Senaste kommentarerna i forumet

Tack för uppskattningen av min text.
Jag ser här i din tråd att du är ny på forumet (precis som jag), och att du kämpar tappert.
Starkt gjort. Det är värst de första mörka dagarna med ångesten, precis som du skriver. Sedan kommer kampen för en hållbar nykterhet, och det är då detta forum är så fantastiskt. Här kan man både ge och få råd och stöttning.
Välkommen hit.

Hoppas du får en bra söndag

Nu har jag bestämt mig! Jag åker och berättar för de som undrar varför jag dricker vatten!
Känns som rätt beslut!
Jag står fast vid mitt beslut!
Jag ska varje gång när jag säkert får tanken! "Bara ett glas" ta fram ett foto på min 15-åriga dotter!
Jag har faktiskt varit nykter på många fester då jag kört och har haft hur trevligt som helst så det är ju inga problem!
Problemet är att man anses lite konstig om man inte dricker alkohol! Nästan lite provocerande för vissa typer av människor!
Varför är det så, egentligen?

Kram på er alla kämpar därute!
Tufft för oss nu när det är helg igen!

Vaknar upp efter ytterligare en natts sömn med ett ryck! Herregud, jag ska ju på fest med övernattning ute i skärgården i morgon med barndomsvännerna! Vid såna här tillfällen flödar ju alkoholen! Fina viner, champagne, drinkar!
Herregud, vad svårt!
Ska jag avstå fast jag så gärna vill träffa alla fina vänner?
Ska jag klara av att vara där och berätta för alla vad jag bestämt mig för?
Ska jag åka och dricka måttligt?
Tankarna snurrar och har snurrat hela dagen. Jag måste ta ett beslut i kväll!
Hur ska det gå till? Så svårt!!!
Någon som har tips om hur man ska göra, tänka???

Hej Vilda och ni andra i tråden!

Vad fint ni stöttar och hjälper varandra. Att stanna upp och se över sina egna mönster är ett första stort och viktigt steg även om det kan vara smärtsamt, väldigt bra att du kunnat göra det istället för att som du skriver, mer bara köra på. Det är klokt att du planerar skriva mer här vid behov, att dela med sig av tankar/känslor är ofta hjälpsamt. Det finns också möjlighet att ringa till alkohollinjen om man även skulle vilja prata med någon: http://alkohollinjen.se/

Önskar en fin helg,
Miriam, Alkoholhjälpen

Hej tålalkohol (och ni andra i tråden!)

Vad bra och modigt av dig att du kommit tillbaka hit till akoholhjälpen. Och vad fint och uppmuntrande ni andra kommenterat. Det låter verkligen som om alkoholen fyller både en känsloreglerande funktion för dig och som om mycket av drickandet också handlar om vanor du fastnat i, något jag tror att många kan känna igen sig i. Även om det just nu känns tufft så tänker jag att det är viktigt att påminna sig om att det idag finns mycket bra hjälp att få för alkoholproblem, så det finns alla möjligheter att hitta till ett annat sätt att dricka på. Såsom någon redan skrivit kan det vara bra att fundera ett varv till på vilka situationer som främst triggar dina tankar på att vilja dricka, att du är orolig för din dotter låter exempelvis som en typiskt sådant läge där oro av förklarliga skäl dyker upp och att alkohol där känns som en bra kortsiktig lösning. Går det att hitta andra sätt att hantera oro på? Jag tänker att ett möjligt sådant är att söka stöd från någon annan runt dig, så att du slipper vara så ensam med din oro. Kanske finns det någon vän/släkting kring dig som du kan prata för att lätta på trycket och sätta ord på dina upplevelser?! Önskar dig en fin helg och återigen bra att du kommit hit och delar med dig av dina tankar/känslor,

Miriam, Alkoholhjälpen

Jag vaknade i morse när klockan ringde! Wow, jag hade sovit åtta timmar i ett sträck. Utan ångest eller nattdemoner. Så oerhört skönt! Känner mig fortfarande vinglig i tankarna. Under mina tidigare nyktra perioder har jag aldrig vågat reflektera över mina alkoholvanor. Utan bara kört på med livet: Jobb, familj, hus,trädgård, träning, umgänge!
Den här gången orkar jag inte ens träna för jag vet att det blir en slags drog det med. Kör då 5-6 pass i veckan.
Känner inget sug efter alkohol men jag vet att det snart kommer. Den dagen kommer jag definitivt att tvinga mig att skriva av mig här.
Kram på er alla ni som kämpar

Jag har en dotter som är narkoman. Ständig oro. Men nu har hon klarat att ha lägenhet o slippa bli vräkt ett helt år! Och hon verkar hyfsat redig när jag pratar med henne i telefon (hon bor 40 mil bort).
Men igår hände något....lever hon? Jag vet inte.
Och vad gör jag (som är ledig idag) ......
Orolig och värsta ångest. Fär ej tag på henne varken på nätet eller telefon.....
Dricka......fortfarande ångest men inser att jag inte kan göra annat än bara vänta.....
Suck......

