Senaste kommentarerna i forumet

Det går ju alltid ut över andra i någon form för oss som skriver här. Och vi skulle inte vilja skriva här om vi inte tyckte eller misstänkte att vi har problem.

Varför ramlade jag in på denna sida? Självklart för mig, förmodligen för er med.
Jag är uppvuxen med vuxna som brukat alkohol och har förmodligen nån gen som kan användas som försvar även om jag inte tycker om det.
Vill gärna tro att jag valt själv att dricka för det passar mig, brukade skoja med kompisarna att jag föddes med - 6 öl i kroppen...jag var alltid den
som hade mest tolerans, lugnast även om jag drack mest...men klarade av det och har många roliga minnen av alkoholen och jag har faktiskt
gjort mina bästa val under inverkan av den tro det eller ej.
Det jag inte nämner är alla gånger det har gått fullständigt snett men det säger förmodligen sig själv då jag är medveten om att jag försvarar min
rätt att dricka.
Hur mycket dricker jag då? Är jag alkoholist?
Jo, nutidens Sverige har ju blivit mer accepterande i jämfört med dåtiden och i framtiden kan vi numer med gott samvete gå ut att berätta att vi utan
fördömanden har ADHD, ADD, psykisk sjukdom och har rätt att gå in i väggen mm.
Mina föräldrar gillade alkohol, bägge dog i relativt ung ålder, 55/65, men under deras livstid åstadkom dom mer än de flesta gör i ett långt tråkigt liv.
Det jag vill komma till är, alldeles oavsett vad samtiden tycker och misstycker, är vi väl skyldiga oss själva sanningen, och vad är då sanningen? Jo,
sanningen är att vi är så jävla påverkade av omgivningen och jämförelserna att vi glömmer det allra viktigaste nämligen att få styra, och om ni så vill
medicinera, missbruka eller riskbruka och att envar är ansvariga för sitt eget liv och ni får leva det så länge det inte går ut över någon/några andra.

Jag självmedicinerar, tar återställare, drar till det, har lite perioder, många ångestdagar har jag haft, många reflektioner, många googlesökningar på det mesta bla bla bla...men jag står för det, jag accepterar det, jag mår bra i det, nu, då & i framtiden...

Funker det för dig! Så acceptera det, om inte agera och ändra det!

Nedskrivet i all hast, och med respekt, i nådens år 2019!

Att ditt första inlägg, gjorde mig lite berörd.
Det kanske beror på att jag har en dotter, vem vet.
I och med att du inte ville leva utan alkoholen, så hoppas jag verkligen du lär dig att dricka som "vanligt folk"
Med det menar jag att du tar dig hem hel och ren, å att du minns allt det roliga du va med om!
Ta hand om dig nu ?

Det finns funderingar kring Gastric bypas operation och kopplat till risker med alkoholen. Många kloka tankar och reflektioner, ett absolut viktigt ämne. Fint att ni delar med er av erfarenheter och funderingar kring det här. Det finns frågor om man bör göra den eller först förändra sina alkoholvanor eller om risken för beroende ökar efter en operation. Flera av er intygar att det känns som att alkoholen påverkar mer efter ni opererats.

Generellt är operationer riskfyllda oavsett och innebär ju att göra flera övervägningar- vilka alternativ finns, hur blir det på kort och lång sikt med mera. Detta görs på tryggast sätt med en läkare eller någon annan inom vården som har kunskap kring det. Precis som några av er nämner här är det nog också bäst att ge en helhetsbild av hur man mår, hur man lever, hälsa, alkohol med mera.

Fortsätt såklart ställa frågor, diskutera och reflektera med varandra men ville bara flika in en tanke eftersom det handlar om medicinska frågor.

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Dricker periodvis sedan 4 år kanske. Klarar av att socialdricka o allt sen vaknar jag bara en dag o känner att jag vill koppla bort mej själv från alla måsten....Har känslan av att när jag finns för alla o ställer upp är jag toppen, de dagar jag dricker o efteråt får jag kräla i stoftet o be att dom tar mej till nåder igen? Förutom med mina 16 o 19 åriga söner. Vi talar alltid. Min man vill lämna mej för att de 2 procenten som är dåliga väger över. Har även ställt upp för min mor sen pappa gick bort. Inte en gång har hon frågat hur det känns för mej?Enda gången jag inte bryr mej är när jag dricker o jag njuter av det!

