Senaste kommentarerna i forumet

Att välja sina ord är svårt. Andemeningen i varje inlägg är ju att det finns en önskan om att dricka mindre eller inte alls och vi försöker hjälpas åt i detta. Hade vi bara upplevt alkoholens negativa sidor skulle vi förmodligen inte ha något problem med den.
I min egen terapi har jag fått frågan om vad jag får för positiva upplevelser av att vara berusad, och vilka känslor eller tillstånd jag vill slippa genom att dricka. Nästa fråga blir sedan, vad skulle jag kunna göra istället. Finns det andra sätt att uppnå det jag vill ha?
Om det handlar om en oönskad känsla kan det vara värdefullt att kartlägga när och i vilka situationer den uppstår och vad den vill säga mig. Träna på att bara notera att känslan kommer och att kunna ha den, utan att agera på den.
Vi har nog alla här positiva känslor förknippade med att dricka. Att sätta ord på dem gör det möjligt att sticka hål på illusionen.
Jag tycker det är ok att beskriva alla upplevelser. Om det verkar vara alkoholromantik i något inlägg kan man ju se det som en chans att hitta argument emot och skriva det i ett svar. Då hjälper man både sig själv mot den eventuella triggern och även den som skrev får hjälp att syna a-djävulens luriga trick.
Bara namnet på forumet kan ju väcka tankarna, genom att det innehåller ordet, eller hur....Vi kan aldrig styra vad som dyker upp i våra tankar, men vi kan hitta sätt att möta det.
Kram alla som kämpar. Var och en på,sitt sätt ❤️

Stor grattis! Känns det inte fantastiskt?

Har inte varit inne här på ett tag, så först nu ser jag alla era kommentarer och vill bara be så hemskt mycket om ursäkt - verkligen!
Jag är såååå tacksam för era peppande ord!
Som många av er förstått är jag ny här och att få skriva av mig här ett steg i rätt riktning för mig - men såklart tappade jag bort att ni andra som läser också kämpar.
Jag ska självklart tänka mig för framöver över mina ordval.

Men som även vissa av er skriver så finns det alltid ett val och en bedömning härinne om "finns det en gräns eller inte" för vad man får skriva?
Hur ska jag veta vad som triggar och inte triggar?!

Jag menar detta forum är ju kanon för sådana som mig som är precis i början av att inse att jag har problem och måste få uttrycka det i ord.
För er som kommit längre och inte vill "triggas" av vissa ordval, ni har ju lika mycket ansvar att välja forum.

Just i stunden då jag skriver av mig så har jag stort behov av att beskriva just mina känslor, och ingen kan säga att en viss känsla är fel! Hur ska jag kunna välja beskrivningar då det kan vara triggande för en läsare men inte för en annan?!
jag söker ju bara goda råd där jag står just här och nu.

Men som sagt, jag tror jag hajjar ungefär vad ni menar och ska tänka efter fortsättningsvis.

För övrigt så har jag tagit minst en eller ett par öl varje dag sedan sist - jag kämpar för att ha en helt alkoholfri dag framöver, sen får vi se om jag kan uppnå en vecka etc.....
Tack för ni finns!

Verkligen Grattis! 8 dagar är mycket, det är mer än en vecka. Du är stark! Kämpa vidare :)

Vill bara säga tack för dina rader. Känner som dig, ska ta med din tankegång. Sen känner jag också en trygghet att ni finns som stöttar och kommer med förslag. Har nu vart nykter i 8 dagar:)

Hej Kryckan78

När vet man? Vi har alla samma men väldigt olika problem härinne. Jag har problemet att jag inte kan sluta dricka om jag dricker ett glas för mycket, för snabbt på tom mage.. jag måste tänka på allt för att det inte ska gå över styr. För mig är det ett missbruk. Det har i 14 år gått ut över mina relationer på ett negativt sätt.

Nu har jag varit nykter i 52 dagar. Och det har inte gått en dag utan att jag tänker på alkohol och på hur andra ser på mig och mitt problem. Men att komma in hit och få stödet här från alla som förstår och aldrig dömer är otroligt viktigt för mig.

När jag tog beslutet att vara nykter bestämde jag mig för att berätta för mina närmaste vänner. Jag tyckte att det kändes viktigt att ha deras stöd och att de skulle veta att de inte ska fråga mig om jag vill ha en öl osv.. För en sak som jag har lärt mig är att min hjärna konstant utmanar mitt beslut. "Har du verkligen problem, förstorar du inte upp det här, du skulle kunna dricka om du höll dig till ett glas per gång.. osv" Något annat jag lärt mig är att så fort någon i min omgivning antyder att "det är väl inget fel på ditt drickande.." eller "Jag tycker inte du brukar bli för full..." Så spär det på min hjärna som verkligen vill att jag ska börja dricka igen.

