skrev Emenin i Nån som känner igen sig ?

Hej Maja123

Jag känner igen mig mycket i din beskrivning av barn varannan vecka, att dricka den ensamma helgen, gå på krogen och göra dumma saker mot sig själv. Bra att du är här. Du behöver dra i bromsen på en gång. Det är självdestruktivt att leva så. Ge dig en chans för du kommer inte må bra av att fortsätta som nu. Kram.


skrev Dimmig i Fungerar så dåligt utan.

Har druckit nästan alla dagar 2015, 2-6 öl på vardagar och 10-12 på helgdagar. Nykter vissa dagar. Nu "slutade" jag dricka och varit nykter sen i lördags (söndag). Jag upplever precis som du. Jag känner mig bakis varje morgon (värre än när jag druckit), trött som tusan på morgonen samt i skov under hela dagen. Jag känner att även synen blir markant dimmig när jag får trötthetsskov. Får använda glasögon i situationer jag brukar klara mig utan. Ska försöka vara nykter lite till och se om det blir bättre. Lycka till du med!


skrev anonym11208 i Förändring

Jag gillar också vin i veckorna, och på helgerna. Sen jag startade min tråd i oktober tror jag har jag dragit ner kraftigt, absolut inte slutat, nej nej, det är mycket kvar, men jag kämpar och jag mår mycket bättre, framförallt psykiskt. Skriv av dig i din tråd, det hjälper!


skrev Lasse82 i Har jag äntligen druckit klart?

Hat kärlek sammanfattar nog min känsla också Eelias. Men ibland undrar man ju om man lurar sig själv? Att den här kärleken är ett hjärnspöke numera? Och hatet är den äkta känslan? Ringer nån polare o frågar om fest kan man ju bli jäkligt sugen men vad är de man är sugen på egentligen? Är de mest spriten som man ska spola i sig.

När jag var yngre och framförallt innan vi fick barn så skakade jag ganska fort av mig alla pinsamheter och skandeler och tro mig dom har varit både många o grova. Fanns aldrig nån tanke på sluta eller för den delen dra ner, jag tyckte ju jag behövde den mängd jag drack. Medans de nu räcker med små saker för att ångesten ska sitta i länge. Senaste åren har de blivit så att jag tackat nej till olika arrangemang pga jag inte fixar o må skit i en vecka. Att åka nykter på fest har nästan varit uteslutet. Tragiskt är ordet, man är ju rädd att om inte ger sig nu sitter man o dricker själv om några år och börjar jag i större utsträckning att dricka själv är ja nog rökt då finns ju inga spärrar kvar ångesten kommer nog att växa också o vips vad de är dricker jag
i veckorna också.

Hur har de börjat för mer som druckit själva och i veckorna? Smög de sig på? Eller var de nån specifik händelse som utlöste de hela?

Obs ska tillägas att jag inte är nämnvärt olycklig i övrigt. Så jag vill inte på stå att jag än så länge dricker för att jag är ledsen/deprimerad


skrev Hedda i Fungerar så dåligt utan.

Välkommen till forumet! Du upplever både för-och nackdelar med ditt drickande, samtidigt har du börjat fundera på om du vill göra något annorlunda. Vad är det som du känner att du skulle vilja var på ett annat sätt? Du har tagit ett bra första steg som har börjat reflektera och tagit kontakt här. Vad har fått dig att komma så här långt? Allas vägar ser olika ut, hoppas du kan hitta inspiration och stöd här på forumet för att hjälpa dig vidare mot ditt nästa steg.
Varma hälsningar/ Hedda, alkoholhjälpen


skrev Leverjag i Fungerar så dåligt utan.

Tycker du ska gå till VC eller beroendemottagning och förklara situationen. Kolla värden och så så att det inte är annat som gör dig så trött. Om du inte är nykter en längre tid kommer tröttheten utan alkohol. Farligt beroende som rubbar kroppens balanser. Du kan lida brist på b12 tex vilket är vanligt när man druckit alkohol ett tag och/eller järn.

Ta hjälp och kolla värden, tycker jag!


skrev Blåögd i Fungerar så dåligt utan.

du ska försöka orka att ta hjälp av en beroende mottagning. Lite läskigt att du känner dig så luddig.

