Senaste kommentarerna i forumet

Det har eskalerat här med, lever med barn o fru. Jag måste verkligen dra ner på drickandet för jag mår inte bra av det, försakar min familj genom att inte vara tillgänglig pga konsekvenserna av fyllorna

Tack! ?Känner mig så himla värdelös och skäms!

Du är otroligt modig som bestämt sig för att skriva här.
På det här forumet finns väldigt mycket kunskap och hjälp...
Det första viktiga steget är ju att erkänna för sig själv att man har problem.
Jag har försökt att sluta flera gånger men alltid fallit tillbaka, så den här gången började jag att gå till AA. ...sedan kontaktade jag min hemkommun och bad om hjälp.
Har inte mött minsta lilla fördömande...Alla har varit väldigt stöttande och hjälpsamma.
Så lycka till...och kämpa på☺

Hejsan. Helt ny här. Det tog mig lång tid att skapa det här kontot men nu känner jag att det behövdes?
Min relation till alkohol är osund. Och hsr varit det länge, dock har jag varit duktig på att förneka det under lång tid, hoppas någon därute förstår vad jag menar. Jag har 2 barn i lågstadieåldern. Lever oxå med en man som är rätt glad i det med. Behöver stöd.?

Tack V..
Har lyckats under ett tag hållt mig till helgerna, mkt med motivationen att jag vill tappa ölkilona, ska iväg o resa i vår...
Idag är det ångest och en krypande känsla i kroppen o är väldigt lättirriterad, är det abstinens tro? Kände så igår oxå efter att ja druckit ons Tors fre, blev bättre efter ett par cider o en grogg, i brist på annat. Drack inget mer, orkade helt enkelt inte dricka en dag till. Kroppen kändes/känns slut.
Känns som man håller på o spricka, vill bara ut, ut o springa, ut o gå, vad som helst, ensam, men jag kan inte, sambon hjälper till o bygger åt en närstående så jag måste va hemma med barnen.
Vilket i sig gör att jag måste sköta d mesta med hemmet o allt som rör barnen. Jobbar inte sambon så är han o bygger på huset.
Jag är så grymt trött på det här nu, jag vill kunna ta ett par glas vid speciella tillfällen men det är allt. Har läst att det finns medicin som ska ta bort suget o om man ändå dricker så uteblir den positiva känslan..vill så gärna testa, men jag skäms så mkt. Jag vill inte att det ska stå i min journal om mitt beroende..är rädd för om de kommer börja prata om barnen. Har aldrig misskött barnen eller jobbet el ngt sådant utan fungerar väl utåt sett. Är rädd att läkaren inte kommer förstå, inte kommer hjälpa mig..
Funderar på om jag ska söka vård någon annanstans än min egen vårdcentral, för att få en slags distans liksom..

Grattis till 16 dagar, det är ju typ rekord för mig i många lägen! Bara fortsätta kämpa på. Jag tror det viktigaste är att hitta något man brinner för. Vi alkoholister söker egentligen fara/spänning, såg en podcast med psykologiprofessorn Jordan B Peterson (levande legend) när han snacka om det: https://www.youtube.com/watch?v=4cYuWLZI5kw&t=29s
Vi behöver hitta något som ger samma rus som alkoholen tror jag. Kan vara ett intresse, ett jobb, en sport; vad som helst som inte involverar alkohol eller andra kemiska substanser. Vi behöver mening i livet. Att bara sitta hemma och titta på TV och tro att alkoholsuget ska gå över med tiden är dödsdömt. Kan även rekommendera den här mannen: https://www.youtube.com/watch?v=nPW06MqMgwA
Tror inte heller att man ska se det som ett misslyckande. Som missbrukare blir man betydligt mer ödmjuk och respektfull gentemot "de svaga" i sin omgivning. Något många människor saknar. Se det som en läxa tänker jag. Det är bara att bläddra blad och fokusera på att "bli något", whatever that means, det är ju helt personligt vad som fyller just dig med mening och lycka i livet; men en sak är säker, det är knappast alkohol som är nyckeln till framgång!

, precis så känns det. Vendetta, du beskriver det exakt som jag känner. Distansen till alkoholen, duktig syndromet, glad och energisk.
Lurar mig själv att nu kan jag nog ta ett glas eller två, det är ju ingen fara. JO, det är en stor fara, mönstret är ju detsamma varje gång jag tar det där första glaset.
Nu är det 16 dagar utan alkohol, mår prima. Jag går och pratar med en terapeut på beroende kliniken en gång i veckan. Känns skitbra. Börjar förstå vad det är som gör att jag vill ”försvinna” in i dimman. Döva min ångest. Det finns en röd tråd genom hela mitt liv som sitter som en klump i bröstet. Den klumpen ska nu lösas upp med hjälp av att skriva av mig här, ta del av era berättelser och min underbara terapeut . Lösas upp med hjälp av insikt, hantera mina känslor m.m. Det kommer bli en lång och tuff resa men ska göra vad jag kan för att det ska bli bra och hålla mig på banan.

