Senaste kommentarerna i forumet

Jag är i en liknande situation som dig - bra att du sökt dig hit, jag är mer än nöjd med det stödet jag fått här!
Jag har druckit dagligen i nästan 3 års tid, samtidigt som mitt drickande har eskalerat (minst en flaska vin om dagen) har även min ångest eskalerat. Dessa två, alkohol och ångest, är bästa kompisarna har jag insett nu såhär 10 dagar i nykterhet!
Jag vill bara berätta för dig att jag slutade tvärt. Pang bom bara sådär, efter en rejäl och ganska långvarig panikångestattack för 11 dagar sedan. Jag kan inte säga att det varit plättlätt, men jag är ändå förvånad över hur "lite abstinens" jag har haft, kanske för att jag verkligen bestämde mig för att göra ett allvarligt försök att sluta dricka.
Jag tror det är olika från olika personer hur abstinensen blir, jag har gått ut och sprungit när jag känt att det blivit jobbigt och det krupit i kroppen på mig, det hjälper.
Jag tror inte heller jag kan bli som vanligt folk med alkohol igen, tyvärr, min plan är att på lång sikt hålla mig till regler kring alkohol, men på kort sikt, just nu, att vara nykter en månad för att sedan ta en ny ställning.
Pepp till dig, om du vågar, sök för din ångest, har du tur får du hjälp med samtal hos en psykolog och nått att sova på utskrivet.
Tips att använda forumet här när det känns jobbigt eller när du bara vill ha bekräftelse på att du inte är ensam - för min egen del är forumet guld värt!
Kämpa på!

Du har druckit för mycket under en 4 års tid och bestämt dig för att göra en förändring nu. Du vill hitta andra sätt att ta hand om dig, och försöka minska ångest och kunna sova utan alkohol. Ett steg är taget, du har börjat skriva här- bra gjort!
När det kommer till abstinens är det som du skriver, något man kan få. Klokt att du kollar upp lite och försöker göra detta på ett skonsamt sätt.
Precis som du skriver kan det vara en god idé att vända sig till någon inom vården för att få hjälp, dels för att skydda kroppen och hjärnan samt att abstinensen i sig kan göra att förändringen blir tuffare än den behöver vara.

Det finns lite att läsa under vår faktaflik- akut och längst upp på sidan.
Om du vill kontakta vården och inte vet vart du kan vända dig kan du ringa 1177- där kan du fråga efter beroendevård.

Fortsätt gärna skriva och läsa här om du tycker det är hjälpsamt!

Varma hälsningar,

Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Nej har inte varit i kontakt med läkare men har funderat på det. Har varit utan i omgångar av 1-2 veckor som mest och har mått bra under den tiden men sömnproblemen har gjort mig nojjig eller för trött. Just nu är jag inne på dag 3 utan alkohol och har knappt sovit något alls.

Man kan sluta på så många sätt så det vore bra om du kunde dela med dig mer av din situation.

Men det kanske skulle vara skönt med hjälp? Har du talat med din läkare? Du kanske kan få något annat för sömnen och ångesten? Kanske mot alkoholen också.
Det är väl en relativt stor daglig dos du får i dig, så du kanske upplever abstinens och kraftigare sug. Men mycket är vanans makt. Har du testat att vara utan någon period så du vet hur du mår?

Hur gör du när skiftar period, kan du sova trots att du slutar tvärt?

Allt jag vill är att få tillbaka min sömn.

Hej!Jag är periodare och kan vara utan alkohol längre stunder. Från början så skyllde jag allt på sömnen och att jag bara ville få sova. Har insett nu att det är alkoholen som gör mej sååå trött. Under mina vita perioder mår jag så bra och har inga problem med sömn överhuvudtaget.

Hej! Jag är en 27 årig tjej som under cirka 4 års tid druckit för mycket. Jag har druckit för mycket dagligen åtminstone det senaste året. Antingen mellan 4-8 stora starköl eller 1 flaska vin om dagen enbart för att kunna somna och dämpa ångesten. Ibland inget alls när jag försökt sluta eller inte haft något hemma eller försökt testa och se vad som händer. Har haft ångest och sömnproblem hela mitt liv men nu när jag är arbetslös utan den sociala biten och rutiner har det blivit värre.

Men det senaste 6-8 månaderna har det varit nästan dagligen den mängden. Nu orkar jag inte mer. Jag vill sluta med det tvärt men jag är livrädd för allvarlig abstinens. Hur ska jag göra? Kan jag sluta tvärt eller ska jag trappa ner? I vilken takt ska man trappa ner och under hur lång tid? Ska man kontakta vårdcentral? Vart vänder man sig?

Jag dricker enbart för att kunna somna och enbart på kvällen några timmar innan läggdags. Jag vill bara kunna sova. Tänker på sömn hela tiden.