Ja jag sk skärpa mig och jobba på det här. Var här för några år sen och kände mig av och till bra. Men då drack jag inte varje dag. Det för jag nu, med sällan kommande undantag.
Känna och erkänna...låter fint...

Slutade tidigt (jobbar bara deltid) samma so igår, en halva vin på hemvägen. Men sen fortsatte jag hemma.....och hade lagom energi att fixa lite, städat lite, lägga undan grejor, tvättat lite osv. Drack vad som finns hemma, lite öl, lite konjak mm.
Men jag känner mig inte full, jag känner att jag har mer energi än på mkt länge...... Skumt....
Jag brukar sova vid halv tio, nu kl tio är jag fortfarande alert. Hur många enheter har jag druckit idag.....hmmmm.... Ja mer än 10 iaf... Det enda jag märker är ökad energi hos mig, har inte suttit fem timmar i soffan och skjutit upp allt, hmmmm
Ja, det var min mystiska dag.

Tack för tröstande och stärkande kommentarer! Skönt på något sätt att de kommer från er som har varit eller är i samma situation! Det är hoppingivande!
Jag skrollar runt här på forumet och en sak blir så uppenbar! Vi kan alla ge varandra stöd, styrka o goda råd! Vi vet alla innerst inne vad vi bör göra för att hålla i nykterheten! Ändå så trillar man tillbaka igen! Vad är det i alkoholen som gör att man som alkoholist känner sig såååå härligt nöjd med allt, efter 2-3 glas!!! Någonstans har jag hört att hjärnan triggar igån ett slags belöningscenter! Det verkar vara en slags fysisk/kemisk reaktion! Är det någon som vet något om detta?
Nu har den värsta ångesten släppt vilket lett mig in i en extrem utmattning! Det känns tungt att bara gå några meter från dörren till bilen. Jag är så trött att jag nog måste gå och lägga mig snart!
Kram på er alla kämpar där ute!

Igår drack jag en öl på en uteservering i solen. Skönt. Och hemma bara ett glas vin! Kände mig riktigt nöjd med det!
Men idag blev det en halva vin och en god bok på en uteservering. Kände att jag inte riktigt hängde med i boken vid sista glaset. Vilket pucko jag är. Jag skulle ju kunna sätta mig vid ett fik o ta kaffe o bulle istället.
Men alla ställena är inrotade i mig. Där jag bor, mitt i stan, finns massor av barer, pubar, restauranger och annat. Det fäller att bryta det mönstret. Och hur kul är det att läsa bok när man ändå inte fattar ngt.....
Tack för era kommentarer.
Känner mig inte lika nere idag.
På måndag blir det Medelhavet i två veckor, hur fan ska det gå?????? Försöka ta det lugnt där och sedan ingen jävla taxfreesprit och sen raketfart till min läkare o begära medicin. Men han har remitterat mig till en klinik men jag har inte fått någon kallelse.
Ja det var dagens funderingar......

Hej.
Ny här och ville bidra till din tråd, säga att du ska stanna här oavsett vilket skick du befinner dig i. Jag vet inte hur min jargong kommer vara här inne på forum men jag tror på raka rör och vill så gärna själv bli bemött. Vissa saker kan va svåra att läsa och ta till sig men här och i verkligheten vet vi ändå att dessa ord riktas till oss av en anledning. Vare sig det är av förtvivlan, sårade känslor, eller för att få en att vakna.

För min del uppfattar jag dig som mitt i skiten just nu, eller åtminstone just då dem dagar du skrev. Det som är positivt är att varje dag efter den andra alltid kan bli en bättre dag. Men att starta en förändring, då krävs det en vilja.
Dock, det att du är här inne och skriver säger mycket. En hel del. Jag minns mig själv här inne en dag för kanske 3år sen efter en kanske inte den värsta natten men ångesten dagen efter var en av dem värsta jag känt och jag trodde jag skulle dö på plats. Jag sökte desperat hjälp men med timmarna la sig ångesten och sen fortsatte livet ju... till nästa fylla och nästa...

Jag ber dig iaf att stanna kvar här, som oss alla så är vi lika och det är något fantastiskt att du här kan få hjälp och i din egna takt helt anonymt tforka dina sidor men med hjälp av andra. Du kan komma och gå som du vill men ju mer du är här desto bättre.
För min del vill jag inte ens logga ut. Jag vet inte hur länge det kommer hålla i sig men det kvittar, just nu känns det så himla bra!

Jag hoppas du överlevde helgen och att du vet du är välkommen här, fortsätta kämpa känna och erkänna!

Hej heej... Wow, jag blir så rörd och stolt!!! Du klarar detta!
Att förkåta sig själv vet jag inte ens hur det ska gå till men Mia-Pia är smart och jag håller verkligen med om att det Enda du kan ge henne och dig själv är nykterheten, förlåtelse och allt det andra kommer med tiden falla på plats på rätt tid och plats.

Just nu är den svåra tiden med alla känslor och spriten som fortfarande hörjar i kroppen, men är inte det okej ändå?! Alla dessa oehört jobbiga känslor är ju ändå på ett sätt vårt bränsle och drivkraft i att ta det en timme längre, en dag till. Knepet är sen att inte glömma och släppa garden...

