Senaste kommentarerna i forumet

och låt återfallet bli en erfarenhet. Nästa gång du ställs inför samma situation bestämmer du dig för att göra ett förnuftigt val. Att inte sträcka ut handen efter det första glaset. När du kan bemästra tankar på, och sug efter, alkohol kommer du att känna dig säkrare och tryggare. Det går. Kämpa.

Positiva tankar och styrkekram

Tack för pepp Jullan och Anna. En hel vecka till utan A. Den lilla djävulen sitter där på axeln och vill ha uppmärksamhet. Kommer att vara ensam några kvällar kommande vecka. Det blir utmanande att inte låta sig frestas in i adimman igen.
Försöker ta kontroll över tankarna och styra in de i nykter riktning!
Kämpar vidare! Kram på er!

Kämpa på vilda

har klämt en 70 is idag ,, men tycker mer vara rätt ok,, redan där förstår alla att det inte står rätt till i planeten, siktar dock på en tidig kväll med små snedsprång till källarn, ja det kanske inte ens blir nå kalas imorrn? vi se,, just för nu så är man nyduchschad och ren,, sonen hemkommen kollar lie fejsbook å så! ,, hund ligg brevi! gott tecken! sov gott fylljävla!

Sommaren för 4 år sen var bara en enda stor dimma för mig. Det var studentfester, det var födelsedagar, festival. Alltså det fanns ju alltid ett tillfälle, men samtidigt hade jag aldrig alkohol hemma, eller drack på "vardagarna". Till slut fick jag nog. Jag fick nog av den där ångesten, av baksmällan. Av den där förfärliga baksmällan som bara blev värre och värre för varje gång! Till slut var jag bakis i 3-4 dagar! Det var helt sjukt. Jag mådde fysiskt rent av skit. Och jag tackade nej till ett par fester för att återhämta mig. Och sen stannade jag hemma ett par gånger till. Jag satsade mer på min hobby, på jobbet (egenföretagare hann jag bli under min nyktra period.) Nu är jag 24 år gammal, går ut och festar, men det blir kanske en kväll på 5-6 veckor? Och det är helt okej. Men jag tog tag i problemet ganska direkt, och insåg att såhär vill jag inte må! Men det är bara jag som kan förändra det.

ja nu är det snart dags att svetta ner sängkläderna,, nån timmes sömn lär det väl bli? men det vet i faan? men glädjande i kråksången är att vi haft en fin afton tillsammans jag frun, och onga, lite hobby jobb, blandat med världens äckligaste vodka,, vanlig vodka heter den,, och riktigt otäck! men kanske bra? eller?? inga mängder som kommer in i systemet,, spyr upp skiten ganska snabbt !
hunden har kommit in i köket,, det gör han bara om han accepterar mej ,, så,, om inte för full så är man ganska schyst ändå ikväll,,
Jag vet att det är en jäkla soppa med allt vad alkoholism är, innebär och gör med folk som mej och massor med andra! ,,,men just nu,, i denna sekund,,, när en liten smak av en "after eight" fortfarande dröjer sej kvar i gommseglet,, (givetvis som eftersläckare till den vidriga vanlig vodka supen jag tyckte mej behöva)alldeles nyss,,,så var /är livet helt ok,,, jag tror faktiskt jag ska dedicera( var fick jag det i från)? dedicera?? )) ängna..... ! kanske det var tänkt att stå!! resten av kvällen och kanske till( nu ljög jag)morgondagen till en österländsk lära ? kanske bara för att de förlåter så mkt?,,, forts sättn , följer,,,, tyvärr!svammel ,, svammel, svammel,,