Tack för att ni finns här ❤️

Du har uppenbarligen problem. Jag har en 10årig karriär med överdriven alkoholkonsumtion och började precis som du fast vid 15års ålder. Du har tid att ändra på det och bra att du redan adresserat problemet! Du har hela världen framför dig, kram//V

Du är inte ensam. Kul att folk kan hitta varandra här! Lycka till med allt och livet är verkligen inte hopplöst!//V

Det värsta är den/de första veckorna nykter. Jag kallar det "honeymoon-fasen". Då man direkt märker av de positiva sidorna av nykterhet och känner sig "duktig". Detta är en fallgrop; för mig iaf. Man tycker man kan unna sig en drink. Det är lätt att bli för självsäker i "honeymoon-fasen" och tro att man har kontroll över drickandet. Det svåra är när kärleken till nykterheten börjar rinna ut och man saknar sitt gamla leverne, sina gamla minnen. Jag tror alla alkoholister älskar att dricka, hur mycket vi än vill intala oss själva och andra att vi hatar det. Vi börjar sakna vår gamla partner (alkoholen).

Som "Brokenamy" skrev så känner jag också att det kan vara skönt att ha någonstans att skriva. Livet som alkoholist är väldigt ensamt, även om man i sitt fyllerus upplever att man känner allt och alla. Lycka till allihop, kram//V

Hej känner inte dig och är ny i forumet här men jag känner igen känslan! Har ofta varit fräsch ett par dagar, tränat och känt mig "duktig". Det är en av mina största "triggers". När man gör mkt så tänker man att man kan "unna sig". Alkoholen är lömsk som satan. Hoppas det går bra med sambot. Lycka till med allt, du är snart på fötter igen, kram//V

Okej, tack för svar, känns som det är lite svårt att komma in i "the community" här. Känner inte dig eller någon men antar att anonymiteten är själva poängen här. Har fortsatt kröka och det blir knappast bättre. Har cyklat genom halva Europa och reser mycket i Asien så livet i övrigt är ju bra och intressant men alkoholen förstör allt. Mitt liv vore magiskt utan alkohol men kan inte sluta dricka! Så fort jag tar en enda öl så slutar det med att man dricker till klockan 3-4 och somnar stupfull. Är bakis i dagar.

Förut kunde jag dricka varje helg utan problem men känner att det verkligen börjar ta på hälsan. Blir så bakis så jag inte fungerar i 12 timmar. Röker så mycket när jag dricker så jag har jobbigt att andas dagen efter (har annars ganska bra kondis). Hade tidigare ett ganska bra singelliv och skulle gärna fortsätta med det men nu har alkoholen tagit över allt, det inkräktar på kärleksliv, relationer, träning, studier, arbete, resande; alla aspekter i mitt liv. Vet inte vad jag ska göra men vägrar åka tillbaka till Sverige för ett jäkla behandlingshem. Vill fixa det här på egen hand! Hur botar man alkoholism på egen hand?

Avslutningsvis; respekt för militären! Skulle behöva den disciplinen. Kan tyvärr inte gå med i försvarsmakten även om jag vart intresserad, är straffad för ringa narkotikabrott sedan några år tillbaka. Har ringt dem och de tar inte emot rekryter som är tidigare dömda. Hoppas någon kan hjälpa mig att bli en bra och lycklig människa?

Var ett tag sen, trodde jag hade d under kontroll, men tydligen inte, drack igår ons o dricker idag Tors, hade insiktet inställd på fredag då jag skulle va ledig hela helgen, vaf*n kunde jag inte hålla mig till fredag.. jag Vill ju Inte ändå gör jag d... idag va min ”ursäkt” att ja var ensam hemma hela dagen o jag skulle hinna massor. Jag hann massor o var glad under tiden. Sen när sambon ringde o han hörde att ja druckit o la på tfn då va d inte lika kul längre...

Var ett tag sen, trodde jag hade d under kontroll, men tydligen inte, drack igår ons o dricker idag Tors, hade insiktet inställd på fredag då jag skulle va ledig hela helgen, vaf*n kunde jag inte hålla mig till fredag.. jag Vill ju Inte ändå gör jag d... idag va min ”ursäkt” att ja var ensam hemma hela dagen o jag skulle hinna massor. Jag hann massor o var glad under tiden. Sen när sambon ringde o han hörde att ja druckit o la på tfn då va d inte lika kul längre...

