Senaste kommentarerna i forumet

Tombor, tack för dina ord. Har du en tråd jag kan följa?

Unicorn, faktiskt så har det känts okej att gå hem tidigt. Sjävklart hade jag hellre önskat att jag kunde gå hem när jag vill och inte när jag känner att jag "måste", men när alternativet kan vara precis hur illa som helst så känns det ändå bra.

Lördagens inflyttningsfest gick bra. Jag var hemma 23 lite lätt salongs och kunde konstatera att dessa fyra prövningar gått bra. Nu väntar lugnare tider med mindre planer, men jag får ändå inte slappna av i detta. Jag har ett problem.

Det är många inklusive mig själv som kan känna igen sig i din beskrivning. Lika underbart som dessa "bra " kvällar kan vara så är motsatsen dvs: när det blir för mycket så fruktansvärt hemskt! Konsten är att förlåta sig själv för det tror jag är början på att ta sig ur detta! Det är svårt för man vill ju inte släta över det kan man gjort men samtidigt inte älta det. En bra början till förändring är att skriva här!

Hej
Efter 3 dygn bör den värsta abstinensen vara över men den kan vara längre, upp till 10 dagar. Var uppmärksam på om du får hallucinationer eller förvirring. Då kan det vara ett delirium tremens och då måste du ta läkarhjälp (obehandlad delirium tremens kan vara dödlig). Längden på och risken med abstinensen beror på hur länge och hur mycket du druckit. Är du osäker ring sjukvårdsupplysningen.
Lycka till med avgiftningen. Jag har genomlidit den alltför många gånger.

vänligen
Ikaros

Hur länge håller det i sig och är det farligt??

Härligt Karin! Då kanske de är dax att börja räkna dagar igen där du och alkoholen har haft bra kvällar?
Var det med vemod du gick hem tidigt eller kändes de helt Ok att lämna bland tidigt?
Förstår att det känns märkligt att gå hem och dricka vidare själv. Andra kanske skulle ha nöjt sig där. Jag brukar göra så om ja inte druckit så mkt och kommer hem innan man ska sova.
Bra att du bad om ursäkt, men de är ju många som skickar fyllesms på helgerna. Det är bara att leta vidare efter en bra kille! :)

Fredagens julmingel gick bra. Jag drack kontrollerat och gick hem tidigt. Dock så skrek ju kroppen efter mer alkohol så jag gick hem och drack vin framför tvn.
Gällande den här delen så känner jag att jag åtminstone kommer hem ordentligt och har inget att skämmas över, men att fyllna till lite i soffan känns inte heller jättebra.

Messade en man jag har ett gott öga till och blev så där fylleledsen över hans svar och mina resterande svar blev vinärliga.
Messade honom nu på morgonen och bad om ursäkt och önskade honom en fin helg.
Det är jobbigt att träna på att be om ursäkt där jag vanligtvis hade kört en struts, men jag måste börja visa mer respekt i dessa situationer.

Filip. Det är absolut en jobbig situation du befinner dig i. Du är uppenbarligen en skarp ung man, de insikterna du redan har fått, tar många en hel livstid. En del når inte dit alls.

Nu är alkoholen ett stort problem, det inser du ju själv, men nästa steg att är att se dig omkring efter hjälp. Alkoholism är oerhört jobbigt att hantera själv. Ta råden från inläggen ovan. Men inse också att du har redan kommit längre än halvvägs bara genom att vara så förnuftig som du är!

/En hand

Har dock ej slutat drika än, fick det sagt till mig att innan jag e på behandlingshemmet att inte sluta drick men att försöka dra ner på det och det försöker jag nu oxå göra men fyyy fannnn vad man mår skit i hela kroppen .nu har jag kanske varit lite väl dramatisk i att halvera intaget kanske ska trappa ner lite lugnare men vet ej.

Hej Mickeimalmo
Min erfarenhet från behandlingshem grundar sig på en vistelse på ett hem grundat på tolvstegsprogrammet.
Det hjälpte mig en hel del och vistelsen där var på det hela taget bra. Det viktigaste var nog att jag hade tagit ett beslut att på allvar försöka bli nykter och att tillsammans med andra alkoholister försöka finna vägar mot nykterheten. Sedan var det bra att komma ifrån den invanda miljön och endast ägna sig åt mitt huvudproblem nämligen alkoholen. Bra också att arbeta strukturerat mot nykterhet.