solen lyser idag men kommer liksom inte in i hjärtat,, dimmorna ligger aningen för täta,, givetvis fann jag vägen till systemet i dag också, ibland undrar jag om det inte vore en viss frid i att torska, åka dit för fyll körning, men det skulle onekligen försvåra vardagen väldigt, så,, jag får väl fortsätta lirka mej fram, ? det enda rätta är naturligt vis att sluta supa, men hur lätt är de på en skala ? för alla nyktkra där ute kan det te sej väldigt lätt,, men inte för en fyllhunn som mej!
ikäll kommer jag inte att framföra något fordon,, och imorrn har kanske kroppen rensat sej? kokar just nu en fisksoppa, och av dofterna att döma så verkar det bli helt ok,, familjen ska ju få sej mat!
om jag sen kan äta nått ,, det får vi se, ? brukar vara svårt så här långt in i perioden,,
En man sa en gång till mej, ( i gambia för en massa år sen,, du vet!! konsten med att supa ,, det är att äta! få i dej mat, regelbundet,, och det stämmer nog till en viss del,,!)
alla är vi olika och jag kanske mest tokig ? dagens intag består i 1,5 kir, 2 pils, och en sup vodka som jag spydde upp omgående,,
vi hörs,,,

Hej!
Verkar som du provat olika behandlingar AA mm. Men en undran jag får är vad du själv vill i hjärtat?. Bortom ev kognitiva tankar att skärpa sig mm. Du har tex. Anmält dig till en fest som verkar garantera alkohol. Försöker skärpa dig när det ringer. Jag är inte lika långt gången som du verkar det som,men funderar själv ibland över dessa saker. Är det värt din familj att fortsätta eller är det dags att se sanningen i vitögat? Tänker mest på dina barn. De är ju maktlösa för allt detta och älskar sin pappa. Din fru kan ju om hon vill ändå välja att leva ensam utan en alkoholberoende i sin närhet. Dina barn har bara en pappa och det är nu de behöver dig.
Hoppas du kommer vidare, håller alla tummar. Kanske du ska ta ett nytt tag med en bra alkoholterapeut. Finns ju öppenvård inom kommunen tex. Hoppas du inte tar illa upp för mitt svar.

nu är man duschad, men inte helt nykter,, blev väl bara 2-3 till,, nu ligger man med de där skakningarna som oundvikligen kommer,, imorrn blir det kall svett,, dock inte för djävligt tror ja,, ? vi får väl se,,
har i alla fall nattat ungarna, sagt att jag älskar dom ock hur vi ska ta morgon dagen,
öl kassen är tom, och vet i fana om jag köper mer innan lördag?då var man inbokad på hotell för nån sorts hippa!,, lev å må,,,,,

Du berättar om din relation sedan 2 år tillbaka där alkoholen tagit en stor plats, ni har gemensamt intresse där mycket alkohol kan ingå. Efter en tid började du själv känna att det är svårt att hålla alkoholen på en lagom nivå också för egen del.

Lite kan den kommit in för du ville visa hur det var för dig när han blev full beskriver du. Alkoholen har tagit mycket från er och du har försökt få honom att minska och sluta genom att ställa ultimatum, till och med gjort slut.

Du känner dig förvirrad av allt som hänt och känner inte igen dig själv i hur du betett dig när du druckit tillsammans med honom, du har slagit honom ett par gånger och detta är inte likt dig. Du vill själv sätta ett stop för alkoholen i ditt liv och önskar det kunde vara samma för honom.

Oavsett vad han väljer att göra, vad kan du göra för dig för att du ska må bättre?

Forumet är nu ett steg på väg för att få mer klarhet i den här situationen, fortsätt gärna läs och skriv här. Att du berättat såhär gör att vi andra kan ge dig stöd och att du förhoppningsvis kan få lite tips från andra på vad som kan vara hjälpsamt för dig.

Varma hälsningar
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Just hemkommen efter mycket lyckad fiskeresa, finns det någonting skönare än att vara ute i fjällen tillsammans med sin käraste och fiska å bara ha det gött. Nu var vi inte helt själva ut de fanns också en miljon mygg typ.

Ta med alkoholen eller inte det var frågan? Tänkte så här har jag klarat ett halvårs klosterliv tidigare i år vore de väl skandal om ja inte kunde klara denna helg så flaskan fick stå kvar hemma, mycket skönt faktiskt att vakna upp i tältet utan att vara seg, fick också otroligt mycket mer fisk än tidigare, bra fiske eller var de nykterheten kanske som gjorde fångsten bättre?