Lycka och styrka till dig!


skrev Rosette i Nu är det riktigt illa

Hej Katy, läste din fråga och vill bara snabbt inflika att du kan läsa under vår faktaflik om abstinens. https://alkoholhjalpen.se/akut För bäst stöd och slippa lida och eventuellt skada sig eller utsätta sig för fara rekommenderas att söka vård för att ta hand om eventuell abstinens och inte sluta på egen hand. Fortsätt gärna läsa och skriva på forumet, hoppas något här bli hjälpsamt för dig.
Varma hälsningar,
Rosette/Alkoholhjälpen


skrev Katy i Nu är det riktigt illa

Hej Carl73 !
Hur gör du en egen avgiftning ? Skulle behöva ett råd om det !!
Lycka till !


skrev Rocky i Bipolär/ alkohol

Tack Jonny! Ja jag tror mig ha hittat ett sätt för hålla alkoholen borta från mitt liv. Jag har gjort några halvhjärtade försök innan ( någon månad) att hålla mig nykter. Märkte hur jävla mycket tid som blev över på dygnet som jag annars lade på att planera för alkoholen , dricka den , och sedan ha dagar av ångest efteråt . Om man inte redan har det så är det bra om man har någon form av hobby (när suget sätter in). I mitt fall träning,helt enkelt något som intresserar en. Man får helt enkelt lära sig att leva på nytt, borta är en bäste vän,dörröppnare eller vad ni vill kalla den falska A- djävulen! Har ett mantra och det är, " jag är inte beroende av alkoholen men jag är beroende av min nykterhet" Lycka till!


skrev Carl73 i Nu är det riktigt illa

Kämpar vidare men året började inte riktigt som planerat. Finns två sidor.
Har jobbat som ett djur och gjort klart 7 bokslut vilket gjorde att jag fick lite självkänsla igen. Samtidigt har jag under dessa veckor belönat mig med lite rödvin. Lite har vissa dagar blivit minst två flaskor.

Två veckor av hårt arbete, lite sömn och för mkt rödvin gör så klart att de klassiska dragen kommer tillbaka. Ångest, energilöshet etc. Att hantera dessa symtom med en återställare är så sjukt dumt men en så enkel lösning.

Jag hade faktiskt skrivit in mig på en privat klinik med start i början av januari. Insåg dock att jag inte kunde överge mina kollegor och gjorde istället klart alla bokslut. Nu när allt nästan är klart är jag tom och olycklig. Har ett lite större bolag kvar sen måste jag bara lägga om livet. Känner att orken börjar ta slut och jag känner även en tråkig uppgivenhet. En annan hemsk sak är att jag totalt tappat känslan för kärlekslivet. Den har alltid funnits där de 15 år jag och frun levt tillsammans men nu är den som bortblåst. Jag som alltid försökt få till det får nu själv komma med undanflykter då jag helt enkelt inte orkar. Känns som själva livsgnistan slocknat lite. Den måste bara komma tillbaka.


skrev Carl73 i Varför gör jag såhär??

Hej Sandra,

Har varit i din situation så många gånger. Det enda som gäller är att försöka igen. Det är alltid två steg fram och ett tillbaka. Ibland tom 10 steg tillbaka.

Ett tips kan vara att ta kontakt med t ex Alkohol och Hälsa i Mörby. Dom är specialiserade på personer med familj och jobb men som måste förändra sitt drickande.

Det är inte lätt men det är bara att kämpa på.

Önskar dig lycka till.

C


skrev Leverjag i Varför gör jag såhär??

Du gick på autopilot.

Du behöver ha tankar som gör att du stannar upp och reflekterar om du verkligen vill ha och varför. Ofta går suget över om man väntar en stund. Det är bara att ta nya tag men jobba med att lära dig vad det är som triggar igång suget.

Lycka till!


skrev SandraB i Varför gör jag såhär??