Jag vet inte bättre än någon annan, detta är min tredje dag men jag tänker att när alla jobbiga känslor lagt sig, då börjar den verkliga utmaningen... Just nu är jag väldigt peppad.

Jag tror stenhårt på dig och att du kommer klara detta. Det Är inte försent och du är värt det!

Jag känner så med dig! Vet vilken super jobbig tid du just nu är inne i. Nu ska du ta en dag i taget, drick mycket vatten, vila dig. Din dotter kommer med tiden se dig vara nykter och det är det enda du kan ge henne att vara nykter. Du kommer märka att efter en tid kommer du tillbaka starkare och starkare, då finns tid för samtal och rationella beslut. Du kommer se livet klarare! Det finns inga genvägar.
Stor kram! Du klarar det!

Kraften växer långsamt och ha inte bråttom ta en sak i sänder.
Just nu får du hålla fokus på dig själv och ta en sak i taget. Lova inget och ha låga förväntningar, ta en stund i taget.
Är en spännande resa man gör och med vilja, tillförsikt och insikt blir den härlig.
Kram och lycka till med dagen och kloka val

Tack för din vänliga kommentar! Är så sjävupptagen att jag missade den. Jag tror att detta forum kommer att driva mig vidare i mitt beslut om ett nyktert liv. När jag läser om andra så förstår jag ju att jag inte är ensam om denna situation. På något sätt blir det en tröst. Nu ska jag försöka ta tag i denna dag, vet bara inte var jag ska hämta kraft????!!!

Lyckades somna och sova i sex timmar! Kroppen känns tung, huvudet dunkar fortfarande. Tankarna far runt och fladdrar hit och dit. Jag blir superstressad av att inte kunna tänka rena och klara tankar. Nu har mitt tredje dygn utan alkohol infunnit sig. Jag skulle helst slippa denna dag men tänker kämpa. Jag ska överleva denna dag. Finns det någon som vet om barnen kan förlåta all smärta de har fått utstå?

Jag ska aldrig mer dras in i den där fruktansvärda fylleorgien igen. Så här dåligt har jag aldrig mått! Hela jag bara skakar av ångest och allt runtomkring bara fortsätter! Nyheterna, fotbolls EM, fågelkvittret medans mitt liv stannade upp och det känns som om alla vet vilken fruktansvärd människa jag är! Inget värde över huvud taget!

Jag ska aldrig mer dras in i den där fruktansvärda fylleorgien igen. Så här dåligt har jag aldrig mått! Hela jag bara skakar av ångest och allt runtomkring bara fortsätter! Nyheterna, fotbolls EM, fågelkvittret medans mitt liv stannade upp och det känns som om alla vet vilken fruktansvärd människa jag är! Inget värde över huvud taget!

Så äntligen kommer tårarna i skammens efterdyningar! Min tonårsdotter hatar mig och tycker att jag kan dra åt helvete! Hon är så besviken och jag förstår henne. Så många gånger hon sett mig ragla uppför trapporna till sovrummet! Jag blir aldrig våldsam men det hade kanske känts bättre för henne! Min finaste, underbara och kloka unge! Hur kunde jag förstöra vår fina relation! Jag hatar verkligen mig själv! Så egoistisk jag varit!

Tack för tipset med magnesium. Det ska jag prova! Gillar naturläkemedel?Så himla bra med såna råd?

Hej!
Ångest är något jag är expert på, och mitt absolut bästa tips till dig är att dricka bruspulvret Diasporal 300, Magnesiumcitrat tillskott. Finns på Life.
Bättre medicin mot ångest finns inte. Kroppen dräneras på magnesium vid alkoholintag. Googla gärna :)

För övrigt hoppas jag verkligen du lyckas hålla ut de första jobbiga dygnen. Ju längre tid det går desto mer taggad blir man för att hålla sig nykter.

Kämpa!

I början är det värst speciellt nätterna då är man extra sårbar.
Ta en dag i taget, ta en timma i taget, det blir lättare! Bra att du tänker söka hjälp och få någon att prata med och här finns vi på forumet som stöttar och vet hur det känns!
Kram!

Ute börjar det ljusna och här ligger jag och skakar, svettas med enormt hög puls! Det dunkar i huvudet! Fan, vad det här jobbigt! Jag blir bara så sorgsen! Jag vill leva, känna, ta in och njuta av livet! Hur ska jag lära mig det! Det känns som ett väldigt högt berg som måste bestigas! Kommer jag att klara det? Jag tänker kämpa nu! Jag måste det!

Förståelse för situationen och förlåta sig själv dyker plötsligt upp i mitt förvirrade huvud! Jag måste vara ärlig mor mig själv och förstå mig på den kommande tiden! Jag måste nog också förlåta mig själv någon gång! Det känns som det tyngsta av allt! Kan jag någonsin förlåta mig själv för all skada jag åsamkat mig själv och mina närmsta! Oj, vad ett huvud kan innehålla mycket tankar och funderingar! Håller jag på att bli knäpp på riktigt!?!? Ja, risken finns ju när man lever ett liv med alkoholdjävulen?