Så för mig har det varit viktigt att vara öppen med att jag har ett problem.

Jag vet att det är svårt att se en framtid utan alkohol. Och det är också en sak som gör det svårt att berätta för folk. Om man säger det så kan man inte ta tillbaka det och då kommer alla döma mig om jag faller tillbaka. Men ta en dag i taget, det som gäller idag är att vi inte ska dricka idag. Det hjälper lite för mig om jag inte försöker tänka på hela livet. Allt vi har är idag. Idag ska jag vara nykter!

Lycka till i din kamp. Vare sig du har orken att berätta för din omgivning eller inte så finns vi här!

Känner som dig att jag vill göra detta i det tysta men tror tyvärr det blir svårt. Har insett att det nog är bäst att informera iaf dom i sin närhet om sitt prob. Jag har som svårast när jag är själv, då köper jag garanterat alkohol. Min vändning kom för nån vecka sen, då kom min fru hem istället för som planerat att sova i Stockholm. Då hade jag druckit en flaska vin och börjat på min andra. Kl var 17, jag skämdes så otroligt mkt. Var själv hemma med barnen! Så nu har jag kämpat i det tysta i 1,5 vecka, skitsvårt är det. Jag har insett att jag måste ha nåt stöd annars kommer jag ej klara detta. Tänker på alkohol mest hela tiden, har svårt att se en framtid utan alkohol. Tänker hur ska det bli när jag träffar olika personer för då är det öl som gäller.
Jag tycker du ska prata med din omgivning, jag ska iaf göra det

Jag är oxå helt ny. Vill inte sluta dricka men hålla det till helger o med vänner bara men just nu är tankarna på vin hela tiden tyvärr. O det gillar jag inte. Jag varken vill eller kan riskera mer. Hur styrkan kommer att ta mig ur detta vet jag inte

-

Känner igen mig i det där, har inget riktigt bra svar tyvärr, är i samma situation. Jag försöker att hålla mig distraherad med annat, läsa en bok, promenera. Men till slut när jag varit "duktig" någrar får jag för mig att det är lugnt, och "firar" med en flaska vin, och då känna det som att jag likgärna kan dricka en flaska till dagen efter, osv. Vet inget om campral tyvärr. Är ganska ny här

Quetiapine... erbjöd min granne! mig när jag mådde dåligt en period. (Först föreslog hon kokain, vilket jag vänligt och bestämt tackade nej till.) Hon har sysslat med droger hela sitt vuxna liv, så... hon vet antagligen vad hon talar om. Men jag tackade nej även till denna medicin. Kanske hade den hjälpt mig, men ville absolut få den på recept i så fall. F.n. har jag inget större behov av mediciner överhuvudtaget, men kommer inte att tveka om det skulle visa sig nödvändigt.

Men det finns ju en massa olika mediciner. Om man inte tål en kanske det finns möjlighet att prova en annan?

Skulle stå adhd inte dags...

Tack för svar bra tips
Jag har dags och tål inte medicin så blir extra tufft ibland som man självmedicinerar en gång i veckan för att stå ut lite...

Jag är också dipsoman (alkoholist typ B), har ADHD och uppfyller ganska många kriterier för både bipolär (cyklotomi), instabil personlighetsstörning. Största bekymret är impulsiviteten och de kraftiga humörsvängningarna. För några veckor sedan fick jag en tilläggsmedicin (Quetiapin, en atypisk neuroleptika som i höga doser fungerar mot bipolär mani och psykoser, i lägre doser används den mot bipolär depression, sömnstörningar och är stämningsstabiliserande) har Concerta sedan tidigare vilken har hjälpt mycket. Jag hade till exempel inget behov eller sug efter alkohol på ett helt år när jag börjat med Concerta och kunde kanske hållit mig nykter ännu längre om inte pressen varit så hög att hjärnan ändå började koka över.
Eftersom jag gör allt till 150% nördade jag ner mig i olika forskningsrapporter på Quetiapin (finns även under namnet Seroquel) och fann en studie där man testat hur den fungerar på typ B alkoholister (tidig alkoholdebut, stora mängder alkohol varje tillfälle - dipsomani m a o).
Resultatet var mycket positivt. Längre tid mellan återfallen, mindre mängd alkohol per tillfälle och mindre sug. Nu finns det ju traditionella mediciner som har liknande resultat, men för mig som har andra försvårande diagnoser är dessa inte aktuella och funkar inte lika bra ihop med Concerta.
Återfallspreventionen lät ju bra, men det vår inte nog. Man hade i den här pilotstudien även sett att medicinen minskade oxidativ stress till följd av alkohol i hjärnan. Kanske måste man ha en vaken läkare inom psykiatrin för att kunna få den här medicinen, kanske är det bara så att jag haft turen att hitta rätt eftersom alla fungerar olika, men det skadar ju inte att berätta ändå.
För första gången jag kan minnas är jag vaken i hjärnan men lugn i kroppen. Kan vara hypoman av och till, vilket inte stör mig det minsta, men när jag dippar är det bara en skön trötthet och jag kan VILA på riktigt, så som jag föreställer mig att normala människor gör. Fungerar det lika bra i fortsättningen kan jag utan problem avstå alkohol för det har aldrig varit viktigt för mig att "ta ett glas" eller dricka socialt. Alla gånger jag druckit har varit för att stilla oron i huvudet och kroppen.