Slutade jobbet och varit en riktigt tuff dag men tänkte att en kväll i soffan med en bra bok (älskar att läsa) vore toppen. Sen ringer min sambo (som är på kurs tills i morgon) att jag har ett paket att hämta i affären, var en present till mig för att jag mått så dåligt över allt. Och vad gör jag! Systembolaget ligger brevid affären så köpte en flaska vin oxå. Nu har jag druckit upp den och har ångest som fan. Han ville att jag skulle hämta en present och så köpte jag alkohol samtidigt ! Ångest..


skrev xoxo i Varför gör jag såhär??

Hej Sandra!
Hoppas att det går bra för dig!
Som vilja säger så tror jag också att inte alltid måste finnas ett tydligt varför. Det finns säker många små orsaker till att man började behandla sig med vin men sen behöver det inte vara svårare än att hjärnan blivit beroende och därför fortsätter man. Jag kan bli tokig ibland när jag försöker hitta det ultimata svaret till "varför?"frågan. Men sen insåg jag att det behövs inget varför efter ett tag. Hjärnan är kidnappad och då finns alltid ett "därför". Kan du ha kontakt med din man när han är bortrest? Skriva av dig i ett långt meddelande när suget är starkt kanske? Eller ringa nån kompis eller stödlinje? Jag har själv precis lagt in nr till alkoholhjälpen i tfn :) vet inte om jag kommer att våga ringa för jag tycker att det är fruktansvärt jobbigt att prata i telefon med folk jag inte känner (och ibland med vänner också) men det känns skönt att ha nr där iaf. Nån utomstående som kan lyssna, som inte dömer och som förstår.
All lycka till till dig!


skrev LenaNyman i Varför gör jag såhär??

Tänk, nu är du hela fem dagar (kvällar) på väg. Var stolt.

Okej, nio dagar på egen hand snart. Det är många dagar. Hur har du det, gillar du att läsa? Plöja teveserier? Fika med kompisar? Måla, sticka, promenera, spela spel, storstäda köket, träna..? Förbered gärna några aktiviteter redan nu så du har några hållpunkter medan du är med dig själv dessa dagar. Ladda upp med käk du gillar, juicer kanske eller téer, lite tröstgodis. Preppa hjärnan, säg åt den att nu ska du ha solosemester i drygt en vecka och det kommer att gå, du kommer att klara det.

Kram!


skrev jonper1223 i Bipolär/ alkohol

Jag fick oxå en bipolär diagnos för 2,5 år sedan. Då gjorde jag precis som du, jag använde medicineringen som ett svep skäl för att sluta med alkoholen. Allt gott med det men det, men det var dock inte förrän jag vågade erkänna för någon annan än mig själv att jag faktiskt är en alkoholist som jag på riktigt kunde och vågade tro på en nykter framtid. Jag besökte NA där jag fick stöd och energi att jobba med mitt beroende.
Hur processen ser ut är såklart olika för alla och du kommer (om du inte redan har gjort det) hitta ditt sätt.
Kämpa på och ta hand om dig.
Mvh Jonny


skrev SandraB i Varför gör jag såhär??

Tack för alla era värmande kommentarer. Har inte druckit på 5 kvällar nu, även fast sambon arbetat natt 3 av kvällarna. I helgen var det jobbigt för tänkte "vad ska jag göra nu istället för att dricka? Vilken tråkig helg!" Sen så tänkte jag på allt det positiva jag har i livet. Var påväg att tok köra till bolaget några minuter innan det stängde men kunde låta bli. Min Karl sks iväg på resa i 9 dagar snart och fasar för det. Men började träna idag för att få något att göra på kvällarna och ta tag i min hälsa. Svårt men försöker peppa mig positivt med alla forum på denna sida. Kram


skrev dront i Orolig läkare

Du är kirurg! Ta tag i detta innan du råkar skada någon, snälla!


skrev pippi80 i Gastric bypass, någon?

