Senaste kommentarerna i forumet

Hur går det för dig?
kram

Jamen så är det såklart. Har ju själv varit följare under lång tid innan jag fattade beslut. Fint att du snappar själva grundproblematiken eller hur man nu ska uttrycka det. Läser, tränar m m gör man ju hursom. Det är, som du säger, det där lilla extra man är ute efter. Det är ju t o m så att fallskärm och dykning går bort :) Vi är ju till syvende och sist väldigt kreativa personer som valt alkohol istället. Jan Malmsjö sprang maraton i NY när han var 50. Nått sånt kanske skulle trigga en kreativ själ. Kram

Hej
Jag är en perioddrickare med långt mellan intensiva fyllor. Funderingar jag får när jag läser det du skriver är:
Tar du återställare? Dricker du i så fall i flera dagar? Får du minnesluckor? Får du sug, det vill säga känner du ibland att du måste dricka?
Vänligen Ikaros

Håller med dig Kotten, ibland undrar man det är tomt på folk o bara en själv som skriver. Vet dock att väldigt många läser men inte skriver så mycket kommentarer förrän någon undrar varför det är så dålig respons och om det man skriver är ointressant? Då brukar det rassla till i inkorgen har jag sett.
Vill bara säga att din tråd följer jag med glädje och jag känner givetvis igen mig i allt du skriver.
Mycket tänkvärt med " Vad gör man istället?"
Ju längre nykter desto mer brinner det i mig att hitta nya vägar o intressen att odla. Har ibland upplevt att mitt liv då ter sig helt ointressant med träning, tv, matlagning, jobb och renovering av hus. Söker verkligen då efter något jag brinner för, du vet så där som man tycker bara nördar kan brinna för. Snöa in på någon nischad, speciell grej och veta allt om den. Lite som ett missbruk, beroende.
Äh, jag vet i tusan.
Svårt är det i vilket fall som helst.
Kram
Hilding

Hej Nikki!

Oj, så jag känner igen mig i det du skriver. Det finns inget lagom i mig, det är allt eller inget!

Jag hade också alkoholdebut tidigt, blev extremt mycket festande mellan 17-21 år. Jag skulle alltid vara kvar till sist, alltid minnesluckor, alltid fullast, alltid mest party, däckade aldrig, fortsatte alltid! Dagen efter ÅNGEST!

Såhär har det fortsatt hela livet. Dricker kanske inte så ofta, men när jag väl gör det så går det alltid överstyr. Känner heller inget sug eller så när jag går förbi systemet. Antingen ska det drickas eller inte drickas alls.

Tänker också likadant om inbillning. Jag kanske inte alls har något problem, jag överdriver, vill jag bara ha uppmärksamhet? Samma känsla hade jag under min depression, blir som att jag hamnar i nån sorts konstig bubbla typ, där jag inte vet vad som är och vad som inte är.

Som sagt, jag känner igen mig i typ allt du skriver vilket känns skönt. Skönt att veta att det finns fler som känner likadant! Tack för att du delar med dig. Hoppas det går bra för dig!

Och Ikaros, tack för dina fina ord! Hjälper mycket att bara veta stt det finns nån som vet och kan komma med tankeställare och tips.

Rörigtdet blev. Men det känns så skönt att jag hittat hit!

Jag har tyvärr inga tips då mina problem ser exakt likadana ut! Mitt enda tips är att inte festa men hur kul är det?! Jag försöker undvika de just nu iaf. Klarar inte av ångesten dagen efter.
Skriv gärna med hur dina alkoholvanor ser ut och hur du ska förbättra dom :)

Skönt att se att du har haft en trevlig helg och klarade prövningen i stimmig miljö :). Klapp på axeln och va nöjd med dig själv :)

Heja dig, blir glad av dina rader. Stor kram!

Födelsedagskalas för en släkting idag. Mycket folk och stimmigt och därmed en prövning. Drack ett glas bubbel och ett glas rött till lunch och tog sedan en tur i butiker. Kom tillbaka igen och drack två glas bubbel innan jag lekte med släktens barn en stund och sedan en promenad. Tillbaka inne drack jag två glas rött och nu ligger jag i sängen med en bok och ska snart sova.
Utspridd över dagen så kände jag aldrig av alkoholen utan har kunnat njuta av den istället.
Tack för att ni finns.

Härligt, och i morgon vaknar du utan ångest och bakfylla.
Lika gör jag, vi åt räkor och en god sallad med alkoholfritt vin, nu en ostbricka med god ost och alkoholfria vinet.
Jag är glad för oss, i morgon mår vi bra!!!

