Senaste kommentarerna i forumet

Du säger att du inte vet vilken musik du gillar osv, dina intressen och så. Helt förståeligt såklart, när man är deprimerad blir ju det allra enklaste så himla himla svårt. Men jag tänker att det kanske är en liten väg ut, att göra något som får dig att stänga av allt annat en stund? Det behöver ju inte vara något speciellt alls och du behöver inte ens tycka det är kul. Kanske läsa en bok eller lösa ett korsord eller baka något eller motionera, bara så du kanske kan koncentrera dig på något annat om ens för 5 minuter liksom. Det är verkligen sjukt svårt att försöka ge tips och det känns nästan löjligt när jag skriver, men det känns som att om du får en sak att "lossna" så kanske du iallafall hamnar på rätt spår. Det är så hemskt att läsa att du inte känner kärlek, och i vanliga fall skulle jag nog säga att du borde lämna din pojkvän. För mig är det svårt att förstå folk som är i ett förhållande men inte har känslor för personen. Men jag fattar ju att det nog är en annan sak i ditt fall om du har svårt för kärlekskänslor i övrigt liksom, och att du inte mår bra. Har du något jobb eller någon annan sysselsättning?

Tack för ditt meddelande!

Du beskriver på ett insiktsfullt sätt hur svårt det kan vara ibland med nära relationer och starka känslor kopplade till dessa. Alkoholen har på kort sikt i stunden haft en hjälpsam funktion och kunnat ge dig en paus från obehagliga känslor, samtidigt som drickandet på längre sikt blivit ett mer problematiskt beteende som kanske bidragit till att relationen inte höll och gjort att du fått mer ångest. Samtidigt tänker jag att det sällan bara är en faktor eller en person som gör att något inte fungerar, även om det kan kännas så. Kanske kan du prova att stanna i de här jobbiga tankarna/känslorna du har just nu utan att göra något åt dem, det jobbiga klingar till slut av. Försök gärna att prata med någon du litar på, det brukar vara hjälpsamt. Eller gör något du tycker om att göra!

Jag tror att många kan känna igen sig i det du skriver och du är långt ifrån ensam om din upplevelse.

Varma hälsningar,
Miriam Alkoholhjälpen.

Jag har sökt hjälp för många saker, men har ej hittat någon bra läkare osv
Jag gårnjust nu inte mer hos något sjukhus osv för de började bråka nu här och då blev de för mycket så tar en paus.
Jag fick sist piller för sova och för jag var deppig men det piller funkade inte.. nå han skulle säga allt är super bra osv jag själv är olycklig dock.
Han vet jag mår dåligt men kan som inget göra än köpa alkohol åt mig, i början hade han krav osv men han fatta de ej gick tex fick jag ej vara uppe länge, så stor lipade jag i sängen (får panik av killar som ska bestämma), så han insåg de ej funkar, nu mera får jag göra va jag vill bara jag ej tar mitt liv.. kär? Oj, skit.. jag har fått tabort alla känslor för kunna gå vidare, så jag vet inte, jag brukar säga jag tycker om han och han är snäll, när han ej är hemma saknar jag honom, men alla känslor med kärlek känner jag ej mer, varit tvungen tabort de för kunna leva.. fråga mig inte varför.. är för deppig för sånt idag.. men fråga gärna annat..

Det låter verkligen inte konstigt att du mår dåligt, med så mycket i ditt liv som är kaos. Men att du skriver här ger mig ändå känslan av att du vill förändra och må bra - supermodigt och fint tycker jag. För vet du, det kan faktiskt bli bra. Jag vet att det är sjukt lätt för mig att säga som sitter utanför och inte upplever det du känner, men jag undrar om du har sökt hjälp? Att prata av sig med någon som har erfarenhet tror jag verkligen kan vara till nytta. Sen med dina sömnproblem, det borde ju verkligen finnas någon medicin som hjälper (förutom alkohol) och som inte skadar, jag antar att du kanske har varit hos läkaren för det, men det kanske finns någon medicin du inte har provat än? Att ha sömnproblem måste ju förvärra dina andra problem väldigt mycket också, eftersom det är ett grundläggande behov och jag vet ju själv hur rent ut sagt förjävligt det blir om man inte får sova. Jag tänker att om den biten ordnar sig kanske du kan ha styrka och kraft att bearbeta all annan skit. Jag är ledsen att höra om din uppväxt och dina relationer. Är du och din pojkvän lyckliga tillsammans? (Hatar att använda ordet lycklig, men jag menar, är du kär i honom, eller betyder er relation någonting för dig?) Kan du prata med honom om hur du mår? Jag vet att jag bara öser ur mig klyschor, men livet kan faktiskt bli någonting värdefullt och vackert även för dig och jag vet att du kan hamna där, även om det krävs mycket styrka och mod. Hjälp finns att få och det förtjänar du. Jag är 24 år förresten