Jag känner också många personer som inlett en varaktig nykterhet på ett behandlingshem.

Själv var jag nykter i drygt 1,5 år innan jag tog ett återfall. En orsak till återfallet var att min fru fick lungcancer. Därefter har jag druckit i perioder med årslånga uppehåll.

Jag rekommenderar alla alkoholister att pröva med ett behandlingshem. Där får man möjlighet att på allvar ta itu med sitt problem. Men det är också viktigt att man känner att behandlingshemmet passar och/eller att någon man känner rekommenderar det. Mycket bra att du kan åka på studiebesök.

Jag är övertygad om att steget du tagit är bra. Att dricka 12 burkar öl varje dag kontinuerligt skadar såväl kroppen som själen. Du har ett beroende som måste behandlas.

Att handläggaren skrattade när du kallade dig själv för Ica-alkoholist skall du nog uppfatta som en uppskattning. Dels är begreppet mycket fyndigt och dels visar det på en avväpnande självinsikt.

Jag skriver de här raderna för att visa att jag stödjer dig och önskar dig lycka till på vägen mot nykterheten.

vänligen
Ikaros

Vet inte vad hon skrattade åt. En folköl = 4.5 cl starksprit.
Inte och leka med att tro att det inte påverkar för att det är folköl.
Min lillasyster dog av sina alkoholskador.
Orsakade av 3,5or. Levern la av....
Du har tagit rätt beslut

Kram
från
MM

Vad skönt att dina prövningar har gått bra här i v :). Bra att du kände av gränsen när det var dax att sluta dricka och bege sig hemåt. Nu är det bara att fort på samma vis tills det börjar bli en trend, att hålla koll på sitt alkoholintag!
Vad är nästa prövning, julfest ikväll?

...och den gick bra. Åt middag med en kollega och drack drinkar. Kände att en till hade kunnat resultera i vad som helst så föreslog hemgång.
Tar en promenad hem nu och ropar inte hej, men känner ändå lättnad över att två prövningar gått bra.

Hej
Till er alla som kämpar här på forumet. Er dagliga kamp hjälper mig i min nykterhet. Som periodisk alkoholist är det så lätt att förtränga och glömma men när jag läser det som ni skriver får jag svårare att lura mig själv. Ja, när jag har läst dig, "Skamsen", "Frihet", "Rosen", "Pi3414", och alla som inte dyker upp i huvudet just nu, känner jag egendomligt nog att jag skulle svika er också om jag tog ett återfall. Ett svek mot att jag inte tog den känsla ni förmedlar på större allvar.
Detta forum är fantastiskt för en alkoholist som jag. En som vill bli nykter och försöka leva ett bra liv. Men också en som är väldigt bra på att lura sig själv.

För tre år sedan köpte jag en alkometer. 1100 kr på Clas Ohlsson.
Nu skulle jag kunna få kontroll över mitt drickande tänkte jag, Nu skulle jag stanna vid 0,6 bestämde jag mig för och sedan avnjuta en salongsberusning. Min sambo och jag åkte till vår lilla lägenhet i Tyskland (hon är därifrån) och jag köpte Champagne. Drack ett glas och antecknade promillehalten efter några minuter. 0,21. Sedan ytterligare ett glas och 0,31. Sedan ytterligare glas. Dimma. Och uppvaknande på ett tyskt sjukhus. Jag hade vinglat ut och slagit i huvudet, Den sista anteckningen löd på 1,4 promille. Min sambo berättade att jag då övergav champagnen för starksprit med en sluddrig kommentar om att "den här skiten tar inte".
Ett nederlag som borde givit mig insikt. Men inte. 13 månader senare försökte jag igen. Full i 10 dagar.

Jag känner att det blir svårare för mig att tro på sådana inre lögner när jag läser vad ni skriver. AA kan i bästa fall ha liknande funktion. Det händer saker i mötet mellan alkoholister när de är nyktra, öppna och ärliga.
Alltså jag är tacksam för att jag hittat hit och mött er.

