Senaste kommentarerna i forumet

Exakt samma som mig. Separation, arbetslöshet och nu ett nytt extremt stressigt jobb gör att jag på kvällarna längtar till att få ta några glas vin och bli lagom dövad. Jag är heller inte bakfull och min konsumtion har på något sätt blivit ett "normaltillstånd". Jag blir inte "full". Inte så det märks..... tror jag iallafall.

Jag separerade för ett halvår sedan och har sedan dess hamnat i ett ganska destruktivt förhållande till alkohol. Jag har alltid kunnat ha vin och sprit hemma tidigare och flaskor har kunnat stå öppnade och orörda. Stor del i det har nog varit att jag haft familj omkring mig och den sociala kontrollen. Redan innan vi separerade började jag dock dricka mer. Gjorde rätt märkliga saker för att undvika att det skulle märkas. Köpte nya flaskor och bytte ut de gamla med. Nu bor jag ensam. Från att tidigare ha smugit i mig en skvätt whiskey till att nu kunna sänka en 75a på ett par dagar. En konsumtion som tidigare hade däckat mig fullkomligt.

Jag gör allt för att det inte ska märkas. En paradoxal grej är att jag har börjat köra bil till festligheter för att hålla mig nykter för att jag är så orolig för vad som skulle hända om jag drack bland folk. Så jag har liksom vänt på det hela. Från att tidigare bara druckit i sociala sammanhang till att bara dricka i ensamhet. Jag gör också andra krumbukter. T.ex roterar jag mellan olika systembolag för att inte bli igenkänd som en allt för frekvent besökare. Jag vet ju att min relation till alkohol är helt vriden.

Jag sköter jobb och mina barn och är inte berusad i deras närvaro. En sak som förändrats på senaste är att jag inte längre blir bakfull. Från att förut alltid mått skit dagen efter några glas vin till att nu endast uppleva lite ökad trötthet och självförakt. Jag är dock inte sugen på alkohol när jag vaknar utan det är något som smyger sig på efter jobbet på kvällen.

Vet i fan vad jag ska göra riktigt.

@My2000 tyvärr var jag tvungen att ta bort länken i ditt meddelande då den innehöll försäljning.
Hoppas att det känns okej!

Liknande listor över tecken på alkoholberoende går att läsa om här:

https://alkoholhjalpen.se/fakta/fakta/alkoholberoende

https://www.beroendecentrum.se/fakta/vad-ar-beroende/

https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/ber…

Jag hittade bra information på den här sidan. Den listar tecken på att dricka för mycket, riktigt användbart. [länk borttagen av admin] Det viktigaste steget är att skriva om ditt problem här, så bra gjort!

@Ny framtid Kom till stugan! ☕️ Alla är välkomna oavsett bruk & stuk.

Ser fram mot att höra hur det går
🩵

@Carisie Hej, ska leta upp kaffestugan. Det är väldigt subjektivt vad som är måttligt, precis som du nämner. Det viktiga för mig är att få bort spriten, det bidrar stark till att jag tappat kontrollen.

Målsättningen är att halvera min konsumtion. Från ca 15 glas till ca 7 under en helg. Det här får bli ett första steg så får jag se hur det känns. Har aldrig haft ett sug, får se om jag får det nu, det vet man inte.

7 glas vid ett tillfälle, är inte lite det heller. Tycker du är jätteduktig som håller den nivån du nämner och jag kanske hamnar där till slut. Du ska få veta hur det går och håll tummarna. :)

@Ny framtid Hej 👋🏼
Det är ju upp till var och en att fatta beslut om vad som är för mycket för dem det finns nog de som tycker du är måttlig 😉

Min historia skiljer sig från din men jag har en plan som är max 2 dagar i veckan och max 4 glas/v och det har jag hållit med råge utan några som helst problem. Men då lider jag inte av sug efter alkohol - jag upplever att jag liksom vaggats tillbaka till ett bruk jag hade för länge sedan. Vilket bra stöd du har i en fru som inte dricker! Min make är 100% med på vad jag gör.

