Senaste kommentarerna i forumet

AA är jättebra, det händer att jag går dit ibland. För där träffar man människor som förstår vad det handlar om. Men alkoholen är ingen demonisk kraft alls. Alkoholhaltiga drycker är som det mest runt om: Skapat av människor: Alltså inget demoniskt alls.

Och visst, be till Herren kan man göra, och det gör jag själv, då jag är troende. Men inte ens Gud kan hjälpa dig. Du måste ta beslutet och kämpa själv, ungefär som med träning.

Men återigen: AA är bra, man behöver ett nätverk med likasinnade.

Att vi är olika och att det är så himla bra att folk delar med sig om olika sätt och tankar hur de har gjort och gör.

Jag gillar ju tex AA.
Det betyder inte att jag tror att det hjälper alla eller att det är det enda rätta för alla.

Grattis och bra jobbat Jajamänsan!

Tack för hejarrop.
Suget är rätt stort nu. Ska hämta min karl på tåget och hörde att han redan är slirig. Blir en tuff helg. Men det ska gå. Imorgon ska jag vakna upp utan fyllångest och återställare....

Kram

Som tur är fick jag jobba extra ikväll och på söndag, så denna helg kommer jag att fixa :)
Sen hoppas jag att de blir lättare längre fram.
Men de är väl som du säger att boka in så mycket som möjligt dagtid, sen unna sig god mat på kvällen.
De känns så skönt att äntligen vara påväg!

Tack för ditt/ert stöd

Väldigt väldigt bra för din och din kropps skull att du är inne på dag fem.

Strålande :)
Förstår att det är jobbigt men kanske kan du se klådan och det andra som att något bra sker?

Kroppen håller på att hjälpa dig att få bort alkoholen.

Ramlade över dina inlägg här på forumet. Jag har en liknande situation som du och är också inne på min femte dag. Vill bara säga" Heja dig!"

Inne på dag 5. Har gått genom abstinens tror jag. 3e natten var hemsk. Inatt klåda över hela kroppen. Sover rätt hyggligt men är ändå trött. Har en situation med barnen som är jobbigt o suget var starkt i förrgår och igår. Igår vågade jag inte ens gå in på Coop pga detta.
Nu ska jag klara helgen....kan ju inte ge upp nu.

de har på någotvis varit så med drickandet att jag har känt skam och ångest efter jag druckit för att senare när det lagt sig blivit väldigt glad och upprymd. När ja då sen har varit glad ett tag så dricker jag igen och karsullen bara går runt;runt år efter år. Hur kommer livet se ut om man fortsätter att var nykter? kommer jag att kunna hitta den där glädjen som alkoholen tillfäligt ger mig. När jag dricker känner jag allt som oftast ett inre lugn kan slappna av och så vidare ger mig också en typ av adrenalin Kick ingentig är omjöligt osv. Har som jag nämnt tidigare många intressen men ingenting har skänkt samma längtan åtrå och kick som alkoholen.
Hur ska jag hitta ett substitut? måste nästan var i still med Bungyjump eller fallskärms hoppning.

Är inte så att jag sitter o har tänkt dricka ikväll men hur löser man de här på långsikt? lägger sig den här åtrån och längtan med tiden som en kärlek tänker jag, man saknar den man älskat till minnena mer eller mindre börjar blekna. Har sagt till mig själv att jag aldrig mer vill dricka så länge jag älskar att dricka vilket jag ju på ett sätt gör annars hade det nog aldrig blivit så här, ska jag nånsin mer dricka vill ja kunna känna likgiltighet in för att dricka eller inte.

En del i mitt Beslut är att jag Lovade mig själv redan som barn att aldrig bli som min Pappa, han var nog ungefär som jag gillade o festa med polarna osv Sen när alla började stadga sig så vart han kvar i sitt tonårsbetende. Han drack Mycket hemma framför oss barn, är otalig gånger som barn man inte fått sova pga Nån rockkonsert från steron.

Sen vaknade man alltså upp den 4/1 av tanken men vänta nu vad har hänt? är jag fortfarande jag eller har jag blivit min far? de man lovade sitt unga jag aldrig skulle ske är i princip här, skillnad är bara att jag oftast men inte alltid har nån att dricka med, suget och åtrån och problemen dom är dock dom samma. Har gömt mig bakom en fasad att jag åtminstone har varit på en "riktig" fest men i själva verket vet jag att precis som min far lika gärna skulle kunna dricka själv är ändå i slut ändan alkoholen jag vill åt.

