Senaste kommentarerna i forumet

Bara det att du skriver det du gör och delar det, är ju friskhetstecken. Din titel på tråden berättar ju hur du ser på ditt problem. Så problemet är ju erkännt och definierat.
Nu har det gått ett par månader, Hur går det nu?

Jo ett tillägg, jag har märkt att sug efter alkohol blir mycket starkare om jag är hungrig. Så jag har blivit mer noga med att äta regelbundet, så jag inte går och är "småsugen" då ökar genast suget efter alkohol också. Så det gäller att planera sin dag och ha bra mat till hands.

Hej Alexander! Bra gjort att du skriver här. Det låter som att du skulle må bra av att försöka ändra på hur du dricker. Dra ner, eller sluta. Jag dricker också för mycket. Det finns så mycket bättre grejer i livet som man kan lägga sina pengar på. Det är inte lätt att ändra på sig.
För mig har det varit väldigt viktigt att hitta en motivation till att sluta. Vad är det jag vill uppnå/slippa? Jag vill kunna känna mig frisk, och inte hålla på och förgifta mig med alkohol. Jag vill slippa hålla på och ångra mig efter jag druckit för mycket, igen....
Jag dricker bara hemma, går aldrig ut. Det är svårt att stå emot när jag får sug och vill gå och handla. Då gör jag allt jag kan för att avleda uppmärksamheten till något annat. Suget går över efter en stund. Det kommer och går. Har du något intresse som du gillar att hålla på med, utöver dricka eller spela om pengar?
Jag spelar mycket dataspel, det är roligt och kräver lite uppmärksamhet. Inte spel om pengar då. Men roleplayingspel eller äventyr. Fundera på om du har något intresse som du gillar, som du kan tänka att du ska satsa på istället, när du känner sug att dricka.
Motion och rörelse är väldigt bra också. Jag får intrycket att du är ganska ung, det är jättebra att du funderar över detta redan nu. Du kan styra om den här livsstilen nu, istället för att köra vidare på samma vis. Skriv gärna mer här vad du tänker.

Har även fuckat många vänskaper innan för att jag alltid blev för full, men nu känner jag oftast att jag kan vara lugn om jag är med andra. Men är jag själv eller om jag får lite för mycket i mig finns inga stopp ( jag dricker tills det tar slut, om det så är flaska efter flaska) Det skapar problem även om jag har slutat fylle ringa vänner och familj för att prata om min problem som ingen bryr sig om.

Hej, jag dricker kanske en till 2 ggr i veckan(beroende på hur jag jobbar) men nästan varje gång jag dricker kan jag inte sluta, ofta när jag dricker hemma och är utrakad brukar jag spela på casino och spelar bort flera tusen. Vad fan ska man göra (givet sluta dricka hemma) men har någon tips?

När jag äntligen fick motivation att ta tag i saker och ting, så gjorde jag en kalkyl på vad jag egentligen druckit. Jag vet inte hur illa det är i ett sammanhang som detta, men jag tippar att mina siffror hade varit röda i en test.
En vanlig dag 8-14 enheter. Snitt 11 enheter. x 7 blir det himmelhögt = 77 enheter på en vecka.
Vissa dagar har det varit mindre, men andra dagar 18-20 enheter.
Så öppen fråga: Hur illa är det?

@Petervanlig
Har läst din tråd och visst är det så att alla inte utstår samtliga negativa konsekvenser av att dricka. Du tycker att du dricker för mycket. Då är det sant för dig, och det är bra att du tagit tag i det. Jag har efter en längre nykter period valt att dricka doserat, och några veckor senare kan jag konstatera att det går bra. Hade väl vett att dra i handbromsen i tid, tänker jag.