Kaffestugan är en tråd under måttligt ☕️ där kan du alltid nå mig - eller på min egen tråd. Tycker det kan vara svårt att se när någon nämnt mig i ett inlägg.

🩵

@Carisie Hej, tack för ditt svar. Jag letar mig fram så sakteliga i forumet. Jag ska gå in på din sida o titta. Jag ställer nog lite tokiga frågor nu i början, men vad är Kaffestugan?

Jag har påbörjat arbete lite och har vare sig sprit, vin eller öl hemma. Det är faktiskt helt tomt nu och jag känner ingen panik över det. Jag kommer köpa hem det jag bedömer som rimligt att dricka på en helg. En flaska vin, kanske en halvflaska också, vi får se. Men definitivt inte mer.

Jag har lite tur också, har en hustru som inte dricker något alls.

Under veckorna har jag aldrig haft några problem med alkohol, som jag upplever det. När jag är ute sociala sammanhang så har det blivit 1-2 glas vin, möjligen en avec. Har heller aldrig haft lust att dricka mer.

Mina problem med alkoholen började i samband med pandemin. All social verksamhet upphörde och jag har ett ganska stort socialt nätverk, så det begränsade mitt liv och min livskvalitet. Då började jag dricka under helgerna. I början en kväll under helgen. Men sista året har det ofta blivit två gånger, både fredag och lördag. Det fungerar helt enkelt att fortsätta så.

Du frågade om min framtida relation till alkohol. Har nog inget svar där än. Jag måste få prova mig fram. Men sprit kommer jag förmodligen inte ha hemma under överskådlig tid. Förmodligen inget vin eller öl heller. Jag köper hem det jag anser rimligt till helgen och börjar så. Om någon eller några månader får vi se hur det fungerar i praktiken. Det kan vara så att jag måste sluta helt, det får vi se, jag är absolut inte främmande för det. Men jag har hittills aldrig upplevt ett sug efter alkohol, jag har haft några veckor helt utan alkohol sista året och inte känt något.

Skulle uppskatta om jag kunde få skicka något meddelande till dig i framtiden om jag har några frågor som dyker upp. Om inte annat kan du få reda på hur det går för mig. Du nämnde att du har en plan för ditt drickande. Den kanske finns nedtecknat på din sida? Annars får du gärna dela med dig av den, om du har lust och det känns ok för dig att göra det.

Må så gott och lycka till du också!

@Miriam Tack för ditt svar! Jag ska leta runt här så lär jag nog hitta e hel del matnyttigt. Det får ta lite tid. Men tack för tipsen!

@Ny framtid Hej 👋🏼 Välkommen. Här hittar du alla varianter på all konsumtion du kan tänka dig ☺️ Jag räknar mig själv som måttlig (du kan läsa på min sida) och har en plan för hur jag vill/kan konsumera. Alla har olika relation och konsumtion av alkohol, kallar den vid olika namn också, och allt kan givetvis inte funka på alla - då hade nog ingen överkonsumerat.

Jag skriver i Kaffestugan på morgonen & sätter nollan i alkoholkalendern och har avstämning i min tråd på kvällen. Sen gör jag självhjälpsprogrammet. Alla i familjen är involverade och stöttar utan att kontrollera - det är en bra strategi att parata med sin partner eller nån annan.

Hur skulle du vilja att din framtida relation till alkohol ser ut?
🩵

Välkommen hit, tror och hoppas att du kommer att kunna få bra stöd och inspiration här hos oss!

Utöver att ta del av andras berättelser och tips kan du också alltid gå in och titta på vårt självhjälpsprogram, där finns många olika strategier och nya sätt att göra på som du själv kan välja bland, kolla gärna där:

https://alkoholhjalpen.se/program

Är ny på sidan, reggade mig för en timme sedan. Tänkte lära mig sidan och skapa en ny tråd. Har sista åren upplevt att jag dricker för mycket. Det blir oftast två gånger i veckan och det handlar om 6 till 8 standardglas per gång. Vilket innebär att jag känner av det dagen efter. Kommer upp som vanligt på morgonen. Men är inte lika pigg som jag skulle kunnat vara annars. Jag måste åtgärda det här, det börjar ta på min livskvalitet. Har någon lite tips på avsnitt på sidan eller hur jag ska gå till väga så tar emot dem tacksamt.

