarn som vi träffar litet då och då och nu är det snart jul där det blir mer av den varan. Tacksam för alla fina kollegor, och inte minst våra kunder som jag börjat se med andra ögon, deras behov och små tecken på uppskattning.

- Tacksam för det här forumet och allt stöd som finns här, tips om hanteringsstrategier, tankesätt, saker att se upp med, värme och genuin omtänksamhet i massor!

- Tacksam över att jag *slipper* dricka alkohol idag också - ja, jag tänker faktiskt så. Kan knappt förstå vad jag hållit på med tidigare, men jag grämer mig inte över allt jag missat och inte kunnat göra - gläds i stället över alla möjligheter som nu öppnat sig på ett nästan magiskt sätt!

Nu går jag in i min andra tremånadersperiod med klar, knivskarp blick och stor tillförsikt.

Ha en härlig tisdag alla! Kram!

Tråd: Värdelös av Stinalotta

Stinalotta

Hej på er @Lady175 & @EbbaiHulu. Länge sen sist, snart har november också passerat… det går inte särskilt bra för mig. Jag försöker inte ens. Men inser att jag måste ta mig i kragen. Igen. Tycker det känns jobbigt att gå in här. Skäms för att jag inte varit bättre stöd till er. Men jag hejar & tänker på er, det ska ni veta! Hur går det för er?

Tråd: Nu ska jag ta makten över mitt liv av Silvertärnan

Silvertärnan

6 månader nykter idag. Jag är nöjd och glad över beslutet i maj. Några insikter:

De första veckorna var jobbiga med att bryta gamla vanor av drickande. Fredagar då jag var lite vilsen i vad jag skulle ersätta vinet med. Jag bunkrade alkoholfritt i parti och minut och upptäckte några guldkorn.

Sommar och semester var en tid för reflektion. Jag var ganska låg då känslor kring familj och vuxna barn som flyger ut överrumplade mig. Glad att jag ändå höll ut och inte dränkte känslorna i alkohol.

Höst och utan ordinarie chef. Det var överraskande lätt att hantera, tack vare nykterheten. Jag började känna att mitt alkoholfria liv fylls med så mycket mer positiva saker. Nykterheten började kännas naturlig.

Just nu-läget är stabilt och jag har ingen önskan att dricka. Jag har börjat ta upp ett gammalt intresse, att teckna och måla. Jag känner mig förväntansfull inför ledigheterna vid jul/nyår. Massor av tid för återhämtning 🤩.

Fortsätt kämpa, allt kommer att kännas lättare ju fler dagar som läggs mellan dig och det sista glaset alkohol. Ta en dag i taget! 🩵 Ha en fin tisdag!

asdf1973

@Silvertärnan oj vad roligt att höra din historia. Den är en stor inspiration för mig som är i början av min resa. Jobba på och tack för att du delar med dig🤗

vår2022

@Silvertärnan Grattis till 6 månader!🥳🥳🥳. Så glad för din skull! Underbart att du hittat tillbaka till att teckna och måla. Min kreativa sida och lust har också fått blomma upp som nykter. Jag lägger mycket tid och energi på att fundera, planera och skapa istället för att kasta bort tiden på att sippa vin. Det ger glädje och lust.

Ha en fin dag och fira dig själv ordentligt! Kram❤️

Thompa_68

@Silvertärnan Stort grattis till denna milstolpe, väldigt starkt och en inspiration för många av oss i forumet! Jag är på väg mot 1 månad, det är värdefullt att få ta del av dina reflektioner över nykterheten längre tid än så. Jag känner också en förväntan inför jul- och nyårshelgen, samtidigt som det kommer att bli ett test då de är så intimt förknippade med alkohol för min del. Här gäller det att ladda med positiv energi och se möjligheterna.

Som du säger, vi tar en dag i taget, och idag hoppas jag du verkligen unnar dig belöning för gott jobb, ha det toppenfint!