Ikaros

Dejt (drink), AW, julfest och inflyttningsfest.
Den första avklarad och jag kunde tacka för en trevlig kväll efter två glas vin.
Kände att jag började känna av vinet efter en lång dag på jobbet och kände mig lite orolig att alkoholen skulle vinna och att jag skulle föreslå ett tredje glas, så jag fick lite snabbt föreslå att vi skulle bryta upp för kvällen så att jag hann gå innan brädet skulle tippa över till alkoholens fördel.

Måste också tacka igen för hur fina och fördomsfria ni är.

Lucia är för mig förknippad med alkohol. Det var den dag man kunde lukta sprit på jobbet utan att någon höjde på ögonbrynen.
Jag är tacksam för att jag inte har någon längtan efter alkohol i dag. Känner mig faktiskt befriad men vet att det bara är just nu. I morgon kan det vara något helt annat. Ni som läser det här skall veta att jag fått och får stor hjälp av vad ni delar med er av.
Ikaros

Hej Karin01
Jag delar Unicorns uppfattning att du måste söka Din väg. Men klokt av dig att be om råd. Här finns ju erfarenheten.
vänligen
Ikaros

Allas problematik ser olika ut och de finns många lösningar, gäller bara att hitta den som passar för just dig! Om du känner dig bekväm med att bara dricka med dina vänner på ett lugnt ställe så testa detta och utvärdera.
Det låter iaf som du har väldigt omtänksamma vänner i din närhet som bryr sig om dig :). Det är jättebra att du också börjar prata med dom om dina problem.
Kram

Jag talade med min alkoholläkare i dag och nämnde att jag deltog i alkoholhjälpen på nätet. "Utmärkt det är något jag tror är mycket bra", sade han.
Ville bara nämna att det är fler än vi härinne som tycks förstå vilket stöd och vilken kraft man kan få här.
Tack alla
Ikaros

Tack snälla för din fina kommentar och för den värme den gav till mig :) Kram!

Tack så mycket för att ni tog er tiden att dela med er av era synsätt, det var väldigt intressant.

Nu väntar en vecka med fullspäckat schema med AW's och julfest. Många prövningar med andra ord.
Visst känns det lite som att människor vill "hinna med" så mycket och så många som möjligt innan året är slut.

Känner igen mig, har jämt druckit för mycket och kan planera innan att jag ska försöka ta de lungt, men så fort ruset kommer så glömmer jag alla planer om att ta de lung och det slutar med minnesluckor och ångest flera dagar efter en fylla. Samma för mig kan hålla mig nykter och brukar va de ca 3-5 veckor sen kommer suget efter att man glömt alla problem från föregående fylla. Så blir det för mycket och cyklen börjar om med en nykter period innan det blir samma visa igen. Sa för 2v sen att aldrig mer, i fredags kände jag att jag var "värd" några öl. Köpte 10 öl, 7 in i kylen dom andra undan gömda, galet att man gömmer öl och bara kommer in med några för att det ska se bättre ut. Alltså det är så jävla svårt! Fyllan har förstört så mkt i mitt liv, men samtidigt så har jag haft mina bästa stunder på fyllan... Så jävla dubbelt och jag älskar ruset men samtidigt hatar följderna. Har sagt 100 gånger att de va sista gången, sen efter några veckor nykter så kommer en fylla igen.

Hej Ulf!

Har själv till sist hamnat där jag ser alkoholen som en medicin jag doserar och kan lika bra dricka själv tänkte jag till sist.

Min hjärna har tänkt länge på att komma ur. Idag räknar jag alkohol i rena ml i 100% alkhol, där en flaska vin är 100 ml eller 4 st 50 cl 5% öl är ca 100 ml.

Min dagliga dos är 150 ml och varit i flera år. Så fort jag varit ute så överstiger den nästan alltid man köper inte in en mängd utan man kör så länge man klarar.

Vill dock varna dig för självdrickasystemet som man lätt faller in i. Du kommer inte vara mätt. Du kommer vilja ha mer. Du kommer stänga in dig allt mer och mer. Bubblan kan bli mycket värre och dagligdrickandet börjar.