Nå.. killen är aldrig hemma, jag set han 2-3 timmar idag och nu sover han.. jag är alltid ensam nu för tiden.. har inte en ena vän... föräldrar är bara en mamma som bor 200 mil bort.. känner mig inte så värdeful.. är uppvuxen med fattig och våldsam familj, fattig.. idag så är kanske fattigdom något annat men jag var typ vi åt bara fisk ifrån sjö och med potatis och till skolan fick man gå med trasiga kläder, kunde aldrig vara med på något eller så.. man kan säga så här att mobbningen i skolan var rena avnjuttningen än att få komma hem, vela inte hem, försökte bli iväg till fosterhem men mamma min vägrade. Så egentligen ej konstigt jag mår dåligt för det är rätt mycket och tar aldrig slut... hur gammal jag är? Nå det är skämmigt jag säger så här att jag är något på 30 men ej 39.. men har ett liv som en 10 åring brukar jag säga... hur gammal är du?

Oj, vilken berg o dalbana det är att sluta dricka a.
Ena dagen frid och fröjd, den andra dagen oro, frustration och längtan av smaken på vin.
Jag är pigg ena dagen och trött den andra.
Upp och ner! Ner och upp!
Längtar efter veckor av sinnesro utan tankar på vin.
Tuff utmaning nu när semestern snart börjar med allt vad det innebär.
Trots allt är jag beslutsam att inte dricka en droppe och så ska det bli!!!!
Kram på er alla kämpar!

Jag är här som anhörig till en alkoholist och har inte själv befunnit mig i din situation, så jag har svårt att ge konkreta tips, men det gör ont i mig när jag läser hur du mår. En sak kan jag lova dig, och det är att du har någon som älskar dig, din pojkvän, dina föräldrar, någon vän. Du är värdefull och förtjänar att må bra. Hur gammal är du?

Ja det har blivit väldigt konstigt liv nu av allt.. jag vet inte om detta är rätt forumsida för mig, vet inte heller om jag är beroende av alkohol vet bara jag druckigt varje dag nu i över 1 år, kanske i 1 år och 4 månader något.
Ibland jag varit utan dricka, har som inte hänt något speciellt då mer än att jag sover bort hela dagen då, eftersom jag använder alkohol som sömnpiller speciellt på lördagar.. så utan alkohol jag kan ej somna eller de kan jag men då tar de som innan jag började dricka 2-3 timmar, alltid haft svårt att somna, så alkohol var lösningen.. har provat två olika sömnpiller men inga av de har gjort mig ens trött.. ena var beroende framkallande, men hur kan de vara de om det ej ens funkar..
Har sjukdom med som gjort så jag är mega pigg av mig och så, men de får jag medicin för nu, förut kunde jag vara vaken lätt 3 dagar, sova sen lite vara vaken 3 dagar igen..

Kram kram skriv gärna mer... och andra med som läser detta...

Det låter väldigt väldigt jobbigt inom dig nu. Att känna som du beskriver är inte lätt eller behagligt, det är också ett tecken på kanske depression? I alla fall ett tecken på att du behöver och förtjänar hjälp.

Att vara fast i alkohol och dricka gör en sårbar och ens tankar kan bli skeva, det vet jag.

Önskar att du hittar kraft att kanske ringa någonstans och be om hjälp. Det kan vara svårt men du förtjänar hjälp. Du är INTE en värdelös person men jag vet hur det känns att känna så.

Sök hjälp.
Bra att du har skrivit här.
Drick vatten, andas lugna andetag.
Skriv mer här om du tror att det kan hjälpa dig.

Var rädd om dig!
Det kan bli bra igen, jag vet många som har fått bra liv trots att allt en gång kändes omöjligt.

KRAM

Vilka härliga rader att läsa!
Grattis :)

Klokt med antabus också.
Håll i det här, det är det värt!

Jag vill börja med att säga att du är såväl modig som klok som söker flertalet för att må bättre. Du beskriver så tydligt det som många kan känna igen sig i. Att använda alkoholens effekter som strategi för att exempelvis förmå sig att bli mer social eller för att dämpa obehag. Alkohol är som bekant en beroendeframkallande substans som förändrar oss. Ofta leder alkohol till ökad nedstämdhet och även till ångest och ibland till livsleda. Du söker nu efter en ny strategi. Bra!