En mycket positiv "Ulf" idag.

Hoppas på en nykter måndag!

Kram

Jaha, då trillade jag dit efter fyra veckor. Middag med bästa vännerna och vem drack mest vin av alla? Jag förstås!
Försöker peppa mig själv nu och inte slå på mig själv. Lyckas inget vidare med peppen men är ändå nöjd att jag inte fortsätter dricka i dag.
Ingen nämnvärd ångest eftersom jag inte har några minnesluckor och kvällen var så otroligt trevlig och fin för övrigt på alla sätt och vis.
Nu tar jag nya krafttag och börjar räkna nyktra dagar igen.
Kram till alla kämpar där ute!

Hej!

Vet knappt var jag ska börja! Träffade för knappt 2 år sen en underbar man. Vi träffades på en mc träff. Å där är det ju så klart fylla mer eller mindre. Jag själv är ingen nykterist men har på sista tiden haft svårt att hålla lagom nivå. Åh vad detta e jobbigt. Jag har i alla fall genom hela vårt förhållande gnatat om hans konsumtion. Han jobbar 12 dagar i Norge och hemma 9. Vi bor 20 mil ifrån varann men det har aldrig varit något problem. I början gick det bra att festa ihop men vid ett tillfälle klappade jag till honom lätt med baksidan av handen....för att jag tyckte han ignorerade mig! Sen har det egentligen bara gått utför. Jag har gjort slut för att han inte slutar ta öl mitt i veckan. Han lovade sluta med det så ihop igen. Nu är han ju borta 12 dagar och jag kan omöjligt avgöra om han druckit. Vi skypade varje kväll.
Jag tyckte även att han inte skulle åka på jobbresor (suparesor). Ja så ser jag det! Jag t om sa att han inte fick åka. Då är det slut! Han åkte inte på nån kan tilläggas.
Vi har träffats de 2 helger han är hemma och alltid ska det drickas. Jag har haft min vilohelg när han varit iväg känns det som.
När vi varit på fester har jag känt mig åsidosatt. Så fort han pratat med någon annan tjej har jag tyckt att han stöter på henne. Han har sagt till en kvinnlig vän. Sitt inte här när hon kommer tillbaka för hon är så svartsjuk. Tror ni jag tyckte det va ok att säga så? Fy fan säger jag!
Vid ett tillfälle va vi ett gäng som skulle äta. Vi stog i pizzerian allihop och en sa till mig att gå ut å ta ett bord. Han pekade till och med. Jag fixade det bordet och då gick de å satte sig på ett annat ställe. Min man kom inte ens och hämtade mig. Skickade sms. Då drog jag!
Alla incidenter jag talar om har ju så klart varit med alkohol. Både jag och han. Var på en fest när han sa till mig jag gör väl vad jag vill. Skiter väl i vad du tycker. Då klappade jag till honom senare på kvällen. Efter lite mer alkohol så klart. Efter denna händelse gjorde han slut. Blev ihop igen efter nån dag bara. Pratade om att det får aldrig hända igen. Jag vill ju inte vara aggressiv definitivt inte mot honom. Har varit på Sweden rock ihop å det var suveränt. Drack ihop och hade trevligt.
Festen för 3 veckor sen hände det igen. Jag blev full å skällde ut honom. Kallade honom egoistiskt jävla svin mm. Nu tog det slut igen. Jag minns inte ens att jag sagt detta. Å han vet att jag inte är sån nykter. Jag sa till honom att jag behöver inte ens dricka och det vet han med att jag inte behöver. Eller ens vill. När jag hämtat honom efter jobbveckan har han kommit bra dragen från flyget eller i alla fall påverkad. Om inte ska vi ta en öl eller cider när vi kommit hem till honom. Jag hoppar helst det men har känt att han tycker jag är tråkig som inte dricker. Nu är det slut sen 3 veckor och jag ser honom på fb på mc fester. Både midsommar och denna helgen. Har jobbat däremellan å då vet jag inte vad han gjort. Har ju inte med det att göra längre. När jag ser honom på fb vet jag inte vad jag känner. Jag älskar ju honom.
Jag har skrivit en massa att jag ska inte dricka eller vara sån jag varit förut. Fast när jag läser här vet jag varken ut eller in längre. Har jag blivit medberoende? Jag har känt att jag ska bannemej dricka på i samma takt så ska han få se hur rolig han är. Fast det har ju bara blivit fel. Jag kan ju inte dricka som en karl så klart. Jag har sagt till honom att jag inte tycker om honom onykter. Jag tycker om honom nykter. Men jag är rädd att han tycker inte om sig själv nykter. Han tar nästan en öl eller ett glas vin varje kväll han är hemma på ledighet. Gärna på jobb med men det har jag aldrig kunnat veta säkert.
Just nu känner jag att jag vill vara med honom. Med eller utan alkohol. Han säger att han inte har några känslor kvar för mig för jag varit svartsjuk och kontrollerande. Jag har aldrig varit sån förut kan jag säga med. Inte i något förhållande.
Vad är det som händer? Jag är bara förvirrad just nu. Vad ska jag göra. Känns som att han faktiskt väljer festandet före mig å det e tungt. Kan en människa verkligen välja alkoholen framför kärleken? Jag är helt säker på att han älskar mig men säger annat för att skydda sig själv liksom.
Jag ska åka till honom snart framöver och hämta å lämna saker vi haft hos varann. Vad ska jag göra? Hur ska jag bete mig? Jag vill ju trots allt ha honom tillbaka! Han är väldigt kall just nu. Svarar inte på alla sms. Bara dom där det inte handlar om oss.
Hatar alkohol i alla fall!!!