Du ställer frågan om det är fler än du som gillar kombon sex och alkohol. Det fick mig att fundera. Jag kan hålla med dig. Nu är det så att jag inte har någon relation och inte strävar efter det för den delen. Men jag känner igen det där; En fin kväll med väl valda drycker, bad i bubbelpolen, middag på altanen med älsklingen. Det hela avslutas i sängen och man somnar nöjd och berusad efter en bra runda med "vuxengymnastik". Nu kommer mina funderingar:

Det kanske är bra sex för att situationen är perfekt? Man har gasat upp dopaminet i hjärnan, omdöme och kritik har vikit undan. Älsklingen ser bra ut och man själv också... (för man ser inte rynkorna, mjukmagen och hängrumporna). Man är kort sagt inlullad i en önskedröm som kanske inte är helt sann. Och det är ju där man vill vara. Koppla av och kasta loss! Segla iväg på stormande hav och vara oövervinnerlig. Kort sagt; Det finns en anledning att vi har börjat dricka för mycket, eftersom det har gett positiva effekter. Tills självrespekten börjar få sig en törn och man tycker att det börjar gå överstyr.

Jag har varit likadan som du; Vältränad, energisk och driftig trots några fyllor per vecka. Men någonstans har man ju fattat att man dricker för mycket och att det inte kommer att sluta bra.

Hoppas mitt inlägg gav dig något!

Hej!
Längesen nu!

Ja, mitt drickande har tyvärr ökat en del på totalen. Men det som fortfarande är så konstigt och framförallt motsägelsefullt är att det fysiska, psykiska och framförallt sexuella välmåendet inte påverkas vare sig jag nyttjar alkohol på sedvanligt på helgerna fredag+lördag eller har en nykter period 4-6 veckor)..och då menar jag verkligen det!
När det gäller det sexuella och dess drift är det oslagbart med alkoholintag och tillhörande bakfylla, förklara det någon!!
Är det alltså 3 månaders nykterhet som krävs för det??

Nåja, jag känner alltmer att mitt intag är för stort då jag kommer på mig själv med att dölja hur mycket jag dricker samt lite söndagsdrickande då tillfälle ges.
Jag älskar verkligen morgonkaffet utan det där sunkiga bakfylleruset, men måste nog rycka upp mig till annan nivå och vill kunna göra det på EGEN hand

TACK

Har inte skrivit här sen dec. Det har nu gått 20 veckor in på nya året. Har bara "fallit dit" 4 ggr på den tiden. Tyvärr inte varit måttlig de gångerna. Varit nykter som mest 7 v i sträck. Såå skönt att vakna utan trötthet och illamående. Har ännu lite att jobba med.

Hej bingo!
Här började du skriva något om Antabus. Beskriv gärna lite mer vad du undrar över, så ska vi försöka hjälpa till!

Hejsan! @contest, Det låter som en vanlig dag som patient inom svensk sjukvård av idag. Den psykologiska kompetensen hos de flesta allmänläkare tycks vara någonstans mellan låg och obefintlig. Har själv i snart åtta år varit varit öppen som en bok och berättat utförligt för ett gäng blandade stafettläkare av diverse slag och även skrivit långa brev till sjukvården om precis hur jag fungerar dagligen.

Jag är numera så luttrad över det mesta att jag inte förvånas över någonting längre. Detta då det väl gäller hur fåkunniga de flesta läkare tycks vara när det gäller patienter som kanske har flera delar i sin medicinska problembild som väl ofta är grunden till skadlig överkonsumtion av alkohol liksom. Man brukar först få testa diverse värdelösa piller med många diverse obskyra biverkningar.

Har man tur så får man även tala med nån psykolog eller terapeut som i vissa fall kan få en att en stund må en aning bättre om man har lite tur. Men det är nog som så att man är rätt så utlämnad till sig själv egentligen. Trodde en gång på läkare och sjukvården. Men har väl nu inte så värst stor tilltro eller förtroende för dagens så kallade expertis.

Kände själv nyss en stark känsla av att ge upp och skita i alltihop och bara åka raka vägen ned till bolaget. Men då jag är så psykiskt utmattad och orkeslös så hade jag inte kraft ens till det. Så valde i stället att lägga i svängig musik i spelaren och ta mig ett stort glas med vatten först. Sedan ett glas med vitaminberikat kosttillskott vilket väl sägs kunna höja humöret en aning.