Då du skriver att du ibland har tankar på att "ta kål på dig" det gör att jag gärna vill klippa en in text från vårt faktablad, till dig och till andra som ibland kan uppleva intensiva negativa tankar och känslor.

"Det kan vara såväl yttre som inre påfrestningar som väcker ångest och känslor som hopplöshet och vanmakt. Det är smärtsamt att stå ut med. Särskilt om man känt så under en längre tid. Tankar på att avsluta sitt liv kan i stunder kännas befriande då det verkar vara det enda alternativet för att förändra sin situation. Det kan vara skillnad på ”Jag vill inte leva så här längre” och ”Jag vill dö”. Tankar och känslor skiftar över tid.

Att du läser detta är ett bra steg då det ger dig en chans att titta på din situation utifrån ytterligare perspektiv. Att vara ångestfylld och nedstämd kan vara del av ett sjukdomstillstånd, exempelvis depression som går att behandla, ofta med mycket god effekt. Det finns ett flertal behandlingar och en del personer kan behöva prova sig fram för hitta det som fungerar för just dem. Alkohol påverkar oss på många och ibland oberäkneliga sätt. Självmordstankar kan förstärkas av alkohol. En följd av detta är att personer skadar sig själva på sätt de inte skulle göra om de var nyktra.

Att använda forumet kan vara ett sätt att förmedla och tydliggöra dina tankar och känslor. Andra användare kan vara ett stöd. Samtidigt kan det också vara så att du inte får respons på dina inlägg. En vanlig rekommendation då man mår mycket dåligt är att dela sina tankar med andra. Om du inte har någon anhörig eller vän som du kan vända dig till just nu finns det andra människor som kan ge dig stöd. Vi hoppas att något av nedan förslag på kontakt kan kännas rimligt för dig.

Vill du prata med någon direkt kan du ringa 112 och be att få prata med jourhavande präst alla dagar mellan kl. 21:00-06:00.
Kl. 13-22 kan du ringa Nationella hjälplinjen 020-22 00 60, de har öppet alla dagar. /www.1177.se/hjalplinjen/
Ett annat alternativ är att maila eller chatta med självmordslinjen. Du hittar dem på mind.se/var-hjalp/sjalvmordsupplysningen/"

...som sagt Batterisyra du är mycket välkommen hit och jag hoppas att forumet kommer vara ett stöd för dig nu. Fint att du är här.

vänligen Li-Lo

låter jobbigt!! Jag har också dragit mig mig undan för att få dricka..döljt för närståeende... känner även igen det där med att se upp till personer..men som lämnat en..men brukar tänka att dom är stora egon som gillar när man hänger efter dom..det är dom det är fel på och inte oss. Lycka till!! Kram

Jag känner igen mig i din berättelse, har dock försökt stävja drickandet i perioder . I min släkt o familj vimlar det av alkoholister och jag har även utvecklat alkoholism. Eller , som jagvtror mer på, jag har alltid haft den i mig, men den har blivit värre med åren. Hoppas du kommer fram till vad som fungerar för dig och hur ditt liv ska se ut vad det gäller alkohol. För min egen del har dom negativa konsekvenserna tagit över helt, så för mig är det dags att börja kämpa mot alkoholen. Kram till dig.

Mitt rekord har jag kvar ifrån jag var 20-21år med 9 starköl på en kväll.. 20 är rätt mycket.. Sen är öl extremt beroendeframkallande..

Vad bra att du är observant på dig själv, välkommen hit. Hör finns mkt klokhet att ta del av.

Tack Adde!
Du har så rätt, dina deviser är så "mitt i prick".
Lev, och låt leva!
Det ska jag ta till mig!
Svårigheten är att bryta mönster som varat under väldigt lång tid!
Jag tänker framförallt på närmaste familjens förväntningar!
Jag har dock förstått att samtal och lugna, tydliga förklaringar är det enda sättet att få de att förstå att jag är inne i en förändringsprocess!
Jag känner så starkt att livet är dyrbart! Låt oss alla ta hand om det på bästa sätt!
Jag hoppas att ni njuter denna vackra midsommardag!
Nu kämpar vi vidare!

läsa dina förståndiga delningar Vilda !
Stresskänsligheten sitter tyvärr i låååång tid efter man blivit nykter. Jag har idag lärt mig att leva med det och ser till att styra mitt liv så jag, om möjligt, inte hamnar i såna situationer. Jag blev rätt mycket hjälpt i början av dessa deviser : Ta det lugnt, en sak i taget, det viktigaste först, gör det enkelt och lev och låt leva. Framförallt "Lev och låt leva" lärde mig att ta ett steg bakåt och titta på om situationen verkligen vann på att jag lade mig i. Oftast var svaret : Nej.

