Senaste kommentarerna i forumet

Jag har en fråga:
Att vara alkoholist, vad är det? Är det först då man får fysiska abstinensbesvär då man håller upp med alkoholen?
Kan man vara alkoholist " bara" utifrån på vilket sätt man dricker alkohol? Dvs om man dricker varje ledighet, stora mängder varje vecka, om man dricker trots att många tabun och normala gränser passerats.
Om man gör allt detta, men inte får de fysiska abstinensen vid uppehåll över några dagar, är man då inte alkoholist, utan " bara" en högkonsument av alkohol?
För mig och min man har detta blivit en viktig fråga tydligen. Han vill absolut inte kalla sig för alkoholist men vi har samma observation av hur han har druckit.
Eg är det väl inte så viktigt kan jag tycka, men för honom är det tydligen det...

Om du kan besvara denna fråga med ett sanningsenligt JA så är det inte bekymmer. Kommer du nästa gång du dricker med all säkerhet kunna ta två glas och sedan tacka nej?

Tack!
Ska försöka va snäll mot mig själv och inte förbannad, och att ta en vit månad plus lägga pengarna i en burk va ju också en bra idé, tack.
Jo jag är ju här och det i sig är ju ett tecken på att jag vill förändra något, att jag iallafall hör varningsklockor ringa....
Mår sisådär idag, känns inte ok att inte kunna umgås normalt med alkohol, har ju kunnat det förut så jag tycker jag borde kunna det även nu... Hmm. Känns som min sambo blundar för mitt vindrickande och att jag dricker ännu mer bara för att han ska säga nåt, bara för att få en reaktion.... Åh jisses vilken soppa allt känns som, vet inte vad som är hönan eller ägget.
Kanske är det enda raka att kapa rätt av, alltså att testa en vit månad och se hur, eller om jag klarar det.
Är väldigt ambivalent och vet vare sig in eller ut....

Hej. Du har tecken på en sjukdom som gör att du inte kan dricka så enkelt är det. Det är dock inte lika enkelt att behandla den. Du måste vilja behandla den. Gör så här. Ta en vit månad. När du i vanliga fall handlar hem lägg pengarna i en burk. När månaden är slut unna dig något fint för dessa. Din hjärna kommer se det som en belöning och tycka det är ganska coolt med nykterhet.

Hej Lisen! Trist att du mår som du gör men som andra har skrivit här inne så finns det hjälp att få genom läkare psykolog eller psykakuten.Hur mår du idag? Ha en fin dag:)

Vi är många här som delar erfarenheter och nuläge. Var snäll mot dig själv istället för att vara förbannad. Du är ju här och vill förändra situationen. Hur mår du idag?

Som de känns för mig så är det dessa samtal, övervägande och avsteg som gör att jag får återfall. Hela konceptet, jag kan ta ett glas, det funkar nog den här gången, jag struntar i vad jag lovade just nu, tar tag i det efter denna gång. Osv osv. Det är så det funkar för mig och sen är jag på ruta ett igen.

Varför inte bara säga att du inte vill ha något. Tycker att det är så jävla tragiskt att man ska behöva försvara sig att man inte dricker. Det borde vara tvärtom försvara sig att man dricker.

Jahapp. Då ska jag och min kille ut i skärgården och hänga med hans familj. Där bjuds det alltid på flytande godsaker.
Jag har ju lovat mig själv vit månad. Men självklart funderar jag på om jag ska få lov att ta max två glas vin. Ska plugga en massa på dagen så tänker mig att jag tar dem sent, till middagen. Sen har jag gått upp vansinnigt tidigt idag för att ha jobbat tills efter midnatt. Tänker att det är bra om jag är trött tidigt o kan smyga i säng om de andra ska sitta o rajrajja.

Men alltså... hittar jag på ursäkter för att få ta lite vin eller känns det sunt? Det är så svårt att veta vad som är vad i detta. Hade ju sagt vit månad. Den sprack ju med de där folköl en. Sen tog jag en (1) öl i förrgår när vi köpte takeawaymat. Den ångrar jag o jag gillade inte ens ruset. Det va bara ett infall. Men är detta ett infall? Eller...
Kom gärna med input.... trevlig lördag där ute.

Jag drack ändå. Fyra glas utspridda på 6 timmar, tog första bussen hem och tackade nej till efterfest i stan.
På måndag minns jag allt och har absolut ingenting att skämmas för. Jag vill påstå att allt det beror på att jag vände mig hit. Tack.

Ta kontakt med sjukvården för hjälp med både dricka och ditt psykiska mående.

Jag tycker om hur du resonerar. Så bra gjort att hålla dig till folkölen också.

... Men hoppas att jag i framtiden kommer att kunna dricka just så ibland. Ett-två glas vin, njutningsfullt.
Men nu går det INTE, så det blir inget alls.