@Morgonlek Hej 👋🏼
På vilket sätt har du blivit av med vård och nekas livsviktig medicin och varför tog de proverna?

Jag har skrivit det här i en annan tråd "all provtagning ska motiveras av vården för patienten". Inga prover får tas utan patientens medgivande - det är att likställa med att ge patienten sockerpiller istället för läkemedel. Anmäl din vårdgivare och sluta dricka på trots - det hjälper dig inte heller. Sen vill jag bara säga att det är inte "vården som ljuger för dig" utan vårdgivaren - hela vården är inte en opålitlig massa.

Ifrågasätt vården direkt till vårdgivaren - alla är inte oärliga och onda. Sen är den enda som kan ta hand om dig själv du och gör vad du måste för att må det bästa du kan.

Hälsningar från en vårdgivare i cyberrymden

Jag är väl medveten om att jag dricker för mycket, det var därför jag bad om Campral. Jag hade inte räknat med att det skulle innebära att jag skulle bli av med all annan vård och nekas livsviktig medicin.

Jag bad vården att inte ta peth-prover eftersom den typen av 'sporrar" gör mig avigt instä(ld, nästan trotsig, något som saboterar min goda vilja.
Jag har inga yttre omständigheter som kräver peth typ körkort, arbete,vapenlicens eller vårdnad om barn, jag vill bara sluta dricka. Trots att jag sagt nej till alkohol-prover har vården i samband med övrig provtagning mot min vilja även tagit peth-prover. Jag förstår inte varför, jag ljuger aldrig om hur mycket jag dricker.

Åren går och vårde fortsätter ljuga för mig, numera vågar jag inte inte lämna några prover alls, så återigen drar man in medicin, det hjälper mig inte alls. Jag vet att jag inte klarar mig utan medicin, men det här får mig bara att bli så avigt inställd, som om jag mot min vilja vägrar avstå från alkohol. Numerag dricker jag på ren trots, jag gillar inte ens ruset och jag får inte abstinens, jag är numera mest bara arg, det hjälper mig inte alls.

Jag vet att de flesta andra gillar att tävla mot sig själva, men det hjälper inte mig, jag blir bara bäst på att misslyckas. Jag har svårt att tro att jag är den enda som är så här, så vad ska jag göra?

@kat1980 god morgon och välkommen in hit, väldigt bra att ta beslutet att bli medlem 🌸🌸
För de första, du är absolut inte sjuk i huvudet och jag tror inte du är ensam om att dricka något de första du gör på morgonen.
Vet din sambo om detta? Tänker om han någon gång ifrågasatt din relation till A.
Bryt mönstret, varje morgon utan de glaset är bra. Har du funderat över att fastna i kontroll någon gång ? ( jag själv har varit orolig flera gånger dagen efter, har på senare tid en sådan maskin att blåsa innan jag kör)

Stor kram och en dag i taget
Vill du sluta dricka helt? Vill du dra ner? 🌸

Är det bara jag som suktar efter vin så fort jag slår upp mina blå?!
Ja, jag vet, jag är en alkis.. har vetat länge. Första gången jag sökte hjälp var för 20 år sen. Andra gången för 12 år sen. Tredje för 4 år sen..
Jag är lyckligt gift, har två barn och är drivande i mitt yrke som undersköterska på sjukhuset.
Men jag kan ta mig fan inte sluta dricka vin! Det finns alltid en anledning, man bara ändrar vinsort! Solen skiner, iskallt rosé! Det regnar, mustigt rött. Fisk till middag, vitt såklart!

För ett halvår sen tog alkoholdjävulen tag i mig på riktigt..
så fort jag vaknar häller jag upp ett dricksglas vin som jag dricker medans jag sminkar mig, åker sen till jobbet.
På riktigt! Jag hör ju hur det låter!