Jag njuter lite extra av att vara uppe tidigt på Midsommardagens morgon och känna mig helt fräsch :-)

Och kommer nu på att jag glömt hissa flaggan !! Bäst jag gör det :-)))

En härligt ljummen midsommarafton är nu till ända.
Inte en droppe regn, inte en droppe alkohol!
Så väldigt skönt och fridfullt!
Nu när jag har lagt mig så funderar jag och reflekterar över dagen och morgondagen.
Det gör jag aldrig när jag har druckit mig berusad!
Då somnar man, nästan som att dö en smula!
Tänk vad torftigt och tomt livet blir av för mycket alkoholintag!
Tack Lilja och Startanew för förstående och varma kommentarer!
Låt oss njuta och unna oss ett nyktert klokt och reflekterande liv!
Kram på er alla kämpar!

8 veckor har gått sedan jag var på avgiftning. 8 veckor utan en droppe alkohol. Mår så sjukt bra och det mesta har ordnat upp sig på hemmaplan.
Tränar, äter bra och har gått ner nästan 9kg. Njuter nu av att vakna tidigt och pigg varje dag. Går fortfarande på antabus för säkerhets skull.

Energin verkligen flödar i mig och jag känner mig nu som den man, pappa och arbetskamrat som jag skall vara.

Var precis på midsommarlunch. Förklarade för alla kort att jag slutat dricka helt. Blir aldrig några stora reaktioner längre. Tror dock vissa nästan är avundsjuka.

Ha en underbar midsommar alla. Imorgon bitti skall jag ut och träna för att njuta lite extra av vad en nykter midsommar ger.

Håller med startanew och vilda! Det luriga med att "unna sig, varva ner, andas" med alkohol. Det slitaget på kroppen och spyket men drabbar sig själv med....utöver det man redan har, är ju så grymt kontraproduktivt och fel. Men we have all been there. Heja er! Jag är inne på dag 3. Ingen prestation med en v för mig. Men att hålla ut 2-3-4 veckor och utan att falla tillbaka kommer kräva fokus. Glad midsommar!!

Och jag brukade oxå tänka (för en vecka sen) att man ska "varva ner med ett glas". Effekten blir dock den motsatta då man dricker så mycket mer och kroppen får gå på högvarv istället.
Idag känner jag mig verkligen avslappnad såhär dag 7. All skit jag gjort finns kvar men men.
Ta dig lite tid innan läggdags iaf och försök varva ner!

Noterar att jag behöver jobba på att sluta stressa. Ni vet jobba, handla, städa, tvätta, laga mat, diska, stryka, vattna, klippa gräset och allt ska hinnas med! Sen är jag ju kvinna och gillar att ta hand om mitt yttre! Dessutom midsommar om två dagar, med allt vad det innebär!
Vart finns tid för andning och reflektion!
Det är i de här "hinner inte med" situationerna som jag blir sugen på alkohol! Ett glas eller fyra kanske 5 för att varva ner!
Sätter mig ner och skriver av mig här istället för att korka upp!
Ett mycket bättre val!
Heja mig och grattis till min 11 dagars nykterhet!
Nu kämpar vi vidare!

Tack Lilja! För din respons. Idag känns det lätt, vet dock inte hur morgondagen kommer att kännas.
Dottern kommer närmare och närmare igen. Vi som alltid haft en så fin och djup relation.
Hon har ju nog med sitt, allt som snurrar och svajar när man är 15 år.
Jag behöver verkligen finnas här och vara trygg och stabil så att hon har någon som kan ta emot henne, inte tvärtom.
Alkoholen gör oss till stora Egon och skapar så mycket självförakt!
Inte för alla dock men för oss som inte kan dricka med måtta.
Kram på er alla kämpar!

Kämpa på!! Håller med i dina ord.. hur kunde man hamna här? Men jag tänker ofta att idag är den lättaste dagen att ändra mitt beteende. För varje gång jag passerar gränsen kommer det bli än svårare. Det är nu! Bättre/lättare blir det inte. Och livet är värdefullt. Och barnen. Vill orka vara nära dem och ren i själen... inte dölja mig mer!
You go girl! :)

Så otroligt härligt att återfå kontrollen över livet! Har nu varit nykter i 10 dagar. Allting känns roligare och ljusare. Nu har jag fått tillbaka livslusten och kan känna äkta glädje.
Jag orkar ta tag i saker som jag borde gjort för länge sedan.
Jag vet att jag kommer få konfronteras med A-djävulen många gånger men jag tänker slå tillbaka med vild vilja.
I kväll ska jag unna mig ett träningspass?