skrev Liti-73 i Vart börjar man?
skrev Liti-73 i Vart börjar man?
Har du kollat PEth?
Jag har gått och haft ångest över mitt drickande i åratal, men tog aldrig tag i att förändra något. Men när jag kollade PEth fick jag chocken och vaknade upp rejält. Hade dessutom extrem järnbrist.
Efter det har jag förändrat allt. Springer en halvmil varannan dag, går runt 10000 steg övriga dagar, har inte druckit alkohol. Tar järntabletter och äter bra.
De där testerna fick i alla fall mig att inse sådant som jag inte såg - dvs hur jag mådde inuti kroppen. Och jag sover mycket bättre än med alkohol i kroppen 😊
skrev Kennie i Vart börjar man?
skrev Kennie i Vart börjar man?
Hej, klokt att ta tag i drickandet. För en del funkar det bra med stöd som Alkoholhjälpen- att läsa och driva mycket här. Eller så kan du kontakta vården, kanske få rådgivning. Du kan också ringa alkohollagen och diskutera vad du behöver. Även om du håller på jobb och i familjen så tror jag du kan må så mycket bättre nykter, och bli närvarande på ett helt annat sätt för din familj. Det är läskigt att sluta i början, men det går över. Styrka och tålamod till dig!
skrev F242 i Vart börjar man?
skrev F242 i Vart börjar man?
51 år. Bra jobb, familj men häller i mig 70 långburkar 5,9% öl per vecka. Alltså 10 per dag i snitt. Min vardag styrs av jobb och öl. Medan jag skriver detta så är jag inne på nionde ölen för kvällen. Jag väger 103kg och är 178cm så viss övervikt finns men inget alarmerande. Denna konsumtion har pågått i 3 år. Blir inte fysiskt abstinent om jag blir tvungen att hålla upp en dag. Vart fan börjar man ta hjälp?
skrev Himmelellerhelvette i Inget filter
skrev Himmelellerhelvette i Inget filter
@Marander Att bli nykterist är verkligen det bästa man kan ge sig själv tycker jag. Livet blir så mycket lättare. Kram
skrev Kennie i Inget filter
skrev Kennie i Inget filter
Hej, håller helt med om att vi inte behöver alkohol för att umgås. Våga ta steget och lämna alkoholen, du har allt att vinna på det. Att aldrig behöva känna skam, eller oroa dig för att bli beroende som din pappa. Och att ha livsglädje och energi för dig själv och familjen. Att vara nykter blir lättare ju längre tiden går. Tro på att du klarar det och följ ditt beslut!
skrev Marander i Inget filter
skrev Marander i Inget filter
Nu hände det igen. Jag drack tillsammans med 3 kollegor hemma hos den ena kollegan. Jag drack för mycket och berättade för dom saker som gärna hade velat hålla privat. Jag är 37 år gammal. Dricker högst 2 gånger om året. Och då vill jag dricka med mina vänner. Jag kan inte ta en eller två öl hemma eftersom jag har småbarn och jag får ångest över att ta ett glas när de är med.
Min pappa drack varenda helg när jag var liten. Han slog min mamma och det har påverkat mig väldigt mycket.
Jag har inte kontakt med honom idag pga att han dricker.
Jag har idag haft fylleångest på jobbet och jag orkar inte känna såhär något mer. Jag tänker att bli nykterist är det enda rätta.
Jag behöver inte dricka för att kunna umgås med mina vänner. Jag är redan en social person som tycker om att skoja o så.
Har pratat med mina vänner och bett om ursäkt. De sa att det inte var någon fara.
Jag var bakis hela söndagen och min sambo fick rodda med barnen. Jag skäms. Jag skäms över att jag blev så full och att min sambo fick rodda med allt... Jag dricker inte varenda helg men när jag väl dricker så finns det inget stopp :(
Jag vill bli nykterist.
skrev Amanda L i Behöver jag hjälp?
skrev Amanda L i Behöver jag hjälp?