Undrar hur du mår. Har ni kunnat prata med varandra du o sambon?

Djupt inrotade vanor är faktiskt ändå bara inlärda beteenden. Som går att lära om. Inte lätt, men möjligt.
Hur motiverad är du att låta bli alkohol?
Skulle det vara bättre att skippa den varannan helg till att börja med och sedan göra en utvärdering. Hur var den nyktra helgen? Hur var den helgen som jag drack som förut?
Massage, bastu, långpromenad och lite snacks efteråt, bio, listan på alternativa avslappninde helggrejer får du hitta på själv, men brainstorming kan ju vara en början. Lycka till.

Tack för svar :) jag känner det som en ventil när fredagen kommer som att jag vill göra skillnad på vardag och helg
Och när jag var tonåring så träffade min mamma en man som var glad i att dricka så när de hade kul varje helg var det vin mm så jag började förknippa vin med helg...
Jag har sjukersättning så blir såklart enformigt att vara hemma men pga panikångest kommer jag inte ut på vardagar utan går ut med min familj på helger lov etc

Vad är det värsta med att sluta dricka? Vad händer då? Eftersom du skriver att du dricker en gång i veckan förstår jag det som att du är nykter de andra 6 dagarna. Lek med orden/tankarna lite....hur upplever du alla dessa nyktra dagar?
Kan det vara så att drickandet är förknippat med någonting, helg, ledighet, avslappning t ex? Kanske är ditt problem mer psykologiskt beroende än medicinskt/fysiologiskt?
Det akulle ju vara bra isåfall för då är det en specifik dag (eller två) av sju som du behöver tagga lite extra inför. Om du bestämt dig för att avstå, alltså.

Igår var det dags igen vi
Igår var det dags igen vi öppnade en baginbox ( inte bra att ha hemma) på 3 liter idag är det bara lite kvar min man tog bort den
Och han fick hämta mig sovandes i soffan
Och jag har minnesluckor paniken kommer ringde jag nån?, sms:ade Jag? Gick jag ut till nån granne! Är så trött på att ens behöva oroa mig för nåt sånt... min man håller sig alltid i schack
F.. n känner mig så j...kla misslyckad

Hur vet man om man har problem
Dricker en gång i veckan och det blir oftast för mycket
Vill bara dela max två flaskor vin men min man
Men när jag börjar kan eller vill jag inte sluta för "mår ju så bra" jag vill inte ha det så här tycker det är synd att behöva sluta helt men det kanske är bäst...
Cider och öl brukar jag klara hyfsat men vin.... blir alltid att jag vill ha mer :(
Har någon nåt tips till mig känner mig livrädd att sluta dricka men kanske det är bäst??

Jag förstår dig till fullo.
Jag ringde beroendemottagningen idag och bad om hjälp. Skall dit på måndag, då vill de att jag skall blåsa 0. Jag berättade att om jag klarar tors-mån själv skulle jag inte behöva hjälp.
MEN nu har min resa börjat, jag behöver hjälp men vill tyvärr göra det i det tysta....så inget stöd :(

vad skönt att läsa. Har precis börjat min resa....så behöver "boostA" lite bra energi :)

Har flera gånger frågat mig vart du tagit vägen. Jag hoppas det är fint med dig. :)

Kram

Härligt att höra! Jag mår också mycket bättre av min Antabus. 4 veckor nykter på fredag. Känner mig också mer levande och närvarande. :-D