Gjorde gbp för 13 år sen.Alkoholproblem sen 4 år tillbaks. Vi tål ju mycket mindre än förut.

Jag tror att om du inte tar tag i din grundproblematik innan operationen, så kommer du att gå upp i vikt igen efter operationen. Det kan bli en stor fara för ditt liv. Det bästa är om du pratar igenom helhetssituationen med en läkare.

En bekant till mig som hade stora problem med droger fick göra en Gastric bypass medan hon hade dessa problem. Idag mår hon jättebra. Så nu blir jag förvirrad....hon fanns hos Soss och alla möljiga register för sina drogproblem, så hon kan knappast ha kunnat mörka det för läkarna som godkände hennes GB.

Jag är kraftigt överviktig pga min överkomsumtion av öl. Jag äter inte mycket, men sen jag blev alkoholist för ca 2 år sen har jag gått upp 25 kg, Kan inte se någon annan anledning än att det är min konsumtion av öl och att jag inte rör mig lika mkt längre. Såklart kommer jag ju går ner i vikt om jag slutar dricka, men jag är oxå sugen på en Gastric Bypass. Inte ok att väga 105 kg när man är 165 cm lång. Men jag har läst att man inte får göra GB om man är beroende av alkohol eller droger. Stämmer det? Om nu GB kan "LEDA" till alkoholism och man redan är alkoholist sen innan känns det ju inte särskilt lämpligt, men jag kan inte sluta dricka och jag blir fetare och fetare. Vad ska jag göra? Jag får inte antabus heller då jag ej kan gå till kliniken 2 ggr i veckan,

Sant att man använder olika "ursäkter" för att dricka. För mig är det oj det är mitt favoritprogram på tv då måste jag ha vin. Eller jag ska ju städa ungarnas rum då förtjänar jag vin. Så sjukt. så nu kör jag vitt sön-torsd sen på helgen unnar jag mig men köper aldrig hem mer än jag borde dricka. Hade jag haft mer hade jag lött druckit 2 flaskor?inte hållbart i längden. Tråkigt o höra att du behöver utstå hot på jobbet. Har ni någob kurator på jobb eller det är inte den slags arbete??

Mitt drickande går i vågor från mindre till att det eskalerar helt. Oftast är det triggers som utlöser de värsta faserna. Tex stress och hot på jobbet. Jag tappar greppet helt och sluter mig och dricker i mängder. Då har jsg ingen kontroll. Vissa veckor är det bättre och enstaka veckor tränar jag och är social och oerhört effektiv på jobbet. Alkoholen har alltid varit ett sätt för mig att hantera det jag upplever svårt. Det blir ju fel.

Hur ser ditt drickande ut? Kanske att du behöver hjälp av någon proffesionell? För mig handlar det mycket om att bryta dåliga vanor och det är inte lätt men så värt det i slutändan??ångesten som väller över en dagen efter är inte att leka med,tro mig jag vet men det går att komma ur det och se världen och sig själv annorlunda?

Hej. Jag är ny här och har bestämt mig för att sluta dricka. Jag orkar inte mer, men så har det varit länge. Jag har försökt flera ggr och trillat tillbaka.

Du har hittat hit och funderar på om det du dricker är normalt eller inte. Du är långt ifrån ensam om att fundera på hur alkoholen kan ha påverkat dig, om du är beroende eller liknande. Om det är ett drickande där du börjar fundera, kanske är det inte mängden men anledningen till att du dricker eller på vilket sätt du dricker som gör att du funderar på om det är ett problem eller inte.

Oavsett klokt att du hittat hit, skriver här och frågar. Här finns mycket erfarenhet och genom att läsa och skriva här kanske du kommer längre i dina funderingar.

För att enklare se om du får svar på det du skrivit (om du fortsätter skriva här) skulle jag rekommendera att testa starta en egen tråd- om du vill. Det är ju olika vad man är hjälpt av. Det fungerar oftast bra att läsa andras trådar också.

Hoppas du hittar svar på det du söker och det hörs att du stannat upp och funderar på hur du vill ha det med alkoholen.

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Kanske är en del Fear Of Missing Out. Att du känner att du missar en massa kul? Men testa att hoppa över en gång (det klarar du) och se vad du eg missar. Du får i alla fall en ångestfri och energifull söndag bara så där, att gå och fika eller göra något annat kul med. Och du måste ju inte stanna hemma bara för att du inte dricker. Nån kanske vill fika på stan, du kan gå på bio, hitta nån att hänga i soffan med och netflixa, träna och käka ute. Testa.