Stod emot suget att köpa vin på tåget och under middagen ikväll valde alla alkoholfritt. Ville faktiskt inte vara den enda som drack vin så tog in en Cola. Ligger i soffan nu och konstaterar att det blev en fin dag ändå :)

Trögt forum men kanske väljer man andra sidor att kommunicera på.
Lycka till med än de val som väljs. Kram

Det du skriver om bipoläritet och alkohol stämmer till stora stycken på mig. Särskilt den depressiva fasen och att alkohol inte blir så viktigt. Tursamt nog är den maniska fasen inte så intensiv hos mig som den du beskriver men den finns där. Du har verkligen fått mig att begrunda något. Jag är däremot testad för bipolär sjukdom men inte fått diagnosen.
Ikaros

Jag fungerar också så där; långa perioder är det lätt att vara nykter. Dock på lite andra grunder, möjligtvis (eller kanske på exakt samma).

Jag har bipolär sjukdom, och när jag går in i en mani har jag hittills aldrig kunnat låta bli alkoholen. Jag tappar ändå kontrollen när det gäller så mycket annat då, så det blir liksom en sak bland många. Alla konsekvenser spelar mindre roll. Jag är ändå den enda som fattar någonting i hela världen, så det är ändå skit samma. Alla är idioter och jag är universums drottning. Min superhjärna löser världsproblem och vardagsproblem om vart annat i en åttafilig motorväg med fri hastighet. Huvudet fullkomligt spinner av alla tankar till slut och jag får panik av att inte kunna stänga av.

Det enda som hjälper är alkoholen. Den skärmar av - gör mig trögare, långsammare och en del av alla tankespåren stängs ner.

Sen kommer depressionen. Jag får ångest över allt dumt jag gjorde under manin. Då kommer också alkoholen väl till pass. Jag försöker glömma så mycket jag behöver för att hitta energin till att vilja leva igen.

Depressionen går över efter en tid. Då slutar jag oftast dricka helt. Och oavsett hur mycket alkohol som finns omkring mig går det bra. Det är som att det inte längre berör just mig.

När man som jag vansinnesdricker efter långa uppehåll blir det svårare och svårare att återvända till livet. Skammen biter sig fast i själen och rädslan för att denna gång kanske inte kunna återvända till livet biter sig fast. Trots att det nu är mer än en månad sedan jag lämnade avgiftningen kommer ångesten i vågor. Men jag glädjer mig ändå åt att ha stunder av relativ klarsyn. Känner mig rörd av den värme och förståelse jag mötet här på alkoholhjälpen.

Ja detta om mig, lycka till alla ni andra som kämpar. Till er som för en daglig kamp mot alkoholen vill jag säga att jag varit inne i den fasen också. Ge inte upp och kom ihåg att framtiden kommer en dag i sänder. Är du nykter i morgon är det din framtid.
Ikaros

Nu åker jag hem från min mini AW, jättetrevligt var det. Mitt sällskap frågade om en till drink och hade nog kunnat hålla på längre, men jag vet att ja inte skulle klara av att jobba imorgon isf och tackade nej.
Tänk att mitt förnuft funkar nu men så sällan när de är samma situation när de är helg?
Som du säger så förlorar man nog en hel del vänner när man håller på som man gör, och inte vågar be om ursäkt för sitt beteende. Detta är jättesorgligt och man borde vårda om sina relationer, ist för att klippa banden.
Låter som du har en trevlig helg framför dig :)

Kul med AW och att du känner att det går bra.
Imorse hörde en nära kollega av sig och berättade att hon behövde sjukanmäla sig för att hon var så bakis. När jag såg att jag svarade henne förstående (jag är alltså såklart inte hennes chef) och varmt så tänkte jag att hej, varför duckar jag alltid när jag skäms istället för att skamset bara säga som det är? Om jag inte dömer henne så hoppas jag att andra inte skulle döma mina stedsteg så hårt heller. Ändå klipper jag hellre med folk jag skäms inför än att skriva "Gud så onykter jag blev igår, jag ber om ursäkt om det gick ut över dig".
Imorgon ska jag åka tåg norrut för att hälsa på min familj, vi ska ut och äta på kvällen men det kommer bli max ett glas vin. Finns ingen oro att det kommer bli mer då jag ska leka med mina syskonbarn.

Jag lever livet utan alkohol! Varit nykter 16 månader. Studerar, tränar, träffar vänner, fikar, går på bio, reser, läser, skriver, lagar mat. Bara några exempel. Ibland har jag sjukt tråkigt också. Ibland ett sug som nästan driver en till vansinne. Det viktigaste är att jag mår bättre, gör mer med mitt liv, utvecklas som människa och är mer nyfiken på andra människor och aktiviteter!