Mvh Förvirrad

Du har hittat hit och valde att börja skriva, modigt! Du har känt att alkoholen tar överhanden och vill känna att du alltid har kontrollen. Vad tror du kommer vara hjälpsamt för dig i den här förändringen?

Fortsätt gärna skriv och läs, ibland kan man behöva skriva flera gånger innan man får svar.

Varma hälsningar
Rosette
Alkoholhjälpen

Du är i en förändringsprocess. Det är sällan en förändring går på en rak linje utan snarare att det snirklar sig som en stig. Det blev inte som du tänkte dig nu när tonåringen skulle bo hos dig samtidigt är du uppe på hästen igen. Sökt hjälp för alkoholen och tillbaka här. Hejja dig.

Varma hälsningar
Rosette Alkoholhjälpen

Och sol. Och problem.
Min tanke var att vara helt vit en månad eftersom en tonåring skulle bo hos mig en vecka. Nu blev det inte så. Sist hen var här var jag onykter. Nu vill hen inte komma. När jag fick reda på det började jag dricka igen. Ångesten var svår.
Nu har jag sökt hjälp. Alkoholen ( eller snarare mitt sätt att hantera den) har nu förstört ett par viktiga relationer.
Men ångest och motgångar lindrar jag med alkohol.
Att inte ha alkohol hemma? Där jag bor vimlar det av diverse serveringar . Går jag hundra meter kan jag få en öl för 35 spänn.
Det känns som att jag tar ert långsamt självmord, inget spelar nån roll når jag inte har kvar mina relationer. .....

Hade först 50 dagar sedan 60 dagar nyktert när jag lät mig själv övertala mig om att dricka på midsommar. Fy fan vilket skit det är. Jag har knappt sovit på flera dygn och svettas konstant. I huvudet snurrar tankarna och ångesten. Jag hoppas du klarar lägga från dig skiten. Jag ska tillbaka på möten i alla fall och tänkte ta denna erfarenheten (samt din) som en lärdom....
Lycka till Ulf

Bra jobbat... Hoppas du ser alla de goda effekterna på dig och de runt omkring. Själv hade jag 60 dagar nyktert men lurade mig själv på midsommarafton. Sedan bar det iväg utomlands och nu sitter jag 2 dagar efter sista glaset med sån ångest. Jag var på väg in på ett NA-möte idag men klarade inte av det. Kände panikångesten välla över mig. Jag hoppas verkligen du är stark och jag hoppas min nya nyktra period blir längre, kanske för livet om jag har tur. För alkoholen är ett gift som bryter ned oss alkoholister på det slugaste sätt.
Bara för idag.
Kram