@gustav3490 Du kan ringa Alkohollinjen som du hittar under Stöd också. De som svarar är alkoholrådgivare och kan ge dig tips om hur du kan göra. Det kan vara skönt att prata med någon också. Och som Kennie skriver, fortsätt läs och skriv här! Det har hjälpt många…❤️🥰
skrev Kennie i Behöver jag hjälp?
skrev Kennie i Behöver jag hjälp?
Hej
Jättebra steg att börja skriva här. Att förklara för andra gör att man förstår sig själv bättre tycker jag. Och vi är så många härinne som druckit för mycket under lång tid. Men det går att sluta, och man mår så mycket bättre. När du landat i nykterheten kommer du hitta nya vänner. Det finns många olika sätt att sluta, och alla behöver lite olika stöd. Att vända sig till vården är en stor hjälp för många, kan det vara något för dig? Att läsa och skriva mycket här inne är också bra. Ta hand om dig och bryt med drickandet redan nu.
skrev gustav3490 i Behöver jag hjälp?
skrev gustav3490 i Behöver jag hjälp?
hej, jag är en kille på snart 20 år. ända sedan jag började dricka har jag druckit mycket. jag hade alltid med mig starksprit till fester även om det fanns öl att dricka eller annat, Jag började dricka vid 13-14 års åldern, men då var det varken ofta eller mycket. kanske 1-2 gånger i månaden att man tog några öl med sina kompisar eller delade en flaska vodka att grogga på. vi var då rätt många som delade. sen blev man lite äldre och festerna började ducka upp. då blev det allt oftare att man drack mer, men bara på helgerna. och jag var ofta den som drack mest. jag var inte den som blev fullast och fick minnes luckor utan jag drack bara mycket. som jag sa innan så hade jag alltid med starksprit, jag hade också alltid med öl men de började jag spätsa men sprit vid tidig ålder runt 14-15 åldern. men jag hade ¨problemet'' att jag inte kände mig berusad. så det blev att man drack mer och mer men det hände inget och tillslut så började alla gå hem. och då hade man druckit 10-15 ''spätsade öl. och det var tidigt jag började med att ta en återställare dagen efter. även om jag inte kände mig bakis. och detta pågick i några år samma varje helg. sen vid 16-17 års åldern blev det att man ibland tog en öl på vardagen eller en grogg. men det var inte ofta men det hände. sen började man gymnasiet och då blev det längre dagar i skolan och jag har alltid hart det svårt i skolan så det blev oftare att man tog en grogg eller öl efter skolan.
under gymnasiet blev det också mer fester. vissa helger både fredag och lördag och det var samma veva varje gång bara att jag drack mer och mer får att känna mig berusad.
det blev som sagt mer och mer drickande varje helg och lite oftare på vardagarna och jag började känna redan då att jag kanske hade ett problem. jag försökte dra ner på drickandet och lyckades ganska bra. jag drack inte lika mycket på festerna och knappt inget på vardagarna.
detta nu hör kanske inte till denna tråden men det en av anledningarna till att det är som det är.
under gymnasiet blev jag riktiga bra kompisar men 2 personer och vi umgicks väldigt ofta. det var riktigt roligt.
men de båda bodde rätt långt ifrån mig så det blev att man var hos någon av dem nästan varje helg. tiden gick och jag lyckades få ögon en av mina nära kompisars syster. den delen gick bra och vi blev ett par och allt kändes bra. det jag inte märkte var att jag inte längre träffade mina kompisar jag hade i min hemstad samt att jag umgicks mindre och mindre med mina 2 nära kompisar från gymnasiet. tiden gick och tjejen jag var tillsammans med gjorde slut med mig då var jag 17 år. det tog väldigt hårt och jag insåg då att jag inte längre hade några kompisar kvar. försökte då få tillbaka kontakten men det var ingen som ville svara eller höra av sig.
efter att tjejen gjorde slut började jag dricka igen för att dämpa smärtan. det funkade till en början men det blev bara värre med tiden. jag har alltid varit en över tänkare och det har inte gjort saken bättre. till en början drack jag mycket men bara på helgerna. sedan blev det at man drack mer på veckorna med. tiden gick och man kom över det som tyngde ner än men ändå känner jag mig nere och man fortsatte dricka.