Tråd: Promillebikt av Flarran

Flarran

Så är det då kväll än en gång och sovit ett par timmar på helt galen tid har man helt nyktert gjort. Tänk, det första jag tänkte på när jag vaknade till var inte som förr en resa in till bolaget efter diverse alkohol. Nej, det som dök upp i tanken var av biblisk natur som det googlades på:

Det sägs att Gud är kärlek och att människan har sin fria vilja att göra det rätta och älska honom, men vad är det för kärlek om sådan tilltvingas under hot om helvetet annars...

AI-översikt

Denna fråga berör en djup teologisk spänning: kärlek som är villkorslös men samtidigt kopplad till ett "hot" om straff om man inte älskar Gud. Vissa menar att hotet om helvetet inte är ett sätt att tvinga fram kärlek, utan ett konsekvens av ett avvisande av Guds erbjudande om kärlek och försoning. Kärlek som tvingas fram är ingen sann kärlek, och därför ligger det fria valet i att antingen välja att ta emot Guds kärlek (och därmed "välja det rätta") eller att avvisa den. 

Fri vilja: Tanken är att Guds kärlek är ett val, inte ett tvång. Att Gud ger människan fri vilja innebär att hon har makten att välja att älska honom tillbaka eller att inte göra det.

Konsekvenser av ett val: Helvetet kan ses som en konsekvens av detta val – en frånvaro av Guds kärlek och närhet, snarare än ett straff i sig. Vissa teologiska traditioner ser det som ett naturligt resultat av att medvetet välja bort Gud och den eviga gemenskapen med honom.

Guds kärlek som grunden: Att Gud är "kärlek" är ett centralt begrepp som innebär att hans kärlek är villkorslös och ges före vi älskar honom. Hotet om helvetet handlar då inte om att "tvinga" fram kärlek, utan om att en avvisning av hans kärlek leder till en konsekvens, som är förenlig med hans kärlek som inte tvingar fram någonting.

AI-läge

Frågan du ställer berör en central och komplex teologisk diskussion om Guds natur, människans fria vilja och helvetets existens. Det finns flera olika perspektiv inom kristen teologi som försöker förena dessa begrepp:

Helvetet som en konsekvens av fritt val, inte ett straff: En vanlig tolkning är att helvetet inte är en plats Gud tvingar någon till, utan snarare den oundvikliga konsekvensen av att människan av fri vilja väljer bort Gud och Guds kärlek. Eftersom kärlek, per definition, måste vara frivillig för att vara äkta, kan Gud inte tvinga någon att älska Honom. Den fria viljan innebär därmed också möjligheten att välja separation från Gud, vilket då beskrivs som helvetet. Ur detta perspektiv är "hotet" inte en godtycklig bestraffning, utan en naturlig följd av ens egna livsval.

Helvetet som Guds kärlek (paradoxal tolkning): Vissa teologer, som C.S. Lewis, har föreslagit att Guds "dom" eller helvetet kan ses som ett utflöde av Guds kärlek, anpassat till den enskilda individen. För de som avvisar Gud så fullständigt att de inte kan uppskatta Guds närvaro, skulle himlen i sig upplevas som outhärdlig. Då låter Gud dem få det de innerst inne vill ha – ett liv utan Honom.

Kärlek av rädsla: Många teologiska resonemang framhåller att kärlek som motiveras enbart av rädsla för straff inte är den äkta, ömsesidiga kärlek Gud avser. Den kärlek som beskrivs i Bibeln (t.ex. i Första Johannesbrevet 4:8, "Gud är kärlek") handlar om en djupare, relationell kärlek som svarar på Guds egen kärlek, inte en transaktion baserad på rädsla.
Sammanfattningsvis menar teologin ofta att den fria viljan är nödvändig för att äkta kärlek ska vara möjlig, och att helvetet existerar som en konsekvens av valet att avstå från den relationen, snarare än som ett verktyg för att tvinga fram kärlek under hot.
-
Det är väl ingen konst att älska Gud så länge som man mår skapligt bra, konsten ligger nog mer i att inte hata honom när han inte hjälper människan att exempelvis få vara frisk, är det en ovanlig frågeställning...