Jag vill såklart sluta med det här, men undrar om någon annan dricker innan frukost? Eller är jag helt jävla sjuk i huvet??

När, var, hur?
Jag dricker en flaska vin, utan bekymmer, närsomhelst varsomhelst och hursomhelst .. men framförallt börjar jag så fort jag öppnar ögonen på morgonen.
Vill du följas åt på resan utan rom och vin?

Har förstått att Peth - test kan ta olika lång tid. Vissa säger att det bör vara nere på 0 efter ca 4 veckor. Är det verkligen så? Ponera ett intag på ca 8 starköl per dag under lång tid. Kanske en halveringstid på 2 veckor. Är det nere på 0 då efter en månad? Jag har svårt att tro det, men har sett att någon från Alkoholhjälpen tidigare påstått att det mäter de senaste 30 dagarnas drickande. Hur mycket påverkat omfattningen av tidigare konsumtion?

@dzekius, tack för ditt inlägg. Vilken slitsam situation du beskriver. Jag har skickat ett personligt meddelande till dig.

Varma hälsningar!

Det är så nu att jag är nu 25 år gammal, festade ganska hårt under ett väldigt långt tid, tog stora mängder kokain med vänner och levde livet utan att tänka på konsekvenserna som jag skulle få.
En kväll på en efterfest så drog jag i mig lite kokain och det var kört, hjärtat började slå väldigt fort och hårt. Det var första gången jag fick panik attack. Sen dess har det inte varit samma, har övertänk kroppen och hälsan konstan, går dagligen runt och har stress samt ångest att något kommer att hända mig, har seriöst varit hos läkaren dom senaste 2 åren minst 100 gånger..
Lyckades få gastrit och hade nämnligen h.pylori baktiere i magen men lyckades bota bort det, men under den perioden jag var inte mig själv jag drack ännu mer eftersom jag var så orolig att jag hade lyckats få cancer men så var det inte. Så tack vare den drickandet så har jag lyckats säkert förstöra något i kroppen igen, har sån enormt obehag i högra sidan av magen vid revbenen eller så kan det kännas i vänstra sidan också, har varit hos läkaren och kollat gallan samt levern men allt var okej, men stressen och paniken gör sitt och får mig att övertänka så såklart jag gräver ner mig i alkoholen för att jag känner ingen obehag, ingen stress och ingen ångest… Kan detta vara abstinens jag känner?
Vill verkligen sluta dricka helt, men hur gör man? Jag har lyckats dra ner på det lite iallafall, super inte varje helg nu, bara 2-3 ggr i månaden, men jag känner att jag vill sluta helt.

Har nu separerat och jag har haft fyra vita månader. Känner mig stark och alert. Avslutade förra veckan och drack då lite socialt men fick ingen som helst kick eller skön känsla av det. Kände mig mer slow och oskarp. Alkoholen har tappat sin magi och den upplevelsen är jag väldigt tacksam över. Särbon var här nyligen, inte mycket fungerar för henne, ekonomin är dålig, hon dricker i smyg. När hon kommer hit låser jag in all alkohol men hade råkat missat det när jag lämnade våningen en stund. Visade sig sen att hon hade druckit av min sprit och sedan hällt i vatten i flaskan för att det inte skulle synas. Beter sig som en tonåring. När jag påpekade att hon helt plötsligt blivit uttalat berusad började hon bara skrika och bete sig illa mot mig i sin iver att flytta fokus från sig själv. Blev bara ledsen och besviken.

Slutade med att hon satt och grät och berättade över att hon hade skulder hos inkasso och att hon var livrädd för att hamna hos kronofogden. Medberoende som jag är så hjälpte jag henne med de mest akuta skulderna, för jag önskar verkligen inte att hennes ekonomi ska rasa ännu mer. Dumt kanske, men har inte hjärta att bara titta på när en persons liv rasar ihop framför mig. Räknar inte med att få tillbaka de där pengarna, trots löften osv.