jag började att inte gilla mig själv mer och mer och drack på grund av det. tillslut växte det till självskadebeteende och självmords tankar. detta pågick ett tag men lyckades ta mig ur det när jag började på mitt nuvarande jobb.
jag klarade mig bra i 0,3-1 år men nu har det gått nerför igen de senaste månaderna har jag svårt att räkna de dagarna jag inte har druckit. jag dricker stora mängder på helgerna men mindre på veckorna, men det är för mycket för att vara okej.
än så länge på denna månaden har jag druckit upp 5,5 liter starksprit och 2 flak med stark öl och min mentala hälsa blir inte riktigt bättre av detta.
jag vet väl egentligen att jag behöver ta hjälp men jag vet inte vart jag ska börja.
skrev Amanda L i Gjort bort mig igen
skrev Amanda L i Gjort bort mig igen
@DL Hallå där. Här är du bland vänner som varit där du är eller som kämpar vidare.
Du började skriva något, berätta gärna mer.
Det kan kännas bättre om du skriver ner vad du känner.
❤️🙏🏻❤️
skrev Kennie i Fastnat i festen
skrev Kennie i Fastnat i festen
Hej,
Visst är det många som kan känna igen sig i det du skriver. Att alkoholen mer och mer känns som det enda roliga är en del av beroendet. Den känslan försvinner när man blir av med beroendet. Första nyktra tiden kan kännas extra deppig, antagligen för att man undermedvetet försöker hitta ursäkter för att börja dricka igen. Men det blir bättre, och man lär sig njuta av livet utan alkohol. Och mår mycket bättre både fysiskt och psykiskt på kuppen. Testa att börja med tre nyktra månader. Läs och skriv mycket här, läs fakta om beroende. Sen väljer du efter tre månader hur du går vidare.
skrev antidepp i Fastnat i festen
skrev antidepp i Fastnat i festen
Som rubriken lyder- jag har fastnat i festen. Sedan 3 år tillbaka druckit mig berusad varje helg (bortsett från under covid-tiden). På sista tid känt att det enda jag ser fram emot är att få dricka mig berusad. Insåg nyligen att detta är ett problem då jag går runt på veckodagarna och är riktigt deprimerad och det enda jag kan tänka på är att få dricka mig full. Den enda gången jag verkligen är glad är då jag sitter med en öl i handen. Andra saker spelar ingen roll längre- har prioriterat bort viktiga grejer så som familj. Har nu bestämt mig för att sluta dricka och tanken på att inte få dricka har gjort att jag blivit ännu mer deprimerad. Börjat med antidepressiva igen. Vet inte vad jag vill komma fram till… måste jag vara helt nykter eller kan jag festa ibland? Det har blivit en så stor del av min identitet. Någon som känner igen sig? Vad gör man istället för att festa bort hela helgerna? Känner att tristessen kommer att knäcka mig totalt. Dricker aldrig på vardagar utan enbart på fest- dvs stora mängder en gång i veckan- men det är inte hållbart längre. Festen har bara varit en flykt från mitt eget dåliga mående. Minnesluckor har blivit en självklarhet. Har jag alkoholproblem?
skrev Amanda L i Är min konsumtion för mycket
skrev Amanda L i Är min konsumtion för mycket
@ärdetförmycket Jag har druckit utan botten, men oftare och bara en kväll. Hursom det är ju ett beroende som vi skaffat oss. Jag anar att det funkar som en slags flykt för dig? Ångestdämning?Berätta gärna mer om hur du har det annars?🙏🏻❤️
skrev Amanda L i Gjort bort mig rejält (igen)
skrev Amanda L i Gjort bort mig rejält (igen)
@asterisco Det kallas kontrollförlust och är en form av alkoholberoende. Jag hade samma sak. Du kan läsa början av min tråd.