Jag har läst att sorgen över att inte kunna dricka är lika stor som sorgen över att mista en kär vän. När jag skriver denna mening börjar mina tårar rinna. Det finns ingen logik jag kan förstå intellektuellt i detta.
Att du är ledsen över att inte kunna delta i gemenskapen kring ett glas vin går rakt in i hjärtat på mig! Samtidigt så gör det mig glad att du gjorde det! Du valde nykterheten och kan idag säga 25 dagar. Det är starkt.
Du ger mig en tanke och jag undrar om det skulle vara värt att kosta på sig en Sogebearbetning. Har du någon tanke kring det? Finns ett koncept som jag känt mig lockad av men det kändes lite mycket när jag var på "introduktionstimme".
Ja, vi kämpar vidare!
Kram och tack för att du delade!

jag hittade den här tråden av en slump och trodde väl aldrig att jag skulle skriva här.. men det kommer till en gräns när man inser att alkoholen är problemet. Jag är 20 år och alkoholen har förstört mitt liv så många gånger nu att jag har bestämt mig för att sluta helt.
Det kommer inte bli lätt men det känns bra i slutändan hoppas jag. Är fortfarande chockad över mig själv att det har blivit såhär.

I dag landade en ny utmaning i mitt nyktra liv!
Semesterfirade tillsammans med en del av släkten. Inga större alkoholmängder Intogs av sällskapet.
Jag blir nästan deprimerad av att sitta och titta på när andra njuter av ett glas vin tillsammans med den fantastiskt goda maten.
Jag vill också kunna göra det. Det har jag försökt så många gånger men vet att det bara triggar i gång den där lilla adjävulen. Några dagar efter ett sådant tillfälle när jag druckit ett glas i samband med en trevlig middag så börjar jag igen.
Dricker stora mängder och blir full och vaknar upp efter några dagars ihärdigt vindrickande med den där ångesten som är fruktansvärd att utstå.
Jag vet att jag aldrig mer kan dricka någon a för då kommer det att ta mitt liv och min fina familj ifrån mig.
Det gör mig ledsen i dag! Jag hoppas att morgondagen blir lättare att utstå!
25 dagar i dag! Jag är väldigt stolt över att jag klarat så många dagar i nykterhetens klara värld!
Nu kämpar vi vidare! Kram på er!

Jag är 29! Dricker inte ofta men när jag väl gör det slutar det allt för ofta som du beskrev, ångesten som sitter.

Jag hade intalat mig att jag skulle lära mig med tiden men nu denna söndag vaknade jag upp med totalt blackout och ångest ifrån helvetet. Ville hålla mig inne för ja tänkt om någon känner igen mig.

Konstiga är att sitter jag hemma går det bra med ett glas vin. Det är krogen där jag faller pladask! Och nu bestämde jag mig att det är inte värt detta!!! Berättade för två kompisar att jag inte ska gå ut mer på krogen på ett tag och jag kommer aldrig dricka heller igen om jag ska på krogen.

Ångesten släppte rätt bra efter detta beslut!!

Jag är 29 år och accepterade i söndags att nej jag måste sluta dricka. Dricker sällan men åh jisses vad jag häver i mig...ångesten,minnesluckor...gjorde jag något otrevligt?

Man kan ju inte leva så här...man lever ju inte!

Önskar dig lycka till

Hej!
Tror du precis beskrev mig! Jag har insett flera ggr att jag inte borde dricka framförallt inte på krogen! Min elaka tvillingsyster kryper fram. Hemma går det bra men inte på krogen. I lördags gick jag ut fast jag egentligen inte kände för det...vaknade upp med sådan ångest för jag hade minnesluckor och då betyder det ofast jag vart otrevlig etc. Nu har jag bestämt mig att helt acceptera att jag inte är gjort för att dricka alkohol! Inte värt det..