Sammantaget blir det väldigt tydligt att jag har tagit tillbaka kontrollen över mitt liv, men att hon tappar den mer och mer när jag inte kan hålla henne under vingarna hela tiden, och hon tar en massa dålig ekonomiska beslut kring sin ekonomi när hon är ensam.

Ingen rolig sits att se en människa förfalla. Vet inte ens var jag ska börja för att möjligen kunna hjälpa henne.

@Foppa Forsberg Jag har precis som du haft en inställning om att alkohol är ett roligt inslag i livet. Både med jobb (många AW) och med familj och vänner. Såg inte problemet i början och ville väl egentligen inte se problemet, innan det var för sent..

Jag har ingen partner, men har sabbat mycket av mitt jobb, som egen företagare. Där finns ingen chef som ser om man börjar dricka vin efter lunch osv..
Sedan att man är för bakis dagen efter och slår på datorn långt senare än vad som bordes.

Jag sabbade mitt jobb.. det är inte lika viktigt som ens familj. Men det var viktigt på annat sätt, såklart. Jag är besviken på mig själv att jag lät det gå så långt. Något jag byggt upp under så många år gick i kras.. på grund av vad?! Ruset från alkoholen..

För mig hjälpte det att våga säga det högt. För snart en vecka sedan erkände jag för min läkare att jag har svårt med alkoholen. Att jag inte kan stoppa mitt drickande när jag väl börjat och detta var ofta många dagar varje vecka. Jag har alltid känt en skam, och känner fortfarande. Jag vågade sedan berätta för en nära vän för någon dag sedan. Det blir lättare.
Jag blev medlem här på sidan för 2,5 år sedan.. men jag hade väl inte kommit långt nog då i mina tankar.
Den här gången känns det annorlunda. Så mitt tips är, sök vård! Berätta om ditt drickande.

Jag har ”bara” varit utan alkohol 1 vecka idag. Men jag tar en dag i taget. Kommer få hjälp via kommunen som min läkare tipsade om.

En läkare kan säkert ge antabus. Ta den hjälp du känner att du kan få. Sen tror jag att hela tankesättet och inställningen behöver behandlas. Så är det för min del.

Jag hoppas du får ut något av att skriva här också. Det har det gjort för mig. Varit inne både morgon och kväll för att läsa och skriva.
Ta hand om dig!

@Foppa Forsberg kontakta din vårdcentral och berätta hur de ligger till och de kommer skicka remiss till beroendeklinik . Be om att få antabus då kan du inte dricka alkohol!

Jag behöver hjälp!
Jag har alltid sett alkohol som ett roligt inslag i mitt sociala liv. Jag har också haft ett yrkesliv där alkohol finns, med mottagningar, AW m.m. Jag har ett antal gånger men långt ifrån alltid fått i mig för mycket.
Jag är 50 och har fru och 3 barn varav 2 fortfarande hemma. Jag har hotats flera gånger på senare tid med skilsmässa, helt korrekt. Det skrämmer mig, och min gamla pappa har dragits in också. Det är bättre, men jag har inte klarat av att helt sluta.
Jag är trött på att ljuga, trött på att smyga, trött på att ha dåligt samvete, och trött på att bara göra det som krävs men aldrig mer därför att jag istället går och köper folköl som jag gömmer undan och smygdricker. Jag lurar ingen i min närhet, de vet vad jag gör... och de är trötta på det.
Jag klarar bevisligen inte psykologiskt att bryta mönstret tillräckligt. Jag behöver hjälp, mycket hjälp, och helst skulle jag vilja kunna äta något piller som får mig att kräkas om jag dricker. Finns det något som hjälper till att kickstarta fysiskt att bryta mönstret, och kan man i så fall få det anonymt? Så kan jag starta en psykologisk resa parallellt som gör att jag långsiktigt inte behöver någon medicinering?
JAG BEHÖVER HJÄLP! Mer än press och stöd från familj och mer än samtal...

@Denlillamänniskan
Tack