Hej jag har precis hittat hit .
Känner mig hjälplös och hopplös just nu. Har druckit så destruktivt i många år för att be om hjälp och påbörjade min första behandlingen 2015 . Var nykter över ett år sen tog jag återfall bad om hjälp igen och behandling 12 stegs började om igen. Nykter i 7 månader sen tar jag återfall igen och det har jag fortsatt med av och till nu med i 5 månader. Jag vill inte dricka jag orkar inte hur fan kan man vara så destruktiv! Jag känner att jag målat in mig i ett hörn och klarar inte av att be om hjälp mer. Känner att jag måste ta ansvar över mig själv nu jag har fått så många chanser. Känns bra att skriva lite här . Kram

Nu slår det över på andra hållet. Jag har energi som en Duracell kanin. Läkaren har ökat upp mitt levaxin och det är väl det som slår till nu.

Igår blev det en låååång promenad på 1 mil. Jätte skönt. Käkade lunch på ett köpcentra mitt emot Systembolaget. Där kom den ena efter den andra med sina påsar och bag-in-box. Jag tänkte så lätt det är, bara in och handla sen dricka och du blir en helt annan person. Tänkte på alla dessa som gick förbi, hur många av dom har problem, dricker för mycket, kommer ha ångest imorgon?

Inte jag ialla fall. Äter färdigt och går in och shoppar nya träningskläder istället. Japp, jag fixade det, gick inte in på systemet.

Idag ännu mer energi, tränat styrka, städat badrummet med tandborste, fogarna. Sorterat mina kläder som ska säljas, lagat middag, gjort lunchlådor, storhandlat, börjat sortera mina spellistor på spooty.

Är detta en övergång från spriten?
Jag måste göra något för att annars tänker jag för mycket.

Hur gör ni?
Har ni också mycket energi?

Vill verkligen inte dricka mig berusad mer. Önskar att jag någon gång framöver kan dricka i sociala sammanhang.

Hej Steffi63,

Härligt att läsa om din framgång.
Jag föll pladask i fredags efter 25 dagar nykter,
Det du beskriver runt din personlighet och problem med alkohol stämmer exakt in på mig.
Jag blir också smått fanatisk.
Sköt om dig!
GP

Så glad för din skull ? Bra att du sätter ord på alla dina positiva känslor i ditt nya nyktra liv, då blir det svårare att äventyra detta tillstånd.

är bättre än vin. Så kändes imorse när jag vaknade. Jag vaknade pigg och glad. En märklig men oerhört skön känsla.

En lång promenad väntar om någon timme. Så skönt att inte ha ångest och illamående. Älskar livet just nu.

Denna känsla efter en vecka utan vin.

Och jag mår bra, förutom en liten oro i magen. Igår träffade jag en kbt terapeut som var kanon. Jag pratade och pratade, hen fick mig att inse att det finns en röd tråd i mitt beteende som gör att jag beter mig som jag gör. Vi skrapade lite på ytan och det gjorde ont i min själ. Samtidigt som det kändes som en lättnad, jag har något att börja jobba med, kanske börja förstå varför jag vill berusa mig.

Sovit som en stock inatt, det var länge sen jag gjorde det. Dock med hjälp av två melatonin och en atarax. Blir lugn och avslappnad av de. Det ska inte vara beroendeframkallande, har jag fått till mig. Jag är så rädd för att inte få sova. Det har varit så de sista 30 åren. Knäppt.

Inte druckit på en vecka, inte sugen, det känns bra. När jag inte dricker får jag så mycket energi, det slår över liksom. Efter bakfyllan jag hade för en vecka sedan, som gjorde mig så jävla rädd, trodde jag skulle dö, vågar jag inte dricka nu. Önskar jag kunde ta ett till två glas vid speciella tillfälle, men jag vet det inte funkar. Ett glas blir till tre dagars berusning. En förstörd helg. Det är inte värt det..

Vad som händer eller hur jag tänker när jag har fått distans till det som hände, vet jag inte. Jag litar inte på mig själv när suget sätter in.

Om jag nu slutar med alkohol kommer jag säkert ersätta det med något annat. Det har jag alltid gjort tidigare. Träning, vilket är bra, men jag blir fanatisk.

Det är inte lätt att vara människa ?

Snyggt jobbat, Steffi63, nu har du skapat en rubrik till en egen tråd! Någonstans därinne finns DU. Skriv gärna mer och berätta om vem den personen därinne är! Vad drömmer du om, vad vill du att livet ska handla om, ifall alkoholen inte tar så stor plats som den har gjort en period.
Trevlig helg!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Fan va grym du är!

Jag har också hängt här och gjort programmet, 10 månader och kör vidare jag med ;-)

Dee

Jag har hängt här.

16 months and counting

Jag gissar att du hittat hit för att du vill förändra dina alkoholvanor. Det där med motivation som kräver såväl vilja som tilltro till den egna förmågan att klara av det. Jag hoppas att du stannar hos oss och berättar lite mer och kanske läser andras trådar. Det kan hjälpa till med den där delen som handlar om att klara av. Att få sätta ord på sin egen situation och få ta del andras erfarenheter.

Här inne är du inte ensam!

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hej!

AA - Anonyma Alkoholister har varit ett enormt stöd för mig. Bättre professionell hjälp än 12-stegsprogrammet finns inte.