Senaste kommentarerna i forumet

Jag dricker "bara" folköl just nu när jag dricker och det blir bara mer o mer, som mest kan det bli 6 öl. Jag är sjukskriven för medelsvår depression sen 16 febr i år o jag vet med mitt förnuft att det inte blir bättre av att dricka alkohol. Jag tänker varje dag att nu får det vara nog, men sen på kvällen går jag o köper öl. Till att börja med så kan jag köpa 3 st o sen ta en sväng o köpa 3 till. Jag mår inte bra av detta o det syns ju på magen oxå, fy tusan ..ölmage.

Tack.
Jag kommer att kämpa på.
Dessa problem det har orsakat går inte ens att beskriva.
När man dricker 17-22 öl varannan dag så slår det sönder hela psyket och familjen.
Min tjej har som tur är helt slutat dricka för flera år sedan.
Hon hatar alkohol!
Barnen har inte kunnat ta med kompisar hem till oss, för oron att pappa är full kl 16.
Osv osv.

Eftersom du skriver här förstår jag att du är bekymrad över hur du dricker och utifrån din beskrivning är oron befogad. Jag tycker det är bra att du reflekterar över det och vågar se ditt beteende. Det kan vara svårt att övertyga sig själv om att aldrig mer dricka om man inte först provat att minska. Gör ett experiment för dig själv, tycker jag. Bestäm dig innan du går ut för en mängd du inte får överskrida - helst en mängd du vat att du inte blir berusad av - och se om du klarar att hålla den. Kan du det, och även fortsättningsvis klara hålla den mängden, är det bra. Kan du det inte har du förmodligen redan problem, och då behöver du hitta sätt för dig att avstå helt under en längre period.
Det framgår inte hur länge detta pågått eller hur ofta, så det är svårt att råda, men fortsätt gärna skriv här.
Kram

Hej!
Grattis till att du hittat hit!! Det här forumet är en stor anledning till att jag nu är inne på min 7:e nyktra vecka. Utan människorna här hade jag inte klarat det❤️ Så från alkohol varje dag i 3-4 år med ca 3 minnesluckor i veckan till inte en droppe om dagen nu. Du kan klara det, här är du inte ensam.
Jag har också barn som for illa, de behöver oss nyktra. Jag och min man hade också eget företag när mitt drickande började eskalera. Det är stressande att driva eget men även om det känns så blir det ALDRIG lättare av att dricka. Jag ser nu i efterhand att det var alkoholen som i mångt och mycket gjorde att det sket sig.
Kämpa emot, det kommer löna sig, jag lovar!!!
Alkohol löser ingenting.
Lycka till!!❤️??????

Ta en dag i taget, tänk inte längre fram än den dagen du faktiskt är på. Tänk att denna dag ska jag klara av. Och när helgen kommer. Svara inte om dina vänner ringer eller sms om du vet att du med stor sannolikhet kommer bli bjuden på fest. Och om du känner abstinens kanske du borde åtminstone ringa och prata med nått ställe som har hand om beroende . Lycka till! Mvh hill

Tack för det.
Har antabus utskrivet, men det sket jag i att ta efter någon vecka.
Jag vart ju så dålig när jag drack.
Jag tror jag lär ändra mkt annat i livet samtidigt/bryta mönster.
Jobbar nu som ett svin med eget företag sen super som ett svin.
Jag har nu insett att det håller aldrig.
Barnen far illa. Bor i en liten by. Snacket går såklart.
Kan man tro att det är dumt att både sluta dricka samtidigt som man börjar röra på sig?

Hej
Gratulerar till att du genom din insikt skrivit här. Du har därmed tagit det första och kanske det svåraste steget mot nykterhet. Jag rekommenderar att du börjar med att läsa och skriva här och därefter tar en mer aktiv extern kontakt. Vårdcentral, alkoholpoliklinik, alkoholrådgivning, AA, Länkarna, kyrkan , NTO eller något annat som du tror passar för dig. Det finns nämligen inget recept för att bli nykter eller minska på drickandet utan var och en får nog söka sin väg. Men, min erfarenhet är att det alltid finns en väg ut ur alkoholberoendet.
Ja, detta är vad en gammal fyllhund har att säga.
vänligen
Ikaros

Stort tack för input och lyckoönskan! :-)

Undvik under din vita månad miljöer där alkohol förekommer, typ fester..
Ha ingen alkohol hemma.
Tecken på att du är i problem:
Du vill dricka dan efter, du dricker ensam, du får minnesluckor, du får abstinens...
Lycka till!