Ska nu snart ta mig lite varm choklad och ett par limpsmörgåsar för att väl höja blodsockerhalten i blodet, vilket brukar ge lite allmänt lugn och harmoni en stund. Vet hur panikartat det kan kännas i början innan man förstått att sjukvården fattar i princip noll om sånt som inte är utforskat enligt några självutnämnda experter som hyllas som några gurus i olika tidskrifter, böcker och sånt.

Det är lätt att bara ge upp, men då jag har en känsla av att det nog tyvärr är det som de styrande av kostnadsskäl inte gråter sig till sömns över, så kämpar nu tillsvidare dag för dag som alkoholfri och spiknykter. För alltid retar det väl någon jäkel att man inte bara ger upp och häver i sig en flaska nervgift liksom.

Kämpa på kompis!

@Flarran nu blev det helt åt skogen, läkaren som ville hjälpa mig remitterade mig till vårdcentralen, första läkaren visste inte hur han skulle göra, sprang in å ut och till slut så sa han att jag är remitterad till beroendenheten, dom ville inte ta idet.
Den andre läkaren muttrade om något som jag inte fattade, den tredje läkaren har jag inte träffat , bara på telefon men han började med att han måste anmäla mig till Trafikverket, vet inte om han gjort det, men däremot så har han skickat till socialen och typ någon psykklinik, vilket gör mig heligt förbannad, vilka söker hjälp när man blir behandlad så här, man vågar ju inte, en opersonlig läkare lämnar ut en helt utan att ens ha träffat mig eller pratat med den läkaren som startade remissen, är så djävla irriterad på detta

@Fia40 Det är lätt att vara hård mot sig själv när man bestämmer sig för att inte dricka men ändå gör det. Har upplevt och upplever samma sak. På något konstigt lyckas man glömma allt det jobbiga och tror att det ska gå bättre nästa gång. Men! Vi är inga dåliga människor men klarar inte alltid av alkoholen. Ha en fin helg

För att min relation ska bli bra

Skall börja dricka alkohol fri öl eller lättöl i 90dagar

Hej Svärdfisken!

Ditt inlägg låter som något jag hade kunnat skriva själv. Jag är själv student och har under de senaste åren praktiskt taget "supit skallen av mig". Det fanns en tid då jag såg fram emot att få festa, vara ung och ha roligt på universitetet. Men jag har en vana av att vara "fullast på festen". Alltid den som spårar ur, spyr och gör saker som jag aldrig hade gjort nykter vilket under de senaste månaderna har fått mig att verkligen tänka efter.

Det värsta är hur jag ofta får höra från folk hur jag förändras drastiskt från att vara en lugn person till att bli extremt utåtriktad och ibland säga saker som jag aldrig ens hade tänkt göra när jag är påverkad. En del pratar om att jag har ett alter-ego.

Jag har med tiden insett att livet är så mycket mer än studentlivet, och livet är så mycket mer än alkoholen. Min räddning har varit att umgås med personer som har idrottsbakgrund eller har intressen som inte bara innefattar fest och där nykterhet prioriteras över fylla. Lättare sagt än gjort men att omringa sig av personer som värderar välmående över fest, popularitet och fylla så har jag börjat kontrollera mina vanor och dricker nu endast alkoholfri öl vid lättare tillställningar. Har inte "krökat" på snart 3 månader och avser att fortsätta såhär för resten av mitt liv. Den förhärligade alkoholkulturen på universitetet har varit norm för mig, men jag har nått min gräns och jag hoppas innerligt att du Svärdfisken också kan skapa en bättre förhållning till det.

Jag har pratat med personer från AA på deras jourtelefon och överväger också att gå på deras möten - detta är något jag verkligen mått bättre av genom att förstå att jag inte är ensam och att det finns personer som genomgår samma saker.

Ta hand om dig!