När jag försökt sluta dricka så tränar jag istället och blir trött men när jag väl ska sova så blir jag livrädd för att jag ska få dem farliga abstinens symtomen.

Jag är nog naiv att tro att jag kommer kunna vara som vanligt folk och kunna dricka måttligt ibland. Men jag vill bara vara mitt normala glada själv igen. Jag hoppas att bara jag hittar ett jobb och får rutiner igen och kan sluta med alkoholen som jag använder den idag och att jag kan dricka vid vissa sociala tillfällen. Är det kört för mig?

Mvh
Livrädd och sömnlös

Hej Magnus! Ja det verkar ju fungera!

Vänligen
Rosette

Alkoholhjälpen

Du känner att du nått en punkt när du verkligen vill vända skutan helt- ny väg, nytt håll och liksom bli av med greppet alkoholen har om dig. Du vet bara inte hur. Det är därför du är här! Ibland tar det tid innan man hittar det sätt som fungerar för en själv. Du får lite tips här på vad som kan vara hjälpsamt av användare, vad tänker du om dem?

Fortsätt gärna skriv och läs här!

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Ja, de flesta men det sker väl oftast inte i sömnen utan under skarp berusning. Man blir lite konstig då. Folk pissar och skiter random som ett djur inomhus!

Hej Hej!

Sen ett tag tillbaka så har det hänt något så ovanligt att jag går upp i sömnen och kissar på helt random ställen, typ som golvet i hallen, golvet i vardagsrummet osv..
Detta har nog hänt nu ca 6-7 gånger.

Självklart har detta hänt när man dricker alkohol i ganska stora mängder. Men detta har aldrig varit något problem tidigare.
Vet att jag gick i sömnen när jag va väldigt liten men absolut inte i vuxen ålder. Jag kommer inte ihåg för fem öre att jag gjort detta i sömnen.

Vad fasen händer? Någon annan som varit med om detta?

Kom igen! Vi kämpar tillsammans! Vet att det är överjävligt, tomt och tråkigt utan A, just nu. Men hur levde jag innan jag började dricka, hade ju kul utan A minns jag? Det är dit jag ska igen❤️ Häng med! Stor kram på dig?

Inget leder någon vart! Varit här i flera år, men lång tråd som "Zorro". Går inte en enda dag utan att jag dricker. Har under de senaste åren haft ett maxuppehåll på 8 veckor eller där i närheten. Att tänka att inte dricka imorgon ger mig nästan panikångest. Sen vaknar jag på morgonen och startar med en 7.5-a! Vaknar oftast med svår ångest! Blir aldrig stupfull utan klarar än så länge upprätthålla någon form av social fasad. Men hur länge? En ledig dag hinner jag få i mig de tre första innan 07. Schysst frukost! :-)
Som jag skrivit tidigare, bra jobb, fungerande socialt liv, villa-sambo-volvo-hund! :-)
Jag har ångest av att inte kunna sluta!
Jag har ångest varje morgon!
Mest fokus på att sluta jobba så jag kan öppna första burken!

Vill inte dricka en droppe mer i mitt liv, men hur f... ska det gå till när jag inte klarar en enda dag!

Jag förstår hur du känner. Har själv varit där. Behandlingshem,nej! AA nej. Bara sitta i grupper och må dåligt. Jag gick till öppenvården i min kommun och fick då välja att gå i enskilda samtal. Det var mycket bättre för min del. Har haft ett par återfall på 5 år. Ett alldeles nyss. Men har känt hur skönt det är att vara nykter i alla sammanhang. Hoppas du hittar någon utväg ur eländet.

Jag skulle tro att du i alla fall behöver hjälp utifrån när du dricker 10+ 7,5:or om dagen.
Vad var det som inte funkade med behandlingshem? Kom du aldrig dit eller var det där det inte funkade?
Testa igen! Kanske behöver du hjälp med medicinering också.
Tyvärr kan jag för lite om man går till väga. Men det låter väldigt jobbigt för dig och du kan gärna fortsätta skriva så finns det många som lyssnar. Gör ett nytt försök.

Ja tyvärr så gjorde hon de.
Men ja tackar så mycket för alla tips o hjälp ja fått från dig kommer läsa runt lite imorgon börjar helgen o då kommer första provet ska hålla mig borta från spriten helt denna helgen om de går vilket ja tror kommer gå bra. Sen börjar ja sakta sakta att få bort spriten helt o hållet o kanske prova om några veckor och se hur de går med gränsen. Ja kommer vara inne här och läsa och skriva också. Tack för du lyssnat på mig och gett mig en massa råd och du kan också skriva om du känner att du behöver något.