Tack Kashmir och Macadi för era uppmuntrande ord.

Tack Leverjag för din omtanke :) Jo, det är fortsatt stabilt och mår till och med väldigt bra. Det där lugnet som jag hört andra prata om, sett andra uppnå har jag nu fått lite smak på. Inga större förändringar eller äventyr finns i mitt liv just nu men det passar mig.

Hur har du det och hur går det för dig Leverjag?

Förstår att du oroar dig. HUR mycket dricker du och hur OFTA dricker du?

Jag förstår dig precis! Samma här. Min strategi är just nu att vara upptagen så mycket som möjligt, så jag inte har för mycket tid att tänka och fundera.Jag unnar mig också god mat. Egentligen borde jag gå ner några kilon men just nu är det högre prio att reducera/ta bort alkoholen.Tror kanske också att en liten viktminskning kan ske av bara farten när man inte häller i sig vin i tid och otid.

Vet inte hur ditt liv ser ut för övrigt, men kan du inte prova att göra något helt annat än att gå ut i helgen? Jag har tre barn på 15, 11 och 9 år och fördelen är att de två yngsta gärna fortfarande vill hitta på saker med oss föräldrar. Jag har bokat in saker vi ska hitta på i helgen så jag ska vara så upptagen som möjligt. Kanske din 16-åring inte uppskattar att umgås med dig på samma sätt (pga av sin ålder, alltså) men OM han vill göra något med dig, så gör det. Hyr en film och smaska lite gott. Spela spel ihop. Gå på bio. Laga mat tillsammans. Åk på utflykt.

Nu låter jag väldigt präktig, märker jag, men jag vill bara försöka peppa dig. Jag är inte alls så präktig som jag kanske låter. Jag känner samma rädsla inför helgens komma skall. Jag går in här på Forumet flera ggr per dag för att känna stöd och kommer göra även så i helgen. Skriv gärna om du får panik eller vill ha stöd. Det tänker jag göra...

Vad är naltrexone? Försvinner suget efter alkohol med de?

De är så sjukt allting. Nu har det gått några dagar och det närmar sig helg, och vad är de jag tänker??? Jo, att de skulle vara kul att gå ut i helgen. Jag vet att jag får en sån sjuk ångest efter en kväll på krogen. Så här har de pågått i så många år. Min son har verkligen fått lida för mitt drickande när han var liten (han är 16 nu), och han lider säker fortfarande fast han säger att de är ok om jag går ut osv. De känns så himla hopplöst.

Hej Elin!

Jag förstår dig precis och det gör säkert alla andra här på forumet. Vi sitter alla i samma båt. Jag är också ny här. Gick med igår efter en rejäl fylla i lördags. Och det var inte den första, så klart. Jag hoppas dock att det var den sista i mitt liv. Jag har också panik och så svår ångest över min situation att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag är gärna med dig på din resa. Vi kan försöka stötta varandra.
Kram!

Jag tycker du ska söka hjälp. Det är inte så farligt som det verkar. Jag gick själv till min husläkare, och fick naltrexone utskriven och tro det eller ej, men det hjälpte, åtminstone som lite stöd.

Skriv här på forumet. Jag använder min tråd lite som en dagbok och jag tycker verkligen att det hjälper. Man får hjälp och stöd av de andra på forumet. Nu har jag inte min tråd här, utan i "Förändra mitt drickande". Men jag var in här och kikade lite.
Gå in du oxå och läs andras trådar, det hjälper och du kommer att se att det är många som klarar det tack vare detta forum.

Du klarar det! Ihop med oss! Kramar

Hur har du det? Känns din strategi bra? Hoppas så att du får leva fri från press och krav och bara må bra. ?

Katy hur går det?