@Jenny Ja tack rätt besviken men fortsätter nykterheten. Kan vara post akut abstinens har jag fått förklarat för mig! Nu inne på vecka 10 nykter. Jag har fått en kontakt ( samtalsterapi 15 ggr gratis) sk åtefallspreventiv vård via beroende mottagningen . Detta är ju en förändring för livet så ingen brådska 🤗

@Suburra förstår din besvikelse! Inte konstigt att du vill se resultat när du kämpat på så bra. Låter som att du ändå är motiverad att fortsätta avstå!
Modigt av dig också att våga titta på orsakerna bakom drickandet, det kan nog vara en hjälp för att hålla i förändringen över tid?

Jag hade samma problem under flera år, efter jag separerade från mina barns far, och helt plötsligt fick varannan helg ledigt! Kände mig som en tonåring igen, och festade varenda barnlediga helg. Drack aldrig med barnen, men festade så klockorna stannade när jag var barnfri. Vaknade hemma hos okända människor, hade sex med varierande män efter krogen. Walk of shame till allt för många olika tågstationer för att ta mig hem, bakis som fan. Jag släpade igenom mig veckorna på jobbet, tills fredagen äntligen kom och jag fick korka upp igen. Detta höll på i flera år, då mina vänner också hade barnfria helger samtidigt som mig var vi en stadig grupp som festade ihop. Jag träffade sedan en kille för 5 år sedan, och jag hade så SVÅRT för att släppa min festande livsstil under de första åren ihop med honom. Det var ju min identitet! Det är ju så svenskar gör, man festar som tusan på helgerna! Han lyckades sakta men säkert få mig ur det beteenden, och det var mycket tack vare hans eget förhållande till alkohol. Han festar visst, men bara vid speciella tillfällen. Han kan visst ta ett glas vin, eller en öl vid andra tillfällen också, men är då mycket måttlig och försiktig. I början tyckte jag att han var lam och tråkig, och jag hade svårt för att vara måttlig. Drack istället då när jag var själv för att kompensera det jag hade förlorat när jag var med honom. Hans sätt att hantera alkohol, har haft en jättestor, positiv inverkan på mitt eget förhållande med det. jag kan nu utan problem avstå i flera veckor, utan att känna nåt sug eller lust att supa till. Jag kan ta en öl till maten, utan att vilja ha ett till. Så det handlar väl om att ha stöd runt i kring sig, positiva influenser, och att själv upptäcka värdet av ett sunt förhållande till alkoholen. Jag kan festa till ibland om det händer nåt speciellt, ta en drink då och då, men utan känslan av att jag vill ha mer. Det är befriande!

Hej alla ! Jag har varit nykter i 2 månader i dag och siktar på 6 månader. Var och lämnade blodprover och de visade sig att lever värden inte blivit bättre . Känner mig lite besviken.. Har gått upp i vikt och min hy har blivit sämre. Jag vet att alkohol är skadligt men känner mig ändå lite besviken . Det finns ju anledningar till att man dricker alkohol och jag har bestämt mig att jobba med det och inte ta antabus. Denna gång kommer jag lyckas då jag inte vill dricka alkohol. Har sug nån gång i veckan men lyckas slå bort det
.

@Blenda tar själv prov för att få tillbaka körkortet. Stämmer verkligen att Transportstyrelsen kräver låg eller ingen alkohol. Måttligt intag som de flesta skulle få i värde om de tog prov ska väl cara tillräckligt kan jag tycka. Eller är vi som är ålagda provtagning särbehandlade på något vis? Har inte kört rattfull

@Nell Fick efter lång väntan göra provet 9 mars. Provsvar idag Peth låg eller ingen konsumtion. CDT var inte färdigt än tydligen. Glad men tycker det även tog tid att få svar

Drack 1 liter vin 4 veckor innan prov. Resultatet blev låg eller ingen konsumtion.

@Liten på jorden Se till att inte ha alkohol hemma. Sluta med alla ursäkter kring alkohol. Gubben får hänga med på nykterhetsresan. Sedan mycket viktigt att sova, röra på sig, äta bra mat, skriv dagbok

@Flarran Du dricker mer än ”normala” människor. Men även en ”normal” konsumtion är onormal då det är ohälsosamt, skadligt så väl för kroppen som knoppen