Jag känner också igen allt det där om hur skamligt det skulle vara att folk fattar att jag inte klarar att dricka, hur svårt det är att säga nej tack, för då kommer folk att fatta eller undra. Många, många här har tänkt samma sak.
Det är så skamligt att dricka för mycket, men också skamligt att inte dricka alls. 😱😞
Men om du bestämmer dig för att sluta dricka kommer du att upptäcka att båda sakerna är ett övergående problem. De flesta bryr sig inte alls om vad man dricker och du kan säga vad du känner för i början: jag har lite huvudvärk, ska träna, ska upp tidigt etc
Men det viktigaste är att du tar tag i ditt drickande nu, för ofta eskalerar det och värre saker kan hända.
Varför inte följa alkoholprogrammet under Stöd här? Där får du många bra tips. Jag har också läst mkt i trådarna här. Här finns många erfarenheter. Jag har nu varit nykter sex månader. Har inga problem med att säga att jag inte dricker och har ändå kul på fester… Men slipper också en massa ångest, bakfylla, oro. Så som det blir när drickandet gått överstyr och det ofta slutar med minnesluckor.
Läs i början på trådarna under Vara alkoholfri så ser du att du inte är ensam. Många har mått som du, och tänkt som du.
Välkommen❤️🙏🏻❤️
skrev asterisco i Gjort bort mig rejält (igen)
skrev asterisco i Gjort bort mig rejält (igen)
Hej Sim00n!
Känner igen mig i dig. Jag dricker sparsamt men senaste tiden på festerna som varit, några fåtal under sommaren: konferens med jobbet, en utekväll med en vän & nu senast en konsert har jag druckit så jag inte minns något sista timmarna, tur nog har inte så många mer än någon vän sett mig. Men jag har skadat mig själv eftersom jag ramlat & inte kunna stå upp. Ont i kroppen, sår & gud vet allt. Jag berättar inget för någon, inte ens min sambo som stöttar mig så fint i allt jämt. För jag skäms!! Varför känner jag inte när det blir för mycket?
Usch vilken ångest jag har. Senast i lördags låg jag själv i en buske & fatta inte vad jag gjorde där eller vart jag skulle. Usch usch..!
Har barn (men de har aldrig sett mig full) & mår skit dagen efter & sitter i hela veckan sen med skam & ångest, så bestämmer jag mig att nu får det räcka - så håller jag upp & kanske dricker Max 1 glas vin på helgen. Men sen kommer det någon galej & då är det kört!
Vet inte hur jag ska lösa det här? I lördags hade jag bestämt mig för att dricka alkoholfritt varannan drink, men nej, det blev det inte.
Att vara helt nykter känns som att alla kommer fatta då att jag inte klarar alkohol men jag har ändå gett skenet av att det inte är några problem eftersom jag ingen vet hur klapp jag blir & alla skador som skett har jag ju ljugit att jag slagit mig i stallet eller annat.
Nu ihelgen ska vi iväg med mina föräldrar & jag vet att de kommer bjuda på vin osv. Men jag vill helst inte ha ett glas alls. Men om jag säger att jag vill bromsa så kommer de fatta & skammen blir offentlig.
Förlåt, nu kom detta & handla om mig.
Jag ville bara säga heja dig, du är inte ensam.
Berätta gärna hur det går för dig, så kan jag prova samma.
Har sån ångest i hela kroppen, vad sa jag? Gjorde jag? Vem såg mig? Träffa jag någon?
Burr….
skrev Kristoffer i Abstinens eller bara ångest/social fobi?
skrev Kristoffer i Abstinens eller bara ångest/social fobi?
@mario1987 Det är svårt att ge den här typen av medicinska råd på distans så här, men om du annars inte har problem med ångest eller social fobi så låter det rimligt att det kan vara en konsekvens av att du druckit. Oavsett låter det väldigt tufft. Hur mår och tänker du nu så här några dagar senare?
skrev Amanda L i Abstinens eller bara ångest/social fobi?
skrev Amanda L i Abstinens eller bara ångest/social fobi?