Hej vännen, jag tror inte du kan utesluta beroende bara för att du inte haft något sug i veckan. Många som är beroende eller har ett missbruk dricker i perioder, eller bara på helger osv. Det ser väldigt olika ut. Men du verkar ju om inte annat ha ett riktigt dåligt förhållande till alkohol. Kan du inte testa att vara hemma idag utan att dricka, för att känna efter hur det känns? Jag slår vad om att du kommer må jättebra imorgon och stolt över dig själv! Kram på dig! /M

Hej tack för svar. Jag har låtit bli att besvara då jag velat se hur jag känner en vecka senare. Det är lördag och jag vill ut me tjejerna igen och dricka.. Får ångest av tanken att stanna hemma. Hur sjukt är inte det här?! Förra helgen är som bortglömd. Inte är det heller så att jag är sugen på det i brist på annat att sysselsätta mig med. Har haft fullt upp idag och lär ha det ikväll också då värdmamman jag bor med fyller år.. att sätta upp stenhårda regler vore kanske något, men jag litar inte på mig själv. Att gå ut är som att spela rysk roulette. Kanske blir det lyckat och kul, kanske råkar jag illa ut. Hur som helst, jag har inte haft det här suget tidigare i veckan.. så beroende kan jag ju inte vara..

Jag undrar om det är normalt att varje helg dricka 3 ölflaskor kan vvara stark öl och mellan öl

Hej,
Tyvärr inte jag själv men jag har vänner som går på kvinnomöten i Stockholm. Bla på fredagar 18:15. Själv går jag på möten i en annan stad och det gäller att prova olika möten, grupper och dagar för att hitta ”sin” grupp. Kan ibland vara skönt att börja med ett kvinnomöte och jag lovar att du blir väl omhändertagen. Du är långt i från ensam i detta.
Kram
Ellan

Någon som bor i Stockholm och går på AA möten och kan rekommendera någon grupp? Är en kvinna och är livrädd för att gå till ett AA möte själv då jag inte vet något om grupperna.

Bra kämparanda här!
Ta en dag i taget, kan vara svårt att ta in ”för alltid” eller ens 1 månad i början. För mig hjälpte det också att inte ”försöka” sluta. Utan jag slutade. Varje dag första tiden :)
Försöka lämnade för mig för mycket utrymme för belöningar eller ”hoppsan”. Jag testade först att försöka dra ner rätt många år sen ytterligare några att försöka sluta. Sen slutade jag.
Håller på er!

Visst kommer det säkert bli tufft nu ett par dagar men jag är grymt motiverad även om det på flera sätt suger. Jag kommer såklart vilja ge mig belöning och vad vore ett glas bubbel bättre än då? Det är just där jag måste stå emot. Jag följer gärna din resa och super om vi kan hjälpa varandra i pepp etc.... men fri tänker jag vara minst en dag till... små små steg.

Bra jobbat igår! Jag stod också emot, och planerar att försöka hålla i hela veckan. Jag har lovat mig det förr, såklart, men det var innan jag insåg och erkände för mig själv att jag har ett problem. Innan jag gick in här och läste allas erfarenheter och såg mig själv i deras berättelser.
Första dagen utan, som igår, går alltid enklast. Det är Dag 2 som blir tuff. Då tycker jag att jag varit så duktig så ett litet glas eller två kan jag väl få ta. Och så sänker jag en prosecco och en halv vinflaska och så är jag där igen. Självhatet är så stort dagen efter att jag gör om det igen när kvällen kommer.
Men nu ska det bli annorlunda! Jag ska nog starta en tråd under Förändra ditt beteende eller var det heter. Det känns som att jag är redo att bryta det här.

Läser och förstår dig precis. Jag har druckit i mängder i år varje kväll. Min fru stannar på 2 glas men jag skulle lätt kunna dricka 10-20 glas. Nu idag vaknade helt fri fr vin och bubbel. Pigg, glad, och förväntansfull till jobbet. Ibland är man nog tvungen att falla till botten och det gjorde jag igår. Aldrig har jag vänt i dörren till jobbet pga av min vin drickande som igår. Jag har precis börjat terapi och tänker där göra allt för att förstå mig själv och varför jag hamnat i negativa mönster och beteenden. Försök bryt ditt mönster för en dag och se vad gott det medför.

Tack för kommentar och omtanke. Ja,en förändring är på g