AI-översikt

Nej, frågan är inte ovanlig, den berör ett klassiskt teologiskt och filosofiskt problem som kallas ondskans problem. Den handlar om hur man förenar en allsmäktig och allgod Gud med existensen av lidande och ondska i världen, såsom sjukdom. Många tänker på det i liknande termer som du gör: att det är svårt att älska en Gud när man upplever smärta eller känner sig övergiven.

Ondskans problem: Detta är ett av de äldsta och mest diskuterade problemen inom teologin och filosofin. Det ifrågasätter existensen av en allsmäktig, allvetande och allgod Gud givet att lidande finns.

Praktisk tro: Din tanke att det är en utmaning att upprätthålla tron under lidande är en central del av detta problem. Många upplever just detta – att det är svårt att känna kärlek till Gud när saker och ting är som svårast.

Olika tolkningar: Det finns många olika svar och tolkningar på ondskans problem, både inom och utanför religion.

Vissa menar att lidande kan ha ett större syfte som vi inte förstår.

Andra menar att lidande är en konsekvens av fri vilja eller en del av en större, gudomlig plan.

Vissa religiösa och filosofiska perspektiv fokuserar istället på att söka tröst och mening i tron, även i svåra stunder, snarare än att helt förklara lidandet.

AI-läge

Din frågeställning är inte alls ovanlig, utan snarare en av de mest centrala och djupt mänskliga frågorna som har diskuterats i århundraden inom filosofi, teologi och psykologi. Att brottas med tro och känslor gentemot en högre makt i tider av lidande är en mycket vanlig upplevelse.

Här är några perspektiv på varför din frågeställning är så vanlig och relevant:

Teodiceproblem: Frågan du ställer är kärnan i det så kallade teodiceproblemet – hur kan en allsmäktig och allgod Gud tillåta ondska och lidande i världen? Detta är en klassisk utmaning för religiös tro och en källa till djupgående reflektion för många troende och icke-troende.

Existentiellt lidande: Människor som upplever svår sjukdom eller andra svårigheter kämpar ofta med existentiella frågor om meningen med livet, varför just de drabbas och Guds roll i det hela. Denna typ av smärta är en del av det "totala lidandet" (fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt) som är vanligt i svåra livssituationer.

Mänskliga känslor: Det är en naturlig mänsklig reaktion att känna sig arg, besviken eller övergiven när man själv eller någon man bryr sig om lider. Dessa känslor riktas ofta mot Gud inom en religiös kontext. Många religiösa traditioner erkänner och till och med accepterar att människor kan vara arga på Gud och ifrågasätta hans handlingar.

Guds närvaro i lidandet: Inom många trosåskådningar finns tanken att Gud är närvarande även i lidandet och att smärtan kan användas för att utveckla mognad eller dra människor närmare Gud, även om lidandet i sig inte är gott. Denna tanke kan dock vara svår att ta till sig när man befinner sig mitt i en kris.

Sammanfattningsvis är din reflektion om att det krävs mer konst att älska Gud i motgång än i medgång en mycket djupsinnig och allmänmänsklig insikt som delas av många människor genom historien. Det är en central del av den mänskliga andliga och existentiella kampen.

-

Tja, nog märks det att man nu har en nykter hjärna som kan reflektera över annat än det direkta nuet som nog är det naturliga alkoholfria tillståndet. Bibeln och då speciellt Predikaren och hans tidlösa ord kom till mig igen. Tomhet, idel tomhet, säger predikaren, allt är tomhet.

När jag hade dragit ned mina persienner här i köket så googlades det alltså på följande sökfråga: Vad ville Bibeln och Predikaren säga med följa tänkvärda ord: Tomhet, idel tomhet, säger predikaren, allt är tomhet...