Hej ! Det var ett tag sedan jag var inne här, och jag har börjat ta tag i saker jag mått dåligt över, vilket har gjort att ja. När man väl har druckit så har det gått bra. Hållt mig till 3 öl och Thats it på krogen. Eller att man sitter länge med samma. Jag sveper inte längre, absolut inga shots eller sprit. Så jag kan säga nu att genom min självkännedom så har allt blivit annorlunda för mig. Dessutom så hamnade jag i hemsk ekonomisk sits efter jag fick avgå från mitt jobb.. så jag hade 2 val. Växa upp eller fortsätta att inte bry mig. Ibland tror jag att man behöver bli satt på sin spets innan man öppnar ögonen. Hade jag inte fått bo hemma igen hade jag bott på gatan nu.

Du har rätt, alkoholist är en fruktansvärt ord som skär i själen nästan.
Jag och min man bråkar oftast för jag blir naiv och dum, och han är rädd att nått ska hända. Eller så gråter jag över förtryckta känslor. Det är väl det alkoholens konsekvenser ger mig.

Hej! Förlåt för jätte segt svar! Jag har inte lärt mig denna sida riktigt..
konsekvenserna för mig brukar bli att jag blir väldigt ledsen med för stora mängder alkohol. Oftast gråter jag över min kusin som dog förra året. Eller så bråkar jag med min man... Eller så blir han förbanand på mig för jag blir fruktansvärt naiv ibland med.

Jag har inte skrivit här förut så det vart lite knäppt med alla inlägg.. hitta ingen radera knapp heller.

Vi är människor, inte felfria individer. Räcker gott att han vill göra annorlunda i framtiden. Ska man straffa folk med problem kommer vi ingenstans.

Ja jag vill ju sluta röka också, men hur? Blir ännu mer deppig och irriterad och det går ju ut över min kära man. Som till viss del är beroende av mig och mitt goda humör. Hur ska jag klara det. Men det är väl bara att pröva igen. Har ju slutat förr och då höll jag upp i 30 år. ?rökte aldrig när barnen var små, så ingen av dom är rökare iaf. Det känns bra. Men nu är det annorlunda och mycket svårare.

Hej Madde42,
Modigt av dig att gå på ett möte. Det är många som drar sig för just det. Min terapeut sa till mig att jag skulle gå på tio möten innan jag kunde avgöra om det var något för mig eller inte. Första mötet är ju väldigt speciellt, det kände jag oxå. Dock läses det inte ur någon bibel utan det är ingressen och hur programmet fungerar som alla möten inleds med. Allt prat om Gud kan naturligtvis vara skrämmande om man själv inte är troende. Dock så kan det bytas ut mot en kraft av något annat slag. Många har gruppen som sin "högre makt" eller "högre kraft". Och i början kan det oxå låta märkligt men jag kan liva dig att det inte är någon sekt. Det finns vissa rutiner och traditioner som alltid följs och på så vis kan du kliva in på vilket möte som helst och känna dig "bekväm". Det gäller att ha ett öppet sinne för vad det egentligen betyder och texterna kan uppfattas som ålderdomliga. För mig är gemenskapen en styrka och programmet sunt förnuft. Tacksamheten handlar ju om att faktiskt komma ur ett aktivt beroende och att kunna tillfriskna. Det utbyts kontakter och möjlighet till att få en sponsor finns oxå. Jag förstår att du känner dig skeptisk men det är en stark gemenskap, mycket erfarenhet och många likasinnade bakom pratet om Gud. Jag är inte troende och bestämde mig för att ge det ett helt år innan jag fattade något nytt beslut. Kände inte att jag hade så mycket att förlora på det. Jag kunde liksom inte må sämre än vad jag gjorde just då. Nu har jag varit nykter i 18 månader och går på ett möte i veckan. Givetvis finns det andra vägar att gå än via AA men det är ett alternativ som kan fungera.
Ta hand om dig,
Kram
Ellan

Du har tagit ett viktigt och stort steg genom att börja skriva här. Berätta gärna mer om hur din situation ser ut och läs gärna vad andra skriver. Hoppas något här på forumet blir hjälpsamt för dig!

Varmt välkommen!

Hälsar
Rosette
Alkoholhjälpen

Jo det handlar om ett förhållande till alkoholen som inte sunt. Jag måste bestämma mig för vad jag vill och hur jag vill h det resten av mitt liv.
Jag har haft ett bra liv tidigare också. Men även gått ner i depression då och då och ibland trott att jag hittat en vän i vinet. Men kravlat mig upp och mått ganska bra igen. Har haft många att finnas där för och därför varit tvungen att rycka upp mig. Mdn efter en närståendes olycka så har livet blivit grått. Har väl aldrig varit nån optimist utan är en tråkig pessimist som oroar mig gör allt. Och nu så finns det inte så mycket alls att se framemot i livet känns det som. Men jag vill må bättre och ska komma på fötter igen utan vinet, för jag vet att det inte gör något bättre egentligen. Bara för stunden.