Tänk att ett forum betyder. Tack!
Reflektioner på svar:
Tre månader av värdighet rosa elefant. Fantastiskt! Det landar perfekt i min tillvaro just nu. För det kanske är just precis det som det handlar om. Värdighet. Stolthet.
Ja, Mauritz, kulturbranschen måste vara en av de få där vi inte har AW utan snarare OW (onwork) utan att någon höjer på ögonbrynen. Med det menar jag inte att alla är onyktra dagarna i ända men att det, som du säger. finns en stor acceptans. Och, vilket är viktigt, arbetet är ju ens fritid s a s. Uppfattar det som att du förstår vart jag vill komma.
Inser såklart att min fråga även är av existensiell karaktär men när alkoholen genomgående varit en så central del av livet placerar jag den f n inom det facket. Jag är också väldigt nyfiken på vad mitt nyktra liv har att erbjuda. Därav den ngt provokativa "istället-frågan".
Jag förstår precis ditt resonemang Ulf och att du helt självklart har saker att stå i. Next stop rätt sida älven :) Och det jag tänker är att trasiga rör är fullkomligt naturliga göromål i sammanhanget, där nykterhet liksom underlättar och hjärnan sen släpper ifrån sig "må-bra"-hormoner. Och vad jag gör "istället" är ju egentligen något jag själv får botanisera i själv. Mycket svart/vitt-tänk just nu inser jag. Den som inte dricker går en studiecirkel i hantverk. Fel, fel, fel. Den som inte dricker gör något den gillar. Sen återstår det att ta reda på vad man gillar... Kruxet för mig är att jag på plussidan beträffande alkohol blir väldigt kreativ och faktiskt rätt bra på det jag åstadkommer. Undrar hur jag lockar fram detta utan alkohol, för det finns ju uppenbarligen?
Ikaros, vet du, så långt har jag faktiskt inte funderat, men så kan det alltså också vara såklart, att man inte kan jag välja längre. Vilken fasansfull upplevelse. Det tar jag verkligen till mig.
MM, fint att du kör på som vanligt. Det skulle jag se som en verklig gåva. Jag har saker jag tycker är väldigt roliga som berusad men fullkomligt meningslösa som nykter. Svart/vitt återigen.
Karin01, precis just de frågorna ställer jag mig just nu. Det kanske tar tid att bena ut vad som är alkoholrelaterat, konstruktion och på riktigt helt enkelt.

Tänker så här nu med Alfons Åbergs devis i bakfickan: "Om man alltid har roligt så märker man inte att man har roligt... och därför måste man också ha tråkigt ibland" och utmanar er och ger nykterheten 1 år. Så kan man lägga det till sitt personligt/privata CV om inte annat.

Vilket intressant ord Dipsomania. Jag hoppas ditt tillfrisknande fortskrider, att återhämtningsfasen blir lång och återfallet faller i glömska rent av.
Vi dricker så olika vi som dricker men tycks på liknande sätt kämpa med liknande upplevelser.
Nu följer jag dig här på din tråd Ikaros!

Jag ska på en mini AW idag så de ska bli väldigt trevligt! Det är inga problem för mig mitt i v. Däremot imorgon kommer det nog bli lite mer vin känns de som nu.
Tänkt att varje alkoholintag är en riktigt prövning för oss med problem, det gäller att aldrig glömma bort de för att ta oss framåt :) De gäller bara att fort kämpa!
Blir de hemma kväll imorgon?

Hoppade över en AW igår som jag ändå inte var så sugen att gå på. Köpte istället hem en "halv flaska" vin och drack 75% av den framför tvn. Skulle på en middag ikväll men den blev ombokad så blir hemma ikväll och kommer att dricka upp det lilla glaset som finns kvar i flaskan.
Visserligen alkohol ändå men långt ifrån samma mängder som om jag hade gått ut.
Nu är en födelsedagsfest med släkten på lördag nästa prövning, men runt familjen går det i princip alltid bra.

Så du kan bortse från de frågor jag ställde i min tråd :)
Ställer en annan fråga istället. När mår du som bäst? Vad gör du i den stunden?

Välkommen Kotten! Tack snälla för att du delar med dig av din historia. Blir lite nyfiken på hur ofta du dricker och hur ofta du blir sådär "rak"? Vad blev det avgörande som fick dig att vilja sluta dricka helt?

Gunda, vad härligt det låter. Dina rader ser så harmoniska ut. Kram!

Jag bor på (skämtsamt ) på rätt sida av älven, och slås av tanken att många med alkohol problem verkar ha lite annat att pyssla med. Själv måste ja ha saker att göra hela tiden både roliga och tråkiga annars skulle mina alkoholproblem eskalera tror jag.

Tror inte saker alltid måste vara roliga hela tiden ut minst lika viktigt att de ger mening. Som ett exempel kommer hem måndag efter jobbet hör hur de rinner vatten i källaren och upptäcker att vattenfiltret sprungit läck, två kvällar senare är ja klar med alla rörjobb. Djävligt grisigt och tråkigt men när man är klar är man glad och väldigt tacksam att man är nykter. Man måste vara upptagen med något jag hinner inte dricka allt för mycket helt enkelt. För mig är Jakt o fiske en stor hobby och de är en sak de går lägga hur mycket tid som helst på. Allt som har med natur att göra tror ja är nyttigt för själen rensar tankarn och man känner ett lugn.

En stor gård (om man är intresserad har råd) är mitt tips blir mycket svårare att ha tid för dricka då gärna några djur som behöver omvårdnad också. Bodde själv i lägenhet för tio år sen å oj vad tid ja hade att dricka allt var ju serverat, snön hade ju nån skottat bort redan och huset hade nån annan redan målat.

Välkommen på den ljusare sidan av älven.