AI-översikt

Uttrycket "Tomhet, idel tomhet" från Predikaren i Bibeln betyder att mycket av det mänskliga livet är meningslöst när man betraktar det utan ett gudomligt perspektiv. Predikaren menar att de flesta världsliga strävanden – som att samla rikedomar, försöka uppnå evig berömmelse, eller jaga njutningar – är förgäves, ungefär som att "jaga efter vind". Denna "tomhet" handlar om en känsla av att ansträngningar och strävanden i slutändan inte ger någon beständig mening eller tillfredsställelse.

Förgänglighet: Denna filosofi betonar livets förgänglighet och att alla materiella ting och prestationer är temporära.

Ett gudomligt perspektiv: Budskapet är att man måste se utöver de jordiska strävandena och istället fokusera på att leva i enlighet med Guds vilja för att finna verklig mening.

En kallelse till eftertanke: Det är en uppmaning till eftertanke om vad som verkligen har betydelse i livet, och en varning för att fastna i meningslösa strävanden.

AI-läge

Uttrycket "Tomhet, idel tomhet, säger predikaren, allt är tomhet" (eller i äldre översättning: "Fåfängligheters fåfänglighet, allt är fåfänglighet") är huvudtemat i Predikarens bok i Bibeln. Det hebreiska ordet som översätts med "tomhet" (hebel) betyder bokstavligen "ånga" eller "vindfläkt", vilket fångar budskapets kärna: livet och människans strävanden "under solen" (det vill säga, utan Guds perspektiv) är flyktiga, tillfälliga, gäckande och kan inte ge varaktig tillfredsställelse eller mening.

Predikaren ville belysa följande aspekter:

Allt är övergående: Människans liv, arbete, visdom, nöjen och rikedomar är alla kortvariga. Släkten går och släkten kommer, men inget består. Precis som en vindfläkt är de svåra att greppa och lämnar ingen bestående effekt i evighetsperspektivet.

Strävan efter vind: Många mänskliga ansträngningar beskrivs som ett "jagande efter vind". Oavsett hur mycket man samlar på sig eller åstadkommer, kan det inte ge en djupare, varaktig mening med tillvaron.

Pessimistisk grundton: Boken har en pessimistisk utgångspunkt som undersöker livet på jorden och finner att allt slutar på samma sätt: döden. Detta perspektiv belyser livets orättvisor och de begränsningar som människan står inför.

Slutsatsen är gudsfruktan: Predikaren syftar inte till att lämna läsaren i hopplöshet. Istället är syftet att visa att den enda sanna och varaktiga meningen finns i att relatera sitt liv till Gud. Den slutliga uppmaningen i boken är att "frukta Gud och hålla hans bud, ty det hör alla människor till".

Sammanfattningsvis är budskapet att jordiska sysslor och materiella mål, utan ett gudomligt fokus, är meningslösa och otillräckliga för att uppnå sann och varaktig lycka. Den sanna meningen med livet uppnås endast genom att leva i relation till Gud.
-
Nu förstår jag faktiskt lite mer och även varför orden av Predikaren är så himla sällsynt förekommande vid diverse Gudstjänster runt vårt snurrande klot. Kanske skulle man som alkoholfri nykterkvist ta sig en kopp med kaffe eventuellt, eller varför inte lite energidryck så att man kanske vaknar till så pass att man om en liten stund orkar läsa några mer upplyftande ord ur Skriften eventuellt...

Ha det gott!

Tråd: Ett ärligt försök! av Vinäger

Vinäger

Otroligt bra skrivet. 👍 Facebook:

https://www.facebook.com/share/1AJLBUW7v3/

Kanske är det någon av våra forumvänner som är författaren. 🤩

Varafrisk

@Vinäger Ja, den var verkligen tänkvärd.
Om man tänker lite djupare ibland så är det helt galet att på tex en fest dricker människor och berusar sig, är inte sig själva men allt är accepterat. Jag har ju själv varit en av dem människorna fast när jag blev beroende drack jag i min ensamhet. Alkohol är ju som oftast inblandad i misshandel och våld i nära relationer.

Ha en fin tisdag 🌟