Tre år sedan op för mig nu. Räknar nyktra dagar, och äntligen är de nyktra fler än de onyktra, sedan nyår.


skrev aqua i Nu söker jag hjälp

Vete tusan Leverjag om jag har några nya kunskaper att dela. Jag har lärt det mesta av infon här på A-hjälpen, filmer, böcker osv. Vissa saker är nya andra är repetition. Det sistnämnda är intressant för det går mer på djupet och det blir lättare och lättare att känna igen sig. För min del handlar det om att omsätta informationen och kunskapen till hur jag fungerar som person. Vår väg UR missbruket och vår nyktra livsresa verkar se olika ut beroende av personlighet och livssituation. Både du och jag (och ett flertal andra) har levt ett tag och är nu inne på 2,3,4 osv, varvet av tillfrisknande. Kanske vi bör se tidigare "snedsteg" som gåvor. Gåvan att få insikt om vår känslighet för A, gåvan att vi gett oss själva en ny chans att lyckas. Jag har valt att ta emot gåvan genom att BESTÄMMA mig för ett nyktert liv.

Min senaste upptäckt gällande a-sug är; när jag är ute med vänner så vill jag dricka/göra SAMMA saker som de andra. Det handlar inte alla ggr om att jag är sugen på just A utan jag vill inte avvika från de andra. Det tror jag är en grundläggande känsla av att man vill "höra till", känna gemenskap osv. Det paradoxala är ändå, att NÄR jag dricker alkohol så är jag den som avviker. Ibland har det skett offentligt genom att jag blivit ordentligt på fyllan, men för det mesta har jag avvikit genom att åka hem och fortsätta dricka..i hemlighet. Det har fått mig förstå, att samhörighet/ gemenskap uppnår jag INTE med hjälp av A.

För mig känns det som jag har en lång väg att gå...ja livet igenom, helst som nykter :) Det är mycket jag behöver ta ställning till, utsättas för osv för att klara av det. Märkligt nog känns det ändå lätt men lite läskigt (tänk om...osv). Att välja ett liv med alkohol vet vi ju är mycket svårare och absolut förutsägbart.

Mina 2 stöttepelare är att jag 1. HAR BESTÄMT MIG (oavsett; sug, meningslöshet, omotiverad, svag). 2. Jag har tillit till att jag kommer klara detta (jag har ingen aning om hur det kommer att gå till, men jobbar med tilltro när allt känns konstigt och osäkert).

Jag är bara i början på detta livsprojekt men väljer även idag att fortsätta :)

Ha en skön dag och vi hörs igen/ Kram!


skrev Ash J. Williams i Det stora steget.

Kämpar på, tog en paus från allt och åkte iväg ett par dagar för att ladda batterierna pga. tråkigheter med en släkting. Varit ute i glesbygden utan uppkoppling och bara varit ute i naturen.
Annars så tuggar jag på som vanligt. Nyår var inte speciellt spektakulärt heller, åt mat och drack julmust...
Nu är det är det till att återgå till vardagen och försöka hålla nyårslöfterna, dricka sundare och träna mer. ?
Hur går det för er?


skrev EL i Varför gör jag såhär??

Hej Sandra.
Jag känner så väl igen mig i det du berättar. Ja, varför? För egen del så ska jag vara perfekt i mitt arbete och sen orkar jag inte med det jag vill göra hemma. Då häller jag i mig lite vin och orkar lite till för att sedan i det närmaste vara sängliggande på söndagen. Känns verkligen inte bra. Det låter som att du har en förstående samt stöttande man. Ta emot hjälpen han ger dig! Min man är inte förstående.
Var stark!


skrev LenaNyman i Varför gör jag såhär??

Och du är så varmt välkommen hit.

Bra funderingar du har. Om du nu är så lycklig, ja, men, varför dricker du då? Under tiden du reder ut den biten; gör en god sak för framför allt dig själv och släpp alkoholen för ett tag. Se hur det känns. Även om det blir jobbigt och du sitter där om kvällarna utan den där blöta snuttefilten så härda ut. Skapa lite avstånd till drickandet. Då klarnar hjärnan, du slipper bära på allt detta tunga med ångest och skuldkänslor. Att få minnesluckor, dricka ensam och smyga är sånt jag också gjort och man är inte riktigt måttlig med alkoholen när det gärna blir på det viset.

Du verkar ha en väldigt fin sambo som säger som han gör. Ta vara på dina chanser och vänd detta. Det går och det är värt det, hur mycket som helst. Du kommer att upptäcka det själv med tiden.

Stor kram från mig till dig.