Det är nog i det här fallet låg risk att jag skulle ha ett stort ego där. Jag slår otroligt hårt på mig själv för allt pinsamt och ovärdigt jag gjort under mina många urspårade fyllor :/

Jag har inte själv gått på AA men vet att det är för alla som anser sig ha alkoholproblem. Man måste absolut inte ha abstinens för att platsa där. Men däremot är det ett stort steg att ta. Steg 1. Erkänna att man är makalös inför alkoholen.
Är man med i AA måste man ta det där första stegen för att sedan kunna jobba vidare med de andra elva.
Det man kan göra är att gå dit. Man behöver inte säga något. Bara lyssna till andras historier, förstå att man inte är ensam. Men tror att man lätt vill bevisa sig själv vara anständig när andra har det värre och på så sätt förminska sitt egna problem. "Så där illa är inte jag"
Men det är alla varianter på dessa möten. (Gick själv i AlaTeen som är minnesotametoden för tonåringar till alkoholister)
Jag funderar själv på att testa. Bara se hur det känns. Och dessutom göra det med en ickedömande attityd o gå dit med insikten att mitt ego kommer vilja skapa ett försvar o inte vara lika "fel som dom". Hoppas du förstår hur jag menar. Fin dag önskar jag dig. :)

Detta va bara en gång. Och under en vit månad, efter en veckas nykterhet.. så känner mig ändå inte helt ok med det. Men jag valde folköl, för att inte bli (för) påverkad för att göra min typiska grej att släppa alla hämningar o typ aldrig åka hem. Målet är ändå att sen verkligen försöka hålla mig till två öl. Att dricka dem sakta och njuta av den där första lilla avslappningen man får av första ölen. Efter tre vet jag av erfarenhet att spärren släpper. Då jävlar e det partaj och jag klarar allt. Vi får se hur det går... men det är mitt mål.
Ja, tänka om alla skulle göra så från början.. bara dricka två öl för att det händer nåt "konstruktivt" i hjärnan.. istället för att sätta oss i den sits vi är, destruktiva och oförmögna att se vårt värde och potential... allt det där suddas ut i dimmman av lösningsmedlet alkohol. Men det är ju så många faktorer som spelar in, varför vi bär på detta flyktbettennde. Men med alkoholen kan jag inte jobba på det där som gör mig flyktbenägen. Känns mer som att bli mer och mer vilsen i en djup, snårig skog.
Tack för ditt svar. :)

Blir alldeles varm i hjärtat.
Jag är osäker på om AA passar mig då jag skulle kunna lösa sitsen genom att inte dricka alls. Problemet är att jag vill kunna dricka vin ibland men att jag är fruktansvärt dålig på att hantera det.
AA kanske inte blir rätt forum för mig då som inte får abstinens etc av att inte dricka?

Har börjat träna lite så håller mig sysselsatt på kvällarna ?är bjuden på 30 års kalas nästa helg har inte bestämt mig om jag ska dricka alkoholfri eller vatten. En sak är säker och det är att jag ska vara nykter!!?

Hej Karin

Jag har nu gått på aamöte sedan i måndags. Ett möte varje dag och det känns så sjukt bra.
Bor du i Stockholm? Jag kan gärna komma med dig på ett möte.
Det är förlösande och man delar exakt samma historia med andra.
Om du inte bo i Stockholm, kolla ditt närmsta aamöte och gå dit.
Jag har barn och make så mitt drickande har inte varit ute utan mer hemma i ensamhet. Enorma mängder. Jag har ljugit för att dricka osv.
Håller gärna kontakt med dig.

du har en plan och det är det absolut bästa! Du är ju medveten om vad du vill/inte vill och verkar ha disciplin, vilket är fantastiskt!
Tror ändå att det enda raka är att köra på en totalt vit period, Eller kanske inte vit period men iallafall som du redan nu bestämt dig dvs för att att inte dricka alls nu på jobbfesten nu på fredag, du kommer bli så fantastiskt stärkt av det när du klarar det?.
Tro mig, har varit i samma sits och det funkar alldeles utmärkt att be om en alkoholfri mojito, el alkoholfri cider/vitt vin etc, och kollegorna är antagligen så upptagna med sitt/berusade att de inte märker att du kör alkofritt, inte för att det spelar nån roll men i början/vissa sammanhang kan det kännas skönt att inte "blotta sig" med sitt alkoholfria val.
Jag känner verkligen med dig, vet att efter en nykter kväll kommer du må så fantastiskt bra, och efter ytterligare en är du ännu starkare, och det blir mycket lättare att kontrollera suget. Önskar dig lycka till ❤️

Drick inte alls på jobbfesten, det är nog det bästa i det här skedet. Du kommer ha roligt ändå och när de andra börjar bli fulla så går du helt enkelt hem. Eller stannar kvar och iakttar. :-) Du kommer vakna pigg och helt utan ångest, vilket är en underbar känsla!

Som inte kan hålla sig normalt berusad på fester och på krogen... Pinsamt och ångest. Vi är många.

Jo när man var ung var de ju lite kul med alla pinsamheter. Ångesten för egen del berodde aldrig på att ja druckit för mycket utan isf nåt dumt ja ställt till med,fanns aldrig någon tanke på att de var dags o dra ner på spriten. För länge sen kunde ja sitta o skratta åt allt elände med jobbarkompisar osv när sen fredagen kom var de ändå dags för nya eskapader.

Men på många sätt är de ju lättare o mer förlåtande att vara ung "ungdomligt" oförstånd heter de väl. Vid mina 35 ska man ju vara en förebild för sina barn och andra yngre.

Nä nu för tiden är de bara ångest vid fylla, en förtrogen vän sa till mig " ja tror att din ångest är bra för dig då kanske du inte hinner falla så långt" han nämde även något att ångesten var hjärnans sätt att säga ifrån. Så för egen del välkomnar ja på ett sätt ångesten jag vet ju vad botemedlet är!!! Gäller bara att hitta verktygen.

Vet från min egen tråd att du håller dig nykter men hur känner du dig?

Vad fina ni är! Så varma och fördomsfria.
Ibland kan jag sakna den tiden då jag var ung och fylleångest nästan var "kul". När man skrattade åt tokigheter man sagt eller gjort. Jag känner aldrig så längre. Nu är det bara ren och skär äkta ångest.
Hur är det för er?