@mario1987 Jag tycker du ska prat med Alkohollinjen som du hittar under Stöd. Du kan vara anonym.
Kanske kan de hjälpa dig framöver även om det lättar som Lonely man skrev. Du behöver hjälp att ta tag i ditt mående. 🙏🏻❤️🙏🏻
skrev Lonely Man i Abstinens eller bara ångest/social fobi?
skrev Lonely Man i Abstinens eller bara ångest/social fobi?
Hej.
Det låter som svår ångest som man får när man druckit mycket ett kort tag. Ångesten går dock över efter några få dagar när man minskat eller slutat.
Ta hand om dig✌️
skrev Nykterresan i Har lärt mig hantera intaget men….
skrev Nykterresan i Har lärt mig hantera intaget men….
@Petervanlig Hur pass hårt krökar du och hur ofta?
Hur går dina tankegångar precis innan du väljer att dricka?
Jag var själv väldigt djupt nere och söp hårt (motsvarande 70-100cl starksprit) varje dag under en väldigt lång period (år).
Numera har jag god kontroll på det hela och kan dricka två öl en lördag utan problem. Det var hit jag strävade och nådde men det tog lång tid.
skrev Hundälskare i Gjort bort mig rejält (igen)
skrev Hundälskare i Gjort bort mig rejält (igen)
Hej, så spännande att läsa denna tråd, jag känner tyvärr igen mig och börjar få en del pikar från vänner, eller kanske snart f.d. vänner.
Ser fram mot att följa er andras resa, själv är jag helt ny här
skrev Nell i Minneslucka
skrev Nell i Minneslucka
Hej @hejpodej och välkommen till Alkoholhjälpen!
Du undrar över senaste kvällen du drack och om du fick en minneslucka då. Det beror lite på olika saker hur bra vårt minne är av olika händelser, så det är lite svårt att svara på om det var en minneslucka kopplad till alkohol som du fick. Det kanske väckte en del oro hos dig att inte minnes allt som hade hänt?
Så bra i alla fall att du har varit helt nykter de senaste 7 månader, och verkligen klokt att du gör det nu när du är gravid! Skriv gärna mer här om hur det går för dig!
skrev vår2022 i Är jag alkohollist?
skrev vår2022 i Är jag alkohollist?
@L6HJS Tänker att det är viktigt att kunna känna sig trygg i en grupp, annars kan det kanske bli svårt att öppna upp sig. Men det kan också bli tvärtom, de kanske tycker att det är så bra att du tagit tag i alkoholproblemet, innan det gått alldeles för långt?😁
skrev L6HJS i Är jag alkohollist?
skrev L6HJS i Är jag alkohollist?
@Amanda L Det förstår jag :)
Allt detta är så himla nytt och okänt för mig så det är väl därför mina tankar snurrar så himla mycket och att ja inte har koll på hur allt funkar.
Jag är nog bara rädd för att om jag väljer att fortsätta gå på AA möten och öppnar upp mig för de medlemmar där att de ska tycka att mitt problem och beroende inte ska va tillräckligt problematisk eller tillräckligt stort just för att det inte han gå så långt som för vissa andra och att jag nog insåg ganska tidigt jag har har ett beroende och stort problem A som jag inte längre kunde kontrollera.
skrev Amanda L i Är jag alkohollist?
skrev Amanda L i Är jag alkohollist?
@L6HJS Alla här har eller har haft olika sorters risk- eller missbruk. Det finns liksom inte en mall som kan passa alla eller ett mått att mäta mot. Det viktigaste är att du upptäckt att alkoholen styr ditt liv och att du inte kunnat kontrollera den. Det är anledning nog att ta itu med det.😀❤️❤️
@F242 Ring Alkohollinjen, de kan säkert hjälpa dig. Du kan vara anonym.
Annars så är det en stor hjälp för många att läsa och skriva här. Vill du bli alkoholfri så får du mer stöd och svar i trådarna under Vara alkoholfri. Du kan mejla admin och be dem flytta dig eller starta en ny där.
Välkommen och lycka till! 🙏🏻❤️