Vad vill du? Och varför vill du det?
Vill du sluta dricka? Eller vill du kunna dricka bara lite men upptäcker att det slutar med mer än du tänkt och du blir besviken på dig själv?
Borde är ett ord som uttrycker en önskan men också missnöje med att verkligheten inte stämmer med önskemålet. "Borde" leder inte till förändring utan att man fortsätter som förut men med ett missnöje med sina handlingar.
För att bryta "borde"-spiralen behöver du utforska vad du innerst inne vill och sedan försöka komma fram till realistiska och konkreta sätt att uppnå det.
Du kan till och med använda ordet vill när du väljer att dricka. Nu vill jag dricka för att...
Då kommer du att behöva vara ärlig mot dig själv och motivera dina handlingar.
Får du reda på varför du vill dricka genom att fråga dig själv kan du sedan gå ett steg till och fråga dig själv om du även vill ha konsekvenserna, och om inte, om det finns något annat sätt att uppnå det du vill ha som ger lindrigare konsekvenser.
Kram

Humöret går upp och ner, och JAG är medveten om att det är alkoholens fel. När jag hållit upp i 2-3 veckor så har ju humöret stabiliserat sig så jag låter motgångar i livet passera utan större problem. Men då kommer också suget. Visst ska jag väl klara att dricka nåt glas utan att det ska leda till en eller två flaskor. Fel fel fel tänkt. Jag borde veta bättre. Nu måste jag börja om från början igen. Puh...
Borde sluta röka också men jag klarar nog inte allt på en gång.

Var på väg att ringa psyk el sjukhus igår pga baksmällan, kändes som jag skulle dö på riktigt. Idag gick jag tom hem från jobbet vid lunch för att jag fortfarande mådde dåligt...

Är 34 år och har haft alkoholproblem sen 16 års ålder. Hamnat i jättedåliga situatoner pga A, kanske tom blivit sexuellt utnyttjad eller värre mer än en gång utan att jag kommer ihåg. Ändå fortsätter jag dricka det där jävla vinet, hoppas och tror att "denna gång" klarar jag att sluta efter 2 glas men så blir det aldrig. Vet inte vad jag ska göra, vill få hjälp att sluta men vågar inte söka hjälp, är så rädd för att socialen ska bli inkopplad.
Som sagt, jag förstår dig helt men har tyvärr inget bra råd att ge mer än att vi nog måste sluta dricka om vi vill fortsätta leva! Kram

Jag valde att dricka helt öppet. Ärligt och bra kan man ju tycka. Och jag kunde hälla i mig ännu mer eftersom det ju skedde öppet. För mig var det ingen bra gräns att passera.

Men bara att ta nya tag.

Du kan knappast uttala dig om du är en "god" man och pappa. Den sanningen har din fru och ditt/dina barn tolkningsföreträde till. I varje relation finns det minst två sanningar. Hur mycket dessa skiljs åt är olika, men alkohol gör ofta glappet större.

Jag förstår dig när du pratar om ett mörker. Det vi inte vill veta av och flyr ifrån på alla tänkbara sätt. Fysiska och psykiska övergrepp mot barn gör mig extremt arg men oxå ledsen. Har själv upplevt det och har inte vågat, orkat eller velat förstå hur jäkla illa det har gjort mig. Har alltid känt ett mörker eller en sorg inom mig. Jag förstår att du är heligt förbannad på vad du utsattes för. Inget barn, eller vuxen, ska behöva utsättas för någon form av övergrepp. Det sitter så djupt. Men känner du idag att du inte har något alternativ? Dvs ingen annan lösning än alkoholen. Du är ju själv medveten om riskerna med missbruket men har oxå extremt dålig erfarenhet av att sluta dricka och käka piller. Det är en kamp att hålla sina mörka demoner borta, jag vet. Jag har mött mina egna öga mot öga och det var fruktansvärt. Men jag överlevde och har och får fortfarande hjälp.
Det hjälper ju inte dig i ditt mående men på sikt är ju inte alkoholen en lösning för någon av oss. Du skrev ju det, att det dödar oss i förtid och så ska det inte behöva vara. Att det är det enda alternativet.
Kram till dig!
Från
Ellan