Vad funkar inte? Att sluta, eller att inte börja igen? Eller att hålla dig nykter en månad, eller en dag?

Mitt gamla nick, Zorro, funkade inte att logga in med, därav Zorro2

Hej Alla!
Ni som varit här länge kanske har stött på mig tidigare!
Just nu känner jag att jag inte orkar längre! 7.5.or tills nu 2 flak i veckan. Sista tiden 3 flak.
Mer eller mindre packad dygner runt.
Orkar inte mer!

Jag har försökt bli nykter i så många år! Inget funkar!

Ringt alkoholhjälpen! Förnuftig man som ger mig rekomendationer till behandlingshem. Funkar inte!

Förvirrat inlägg som jag ber om ursäkt för, men vill inte vara med om detta mer!

HJÄLP!

Så hon kastade in handduken? Beklagar.
Kanske det går att laga när du visat att du menar allvar.
Testa att dra ner. Bra idé att avstå de starkaste varorna. Svårigheterna för mig brukar komma efter ett tag när man vaggas in i en falsk trygghet. Men gå in för det. Funkar det inte så kan du alltid utvärdera. Ska finnas en tråd här nånstans med massor av tips om man vill dra ner. Tror man kan hitta många via google också. Se upp så kompisarna inte gör tvärt om i stället. Kan hända även om de inte menar illa egentligen. Kan ibland också vara provocerande för andra när man försöker minska. Hoppas du hittar ditt sätt. Bara att skriva av dig lite här.

Hej IronWill.
Saken är ju att jag inte vill sluta helt bara trappa ner på mängden och hur ofta jag dricker. Ibland känns det också som att ja har kontroll men ibland kan ja inte sluta förän det är slut på sprit. Ska testa det peogrammet dom erbjuder här på AH.
Har sagt till mina vänner o ha extra koll på mig också men det är inte så lätt för dom att göra de heller. Känner mig lite vilse nu när tjejen dragit också. Men ja ska försöka utmana mig själv o testa göra som du, lägga en gräns för hur många glas men först ska ja försöka avstå helt från spriten.

När det fungerat för mig är när jag satt upp regler som jag sedan verkligen levt efter. Dvs kanske max 3 glas vid inte mer än 2 tillfällen per vecka. Eller något i den stilen. Viktigt är att man inte sätter för många glas samtidigt eftersom motståndskraften minskar allt efter alkoholen går ner. Men jag har tyvärr bara lyckats hålla det under perioder. Sen har jag börjat tycka att jag har kläm på det och släppt motivarionen att hålla gränsen. Som sagt det kräver jobb. Sluta på topp och inte för ofta.
Hur tänker du kring medicinering? Jag kan inget om det men andra här på forumet har mycket erfarenhet. Det är dock oftast när man vil sluta helt.

Hej ironwill.
Nej det är inte pga henne utan jag har själv märkt det. Min familj o vänner märker det också. Jag försöker att avstå o säga denna helgen ska ja inte dricka
Men ändå dyker det upp något eller att jag inte har något annat att göra o då dricker jag. O när ja väl börjar har jag svårt att sluta de e allt från 7glas till 15 vodla redbull.
Hur ska man hantera mängden finns det något jag kan göra eller ? Eller det måste komma av egen vilja?
Tack för svar=)

Jag minns när man hörde om AA i 18-årsåldern. Det var inte direkt i positiva ordalag som det nämndes. Det användes som skällsord till folk som hade festat för hårt och man föreställde sig en massa elände. Jag tycker kanske inte att det är det första man ska ta upp med en 18-åring som outar sina problem för första gången. Jag vet att ungdomar blir välkomnade och att det är en positiv (för det mesta) gemenskap som hjälper många, och jag har varit där. Men jag håller med MM att man kanske inte ska börja med det. Och då pratar jag rent taktiskt. Det är ett rätt stort steg att bara komma fram till att man har problem redan i den åldern. Ungdomar idag är utsatta för en betydligt tuffare social miljö än vi (40+) var i den åldern. Väldigt mycket handlar om image, utseende, status, festa, och att bli lyckad och spridningen av positiva och negativa omdömen sker i realtid via sociala media. Enorm press. Att då ta till sig en sån stor sak som att man behöver gå till AA och integrera i en kanske av omvärlden, hårt pressad självbild är nog inte enkelt.
Jag fattar att ingen av er menar något illa självklart, och AA hjälper säkerligen många och liknar inte alls mina fördomar. Men låt vägen fram utvecklas i lagom takt.
Vet inte om du läser här längre Lydisan men väldigt starkt av dig att skriva här och det finns mycket stöd att få. Vi är alla ivriga att dela med oss av vad som funkar för oss, och ibland blir det debatt. Men känn dig väldigt välkommen.