Naltrexon är den medicin jag har känt fungerar bäst, tillsammans med befintligt nyttjande av alkohol. Min egen erfarenhet är att all dricka känns som lättöl efter den medicinen. Man tar en klunk vin men känner inte buzzet i hjärnan och till sist känns det bara som sur saft. Det gör att du faktiskt kan köpa hem, men förhoppningsvis väljer att inte dricka så mycket. Till sist försvinner suget också. För mig är det just nu viktigast även om jag behöver vara helt nykter, men att inte dricka stora mängder för min kropp och psyke börjar ta riktigt stryk. Är bara 33 själv. Men druckit konstant i 5 år.

Det där med chipskålen var klockrent. Vad är syftet för oss med att bara ta två chips? Jag kan ta två riktiga chips och inte bry mig men en person med ätstörningar har svårt för det. Två öl för mig är slöseri, känslan är nog värre än spiknykterhet och sug. Saken bör väl också vändas så att många människor som inte är där vi är känner som jag, två chips (öl) räcker för mig. Det är bara gott. De vill åt mer än så men vi kan inte längre förstå den känslan.

Därför bör vi undvika de känslorna helt egentligen.

Jag har börjat inse att det är något fel på min självbild under mitt liv har känslan av att inte räcka till alltid funnits. Parallellt med ett gott självförtroende har jag haft ett självförakt. Kan låta knepigt men så är det. Detta har förstärkts av och tagit sig uttryck i min alkoholism.

Eftersom min alkoholism är och har (nästan) alltid varit av det periodiska slaget har det inneburit att jag levt ett fungerande liv under långa perioder. Bara för att sedan smita ifrån verkligheten under någon vecka med min älskarinna, flaskan. Jag isolerade mig mentalt och fysiskt. Det var som att vara död. När jag vaknade upp hade jag få eller inga minnen kvar ifrån perioden. Till det yttre destruktivt och för icke alkoholister svårt att förstå
.
Men, jag slapp ifrån att vara min egen väktare. Jag visade upp mig som den jag tyckte att jag var. En bluff. Ett skal. En fyllhund. Något
som med tiden, ingick i min självbild. Alkoholen i sig har alltså under lång tid bidragit till självföraktet och blivit en del av min syn
på mig själv. Mitt sanna jag. Och det är kanske det som jag visar upp under fylleperioderna. Med alkoholen är jag åtminstone någon. En inte helt osannolik hypotes.

Som periodisk alkoholist med den inneboende osäkerheten måste jag bevaka mig själv. Det åtgår mycket energi för detta. Energi som annars skulle kunna användas för att förstärka relationen med omgivningen. Jag glömmer eller kan inte förstå att jag är viktig för mina närmaste. Att de till och med skulle kunna älska mig kan förnuftet förstå, men jag kan inte känslomässigt ta in det. När sådana positiva känslor uttrycks direkt till mig blir jag osäker och rädd. För tänk om de kommer att upptäcka hur jag verkligen är! Vilken besvikelse för dem.

Jag har börjat förstå att det tänkande och den självbild jag beskrivit är felaktig. Detta underlättar, men ibland faller jag tillbaks.

Ja, detta blev mycket självcentrerat men av "Skamsen" och andra här på forumet har jag börjat förstå värdet av att helt enkelt vara ärlig och bara skriva av sig.

Ikaros

efter 2 glas kan jag gå över lik och jag skulle bli jäkligt bitchig.
Typ: Vem fan är du som talar om för mig att JAG inte ska dricka.

Jag tillhör också den gruppen som hellre avstår om det bara är
2 glas. Jag dricker inte för att det är gott, dricker för att bli full.
Blir jag inte full kan jag lika gärna skita i och dricka överhuvudtaget.
Får bara ett äcklig, sjukt jobbigt sug efter två glas.

Nu finns ju de som intar alkohol för att de tycker att det är faktiskt är gott
och då kanske detta kan fungera.

Det som känns bra för dig Karin01 är det som fungerar bäst.
Och med tanke på att vi alla dricker så olika så måste du själv
hitta en metod för vad som fungerar....

Hoppas det går bra och varm kram.

han ordnade med några som skulle se till att han inte rökte och därefter gjorde han allt för att lura skjortan av dom.
Tror att den enda väktare som duger är man själv. Också lätt att lura , men inte sååå lätt.