Senaste kommentarerna i forumet

Märklig kommentar. Om du smygdricker och försökt sluta upprepade gånger utan framgång så har du alkoholproblem. Punkt. Visst kan du säkert börja dricka "normalt" om en tid, men du riskerar också att hamna i samma mönster igen. Men ta en dag i taget!

Detta är absolut värt att läsa och se.
Ger insikt och kunskap.??

Detta är absolut värt att läsa och se.
Ger insikt och kunskap.??

Att vi är så många här inne som gjort en GBP!!
Jag gjorde en privat för lite mer än 10 år sedan. Tyckte faktiskt inte att jag hade ett matmissbruk utan bara blivit för tjock av dålig förbränning, för mycket soffläge och fem graviditeter.
Gick ner 40 kg och stannade där i fem år ungefär. Toktränade under denna tid. För tre/ fyra år sedan slutade jag träna helt och började dricka mer och mer. Nu är jag beroende och har dessutom gått upp 20 kg i vikt. Äter gör jag måttligt och bra fortfarande men jag antar att viktuppgången beror på kalorier i form av vin. 1 flaska är väl ca 500 kalorier?

Så, nu sitter jag här i soffan med ett alkoholberoende och är dessutom ganska tjock igen, verkligen trist

hej
Vet hur det är. Försök att röra dig, promenera,spring,kryp, vad som helst. Och sök dig utomhus om du klarar det. Jag vet att det får över även om det inte känns så nu.
vänligen
Ikaros

Men det går inte bra för mig. Det kan gå 14 dagar 3 veckor sen är det samma visa igen. Jag klarar nog inte detta. Mår inte bra alls för att jag inte klarar av att låta bli.

Du ber om problem min vän om du kombinerar
Sömntabletta z/alkohol = död

Hej Kokanna!
Välkommen till forumet! Du skriver att det uppstår ett problem när du får dina sömntabletter utskrivna och att en risk för dig är att du tycker om att blanda tabletter med alkohol och nu vill du ha en förändring och söker hjälp! Super! Du har redan tagit ett steg närmare det genom att skriva här.

I stället för att skriva en lång lista med all möjlig hjälp som finns att få, vad tror du själv att du behöver för sorts hjälp? Du skriver att AA inte kändes rätt för dig. Vad skulle du vilja ha i stället?

Hoppas du vill skriva mera och berätta!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag kämpar på tillsammans med Dig, skulle det stå....
jag har för tjocka (skakiga ) fingrar för IPhone

Tack Mags för uppmuntran, lite bättre idag så nu kör vi igen med nykterhet

Har själv eget och dämpat mun ångest (har lätt att få ångest ) i många år men det gick överstyr . Drog ner rejält (typ 1 folkis om dagen) och ångesten minskade faktiskt rejält. Dock återfall i lördags och ångesten igår och idag är inte rolig så jag kämpar på med sig

Kämpa på!

Hämta inte ut sömntabletterna? Prata med din husläkare? Eller prova AA igen. Det kan ta några ggr innan man uppskattar det.

Inte förgäves för du är inne på en vandring mot att uppnå nykterhet. Du inser att alkoholen gör dig till en stöddig idiot och ger dig ångest. Ibland måste man falla för att riktigt koppla. Lycka till framöver!

Jag har åtta år efter gbp-op tvingats inse att jag utvecklat alkoholism. Detta efter att under snart ett år försökt få kontroll över alkoholen. Jag kan inte och ärligt talat vill jag inte det längre. Vill bara bli fri och njuta av annat i livet. Men det har varit en process att komma dit och ännu har jag endast ett par nyktra och riktigt abstinenta, sjuka dagar. Det gäller att hålla fast i den här övertygelsen sedan när tankarna om "bara ett glas" kommer. Jag kan inte längre bara dricka ett glas. Jag är en beroende. Bytte socker mot alkohol...så jäkla onödigt!

Ta det på allvar och fortsätt läs här. Läs böcker om beroende och titta inåt. Det går fort utför. Byt karl! Byt jobb! Ät lyckopiller men ta tag i drickandet. Så jobbigt när man kommit därhän att man förstör både sina egna och familjens helger pga måttlöst drickande.

Lyckats med 12 dagar och mådde piss första 7 (säkert abstinens ). Tyvärr föll jag dit igår och blev en stöddig idiot, igen...

Den morgonångest jag haft förut, sim varit borta nu i en vecka, är tillbaka med full kraft. Sambandet givet

Hatar mig själv. Varför gjorde jag det igen?
Visst ja, jag är alkoholist .

Hoppas inte de 12 dagarn var förgäves .

Skrev du.
Det är för att du antagligen är alkoholist, ett fyllo precis som mig och många andra här inne.

Hoppas att du går in här och uppdaterar snart. ?

Socialtjänsten kommer inte omhänderta ditt barn i detta läger. Du är ju hjälpsökande och det finns en nykter förälder där. Lycka till!

Socialtjänsten kommer inte omhänderta ditt barn i detta läger. Du är ju hjälpsökande och det finns en nykter förälder där. Lycka till!

Hittade denna tråden nu. Var ju ett tag sen du skrev, men -igenkänningsfaktor- som fan. Hur är det med dig nu och hur har det gått?

Nu har jag varit alkoholfri i 7dagar.
Det känns bra, men måste såklart erkänna att vissa dagar är det svårt.
Har huvudvärk och lite annat som tynger mig.
Men man får kriga på.

Trevlig helg.?

...att du vill sluta dricka!
Har du någon plan för genomförandet?
Önskar dig lycka till!

Mvh

Vad klokt av dig att du kommit till insikt angående att du inte vill dricka mer det är första steget mot ett bättre mående.Alkohol löser inga problem utan det löser bara upp förhållanden och förstör allt i sin väg.Själv är jag inne på min 4:e nyktra dag och jag mår redan bättre utan giftet.Styrkekram :)

Åh vad jag LIDER med dig. Här sitter en som är som du. Har haft en incident då jag kyssts med killar ganska tidigt in i förhållandet, helt nattsvart i minnet. Kommer inte ihåg ett fragment. Också den värsta minnesluckan jag haft och någonting som än i dag (och säkert för alltid) jagar mig. För nu TROR jag hela tiden att jag gjort samma sak. Så fort jag inte minns en bit av kvällen eller någonting är grumligt, då är jag övertygad om att jag har varit otrogen. Jag vet knappt vad som hänt och vad som är min största förhåga längre.

Vad jag vill säga är; Du är ingen dålig människa. Du har fattat dåliga beslut, vilket inte gör dig till en dålig person. Sen; Gjort är gjort. Vad du har gjort hittills går inte att förändra. Det enda du kan göra just nu är att blicka framåt. Jag vet inte om du vill sluta helt eller försöka att dricka måttligt. Jag har i alla fall tänkt att jag resten av året ska dricka måttligt. Det är fyra månader kvar. Vill kan försöka att peppa varandra tillsammans om du vill? Jag har bestämt mig för att dricka högst fem enheter per tillfälle. För nu är det FAN NOG. Jag orkar inte mer. Om du vill läsa mer om mig kan du läsa inlägget "I am a blackoutgirl".

Vad gäller din partner. Personligen måste jag berätta och tror klyschigt nog att ärlighet varar längst. Jag vet att det är en stor risk att berätta eftersom du inte vet hur han kommer att ta det och att den ovissheten är fruktansvärt och tung att bära. Men om han hade varit i samma situation som du, hade du velat veta om det? Hade du kunnat förlåta? Tror du inte att det är rättvisast för både honom och dig om du berättar precis som det är så att han får ta ställning?