Kram

Inne på dag 2. Sovit oroligt blivit väckt av den yngsta många gånger. Kaos kväll igår och kaosmorgon idag. Som 95% av dagarna ser ut för mig. Skakig o vinglig när jag klev upp 5 imorse. Börjar förstå att alkohol blivit en del av mitt liv pga detta eviga kaos. Jobbiga långa dagar från morgon till kväll. Aldrig möjlighet till egentid. Orkar inte göra nåt meningsfullt med barnen när helgen kommer. Trött håglös och trots att jag jobbar så finns det sällan nåt kvar till nåt extra. Gnäll gnäll...
Jag är så stressad o jag är så rädd att allt kommer kännas meningslöst utan a.
Jag som varit så måttlig....det är ofattbart.
Träffar många i mitt yrke som är men framförallt har varit etyliker och eller narkomaner. Ser vilka följder det gett i form av hjärnskador levercirros som efter misshandel inte kan gå eller sköta sina vardagliga liv. Vissa är tom yngre än mig.
Tragiskt. Kan vara jag om det fortsätter som det gjort Har ff svårt att kalla mig själv för alkoholist men kanske är jag det?.
Sedan igår morse har jag så ont...i buken i sidorna och runt ryggen. Det rister, svider värker som en blandning av träningsvärk och som nån skulle sparkat på mig. Igår kunde jag knappt röra mig lite bättre idag. Är på jobbet. Har en känsla av att många undrar varför jag åter varit borta. 1-2 dagar varje vecka i 2 månaders tid. Visserligen mycket VAB men många ggr VAB för att jag är så trött eller för att kaoset på kvällen eller morgonen dränerat all kraft. Nån enstaka gång pga baksmälla. Vet inte hur jag ska orka...år ut och år in.

Vad fint att du är här och startat en egen tråd. Det låter som att du har haft det tufft en längre tid och att du gjort vad du kunnat för att få de pauser du behöver. Alkohol har tidigare varit en källa till avslappning och nu märker du att den får motsatt effekt. Vad uppmärksam du är! Ofta är det svårt att söka hjälp av olika skäl det är starkt gjort av dig att börja här. Det brukar kunna göra stor skillnad att jobba med sina alkoholvanor när man mår dåligt.

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hur gick det i helgen?. Jag känner igen mig i det där med att när man gjort sin sista arbetsdag då kommer suget. Jag upplever det som att min hjärna övertalar mig.

Grattis vad bra du är. Jag hoppas innerligt att du lyckas och att jag snart kan skriva 3 veckor a-fri jag med. Kom på nu att jag druckit varje dag utom i onsdags sen förra måndagen ?
Mår skit nu. Skakig o ångest. Missköter familjen och jobbet så nu måste jag ta tag i mitt liv.

tre veckor i dag! ?
Jag vågar inte utsätta mig för några frestelser så jag har hållit mig hemma än så länge...inga fester, AW eller andra tillställningar....starkt att du klarar det!

3 veckor nyktert idag känns ganska bra vi var bort bjudna igår
Och vinet åkte fram hade varit lätt o säga ja, men det vart ett inte allt för komplicerat nej, ska väl vara ärlig o säga att ja vart gode sugen men suget la sig ganska fort.

Annars har det varit uppbokat hela helgen med skidåkning. Känns konstigt att ja överhuvudtaget ska behöva dricka har hur mycket intressen som helst. Tyvärr så har inget kunnat toppa alkoholen. De är väl de man hoppas på ska bli bättre att man helt enkelt slutar tänka på alkohol som ett alternativ.

Kommer prövningar längre fall genom den årlig " grabbresan" till fjällen brukar definitivt drickas en hel del på dessa. Vill dock inte stanna hemma då detta skulle kännas märkligt med tanke på alla nyktra aktiviteter som brukar vara på dessa. Men en dag i taget orkar inte tänka för mycket.

Varför skakar man så gräsligt? Har hjärtklappning till och från. Är inte så bakis mest trött eftersom jag sovit så lite. Men har inte roligt att somna en stund och imorgon är det jobb o en vecka full med stress både där och hemma.
Har inget socialt nätverk inga anhöriga att räkna med. Känner att allt är lönlöst o meningslöst. Jobbar 100% långpendlar o det är tufft att vara ensam med barnen och hushåll och lämningar o hämtningar usch så jag gnäller. Har nyligen börjat på det här jobbet så att sjukskriva mig eller gå och få hjälp är inget alternativ nu.
Tror det skulle hjälpa mig om jag som dig Katy var tvungen att lämna prover.

Vad jobbigt vännen ! Hade oxå tusen anledningar att dricka .... Glad ledsen fira något .... Var sugen igår men lyckades stå emot .... Tacksam för det idag då jag är klar i huvudet och ingen ångest ... Nu på väg till jobbet . Styrkekramar till dig vännen !!!